Syftet med denna studie är att studera mediernas rapportering kring ett antal specifika händelser kopplade till SOS Alarm. Med vår undersökning avser vi att bidra till kunskapen om hur tidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer SOS Alarm i sina nyhetspubliceringar. Mediernas rapportering är viktig att studera då mediebilden av SOS Alarm kan påverka allmänhetens förtroende för denna viktiga samhällsaktör. Detta är viktigt på grund av att den bild och på det vis som medierna framställer olika händelser påverkar människor, vår sociala och kulturella kontext, att se och uppfatta verkligheten vi lever i. Medierna utgör ett kraftfullt verktyg för människors åsikter, värderingar och påverkar människors beteende. Studien har använt sig av kvalitativ textanalys och inriktat sig på 43 tidningsartiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter. Med grunden i valda teorier diskuteras de resultat som undersökningen visar, med fokus på dramatisering. Vår slutsats är att båda tidningarna, men främst Aftonbladet har skapat en vinklad bild av olika händelser, genom sin frekventa användning av dramatisering i texterna. Vinklingen visade sig vara negativ, vilket beror på valet av ord och sammanhang som tidningarna gjort. / This study aims to study the media’s reporting on a number of specific events linked to the SOS Alarm. In our study, we wish to gain an insight into how the newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter presents SOS Alarm in their news releases. Media reporting is important to study because the media image of SOS Alarm can affect public confidence in this actor of society. This is important because the image and the way media produce different events affect people, our social and cultural context, to see and perceive the reality we live in. The media is a powerful tool for people’s options, values and affect people’s behavior. The study has used the method of quality content analysis and focused on 43 newspaper articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter. With the foundation of the selected theories discussed the results that the investigation concludes with a focus on the dramatization. Our conclusion in the analysis of reporting on SOS Alarm is that both papers, but mainly Aftonbladet has created a biased and partially inaccurate picture of different events by the frequent use of dramatizations in the texts. The bias proved out to be negative, which depends on the choice of words and context in which the newspapers have done.

Sexuella trakasserier på grund av kön är något som förekommer frekvent, det påvisar inte minst #metoo-rörelsen som startades i USA. Hashtaggen #metoo spred sig fort över hela världen, tusentals och åter tusentals kvinnor slöt samman och bildade egna hashtaggs för att uppmärksamma sexuella trakasserier på grund av kön inom deras specifika arbetsområde. Kvinnan har under lång tid blivit sedd på som det svagare könet och har inte haft samma rättigheter som män, varken i samhället eller över sig själv. Med tiden har lagar för att samhället ska bli mer jämställt stiftats, och även lagar gällande sexuella trakasserier. Denna studie berör #metoo-rörelsen och nyhetsrapporteringen kring den och det empiriska materialet är en kvalitativ jämförande studie mellan en svensk och en norsk dagstidning. Syftet med studien är att se om nyhetsrapporteringen gällande #metoo skiljer sig åt mellan länderna och i så fall på vilket sätt. Vidare har en kvalitativ deskriptiv analysmetod genomförts på åtta artiklar, där fyra artiklar är från Dagens Nyheter i Sverige och fyra artiklar kommer från Aftenposten i Norge. Artiklarna har därefter parats ihop i fyra olika teman och ställts mot varandra. I studien analyserades differenserna i artiklarna, hur de framställer #metoo och således också jämställdhet, sexuella trakasserier och kopplingen till sociala medier. I resultatet går det att utläsa att en viss skillnad finns mellan nyhetsrapporteringen gällande #metoo mellan Dagens Nyheter i Sverige och Aftenposten i Norge. De artiklar från Dagens Nyheter lämnar ofta läsaren med obesvarade frågor medan de från Aftenposten i större utsträckning besvarar de frågor man inledningsvis får. De artiklar från Aftenposten har också större fokus på just Sverige och andra länder jämfört med vad de artiklar från Dagens Nyheter har.  Nyckelord: #metoo, sexuella trakasserier, jämställdhet, kvinna, man, nyhetsrapportering / Sexual harassment due to gender is something that is frequent and the #metoo-movement that has its roots in USA is an excellent example for that. The hashtag metoo spread through out the world in a rapid pace. Thousands of women merged, and formed their own hashtags to acknowledge sexual harassment due to gender in their specific workplace. For a long period of time the woman has been seen as the weaker gender and have not had the same rights as men, either in society or over themselves. The time has passed and with it laws have been established that seeks to a more equal society, and laws against sexual harassment due to gender is also a fact. This study affects the #metoo-movement and the news reporting around it, the empirical material is a qualitative comparative study between a Swedish and Norwegian newspaper. The purpose of the study is to see if the news reporting regarding the #metoo is different compared between the two countries, and if so in what way. Furthermore, a qualitative descriptive analysis method has been implemented on eight articles were four is from Dagens Nyheter in Sweden and four articles are from Aftenposten from Norway. The articles have been paired together in four different themes, and then objected to each other. In the study the articles are depth analyzed in aspect for their difference how they are producing #metoo and furthermore equality, sexual harassment and the connection to social media. In the result, it can be seen that there is a certain difference between the news report on #metoo between Dagens Nyheter in Sweden and Aftenposten in Norway. The articles from Dagens Nyheter often leave the reader with unanswered questions whilst the ones from Aftenposten often answer the questions the reader initially gets. The articles from Aftenposten has more focus on Sweden and other countries compared to the articles from Dagens Nyheter  Keywords: #metoo, sexual harassment, equality, woman, man, news reporting

