• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 47
  • Tagged with
  • 47
  • 32
  • 23
  • 22
  • 17
  • 12
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Undervisningens mål, provens verklighet : Gymnasielärares intention med privat-/och samhällsekonomi i förhållande till deras examinationsmoment i samhällskunskap 1b / The lectures objective, the reality of the exams : High School teachers intentions with their economic studies i correlations to their exams in social studies 1b.

Tangen, Håkon André January 2020 (has links)
Detta arbete tar avstamp i hur legitimerade samhällskunskapslärares utsagor om sin intention med privatekonomi-/och samhällsekonomiämnet i samhällskunskap 1b. Samt en analys av lärarnas examinationen i kursen, med Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg. Detta för att se vilket samband där kan finnas rörande lärares inställning till den önskade kunskapen de önskar eleverna skall ta med sig från undervisningen och vilka kunskapsdimensioner och kognitiva processer som berörs vid examinationen.       Syftet är att undersöka gymnasielärares utsagor kring sina intentioner med privat-och samhällsekonomiundervisningen i samhällskunskap 1b, samt att jämföra detta med innehållet i tillhörande examinerande moment.            Undersökningen framvisar att privatekonomi, som lärarna inte anser vara lika tungt förankrat i kunskapskraven, har en högre mängd faktakunskaper i form av minnas och förstå. Medan samhällsekonomi som, enligt lärarna, är tyngre förankrad i kunskapskraven, har en bredare variation av kognitiva processer, minnas, förstå, analysera och värdera i flera kunskapsdimensioner; faktakunskap och begreppskunskap preliminärt. / This study focuses on interviews with high school teachers regarding their intention in social studies 1b, economics. As well as an analysis of the teachers exams with the help of Bloom's revised taxonomy. The analysis of this study combined with interviews wishes to investigate any connections between the teachers interview statement in regards to their exams in economics. What knowledge to the teachers desire their students to master and what cognitive domains and knowledge domains do the teachers exams require of their students.       The purpose of this study is to investigate high schools teachers, in social civics, regards theirs intentions with their economics studies in social studies class. And to compare their statements with their exams, in regard to Bloom’s revised taxonomy.         The results of this study is that the subject “private economics”, which the teachers do not see as important in regards to higher grades, are more in favor of the cognitive domain with a great focus on remembering and understanding. Meanwhile the subject “society economics”, which are regarded by the teachers more favorable in regards to the curriculum to accumulate higher grades, have a higher variation between cognitive processes as remembering, understanding, analyze and evaluate. In addition to a higher variation in cognitive processes they also vary in multiple knowledge dimensions as cognitive domain and affective domain more frequently.
22

Samhällskunskapslärares pedagogiska praktik i relation till deras uppfattning om syftet med samhällskunskap : en kvalitativ studie

Nilsson, Liv January 2022 (has links)
Den här studien undersöker samhällskunskapslärares uppfattning av syftet med ämnet och deras uppfattning av sin pedagogiska praktik, samt hur lärarna uppfattar relationen mellan deras syn på syfte och pedagogiska praktik. Bakgrunden är en ämnesdidaktisk diskussion där lärares syn på vad eleverna ska använda kunskaperna till, har påverkan på undervisningens utformning. Med stöd av kvalitativa intervjuer från fem olika gymnasielärare i samhällskunskap, har intervjudata analyserats med hjälp av teori från John Dewey och Gert Biesta samt ämnesdidaktisk forskning inom samhällsvetenskap. Resultatet visar att lärarnas syn på samhällskunskapsämnet rör sig inom alla dimensioner av de humanistiska, demokratiska och ekonomiska bildningsidealen. Lärarna beskriver att syftet ska leda till att eleverna dels blir demokratiska samhällsmedborgare, dels förberedda för vuxenlivet. Uppfattningen av syftet motiveras av olika skäl, där styrdokument, källkritik och elevgruppens bakgrund, påverkar synen i olika grad. Lärarna motiverar sin pedagogiska praktik utifrån olika skäl där innehåll, kommunikation och bedömning tar sig mer eller mindre olika uttryck hos lärarna, kopplat till ämnets syfte. Resultatet visar att det kan finnas vissa samband mellan lärares uppfattning om syfte och deras val av pedagogik. Sambanden mellan syfte och praktik kan dock vara svåra för lärarna att se själva, men reflektion och diskussion underlättar att de medvetandegörs.
23

Vägledning som hela skolans ansvar ur ett lärarperspektiv: En studie om samhällskunskapslärares syn på den breda vägledningen

