Bakgrund: Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska beskriver att det är sjuksköterskans ansvar att ge patienten en god och säker vård ur ett etiskt perspektiv samt genom beprövad erfarenhet. Patientnärmre vård är ett arbetssätt som sätter patienten och dennes problem och behov i centrum. Omvårdnadens kvalitet ökar och ger en snabbare rehabiliteringstid för patienten.Syfte: Att granska vad den patientnära tiden innebär för sjuksköterskan och se vad den innehåller. Hur mycket tid, totalt, läggs ner på patientnära tid under ett dagspass? Metod: Empirisk, strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats. Det kvantitativa resultatet har bearbetats och presenteras i form av diagram och text. Det kvalitativa resultatet har analyserats med latent innehållsanalys.Resultat: Studien visade att den patientnära tiden var låg på den observerade avdelningen. Den uppmätta genomsnittliga patientnära tiden var 15, 5 % av ett dagspass mellan 7.00-13.00. Huvuddelen av den patientnära tiden ägnades åt omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet visar att ett behov av förändring i sjuksköterskornas arbete och dess organisering är utmärkande. / Background: The Competence Description for Swedish Certified Nurse describes the nurse's responsibility to give the patient a good and safe care from an ethical perspective and through proven experience. The patient focused work method is an approach that places the patient and his problems and needs in the centre. Nursing care quality increases and gives a quicker rehabilitation time for the patient. Objective: To examine what the direct patient time means to the nurse and see what it contains. How much time, total, spent on direct patient time in a day's work? Method: Empirical, structured non-participant observational study with quantitative and qualitative approach. The quantitative result have been processed and is presented in the form of diagrams and text. The qualitative results were analyzed with latent content analysis. Results: The study showed that the direct patient time was low at the observed ward. The measured average direct patient time was 15,5 % of a day between 7.00-13.00. Most of the direct patient time was devoted for care measures.Conclusion: The result shows that a need for change in the nurses work and its organization is eminent.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter. / Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast. Under den muntliga rapporten ges även en möjlighet till förtydliganden. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan skriftlig dokumentation och muntlig rapport. Frågeställningarna som ligger till grund för denna studie är: Finns det skillnader mellan skriftlig dokumentering och muntlig rapportering och hur ser skillnaderna ut? En observationsstudie av den muntliga rapporten i kombination med insamlande av patientjournaler genomfördes på två olika somatiska avdelningar, vilka hade olika rapporteringsförfaranden. Datamaterialet kom att innefatta 41 patienter. Resultatet visade att det finns skillnader i dokumentation mellan de båda avdelningarna. Skillnaderna i dokumenteringen låg huvudsakligen i hur omfattande och noggrant det var dokumenterat. Dokumenteringen från avdelningen med huvudsakligen skriftliga rapporter var i de flesta fallen mer väldokumenterad. Vissa skillnader påvisades i innehållet mellan dokumentationen och den muntliga rapporten. Skillnaderna kunde exempelvis vara att information gällande patientens hälsohistoria och hälsotillstånd endast förekom i den muntliga rapporten vid ett par tillfällen. / Shift report and documentation are two important elements in nursing. These two elements fill an important role when it comes to patient safety and a continuous care. During the clinical part of their education the authors of this study have participated in different kind of shift reports. According to the literature it is important that all kind of documentation are accurate and careful written. The nurse that enters her duty should be able to get a clear picture of the patient and the given care. The oral shift report should help the nurse to focus on the important elements of the care, as well as an opportunity to clarify important aspects. The aim of this study is to investigare the relationship between oral shift report and documentation. The research are: Are there any differences between oral shift report and documentation? If so, what are the differences? An observational study of the oral shift report in combination with collection of patientjournals were carried out at two somatic wards. These wards used two different kinds of shift reports. The collected data included 41 patients. The result indicates that there are differences between the two wards concerning how documentation was brought about. The documentation from the ward with mainly written shift reports was more well documented and extensive. Some differences in the content between the documentation and oral shift report were observed.

Syftet med studien är att visa hur kommunikation går tillväga under rondarbetet som är den vanligaste plattformen för interkollegialt arbete mellan läkare och sjuksköterskor. Metoden som användes var icke-deltagande ostrukturerade observationer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Observationer gjordes vid sex tillfällen på en infektionsklinik i södra Sverige. Resultaten visar att kommunikationen mellan yrkeskategorierna tyder på att det finns en hierarkisk struktur men visar samtidigt att orsaken till viss del vilar på yrkeskategoriernas åtskilda kompetenser och ansvarsområden. / The aim of this study was to show how communication occurs during ward round which is the most common platform for intercolleagual work between physicians and nurses. The used method was non-participant, unstructured observations and content analysis was used for the analysis. Observations were made at six different occasions at an infection unit in southern Sweden. The results showed that communication between the professions is demonstrating a hierarchical structure; however one cause for this was related to the differences in competence and field of responsibility within the professions.