Turistindustrin är en viktig industri ur ett ekonomiskt perspektiv samtidigt som den är mycket sårbar för negativa händelser som sker runt om i världen. Då information och nyheter sprids snabbare än någonsin, på grund av den enkelhet som finns att ta till sig information, är det lätt att destinationers image påverkas av det som förmedlas via media. Föreliggande studie fokuserar därmed på att, ur ett producentperspektiv, försöka kartlägga på vilket sätt som destinationers image påverkas av negativ nyhetsrapportering. Detta görs genom att erhålla en förståelse kring vad det är som gör att en image förändras. Samtidigt ligger ett fokus på att försöka förstå om olika strategier tillämpas av researrangörer för att förändra destinationers image samt om de arbetar med att hantera medias påverkan på destinationers image. Det med ambitionen att erhålla en kunskap kring vad som kan göras för att minska att resmönster påverkas i lika stor utsträckning som det gör idag.   För att göra detta fokuserar studien på följande forskningsfrågor:   <ul type="disc">Hur påverkas destinationers image av negativ nyhetsrapportering? Finns det några strategier som researrangörerna tillämpar för att förändra en destinations image och i så fall vilka?   De slutsatser som studien kommer fram till är följande:   <ul type="disc">Destinationer påverkas av negativ nyhetsrapportering till följd av att personer påverkas av det media rapporterar om. Destinationer påverkas i olika utsträckning beroende på dess internationella status, geografiska läge, resenärernas familjära känsla gentemot platsen samt själva händelsens karaktär. Alla individer påverkas olika av massmedias rapportering, beroende på tidigare erfarenheter och kunskap om platsen. Alla kriser och händelser kräver olika strategier, både storleksmässigt och beroende på vad för typ av händelse som inträffat. Researrangörer hjälper destinationer under en kortsiktig period men under ett längre perspektiv så anpassar sig researrangörerna främst till efterfrågan på marknaden. Det är en skör balansgång vad gäller att tillämpa externa aktörer vid arbetet med att förändra destinationers image. Baserad på situation tilltas olika marknadsföringsstrategier i form av kampanjer, annonser och rabatter, vilket kortsiktigt kan påverka att försäljningen ökar och resmönster påverkas. Ansvaret ligger hos oss människor hur vi erhåller rätt information via rätt kanaler som följaktligen påverkar våra uppfattningar och därmed destinationers image. / The tourist industry is important to the industry economically. But at the same time it is very vulnerable to negative happenings and events from around the world. Since information and news is spreading faster than ever before, and due to the simplicity there now is to take parts of the information about a destination, it is easy for the destinations image to be affected badly by what is being mediated throughout the media. This study therefore aims to map out in what ways destinations images are affected by negative news, reporting through a producer perspective. This is done by examining what there is that makes an image change. At the same time this study focuses on trying to understand if different strategies are being used by tour operators in order to change the image of destinations and if they are trying to handle the media's effect on such image. Therefore the ambition is to gain knowledge about what can be done to minimize the effect media has on travel patterns and reduce the extent there is today.   In order to do this, the following study focuses on these two research questions:   How is destinations images affected by negative news reports? Are there any strategies that travel agencies apply in order to change destination images, and in that case which?   The conclusions that can be drawn are following:   Destinations are affected by negative news reports because people are affected by media reportings. Destinations are affected to various degrees depending on its international status, geographical location, travelers' family feelings towards the place and the nature of the event itself. All individuals are affected differently by the media reportings, depending on previous experience and knowledge of the site. All crises and events require different strategies, both in size and depending on what type of event that has occurred. Tour operators help destinations in the short term rather than the longer term perspective, as tour operators adapt primarily to market demand. It is a tough balance in terms of applying external factors in the process of changing the image of destinations. Based on situation, different marketing strategies are used in the form of campaigns, ads and discounts, which can shortly affect sales and travel patterns. The responsibility lies on each individual and how we get the right information through the right channels, which consequently affects our perceptions and thus the image of destinations.

