Uppsatsens syfte är att undersöka äldre individers (ålder 55+) upplevelse av nytta och användarvänlighet vad det gäller bankkort utan pinkod samt om valda externa variabler påverkar dessa huvudvariabler och i sådana fall hur. För att se eventuella samband skapades en egen modell som består av valda externa variabler: tidigare erfarenhet, upplevd risk, tillit och teknofobi samt av huvudvariablerna upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet. Datainsamling skapades genom enkätundersökning som sändes ut på SPF Seniorernas Facebooksida och besvarades av 252 personer. Resultaten visade att äldre upplever en användarvänlighet med bankkort utan pinkod men ingen nytta. Studien visade även att nästan samtliga hypoteser kunde accepteras då samband fanns mellan variablerna i studiens analysmodell. Detta gäller inte för sambandet mellan variabeln tidigare erfarenhet och huvudvariablerna, då ett klart samband mellan dem inte kunde finnas. Upplevd risk och teknofobi hade en negativ påverkan på den upplevda nyttan och användarvänligheten medan tillit hade en positiv påverkan på dem.

The transformation of the Swedish Armed Forces is bringing about major changes in many areas. Indirect fire is one capability affected by these changes. Financial savings, a shrinking organization and higher eligibility requirements mean that fewer soldiers will gain access to exclusive high-tech support resources such as the JAS 39 Gripen aircraft and the ARCHER artillery system. This thesis aims to examine whether access to indirect fire capability can be increased through the use of civilian products and communication networks. Technology development in the civilian mobile communications area is exponential and nations such as the USA, facing challenges similar to those of the Swedish Armed Forces, devote substantial resources to research and development. Is the use of mobile phones for military purposes the innovation needed by the Swedish Armed Forces, do the necessary technical conditions exist and is the technology applicable during peace and wartime operations? The results indicate that the military use of commercial technology is too low at the moment, but that the technology itself sets no limits, and that there is a need and a demand to develop military mobile apps. The robustness of commercial networks does not meet Armed Forces’ requirements and the Armed Forces need a clear strategy that states the aims and objectives before procurement and implementation is possible. The results show further that, regardless of the challenges identified, there are good reasons to continue to pursue these issues in order to build up experience and knowledge in this area of technology. The development of civil mobile phone technology for military purposes will mean that there is an economically viable resource to use in the future.

För att känna igen eller identifiera egna förband och enheter har man sedan långt tillbaka använt sig av olika metoder. Oftast har dessa utgjorts av olika symboler och tecken på fanor, flaggor, uniformer med mera. I nutid har allt fler olika tekniska system för igenkänning och identifiering, eller så kallad Combat Identification (CID), av egna förband, börjat användas. Dessa system uppvisar mer eller mindre komplexitet, har olika för- respektive nackdelar och bidrar i olika utsträckning till förmågan att framgångsrikt genomföra CID. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika CID-system konstruerade för avsutten trupp för att öka kunskapen avseende den militära nytta systemen har med avseende på minskad risk för vådabekämpning när ett förband sätts in i urban miljö. Vid jämförelsen av de olika systemen kan konstateras att CID-systemen endast ger militär nytta när ett förband har en uppgift där stridsförloppen är långsamma, till exempel övervakning. De CID-system som särskilt utmärker sig vid övervakning är TIR-systemen. / Since long ago different methods have been used in order to recognize or identify own units. Most often the methods consisted of different symbols and signs placed on banners, flags, uniforms and so on. Today several different technical systems for recognition and identification of own units, so called Combat Identification (CID), are entering service. The systems show more or less complexity in their construction, hold advantages as well as disadvantages and thus contribute in varying degree to the ability to successfully carry out CID.  The purpose of this essay is to compare different CID-systems designed for ground soldiers, in order to increase the knowledge of what military utility the different systems may have in terms of reducing the risk of friendly fire when a unit is deployed in an urban environment. When comparing the different systems it is clearly that CID-systems only give military utility when a unit has a task where the battle progress is slow, such as surveillance. The CID-system that especially excels when used in surveillance is the TIR-systems.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar är något som många företag har problem med. Många företag anser att de investeringar inom IT som genomförts är misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar är att deras IT-strategi och affärsstrategi inte stämmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier är i nivå med varandra och arbetar för att nå samma mål. Det krävs enligt forskarna att företaget arbetar för att få en god strategic alignment, eller strategisk samstämmighet, mellan IT- och affärsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget. Forskarna går dock inte djupare in i varför en god samstämmighet gör att IT-investeringar genererar i nytta.Syftet med studien är att se vilken koppling som vi kan finna mellan strategic alignment, mellan IT-strategier och affärsstrategier, och IT-investeringar som genererar i nytta. Vi vill söka efter på vilket sätt som strategic alignment påverkar nytta av IT-investeringar. Utgångspunkten i studien har tagits från teori om strategic alignment samt teori om hur IT-investeringar genomförs för nytta ska genereras. Utifrån detta har en empirisk studie genom kvalitativa intervjuer genomförts med tre chefer med IT-kompetens för att se vilken syn på samstämmighet och nytta av IT-investeringar som fanns i dessa företag. De respondenterna som deltog i den empiriska studien delgav även sin generella syn på hur IT-investeringar lyckas och hur företag skapar samstämmighet mellan IT-strategier och affärsstrategier. Den empiriska studien har sedan jämförts med den teorin inom de ämnen som studien tar upp för att hitta vilka relationer som finns.Resultatet av studien visar att vi finner en koppling mellan strategic alignment och IT-investeringar som genererar i nytta. Vi baserar resultatet på att det är vitalt att ett företag vet vart de vill och ska för att kunna genomföra investeringar som ger nytta. För att kunna få en strategisk samstämmighet så krävs det ett nära samarbete och kommunikation genom hela verksamheten. Kommunikation och samarbete är framförallt viktig mellan ledare från olika företagsdelar. Detta för att strategierna ska kunna utformas på ett sådant sätt så att de får med sig kompetens och kunskap från alla verksamhetsdelar. Samarbetet, kommunikationen och kunskapen möjliggör att en verksamhet vet vilka förutsättningar den har och kan på så vis se vad den möjligen kan utvecklas till att bli. Strategier kan då bildas på ett sätt som främjar alla delar av ett företag. / Program: Kandidatutbildning i informatik

