Implementationer av nya obligatoriska system är något många verksamheter står inför eller genomgår. Mycket forskning har bedrivits inom området men med litet fokus på obligatoriska system och stort fokus på att förutspå acceptans före implementation. Måttet av acceptans har tidigare mätts genom det faktiska användandet av systemet vilket i en implementation av ett obligatoriskt system inte är ett relevant mätvärde. Syftet med studien var att utreda vilka faktorer som spelar störst roll vid en implementation av ett obligatoriskt system. För att undersöka detta har två enkätundersökningar, en före och en efter implementation, genomförts. Dessa enkätundersökningar har även kompletterats med ostrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad intervju. Ett teoretiskt ramverk har tagits fram med hjälp av en inledande litteraturstudie i ämnet. Studien visar att information och förväntningar på systemet är det som ger mest genomslag för hur användarna uppfattar systemet, men att användandet av systemet inte påverkas nämnvärt av användarnas uppfattning.

Hållbarhetsredovisning har under de senaste decennierna vuxit till att utgöra en viktig roll i företags kommunikation med marknaden. År 2017 infördes lagstadgad obligatorisk hållbarhetsredovisning för större företag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka hur detta har påverkat kvaliteten i svenska företags hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning kring obligatoriska redovisningskravs påverkan på hållbarhetsredovisningskvalitet är begränsad men indikerar att det finns ett positivt samband dessa emellan. Baserat på tidigare forskning och signalteorin förväntas därmed kvalitet i de berörda svenska företagens hållbarhetsrapportering att öka som följd av lagkravet 2017. Metodiken bygger på årsvisa jämförelser av hållbarhetsredovisningskvalitet i 59 svenska företag innan respektive efter lagkravets introduktion. Studiens resultat indikerar att kvaliteten i hållbarhetsrapporteringen har ökat och att lagkravet har en positiv påverkan på ökningen. Vidare antyder undersökningens resultat även att företagsstorlek har en positiv påverkan på kvalitet i hållbarhetsrapporter.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan uppfattar samverkan med varandra i undervisningen. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsverktyg. I analysen användes Kvale & Brinkmanns teori om kodning. I studien intervjuades sex lärare på tre olika skolor, varav tre lärare i fritidshem och tre lärare i den obligatoriska skolan. Resultatet visade att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska undervisningen beskriver att de har olika sätt att organisera och planera undervisningen. Båda yrkeskategorierna var överens om att gemensam tid för planering är en avgörande faktor för att bedriva en god samverkan. Däremot visade resultatet att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan inte helt är överens om hur undervisningen bör vara organiserad. Det är vanligt att lärarna vill ha hela huvudansvaret för undervisningen i den obligatoriska skolan, samtidigt som fritidshemslärarna används som resurspersonal. Fritidslärare ville istället se en växling mellan vem som har ansvaret för klassen och vem som sitter i mindre grupper. Det hinder båda lärarkategorierna var överens om är att planeringstiden för deras samverkan inte är tillräcklig. Fritidshemslärarna såg även ett hinder i att samverkan allt för ofta sker på den obligatoriska skolans villkor, och att fritidsverksamheten får för lite tillbaka av lärarna. De möjligheter båda yrkeskategorierna såg var utnyttjandet av varandras kompetenser och att de kan gynna elevernas lärande genom att integrera verksamheterna och på så sätt kunna se på elevernas skoldag som en helhet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare definierar begreppetbedömning i förskolans verksamhet samt hur förskollärares pedagogiskautgångspunkt ser ut vid planerar av undervisning. Till grund för studien ligger enenkätundersökning som genererade 242 svar. Studien utgår från ettprofessionsteoretiskt perspektiv där begrepp som autonomi, förtroende, abstraktkunskap och preprofessioner används. Resultatet visar att det finns en variation i hurbedömning förekommer i förskolan. Det framkommer även att en majoritet avenkätens förskollärare tycker att det ingår i sitt uppdrag att arbeta mot Skolverketsobligatoriska kartläggning i förskoleklass. Majoriteten förskollärare tar dock intehänsyn till kartläggningen när de planerar sin undervisning i förskolan.