Tidigare forskning visar att nyhetsmedia ofta gestaltar demonstrationer enligt våld och konflikt. Nyhetsrapporteringen om protester är övervägande negativ och utformas många gånger på ett sätt som hindrar demonstrationers bakgrund och budskap från att ta plats. Demonstranter söker sig ofta till nyhetsmedia för att kunna sprida sitt budskap till en större publik. Vad medierna väljer att framföra kan ha en stor påverkan på hur en demonstration uppfattas och även utfallet av den. En negativ nyhetsrapportering kan få en demonstration att framstå som onödig, vilket i sin tur kan leda till att demonstranterna i fråga inte får ta plats på den politiska scenen.   Syftet med studien är att undersöka hur demonstrationerna i Hongkong 2019 gestaltades i svensk nyhetsjournalistik och om den svenska medierapporteringen följer protestparadigmet. Studien utgår från gestaltningsteorin, the protest paradigm och nyhetsvärderingsteorin. En artikel från Dagens Nyheter och en artikel från Göteborgs-Posten har analyserats med en kvalitativ textanalys som metod.   Resultatet visar att artiklarna på vissa sätt korrelerar med protestparadigmet. Våld och konflikt är frekvent förekommande i både Dagens Nyheter och Göteborgs-Postens rapportering om demonstrationerna i Hongkong, speciellt i början av artiklarna. Däremot går resultatet emot protestparadigmet på flera punkter, då tidningarna skriver om demonstranternas syfte, mål och bakgrund samt fokuserar på polisens våld mot demonstranterna. / Earlier research shows that news media use violence and conflict to frame demonstrations. A protests news coverage is often negative and portrayed in such a way that impedes the background and message of a demonstration. Demonstrations usually seek media attention to spread their message to a bigger audience. What the media choose to present can have a big impact on how a demonstration is perceived and the outcome of it. Negative news coverage can make a demonstration appear unnecessary and can lead to a loss of power and status in the society.    The purpose of this study is to examine how the protests in Hong Kong 2019 were framed in Swedish news media and if the news coverage follows the protest paradigm. The framing theory, the protest paradigm and news value theory are the theories applied in this study. The method used was a qualitative textual analysis and one article from Dagens Nyheter and one article from Göteborgs-Posten were analyzed.    The results in our study show that the articles, in some way, correlate with the protest paradigm. Violence and conflict occur frequently in both Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten’s news coverage of the protests in Hongkong, especially in the beginning of the articles. However, the results also go against the protest paradigm in multiple ways. The newspapers do write about the protesters purpose, goals and background, as well as the police violence.

Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.

The purpose of this essay is to examine selected parts of established Swedish media and discover different attitudes towards refugees and asylum-seekers. The question that I want to answer is how different attitudes towards refugees are represented and if external events can change media’s approach in a drastic way. The theoretical framework consists of agenda theory, framing, and cognitive psychology. The material consists of articles published by four mainstream newspapers during two specific time-periods: January 2015 and January 2016. The contents of all the articles were examined using qualitative text analysis applying interpretation and receiver strategies. They were divided into three different attitude-based groups: positive, neutral, and negative. I use seven parameters to determine and describe the distinctions between each of the three different attitudes. I find that the articles examined over both periods are mostly characterized with positive and neutral attitudes. While negative attitudes are the least represented, they are also the only ones that grow in percentage from 2015 to 2016. The overall number of articles also greatly increases in January of 2016 compared to the same month in 2015, which could hint that the interest of this topic was boosted during time between the two selected time-periods.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skildringen av Black lives matter skiljer sig mellan olika tidningar baserat på dess politiska ställningstagande. Genom en kvalitativ innehållsanalys kommer följande frågeställningar att besvaras; Hur ser språkbruket ut i några mediers rapportering om Black Lives Matter? Finns det systematiska skillnader och likheter i språkbruket för olika medier? Vilka ställningstaganden kan urskiljas i nyhetsrapporteringen? Resultatet visar att Fria tider och the American Spectators rubriker, formuleringar och innehåll visar att det präglats av tidningens politiska färg medan Svenska Dagbladet har en mer neutral rapportering. I diskussionen dras slutsatser om vilka följder observationerna i resultatet kan få i förlängningen. Slutsatserna är att majoriteten av artiklarna publicerade på Fria tider och The American Spectator visade på språklig systematik där värdeord och formuleringar användes vilket hade en påverkan över nyhetsrapporteringen då den blev mindre objektiv samt tydde på politiskt ställningstagande i många av artiklarna. I Svenska Dagbladet fanns inte samma språkliga systematik innehållande värdeord eller tendensiösa formuleringar. Språket hade en stor påverkan över helhetsintrycket av artiklarna och med tanke på att sammanhanget är nyhetsrapportering krävdes det få ord eller formuleringar för att urskilja värderingar och urskilja ställningstaganden.