This essay aims to problematize the concepts of usefulness and lust in relation to reading and literature. My analysis is based in Sara Mannheimer’s novel Handlingen. The research questions seeks to interpret the character´s understanding of the two ideas usefulness and lust, and further try to analyze how the character's view on literature and abstract thinking is determined by the two concepts. With theories on cleaning, baking and the practical work as well as theories of reading, the discussions with the novel´s character evolved to think further about the concept of literature and what it really stands for in one’s life. The results from the analysis of the novel resulted in a dualistic view between the two concepts usefulness and lust where the entrance to the world of literature is conditioned by having genuine lust for reading. I further problematize this view with a discussion about what it means to be an authentic person and that it does not reject the union of the two concepts. Another central point in the analysis of the novel is how usefulness relates to organization and a clear system whereas lust speaks to the abstract thinking and chaos. My conclusion consists of the union of being open to abstraction and the fact that a person cannot know certain things that will always be out of reach for us, such as existential questions and so on. This could mean that the usefulness and lust are dependent of each other in one’s life, at least that they are not ruling out each other’s existence.

<p>Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.</p><p>Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen.</p> / <p>The Swedish legislation is placing a great deal of the responsibility and costs for recycling on the households in the society despite no formal coercion. This thesis is based on a survey of households in Linköping, Sweden, and are investigating why so many households are recycling, and thereby voluntarily are contributing to the public utility of environment. To start with this matter will be analysed with regard to the individual’s responsibility for the environment, where the purpose is to investigate if this may be an explanation to why individuals are recycling. To receive an additional perspective on the analysis the individual’s understanding that he does something good by recycling is also taken into consideration; this by an experiment where the respondents are showing how they relate to recycling after new critically information regarding this matter has been added.</p><p>The respondents’ understanding that recycling is good for the environment seems to be of some importance for their motivation to recycle. Further on may the feeling of responsibility for the environment and the information be important factors for their recycling, even though this can not be shown with certainty.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk.</p><p>Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser</p><p>(Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden).</p><p>För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp)</p><p>o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till</p><p>7 minuter</p><p>o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk</p><p>o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år</p><p>I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning.</p> / <p>The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration.</p><p>With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions).</p><p>However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter):</p><p>o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident)</p><p>The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes</p><p>o Every effort takes 2 hours in average</p><p>o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs</p><p>approximately 10 000 skr a year</p><p>In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.</p>

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information. Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen. / The Swedish legislation is placing a great deal of the responsibility and costs for recycling on the households in the society despite no formal coercion. This thesis is based on a survey of households in Linköping, Sweden, and are investigating why so many households are recycling, and thereby voluntarily are contributing to the public utility of environment. To start with this matter will be analysed with regard to the individual’s responsibility for the environment, where the purpose is to investigate if this may be an explanation to why individuals are recycling. To receive an additional perspective on the analysis the individual’s understanding that he does something good by recycling is also taken into consideration; this by an experiment where the respondents are showing how they relate to recycling after new critically information regarding this matter has been added. The respondents’ understanding that recycling is good for the environment seems to be of some importance for their motivation to recycle. Further on may the feeling of responsibility for the environment and the information be important factors for their recycling, even though this can not be shown with certainty.

