Internet har fått en stor betydelse i Sverige under de senaste årtiondena. Detta har medfört att samhället har förändrats och blivit mer digitalt och likaså bankerna. Fler och fler människor köper mobiltelefoner, vilket har resulterat i att det har utvecklats smarta telefoner där man kan använda internet för att utföra många ärenden. Detta har påverkat bankernas tjänsteutbud som i dag i hög grad är internetbaserad. Alla storbanker i Sverige erbjuder i dag mobila banktjänster, där kunderna kan utföra ärenden på egen hand. I en branschmätning som Svenskt Kvalitetsindex gjort visade det sig att kunderna har fått ett lägre förtroende för bankerna. En av orsakerna till det försämrade förtroendet visade sig vara att vissa bankkunder kände sig tvingade att använda mer tekniska tjänster, så som de mobila banktjänsterna är och som de inte upplevde som användarvänliga och användbara.   Denna problematisering banade väg för våra frågeställningar:   Vilka faktorer påverkar attityden till att använda mobila banktjänster? Påverkar attityden och självtilliten till mobila banktjänster den beteendemässiga intentionen till att använda dessa tjänster? Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar attityden till mobila banktjänster. Vi har även haft avsikt att studera om attityden påverkar själva intentionen till att använda dessa tjänster. Ett delsyfte har varit att jämföra hur attityderna skiljer sig åt beroende på kön, ålder och utbildningsgrad.   Den teori som ligger till grund för denna studie är tidigare forskning inom ämnet internet- och mobila banktjänster. Utifrån teorierna har vi utformat hypoteser som vi har sammanställt i en undersökningsmodell.   I studien har vi genomfört en enkätundersökning på invånare i Umeå kommun i åldrarna 18-80 + år. Vi använde oss av ett kvoturval vilket bestod av fem olika ålderskvoter: 18-24, 25-44, 45-64, 65-79, 80 + år. Vi sammanställde datamaterialet vilket totalt bestod av 144 enkäter i SPSS, där utförde vi ett antal linjära regressioner.   Resultatet från studien visar att användbarhet är den faktor som i högst grad påverkar attityden till att använda mobila banktjänster. Andra faktorer som också påverkade attityden var upplevd nytta och teknologisk beredskap. De faktorer som inte visade på något samband var upplevd risk, självtillit och upplevd användarvänlighet, då ingen av dessa var statistiskt signifikanta.   Studien har även visat att ålder och utbildningsnivå till skillnad från kön påverkar attityden till mobila banktjänster.   Nyckelord: Mobila banktjänster, teknologiacceptansmodellen, självtillit, upplevd risk, upplevd nytta, teknologisk beredskap.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur. Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfalls dokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar. I beräkningsmodellen har olika alternativ med utplacerade feldetektorer simulerats. Alternativen utvärderas därefter i relation till felsökningstid, felfrekvens och samhällskostnad. Med framtagen beräkningsmodell erhålls samhällskostnaden för varje ledning, för ett genomsnittligt avbrott. Beräkningsmodellen visar även hur samhällskostnaden reduceras vid alternativa utplaceringar av feldetektorer. För det optimala alternativet med utplacerade feldetektorer i Vänersborgs centralort har den reducerade samhällskostnaden ställts i relation till investeringskostnaden. Därefter har den ekonomiska besparingen kunnat fastställas. Det har visat sig enligt detta examensarbete, att det med avseende på samhällskostnader och kundnytta är en bra investering att installera feldetektorer. Med den föreslagna optimala placeringen av feldetektorer, passeras återbetalningstiden för investeringen efter sex till sju år. Det genererar samtidigt en förhöjd kundnytta. Ett minskat antal provinkopplingar medför dessutom att kablar och elapparater inte på samma vis utsätts för höga kortslutningsströmmar, vilket resulterar i en längre livslängd för elnätet.

According to the law (3 § Skollagen), the school offers a good study environment, but although the school succeeds, many students prefer to study at home. This study explore upper secondary school students' conceptions of homework as well as differences in conceptions between students in a vocational and study preparation program. In addition, it will study students' conceptions in relation to where they choose to do their school work. A phenomenological study will show which findings are available. The conceptions of the students will be divided into different groups (utfallsrum). The study will show that there is no greater variation in the conceptions between the different classes, but between the students who choose to work at home and see more benefits of homework, towards those who choose to work in school and are less positive to homework. In the discussion section, previous research will relate to the study result.