Sandberg, Nicklas, Andersen, Patrik January 2018 (has links)
Denna studie behandlar hur samhällskunskapslärare i sex svenska grundskolor bedriver sin undervisning med koppling till vägledning. Studiens syfte var att studera hur lärarna jobbar med vägledning som hela skolans ansvar. Samtliga av de aktuella skolorna har i sina riktlinjer tydliga mål med att vägledning skall inkludera all personal. Vi ville undersöka lärarnas personliga upplevelser av detta och eventuellt vilka verktyg dem använder för att lyckas med sitt uppdrag. Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semi-strukturerade intervjuer. I studien deltog sex informanter varav samtliga var utbildade samhällskunskapslärare. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och Theory of action. Resultatet visade på att enbart en del av de tillfrågade bedrev undervisningen enligt framtagna riktlinjer. Samtidigt var det bara några av dem som arbetade utifrån en strukturerad och genomtänkt plan i sina respektive skolor där en kontinuerlig kontakt med skolans studie- och yrkesvägledare fanns. Resterande informanter bedrev visserligen en medveten undervisning med inslag av bred vägledning. Men dessa moment förekom istället mer spontant utan någon större planering.
24

Digital kompetens i samhällskunskap på gymnasiet. – En intervjustudie om implementering av läroplansrevideringen kring digital kompetens

Sava, Kristina January 2020 (has links)
The government of Sweden issued a national strategy in 2015 for the Swedish school to develop pupils' digital competence. Hence, The National Agency for Education altered the curricula for schools of all levels to include pupils' development of digital competence in July of 2018. This is an interview study with three upper secondary teachers in civics. The purpose was to examine how these upper secondary teachers in civics interpret and apply the new addition of digital competence in the civics subject. Since the concept of digital competence is widely defined, a decision was made to look into how teachers interpreted and applied the digital competence in general. However, a more specific approach was also taken to examine how teachers were developing pupils' skills in searching information digitally, and if the teachers included search criticism which the National Agency for Education include in their definition of digital competence.The government of Sweden’s national strategy to develop pupils' digital competence was viewed in this paper as a process of implementing a political reform. The main focus was the teachers' perspectives which are the executers of the implementation. There were three main key points that were looked into through this perspective when the political implementation was studied. The key points were if the teachers understood the political reform, if they had the necessary resources that helped them understand the reform, and if they wanted to implement the reform. The questions for the interview were partly designed with this theoretical framework in mind and was the tool to analyze the answers. The study shows that there are problems in implementation of aforementioned strategy. The three upper secondary school teachers partially interpreted and practiced digital competence as it intended by The National Agency for Education. The teachers lacked a deeper knowledge in internet infrastructure and did not practice search criticism. The teachers also had a great deal of resources, but two teachers chose not to utilize these since they felt confident in their ability to develop pupils' digital competence.
25

Samhällskunskapslärares ämnesdidaktiska överväganden vid val och användning av läromedel : En komparativ studie mellan samhällskunskapslärare vid högstadiet och gymnasiet / Civic and social studies teachers' subject specific didactical reasoning when choosing and using teaching materials : A comparativ study of year 7 - 9 and upper secondary school civic and social studies teachers