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister. Detta undersöktes i en observationsstudie där vårdpersonal på en med-icinsk och en kirurgisk vårdavdelning observerades under totalt två veckor. Studien visade på både god och mindre god följsamhet. Föreskrifterna gällande förkläde följdes till 81 % och riktlinjer gällande hår, smycken och naglar följdes till 100 %. Brister förekom framförallt vid användandet av handdesinfektion då föreskrifterna följdes till 47 %. Handskar användes till 59 % då det var indikerat. Samtidigt bars handskar vid flertalet tillfällen då det inte var indikerat. Situationer där personalen gick utanför rummet bärandes patientbundna förkläden var vanligt förekommande. / Every year thousands of patients are affected by healthcare associated infections. Besides leading to a prolonged hospital stay and unnecessary suffering for the patient, it also costs the society billions annually. To prevent the spread of infec-tion, all healthcare professionals should use a good basal hygiene. Therefore, there are regulations which all healthcare staff are required to follow. The purpose of this study was to investigate compliance to the hygiene regulations among health-care staff and in which situations deficiencies would occur. This was examined in an observational study where healthcare professionals at one medical and one surgical ward were observed for a total of two weeks. The study showed both good and less good compliance. The regulations regarding apron were followed to 81 % and the guidelines regarding hair, jewelry and nails were followed to 100 %. Less good compliance were seen regarding the use of hand disinfection were the regulations were followed to 47 %. Gloves were used to 59 % when indicated. At the same time gloves were worn at several occasions when not indicated. Situations where staff went outside the room wearing the patient bound apron occurred frequently.

Lindberg M & Lindstrii F. PVK in situ. En observationsstudie av följsamhet tillriktlinjer gällande skötsel, dokumentation vid fixeringsförband,komplikationssymptom samt tid in situ. Examensarbete i omvårdnad 15högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionenför vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: perifer ven kateter (PVK) är ett mycket vanligt ingrepp inomsjukvården som medför risker för kateterrelaterade komplikationer. I Sverige ärdet främst sjuksköterskans uppgift att hantera vården kring PVK. Vårdhandbokenhar som uppgift att säkerhetsställa en god säker vård genom att publiceralättillgängliga riktlinjer för olika moment inom sjukvården. Genom att följavårdhandbokens riktlinjer avseende PVK kan riskerna för komplikationer minska.Syfte: beskriva följsamhet till vårdhandbokens riktlinjer gällande skötsel av PVK,dokumentation vid fixeringsförband, byte vid komplikationssymptom samt attbeskriva tid in situ av PVK på vårdavdelningar.Metod: en observationsstudie genomfördes på ett större och ett mindre sjukhusi södra Sverige. Datainsamling gjordes under två veckors tid med hjälp av ettvaliderat och reabilitetstestat instrument, PVC – Assess, och ett eget framtagetprotokoll av författarna. Totalt insamlades 64 PVK observationer.Resultat: följsamheten till vårdhandbokens riktlinjer var inte tillfredsställande vidmajoriteten av variablerna i PVC-Assess, dokumentation vid fixeringsförbandetoch tid in situ.Slutsats: studien har metodologiska brister som medför att resultatets trovärdighetblir låg. Dock antyder resultatet på att det finns brister i följsamheter kringriktlinjer avseende PVK. / Lindberg M & Lindstrii F. PVC in situ. An observational study of adherence towards guidelines regarding the management, documentation at fixationdressings, symptoms of complications and the time in situ. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of care science, 2014.Background: peripheral vein catheter (PVC) is a very common procedure in healthcare that involves risks for catheter-related complications. In Sweden, the management and care of PVC is primary performed by nurses. The handbook for healthcare’s task is to provide a good and safe care by publishing accessible guidelines on various topics in healthcare. By following the handbook for healthcare’s guidelines regarding PVC the risks for complications can be reduced. Aim: describe adherence to the handbook for healthcare’s guidelines regarding the management of PVC, documentation at fixation-dressings, changing by complication-symptoms and to describe time in situ of PVC in wards.Method: an observational study was conducted on a larger and a smaller hospital in southern Sweden. Data collection was done in two weeks’ time with the help of a validated and reliability-tested instrument, PVC - Assess, and a protocol developed by the authors. Total of 64 PVC were observed.Results: adherence to the handbook for healthcare’s guidelines were not being guaranteed by the majority of the variables in PVC-Assess, documentation at fixation dressing and the time in situ.Conclusion: the study has methodological shortcomings that lowers the results credibility. However, the results suggests that there is still a lack of compliance regarding PVC-guidelines.