This case study presents research on social media operations in the news media in lceland and Sweden. Social media channels have become a big part of everyday life in western countries and have simultaneously become a big part of how individuals consume news. This case study looks into how social media channels are utilised in everyday work at legacy media companies and how media professionals perceive the effects of these channels on the news industry in Iceland and Sweden. The case study consists of interviews with six media professionals from six legacy media companies in Iceland and Sweden. Results show that legacy news media companies are cautious towards being reliant on social media channels in their operations but are dependent on using social media channels to some extent as public discourse is increasingly taking place on these channels. / I denna fallstudie presenteras forskning om sociala medier i nyhetsmedier på Island och i Sverige. Sociala mediekanaler har blivit en stor del av vardagen i västländerna och har samtidigt blivit en stor del av hur individer konsumerar nyheter. Denna fallstudie undersöker hur sociala mediekanaler används i det dagliga arbetet på medieföretag och hur mediefolk uppfattar effekterna av dessa kanaler på nyhetsbranschen på Island och i Sverige. Fallstudien består av intervjuer med sex medieexperter från sex medieföretag på Island och i Sverige. Resultaten visar att nyhetsmedieföretag är försiktiga med att vara beroende av sociala mediekanaler i sin verksamhet, men att de är beroende av att använda sociala mediekanaler i viss utsträckning eftersom den offentliga diskursen i allt högre grad äger rum på dessa kanaler.

I samband med den befintliga medieutvecklingen har fenomenet cancel culture ökat i aktualitet. Det växte fram på sociala medier men sker idag både inom digitala och traditionella medier. Ett uppmärksammat svenskt fall av cancel culture skedde våren 2020 då Paolo Roberto genomförde köp av sexuella tjänster. Han erkände offentligt på Instagram, vilket skapade en nyhetsstorm som ledde till att han blev cancellerad. Studiens syfte är att undersöka om nyhetsmedier kan bidra till cancel culture. Det genom att studera svenska nyhetsmediers sätt att rapportera om fallet Paolo Roberto. Två artiklar från tre olika svenska nyhetsmedier analyserades: Aftonbladet, Dagens Nyheter, och Expressen. Det med hjälp av kritisk diskursanalys. Sedan applicerades teorierna kritisk teori samt gestaltningsteori på resultatet. Studien fann att rapporteringen bidrar till cancel culture genom inramningarna i nyhetsmedierna. Likheter och skillnader mellan artiklarna kunde urskiljas, exempelvis gällande neutralitet och formuleringar. Vidare påvisades tendenser i de studerade artiklarna som bidrar till cancel culture, bland annat genom citat, rubriceringar och infallsvinklar. Alla nyhetsmedierna uppvisade dessutom ett bakomliggande ekonomiskt intresse och moraliskt ställningstagande. / In relation to the current media development, the phenomenon of cancel culture has increased in relevance. It emerged on social media but takes place in both digital and traditional media today. A well-known Swedish case of cancel culture occurred in the spring of 2020 when Paolo Roberto purchased sexual services. He publicly confessed to it on Instagram, which generated attention from news outlets that led to his cancellation. The purpose of the study is to investigate if news outlets can contribute to cancel culture. This will be done by analyzing Swedish news outlets’ way of reporting about the case of Paolo Roberto. Two articles each from three different Swedish news outlets were analyzed: Aftonbladet, Dagens Nyheter, and Expressen. This was done using critical discourse analysis. We then applied the theories critical theory and the framing theory to the result. The study found that news outlets contribute to cancel culture through framings. We found both similarities and differences between the articles, for example regarding neutrality and wording. Furthermore, we found tendencies in the reporting that could contribute to cancel culture, for example through quotes, headings, and framings. Moreover, all the articles showed an underlying economic interest and moral standpoints.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.    This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper’s description of human suffering in the third world.    The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.    The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator. However the result also indicates that the distance between the victim and the reader is reducing. In that remark the report have potential to create compassion for the victims in Pakistan, although it is more likely that this does not occur.    In conclusion the study shows that the Swedish daily newspapers report of the catastrophes in Haiti and Pakistan is embedded in an ideology, which reproduces a global hierarchy of suffering by reproducing the construction of an Us and Them. In addition this study reveals a social conception of the West as more worthy compassion than the third world, and therefore the Swedish daily newspapers report of the catastrophes reproduces the West’s dominance and power in the society.