Raupach, Samuel January 2023 (has links)
Choosing appropriate teaching materials is a central part of a teacher’s workday, However, this central aspect has been missing from my teacher education. It is partly against that background that this study has been conducted. Several studies and essays have been conducted on this general topic, but few of them have approached it from a perspective of civic and social studies, a research gap which this study aims to contribute to fil. The aim of this study has been to investigate how civic and social studies teachers’ reason about their choice of appropriate teaching materials.  This study has used a method of semi-structured quantitative interviews with a total of five civic and social studies teachers. Two of them worked with grades 7 – 9, and three of them at an upper secondary school. When analysing the teachers’ answers, four different theoretical aspects has been applied. The first is based on a – for this study specific – definition on teaching materials. The second aspect is based on Imsens understanding of frame factors and how they affect teachers. The third aspect is based on a sociocultural understanding of learning and the fourth was a general and a subject specific didactical analysis on the teachers’ choice of teaching materials.  The result of the study shows that teachers use a broad variety of teaching materials but that the physical textbook is the primary one. The textbook is complimented with secondary pedagogical materials, such as videos from Youtube and information from government agencies. Several frame factors affect teachers and their choice of teaching materials, but the two main ones are based on the schools’ economy and student related aspect, mainly their low reading comprehension and low subject specific knowledge. The school’s economy determents when the teachers are available to purchase new teaching materials, but factors related to students are more important when choosing new teaching materials. Based on a social cultural perspective on teaching the textbook is viewed as a secondary artefact for mediating cultural knowledge. The textbook is viewed as more important for teachers as students’ reading comprehension and subject specific knowledge is lower then expected. From a general and a subject specific didactical analysis the teachers focus on general didactical aspects when choosing a new textbook and subject specific didactical aspects when choosing complimentary teaching materials. / Läromedel, dess val och användning är en central del i ämneslärares yrkesdag, men trots det lyser det med sin frånvaro från lärarutbildningen. Mot bakgrund av min stundande lärarexamen och övergång till yrkesverksam samhällskunskap och historielärare har den här studien ämnat undersöka hur specifikt samhällskunskapslärare resonerar om läromedel eftersom samhällskunskapsämnet, av tradition, är ett mindre läromedelsstyrt skolämne än historieämnet. Det finns ett brett och väletablerat forskningsfält avseende läromedelsforskning generellt och i flera olika skolämnen. Frågan om hur lärare förhåller sig till läromedel har motiverat doktorsavhandlingar, lärarstudenters examensarbeten och forskningsartiklar under lång tid. Däremot har forskningsfältet avseende samhällskunskapslärarnas och samhällskunskapsämnets relation till läromedel varit tämligen outforskat.  Studien har därför, via kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersökt fem yrkesverksamma samhällskunskapslärare – två vid högstadiet och tre vid gymnasiet – och deras val och användning av läromedel utifrån en komparativ ansats. Studien har utgått från fyra teoretiska perspektiv: begreppet ”läromedel” har operationaliserats utifrån en bred förståelse av läromedel, en ramfaktorteoretisk utgångspunkt för att bättre förstå lärarnas yrkessituation, ett sociokulturellt perspektiv på lärande har även anlagts och en ämnesdidaktisk analys utifrån den (ämnes)didaktiska triangeln.  Resultatet från studien visar att lärarna använder en bred variation av läromedel i sin undervisning, där den fysiska läroboken utgör det primära läromedlet som kompletteras med olika sekundära läromedel – exempelvis Youtube-klipp och information från myndighetssidor. En rad olika ramfaktorer påverkar lärarnas läromedelsval, men särskilt två framstår som särskilt viktiga. Den ena är den ekonomiska faktorn och skolans ekonomi som utgör en tydlig ram för lärarna att förhålla sig till och det finns en ekonomisk medvetenhet bland lärarna i relation till läromedel och läromedelsinköp. Den andra är elevfaktor och då särskilt elevernas bristande läsförmåga och bristande förkunskaper som påverkar urvalet av lämpligt läromedel. Den ekonomiska faktorn kan beskrivas som viktas inför läromedelsinköpet och elevfaktorn som viktigast vid värderingen och valet av läromedel. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv ses läroboken som en sekundär artefakt för mediering och vars betydelse i undervisning blir allt tydligare i och med elevernas bristande läsförmåga och förkunskaper. Utifrån en ämnesdidaktisk analys framstår läroboksvalet präglas av allmändidaktiska överväganden medan kompletterande material väljs utifrån ämnesdidaktiska överväganden.
26

Lärares digitala källkritiska kompetens och dess konsekvenser för samhällskunskapsundervisningen : En studie om verksamma lärares beskrivningar av deras egen digitala källkritiska kompetens och arbete i undervisningen / Teachers´ digital literacy and its consequences for teaching : A study of in-service teachers’ description of their own digital literacy and how it is used in teaching

Modig, Wilma January 2023 (has links)
Förekomsten av sociala medier och den stora mängden digital information som människor kommer i kontakt med kräver digital källkritisk kompetens så att informationen kan granskas och värderas. Bristfällig digital källkritisk kompetens bland människor kan få negativa konsekvenser både för individer och för samhället som helhet eftersom det riskerar leda till att människor fattar beslut på bristfälliga grunder. Skolan är en arena där elever kan utveckla digital källkritisk kompetens och därför är det viktigt att lärare som ansvarar för utbildningen själva behärskar digital källkritik.Examensarbetets syfte är därför dels att undersöka verksamma samhällskunskapslärares (i årskurserna 1–3) digitala källkritiska kompetens, dels att undersöka samt kartlägga lärares undervisning inom digital källkritik, samt ämnesinnehållets relation till kursplanen i samhällskunskap.Undersökningen baseras på intervjuer med sex verksamma samhällskunskapslärares muntliga beskrivningar gällande deras digitala källkritiska kompetens och gällande hur de arbetar med digital källkritik i undervisning. Lärarnas utsagor har analyserats utifrån begreppet pedagogical content knowledge (PCK), samt utifrån vidareutvecklingen till begreppet technological pedagogical and content knowledge (TPACK), som inkluderar ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och tekniska kunskaper.Resultatet visar att lärarna i studien generellt sett verkar ha bristfällig digital källkritisk kompetens och upplever att de är i behov av kompetensutveckling. En slutsats är att detta kan få negativa konsekvenser för undervisningens innehåll och metodval, vilket i sin tur kan ha negativ inverkan på elevernas kunskapsinhämtning och framtida kunskaper. Ytterligare en slutsats är att bristfällig digital källkritisk kompetens kan få allvarliga följder för demokratin eftersom det riskerar leda till att människor fattar beslut på bristfällig information.
27