Det arbete sjuksköterskan utför inom dagens hälso- och sjukvård har sin grund i det yrke som växte fram under 1800-talet. En förändring har skett från en mer underordnad roll till dagens yrke som omvårdnadspecialist. Sjuksköterskans omvårdnadsuppgifter består av många olika kompetenser där gemensam nämnare är arbete utifrån den enskilde patienten. En helhetsbild av sjuksköterskan arbete borde även inkludera hur detta arbete är fördelat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans omvårdnadsarbete är fördelat över dygnets 24 timmar. Strukturerade observationer med tidtagning användes som datainsamlingsmetod och sammanlagt nio arbetspass observerades. Det insamlade materialet bearbetades manuellt och presenterades genom deskriptiv statistik. I resultatet sågs att störst andel av den uppmätta tiden registrerades under punkten dokumentation, samt att fördelningen av sjuksköterskans olika arbetsuppgifter mellan dags-, kvälls- och nattpass skiljer sig åt. Dessutom framkom att den största delen av sjusköterskans arbete består av indirekt omvårdnadsarbete (74,2 %). / The work nurses perform in today’s health- and medical care has its basis in the profession that emerged during the 1900th century. A change has been made from a more subordinate role to today’s profession as a specialist in nursing. The assignments of nursing consist of many different qualifications. All of them have work on the basis of the individual patient in common. A complete picture of nurses’ work should also include how this work is distributed. The aim of the study was to investigate how nursing care is distributed during the 24 hours of the day. Structured observations with timekeeping was used in order to gather data and together nine working shifts were observed. The gathered material was calculated manually and presented with descriptive statistics. The result showed that the largest share of the measured time was registered under the term documentation. It also showed that the distribution of nursing care differed between the day- evening- and nightshifts. Furthermore it appeared that the largest proportion of nurses' job assignments contains of indirect care (74,2 %).

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.

I dagens svenska gymnasieskola ska matematikundervisningen enligt läroplanen ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till andra ämnen, då elever får en mer positiv bild av matematik när de inser att den finns överallt i deras vardagliga liv. Samtidigt är frågor som varför ska vi lära oss det här? och när kommer jag använda det här? vanligt förekommande under matematikundervisning, och elever har svårt att se meningen med matematikundervisningen. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka matematikens användning i ämnena fysik och kemi i gymnasieskolan. Mer specifikt; hur matematiska begrepp och metoder används och förklaras i fysik- och kemiundervisning. För att undersöka detta deltog fyra gymnasielärare (två i fysik och två i kemi) i en observationsstudie för att i en klassrumsmiljö identifiera och analysera om och hur matematiken används i de båda ämnena. Efter analys och kategorisering med hjälp av ett etablerat ramverk visade resultaten att samtliga deltagande lärare, i olika utsträckning, tillämpade interdisciplinär matematik i sin undervisning. Studien visade även att tillämpning av interdisciplinär matematik gav övervägande positiva resultat i fysik- såväl som kemiundervisningen. / In today's Swedish upper secondary school, the teaching of mathematics should, according to the curriculum, provide the students with the opportunity to relate mathematics to other subjects, since students get a more positive view of mathematics when they realize that it exists everywhere in their everyday life. Meanwhile, questions such as why should we learn this? and when will I use this? are frequently used during mathematics teaching, and students find it difficult to see the meaning in learning mathematics. Therefore, the purpose of this study is to investigate the use of mathematics in physics and chemistry in upper secondary school. More specifically; how mathematical concepts and methods are used as well as explained in physics and chemistry teaching. To investigate this, four upper secondary school teachers (two in physics and two in chemistry) participated in an observational study to identify and analyze if and how mathematics is used in the two subjects. After analysis and categorization with the help of an established framework, the results showed that all participating teachers, to varying degrees, applied interdisciplinary mathematics in their teaching. Moreover, the study showed that applying interdisciplinary mathematics yielded overwhelmingly positive results in physics and chemistry education.

Syftet med denna studie är undersöka hur gymnasieelever resonerar i sannolikhet genom att observera dem vid problemlösning. I vårt dagliga liv möts vi av sannolikhet i olika former och ämnet är inkluderat i matematiken i den svenska skolan. I och med att sannolikhet är ett relativt nytt ämne med en spännvidd från matematisk formalisering till egna subjektiva tankar debatteras fortfarande innehållet. Det innebär att det ställs stora krav på den individuella läraren att ge eleverna vidden av ämnet sannolikhet samt ge dem möjlighet att utveckla alla förmågorna i ämnet. Det finns tidigare forskning som menar att matematikundervisningen har brister i att skapa situationer som uppmuntrar elever till kreativt resonemang. Risken finns att läraren och kurslitteraturen begränsar sannolikhet till att endast vara ett matematiskt beräkningsämne och att man därigenom bortser från andra delar inom sannolikhet. Deltagarna i studien är frivilliga gymnasieelever med intresse och fallenhet för matematik som observeras i samband med att de parvis löser och diskuterar uppgifter. Utfallet av diskussion och lösningar är underlag för den analys som görs. Studien var för liten för att ge några generella resultat avseende svenska gymnasieelever men alla deltagarna var duktiga att lösa uppgifter i klassisk sannolikhet. De visade dock brister i förståelsen för subjektiv sannolikhet. Studien, inklusive den direkt efterföljande genomgången, ökade elevernas kunskap om ämnet sannolikhet och särskilt för subjektiv sannolikhet. Utfallet av studien skulle därför kunna påverka utformning av uppgifter och bredden i den framtida undervisning i ämnet.