Syftet med arbetet är att jämföra Läroplan för den obligatoriska särskolan med Läroplan för grundsärskolan 2011 genom en dokumentanalys och användandet av nivåmodellen utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att Läroplan för grundsärskolan 2011 är mer kunskapsbetonad, dessutom är den mer kortfattad och fokuserad i sin formulering i jämförelse med Läroplan för den obligatoriska särskolan som i sina skrivningar tar med förklaringar, beskrivningar och motiveringar. Det framgick även att några läroplanskoder syntes i de teman som analyserades. Framförallt den rationella läroplanskoden och den demokratiska läroplanskoden.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka de uppfattade miljöansvarsrisker hos företag som bedriver miljöfarliga verksamheter inom Stockholms län. Dessutom skall jag identifiera potentiella implikationer av dessa uppfattade risker för den svenska miljöförsäkringsmarknaden.</p><p>Svensk lagstiftning kräver att företag i Sverige tecknar en ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen täcker både första och tredje parts anspråk då en plötslig, oförutsedd händelse har givit upphov till skada, även miljöskador. Gradvisa miljöskador innefattas inte av den svenska ansvarsförsäkringen. Dessutom har företag som bedriver miljöfarliga verksamheter har också krav på sig att avsätta medel till den obligatoriska miljöskade- och saneringsförsäkringen. Den lagstadgade miljöskadeförsäkringen syftar till att kompensera individer som skadats men inte har möjlighet att kompenseras av förorenaren, till exempel om det inte kan påvisas vilken som är ansvarig eller om den förorenande företaget gått i konkurs.</p><p>Denna empiriska studie, vilken omfattat intervjuer av företag som bedriver miljöfarliga verksamheter i Stockholms län, har visat att många företag saknar kunskap om vilket miljöförsäkringsskydd som företaget har. De har både bristfälliga insikter i ansvarsförsäkringens villkor samt i de obligatoriska miljöförsäkringarna. I många fall framgick det att företagen tog förgivet att de var den försäkrade parten. Detta är långt ifrån sanningen; för att uppnå ett heltäckande miljöförsäkringsskydd mot både plötsliga, oförutsedda och gradvisa omständigheter, krävs en tilläggsförsäkring (EIL- Environmental Impairment Liability). Utan EIL tar företagen på sig en betydande risk för ekonomiska förluster i samband med gradvisa miljöskador.</p><p>Det finns få prejudikat inom miljöjuridik, och särskilt miljöansvar, i Sverige idag. Principen förorenaren betalar (PPP-Polluter Pays Principle) är en viktig del av miljö-lagstiftningen vilken innebär att förorenaren åläggs ansvar för de skador denne har givit upphov till. Men i praktiken har PPP inte implementerats fullt ut vilket har lett till osäkerheter i tolkningen av miljöansvarslagstiftningen samt i hur företag skall hantera miljöansvarsrisker.</p><p>EIL försäkring har till följd av detta än så länge varit en sakta ökande marknad för försäkringsbolagen i Sverige. Denna studie pekar mot flera sannolika faktorer som kan ligga bakom den tröga EIL marknaden: 1) företagens ovisshet angående sitt faktiska miljöförsäkringsskydd, 2) förvirringen kring de lagstadgade miljöförsäkringarna och till och med 3) avsaknaden av miljöansvarsprejudikat i Sverige.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka de uppfattade miljöansvarsrisker hos företag som bedriver miljöfarliga verksamheter inom Stockholms län. Dessutom skall jag identifiera potentiella implikationer av dessa uppfattade risker för den svenska miljöförsäkringsmarknaden. Svensk lagstiftning kräver att företag i Sverige tecknar en ansvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen täcker både första och tredje parts anspråk då en plötslig, oförutsedd händelse har givit upphov till skada, även miljöskador. Gradvisa miljöskador innefattas inte av den svenska ansvarsförsäkringen. Dessutom har företag som bedriver miljöfarliga verksamheter har också krav på sig att avsätta medel till den obligatoriska miljöskade- och saneringsförsäkringen. Den lagstadgade miljöskadeförsäkringen syftar till att kompensera individer som skadats men inte har möjlighet att kompenseras av förorenaren, till exempel om det inte kan påvisas vilken som är ansvarig eller om den förorenande företaget gått i konkurs. Denna empiriska studie, vilken omfattat intervjuer av företag som bedriver miljöfarliga verksamheter i Stockholms län, har visat att många företag saknar kunskap om vilket miljöförsäkringsskydd som företaget har. De har både bristfälliga insikter i ansvarsförsäkringens villkor samt i de obligatoriska miljöförsäkringarna. I många fall framgick det att företagen tog förgivet att de var den försäkrade parten. Detta är långt ifrån sanningen; för att uppnå ett heltäckande miljöförsäkringsskydd mot både plötsliga, oförutsedda och gradvisa omständigheter, krävs en tilläggsförsäkring (EIL- Environmental Impairment Liability). Utan EIL tar företagen på sig en betydande risk för ekonomiska förluster i samband med gradvisa miljöskador. Det finns få prejudikat inom miljöjuridik, och särskilt miljöansvar, i Sverige idag. Principen förorenaren betalar (PPP-Polluter Pays Principle) är en viktig del av miljö-lagstiftningen vilken innebär att förorenaren åläggs ansvar för de skador denne har givit upphov till. Men i praktiken har PPP inte implementerats fullt ut vilket har lett till osäkerheter i tolkningen av miljöansvarslagstiftningen samt i hur företag skall hantera miljöansvarsrisker. EIL försäkring har till följd av detta än så länge varit en sakta ökande marknad för försäkringsbolagen i Sverige. Denna studie pekar mot flera sannolika faktorer som kan ligga bakom den tröga EIL marknaden: 1) företagens ovisshet angående sitt faktiska miljöförsäkringsskydd, 2) förvirringen kring de lagstadgade miljöförsäkringarna och till och med 3) avsaknaden av miljöansvarsprejudikat i Sverige.