I 2017 års revidering av läroplanen (Lgr 11) vässades skrivningarna runt källkritik i relation till digitaliseringen i skolan och i samhället i stort. Syftet med denna studie är att förstå hur samhällskunskapslärare ser på att lära elever källkritik av internetkällor i samhällskunskapsämnet. I detta syfte har de motiv, utmaningar och den praktik lärarna identifierar gällande att lära elever att vara källkritiska på internet undersökts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 7 lärare på 3 skolor. Studien har en fenomenografisk metodansats och tar avstamp i fenomenografin och variationsteorin. Studien har identifierat lärarnas uppfattningar om nytta och utmaningar med undervisning av källkritik på internet. Vidare visas på lärarnas uppfattningar av källkritikens kunskaps- och lärandemål, liksom hur de jobbar med variation i undervisningen genom progressionsmodeller.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras

The purpose of this bachelor thesis is to study what views 15-16 years old teenagers, living in the Swedish countryside, have about public libraries. The method chosen for this study is focus group interviews with both library users and none-library users included. A theoretical method called The four spaces (Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen & Skot-Hansen, 2012) has been used to analyse the empirical material.15 teenagers were part of this study and the result shows that the teenagers have a traditional view of public libraries, which means that they only see it as a place to borrow books and where one has to be quiet in order to not disturb other visitors. A conclusion is that if teenagers living in the countryside are to change their views about public libraries, the public libraries need to change their activities for this particular age group. Because today they feel like it’s not the most interesting place to visit.

I Skolverkets (2013) beskrivning av kompetensprofilen för förskollärare går det att läsa om de förmågor en förskollärare ska kunna visa ute i förskolans verksamhet. Tillika förmågor som förskollärarutbildningar behöver kunna erbjuda sina studenter inför kommande yrkesroll och arbetsuppgifter som förskollärare. Syftet med denna uppsats är att studera hur yrkesverksamma förskollärarstudenter ser på utbildningens innehåll i relation till den praktiska yrkesrollen. Liknande undersökningar har gjorts, men som då behandlat andra inriktningar på utbildning varför denna studies problem anses betydelsefullt att forska vidare om. I denna studie har en kvalitativ metod använts då studien utgått ifrån ett frågeformulär besvarat av 6 yrkesverksamma förskollärarstudenter. Studien har vidare analyserats utifrån en lärandemodell av Knud Illeris (2007) om lärandets fundamentala processer där speciellt tillägnelseprocessen valts ut på grund av dess relevans i denna studie. Begreppet transfer har även legat till grund för analysen då dess betydelse kan sammankopplas med just tillägnelseprocessen i vald modell. Resultatet i studien visar att det som yrkesverksamma förskollärarstudenter anser kännetecknar en förskollärares yrkesroll ute i arbetslivet kan likställas med de kunskaper och färdigheter de anser en förskollärare är i behov av ute i arbetslivet. Resultatet i studien visar även att Föflex-utbildningen tillgodoser yrkesverksamma förskollärares behov av kunskaper och färdigheter på olika sätt beroende på om det är teoretiska eller praktiska förmågor. Vidare visar studien att det finns en skillnad vad gäller de teoretiska ämnenas och de praktiska ämnenas möjligheter att transfereras till de yrkesverksamma förskollärarstudenternas arbetsplatser. De praktiska ämnena anses lättare att implementera på arbetsplatsen än de teoretiska. Vad gäller yrkesverksamma förskollärarstudenters drivkraft att lära så varierar den beroende på vilka kurser som studenterna läser. Likaså visar studien att känslor är kopplade till denna drivkraft, vilket i sin tur även påverkar den transfer som sker till arbetsplatsen.

Bakgrund Arbetsgivarna inom The Accountancy Profession möter i dagslägetutmaningar då yrkesrollerna ständigt förändras samtidigt som de måsteanpassa sig efter de nya generationernas krav och behov. Syfte Syftet med denna studie är att utforska hur arbetstagarens yrkesrollsamt generationstillhörighet påverkar hur medarbetaren upplever sigproducera nytta i sitt arbete inom The Accountancy Profession. Metod Denna studie har framförts med hjälp av en kvantitativ metod meddeduktiv vetenskaplig ansats. Fem hypoteser har formulerats baserat påstudiens teorier om professioner och generationer. Empiri har samlatsin genom en webbenkät som besvarats av 301 medarbetare inomprofessionen i Sverige. Slutsats Studiens resultat visar på att det finns skillnader mellan hurredovisningskonsulter och revisorer upplever sig producera nytta,då redovisningskonsulter tenderar att uppleva sig producera nyttai högre grad än revisorer. Vidare ser vi vissa skillnader i hurgenerationerna upplever sitt nyttoskapande, men resultaten tyder påatt det kan bero på andra faktorer än just generationstillhörighet.Därför krävs vidare forskning inom detta område för att fastställasambanden mellan generationer och nyttoskapande inom TheAccountancy Profession. / Background Employers within The Accountancy Profession face challengesin the way the professions develop formally and informally, as wellas challenges in conforming to the demands of new generationsentering the workforce. Purpose The aim of this study is to examine how the professions andgenerations of employees affect how they experience the way theycreate value within The Accountancy Profession. Methodology This study has been conducted through a quantitative method anddeductive scientific approach. Five hypotheses have been formulatedbased on professional and generational theories. Empirical researchhas been collected using an online-based survey with 301participants working within The Accountancy Profession in Sweden. Conclusion The results imply that there are differences in how accountants andauditors experience the way they create value, as accountants provedto suppose a higher degree of value creation than auditors.Additionally, there seems to be differences in how the generationsexperience their value creation, but the results imply that there mightbe other factors that play into the way they experience the value theycreate. Hence further studies are needed within the field to concludecertain correlations between generations and value creation withinThe Accountancy Profession