En val eller Ett val? : En intervjustudie om hur lärare arbetar med ämnesbegrepp i samhällskunskapsämnet / A Discount or To Discount? : An interview study about how teachers work with subject-concepts in social studies

Lindblom, Alva January 2022 (has links)
Research shows that students occasionally face linguistic challenges related to the subject-concepts of social studies. One example concern that individuals can interpret subject-concepts in various ways. Therefore, the area of this study is how social studies teachers work with subject-concepts in social studies. The study aims to investigate how these teachers describe the subject-concepts in relation to an everyday language. Furthermore, the aim is to investigate how these teachers work with subject-concepts in their instruction. The research questions concern partly how teachers characterize the subject-concepts as well as in what way they differ from the everyday language. Moreover, the study aims to answer the question of how teachers through their instruction enable that students are given the opportunity to develop an understanding of these. The data consists of ten individual, qualitative and semi-structured interviews with social studies teachers currently teaching in Swedish year 7-9. Moreover, it constitutes of national and international research of different kinds. The theory of hermeneutics has been used as both the theoretical and methodological framework. Results show that subject-concepts can be characterized as consistent and be described as including differences. A reoccurring difference is that the meaning of subject-concepts depends on the context. The teachers describe that there is a distance between the subject-concepts and the students, which explains how the concepts differ from everyday language. The distance can be explained by the fact that students in general do not interact with the subject-concepts in everyday life, as well as not using them in everyday dialog. A second difference between subject-concepts and everyday language is found to be the structure of subject-concepts. How teachers work with subject-concepts varies, but results show reoccurring themes. It is common to use group teaching and varying methods of instruction. Moreover, results imply that teachers often give supportive efforts when working with subject-concepts. Prominent supportive actions are visualization, help with study technique, and accessibility to teacher support. The conclusion is that the horizon of understanding around this subject is unlimited, but present study has been broadened it. / Forskning visar att elever tidvis möter språkliga utmaningar som relaterar till de ämnesbegrepp som finns i samhällskunskapsämnet. Ett exempel handlar om att ämnesbegrepp kan ges olika tolkningar av olika individer. Ämnesområdet för den här studien är, med utgångspunkt ur ovanstående, samhällskunskapslärares arbete med ämnesbegrepp i samhällskunskapsämnet. Syftet är att undersöka hur dessa beskriver ämnesbegreppen i relation till vardagsspråk. Likaså är syftet att undersöka hur lärarna arbetar med ämnesbegreppen i sin undervisning. Frågeställningarna berör dels lärarnas karaktärisering av ämnesbegreppen samt deras beskrivning av hur dessa skiljer sig från ett vardagligt språk. Dels hur lärarna genom sin undervisning möjliggör att eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse för ämnesbegreppen. Materialet består av dels tio enskilda, kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare som undervisar på högstadiet. Dels nationell och internationell forskning av olika slag. Hermeneutiken har använts som både teoretiskt och metodiskt ramverk. Resultatet visar att ämnesbegreppen kan karaktäriseras som sammanhängande samt beskrivas inrymma olikheter. En återkommande olikhet var att ämnesbegreppen kan ha olika betydelser beroende på i vilken kontext de diskuteras. Lärarna förklarar att ämnesbegreppen har ett avstånd till eleverna, något som beskriver hur de skiljer sig från ett vardagsspråk. Avståndet handlar om att eleverna generellt sett inte möter ämnesbegreppen till vardags samt att de inte använder dem i vardaglig dialog. En annan skiljelinje mellan ämnesbegreppen och vardagsspråk benämns vara att ämnesbegreppen har en annan uppbyggnad. Lärarnas arbete med ämnesbegreppen är i viss mån varierad, men resultatet visar några återkommande aspekter. Bland dessa nämns att inlärningsmomenten sker tillsammans, att undervisningsmetoderna varieras samt att stödjande insatser ges. De stöd som framträder är bildstöd, studieteknik och lärarens tillgänglighet för eleverna. Slutsatsen är att förståelsehorisonten kring ämnesområdet är obegränsad, samtidigt som föreliggande uppsats varit en del i att vidga den.
28