Fritidslärarna trädde officiellt in i skolans verksamhet på 1990-talet och fick allt fler skolrelaterade arbetsuppgifter. Fritidspersonal ansåg att det fanns otydligheter i uppdraget och hade svårt att förklara sin professionella kompetens. Det kan vara en förklaring till attävenyrkesidentitetenkante sig som otydlig än idag (Skolinspektionen, 2010: Skolverket, 2011). Syftet med studien var att tolka fritidslärarnas uppfattningar som uttrycks om vad det innebar att vara fritidslärare i den obligatoriska skolan utifrån begreppen roll, uppdrag och kompetens. Studien var en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden var intervjuer. Datan tolkades utifrån hermeneutikens tolknings- och förståelseprocess. Tolkningarna gjordes utifrån pusselmetoden och vår förförståelse var den vetenskapliga forskningen i bakgrunden. Resultatet visade att det är olika från person till person vad det innebär att vara fritidslärare i skolan för att uppdraget, rollen och kompetenserna tolkas olika. Fritidslärarna uppfattade fortfarande uppdraget som otydligt och kunde under sin arbetsdag inta olika roller. Fritidslärarna var medvetna om vilka kompetenser de hade och kompetenserna kunde nyttjas under skoldagen. Däremot var uppfattningarna om att fritidslärarnas varande i skolan var för skolans skull och skedde på skolans villkor. Framtida studier behövs för att undersöka vad fritidslärare egentligen ska göra i skolan. För att deras roll, uppdrag och kompetens ska tas på allvar kan riktlinjer behövas för vad fritidslärarna ska göra i den obligatoriska skolan. / <p>2020-06-08</p>

Bakgrund Humankapitalet är en viktig del i företaget med anledning av att det är essentiellt i den dagliga affärsverksamheten samt att det är en viktig immateriell resurs där kunskap, nätverk av relationer och kulturell styrka bidrar till företagets framgång. I och med samhällets utveckling består företag idag till allt större del av humankapital men trots detta råder det inte samstämmighet för hur humankapital ska redovisas i årsredovisningarna. Detta i samband med att högre krav ställs på redovisning av humankapital blir det intressant och relevant att undersöka hur företag väljer att upplysa om humankapital i årsredovisningarna. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur företag inom bemanningsbranschen redovisar humankapital i deras årsredovisningar, samt undersöka hur redovisningen utvecklats över tid och hur den skiljer sig mellan företagen. Metod Studien är en longitudinell flerfallstudie utförd genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om motiv bakom upplysningar ligger till grund för den insamlade empirin tillsammans med legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teorin. Studien utgår från en deduktiv ansats med induktiva inslag. Slutsats Studiens resultat visar att de undersökta företagen upplyser genom tre teman; engagemang, arbetsmiljö och kompetensutveckling. Vidare dras slutsatsen att redovisning av humankapital inom bemanningsbranschen liknar varandra till väldigt stor del. Anledningen kan vara att samtliga företag ingår i samma bransch. Studien bidrar med bevis för att företag inom bemanningsbranschen upplyser om humankapital i stor mängd i förhållande till resterande information i deras årsredovisning. / Introduction Human capital is an important part of the company because it is essential in day-to-day business and is therefore an important intangible resource where knowledge, networks of relationships and cultural strength contribute to the company's success. The development of society contributes to the fact that companies increasingly consist of human capital, but despite this, there is no consensus on how human capital should be reported in the annual reports. This, in conjunction with higher requirements for accounting for human capital, will make it interesting and relevant to investigate how this is done. Purpose The purpose of this study is to investigate how companies in the staffing industry report human capital in their annual reports, and also to investigate how accounting has developed over time and how it differs between companies. Method This study is a longitudinal multi-case study conducted through a qualitative content analysis. The empirical data is based on previous research of the motives behind disclosures together with the theory of legitimacy, stakeholder theory and institutional theory. This study is based on a deductive approach with inductive elements. Conclusion This study's results show that the investigated companies disclose information through three themes; commitment, work environment and qualification. Furthermore, it is concluded that accounting for human capital in the staffing industry is very similar to each other. The reason may be that all companies are part of the same industry. The study provides evidence that companies in the staffing industry disclose human capital in large numbers in relation to other disclosed information in the annual report.

Denna uppsats syftar att undersöka om implementeringen av ÅRL 6 kap 10–14 §§ införräkenskapsåret 2017 har bidragit till en mer högkvalitativ hållbarhetsrapportering i Sverige. Ettslumpmässigt urval av 43 företag på den svenska marknaden tas fram. Företagen omfattas avlagens kriterier år 2016 och år 2017 samt upprättar frivilliga hållbarhetsrapporter år 2016. Viaen innehållsanalys bedöms och jämförs de två åren med hjälp av ett poänggivande index, vilketär utformat efter lagens kriterier och mäter rapporternas kvalitet. Resultatet visar engenomsnittlig ökning i poängen år 2017 vilket indikerar att implementeringen av lagen harbidragit till en ökning av kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Studiens resultat är generelltöverensstämmande med tidigare forskning.