Trafikverket bedriver Forskning och Innovation (FoI) i syfte att etablera ny kunskap, samt uppmuntra innovativa lösningar som bidrar till att nå det övergripande transportpolitiska målet, om ett samhällsekonomiskt och hållbart transportsystem för medborgare och näringsliv i hela landet. Vid utvärdering av FoI-projekt är ett delmoment att bedöma "ekonomisk nytta". För statligt finansierad geoteknisk forskning har det återkommande visat sig utmanande att bedöma ekonomisk nytta till följd av att begreppet används utan närmare definition. För att bättre fårstå att geotekniska FoI-projekt leder till kostnadsbesparande effekter initierades denna analys av ekonomisk nytta av geoteknisk forskning. Studien har genomfört en översiktlig litteraturstudie gällande befintlig utvärderingsmetodik av ekonomisk nytta genom att undersöka Trafikverkets interna databas, nationell och internationell litteratur. Litteraturstudien har syftat till att tolka begreppet ekonomisk nytta för ämnesområdet geoteknik. Därefter har 3 st metoder tillämpats för att försöka bedöma ekonomisk nytta för ett avslutat FoI-projekt. De viktigaste slutsatserna från studien är: * Definitionen av begreppet ekonomisk nytta avser: Den härledda kostnadsbesparing som erhålls vid tillämpning av ett FoI-resultat. Begreppet kommer från kostnads-nyttoanalysen och kan för statligt finansierad geoteknisk forskning formellt definieras som: effekten av forskningen på bruttonationalinkomsten. * Ekonomisk nytta kan approximerat beräknas om vissa kriterier är uppfyllda. Är dessa uppfyllda genomförs beräkningen kortfattat genom att (i) Identifiera ett FoI-projekts effekter med en effektbedömningsmetod, (ii) Genomföra en kostnads-nyttoanalys får de identifierade effekterna. Beräkningsresultatet blir en försvarbar bedömning av den uppskattade kostnadsbesparingen. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Den ökade mängden data i världen leder till att allt fler företag väljer att investera i BI-system som kan stödja hantering och analys av data. Genom att analysera data kan det leda till nytta för företaget som exempelvis bättre kontroll och beslutsunderlag. Samtidigt har utvärderingen av nyttan med systemen inte följt med i samma utveckling som investeringarna. Svårigheten att utvärdera de mjuka och strategiska nyttorna med ett BI-system är en av anledningarna till det. Genom att utvärdera ett BI-system kan företag få en uppfattning av vilka nyttor som uppnåtts och om ytterligare aktiviteter krävs för att öka nyttan. En kvalitativ intervjustudie har utförts på stora tillverkande företag och konsultföretag för att se hur arbetet med utvärdering av nyttor med BI-system går till i praktiken. Studien inkluderar utvärdering både innan och efter en implementation och resulterar i rekommendationer. Studiens resultat visar att det kan skilja sig hur små företag och stora tillverkande företag använder BI-systemet och därmed hur utvärdering bör ske. Det har även påvisats att det bör ske ökad utvärdering efter att BI-systemen införts i företaget. Genom att inkludera utvärdering av delar som påverkar möjligheten att uppnå nytta, såväl som delar som kan påverka utvärderingen, leder det till en mer realistisk utvärdering och därmed en större chans för företag att öka nyttan med sitt BI-system. / The growing amount of data in the world leads to an increasing amount of investments in BI-systems, which can support management and analysis of data. Businesses can experience benefits such as better control and decision base when they analyze their data. The evaluation of BI-systems has fallen behind at the same time as investments in these systems has increased. The difficulty in evaluating the soft and strategic benefits of a BI-system is one of the reasons for the lack of evaluations. Evaluation can give businesses a notion of which benefits that they have achieved and if further activities are needed to increase the benefits of the BI-system. A qualitative interview study has been carried out on large manufacturing businesses and consulting businesses, with the purpose to study how the evaluation of BI-system benefits are being done in practice. The study include evaluation before and after an implementation of a BI-system and results in recommendations. The result of the study shows that there can be differences in the way small and large manufacturing businesses use the BI-system and therefore also differences in how to perform the evaluation. The study has also established that more evaluations should be done after the BI-system has been implemented. Evaluation of parts that affect the possibility to achieve benefits as well as parts that affects the evaluation results in a more realistic evaluation, and a greater chance for the business to increase the benefits of their BI-system.