Syftet med uppsatsen var att med hjälp av en nationalekonomisk kalkyl undersöka om samhällets jour- och beredskapsresurser kan användas på ett mer effektivare sätt. Med beredskapsresurser avses då de sjuksköterskor som är anställda av Vård och omsorgsförvaltningen och den kommunala räddningstjänsten i Vålberg och Väse. I en analys utreds om akutsköterskorna kan agera som förstainsatspersoner vid olyckor som formellt faller under räddningstjänstens åtaganden och om möjligt ge ett monetärt värde på ett sådant sambruk. Med hjälp av Jaldells studie gällande tidsfaktorns betydelse vid räddningsinsatser (Jaldell, 2004) har sambruksprojektets fördelar för liv, skada och egendom kvantifierats. De totala projektfördelarna beräknas uppgå till ≈450 000 kr årligen. Med totala projektkostnader motsvarande ≈41 000 kr per år kan ett sambruk mellan beredskapsresurserna uppskattningsvis ge 11 gånger investerade kronor (Givet gjorda antaganden). För vissa ingående variabler saknas dessvärre statistisk och erfarenhetsmässigt underlag, således har jag tvingats till flera antaganden vid kvantifieringen av projektets effekter. Följande centrala antaganden gäller för ovanstående analysresultat (Se avsnitt: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o Eventuell förstainsatsperson bedöms motsvara 25 % av ordinarie räddningsstyrka (Oavsett olyckstyp) o Förstainsatspersonens genomsnittliga ankomsttid till skadeplats uppskattas till 7 minuter o Varje akutinsats beräknas ta 2 timmars arbetstid i anspråk o Kostnaden för implementeringen av larmmeddelande i SOS Alarms färdiga handlingsplaner bedöms kosta 10 000 kr per år I en känslighetsanalys ger en "pessimistisk" och "optimistisk" värdering av kostnads-nyttoanalysens variabler ett intervall för fördels-/kostnadskvoten på 4,22 – 26,27 gånger investerade kronor. Ytterligare har genomsnittstiden för ankomst till olyckplats och nyttan som representeras av en förstainsatsperson givits särskilt utrymme i resultatdiskussionen. Enligt mina beräkningar är sambruksprojektet att anse som lönsamt om den generella nyttan för en förstainsatsperson kan antas vara något större än ≈2 % (Övriga variabler enligt ”realistisk” värdering). Det innebär att så länge sjuksköterskorna kan bistå med åtminstone en mindre insats är sambruk intressant ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Tidsberäkningar visar också att den längsta möjliga ankomsttiden till skadeplatsen för sjuksköterskorna är 12 minuter, vilket är att jämföra med räddningstjänstens genomsnittliga ankomsttid för Vålberg och Väses på 12,38 minuter respektive 12.05 minuter (Källa: NCO Karlskoga, 2006). Resultaten är dessvärre förknippade med en del osäkerheter framför allt i anslutning till gjorda antaganden. Skattningarna grundar sig inte på några empiriska studier och bör därför ägnas större utrymme i vidare forskning. / The purpose of this essay was to examine if different municipally resources could be arranged in a more effective way. When mentioned, a resource then refers to nurses employed by the home-help service administration and the municipal rescue service in Vålberg and Väse. With a cost/benefit-analysis I investigated if the nurses could act as first-aid-persons at accidents that formally lie under the responsibility of the rescue service and if possible determine a monetary value of this collaboration. With the help of Jaldell's report regarding "Tidsfaktorns betydelse" (Jaldell, 2004) I was able to quantify the project benefits of life, injury and property. The total benefits were estimated to an annual ≈450 000 skr. With project costs of approximately 41 000 skr per year the cost/benefit ratio could be determined as 11 times invested resources (Given the assumptions). However, some key variables lacks proper statistical basis. Thus I've been forced to make several assumptions when calculating the effects. The following assumptions are central for the results of the analysis (Chapter: 4.2.1 Identifiering och kvantifiering av effekter): o A potential first-aid-person corresponds to 25 % of an ordinary rescue service force (Regardless of type of accident) The first-aid-person average arrival time to the accident was estimated to 7 minutes o Every effort takes 2 hours in average o The costs for implementing a messaging system in SOS Alarm AB routines costs approximately 10 000 skr a year In a sensitivity analysis a "pessimistic" and "optimistic" valuation of these specific variables results in a cost/benefit-ratio interval between 4.22 - 26.27 times invested resources. Further more has special attention been made regarding the average arrival time to accident and the represented benefit of a potential first-aid-person. According to the calculations collaboration between these two municipal resources is profitable for the society as long as the represented benefit of at first-aid-person stays above 2,2 % (Other variables according to "realistic" valuation). This means that as long as the nurses can assist with some miner contributions collaboration is interesting from a society perspective. Calculations' regarding the longest time of arrival also shows that if the nurses were to reach the accident within ≈12 minutes the project is beneficial. However these results are associated with some uncertainties, mainly in connection with mentioned assumptions. Unfortunately the assumptions don't build on any empirical studies and should be given special attention in any future research.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism. Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism. Vi anser att de är mer väsentliga för ungdomsturister än för andra turistsegment.