Samhällskunskap som ämnesförståelse och undervisningsämne : Prioriteringar och nyhetsanvändning hos fyra gymnasielärare / Subject Conceptions and Manifested Teaching in Social Studies : Four Upper Secondary School Teachers' Priorities and Use of News

Olsson, Roger January 2016 (has links)
This thesis seeks to contribute knowledge to how professional teachers in social studies express their subject conception, and its relation to the subject manifested in teaching. The data consists of 48 hours of observed teaching and interviews. A first sub-study shows that the teachers prioritise a content dominated by political science, which reveals a strong content tradition and nuances the picture of an unclear identity seen in the review of previous research. It is also found that the use of news is prominent. The second sub-study confirms the theoretical assumption that the teachers’ conceptions are complex, seeking to harmonise both the internal academic goals and the external civil goals found in social studies. This complements previous research based on the written curriculum where the internal and external goals have been regarded as dichotomous. The results of the third sub-study reveal how news is used in two ways, news coverage and news integration, where the teachers express knowledge aligned with their individual subject conception. However, the external goals tend to be less emphasised in the subject manifested in teaching in favour for the internal interim goals. Differences between news coverage and news integration are also found as news coverage seems to be more focused on civil goals. A contribution with this study is that we now in Swedish research can talk about social studies teachers’ subject conception as a complex phenomenon. It also encourages a more precise conversation about social studies. A more precise vocabulary can enable teachers to develop their understanding of the relation between goals, content and teaching methods. Furthermore, the revelation of news and its relation to the teachers’ subject conception and teaching hopefully can inspire future explorations on news as a teaching tool. / I avhandlingen beskrivs hur samhällskunskapsläraren förstår sitt ämne och vad det är för ämne som framträder genom undervisningen. Vilken kombination av målsättningar kommer till uttryck i lärarens ämnesförståelse respektive undervisning? Hur förhåller sig synen på innehåll och metoder till synen på målsättningarna? Betonas politiska och moraliska fostransmål respektive samhällsvetenskapliga akademiska kunskapsmål olika mycket hos olika lärare? Vilken funktion har nyheter i undervisningen och hur ser kopplingen ut mellan nyhetsanvändning och lärarens ämnesförståelse? Dessa frågor har studerats via intervjuer och klassrumsobservationer. Studien visar att kunskaps- och fostransmål kombineras av läraren, vilket kompletterar läroplansgrundade beskrivningar av ämnet där kunskap respektive fostran tenderar att ses som konkurrerande mål. Nyheter har en framskjuten plats och används för att uttrycka olika typer av kunskapsmål. Studien kan bidra till att det ämnesdidaktiska samtalet om samhällskunskap, och i synnerhet nyhetsanvändning i samhällskunskap, blir mer preciserat. Relationen mellan lärares tänkande och undervisning gör studien relevant också för en bredare publik som intresserar sig för undervisning i allmänhet. / <p>Avhandlingen är ett samarbete med Örebro universitet och forskarskola Utbildningsvetenskap med inrikning mot didaktik arrangerad av Örebro universitet.   </p>
29

"Eleverna ska lära sig för samhället" : En kvalitativ studie av mellanstadielärares uppfattningar gällande undervisning om elevnära samhällsfrågor / ”The pupils should learn for society” : A qualitative study of how grade 4-6 teachers perceive teaching social issues

Johansson, Johanna January 2019 (has links)
Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur mellanstadielärare, verksamma inom ämnet samhällskunskap, resonerar kring kunskapsområdet samhällsfrågor och mer specifikt elevnära samhällsfrågor. Vidare undersöks lärares uppfattningar av undervisning i elevnärasamhällsfrågor och hur det arbetet kan kopplas till skolans demokratifostransuppdrag. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma lärare för att få en förståelse för deras tankar, upplevelser samt erfarenheter kring undervisning i elevnära samhällsfrågor. Studiens resultat visade bland annat att lärarna aktivt arbetar med elevnära samhällsfrågor och att de anser att det är en viktig del av samhällskunskaps-undervisningen. Resultatet antyder också att lärarna tolkar begreppet elevnära med ett bredare perspektiv än geografiskt. Lärarna delade uppfattningen av att eleverna behöver ha kunskap om samhället för att kunna verka i det. Vidare hade de föreställningen att samtal samt diskussioner är betydelsefulla och att de som lärare behöver skapa lärandemiljöer där eleverna lär sig att se olika perspektiv och får uttrycka sina åsikter. Lärarna såg få utmaningar med samhällsfrågor men att det då är upp till lärarna att göra det greppbart för eleverna. De belyser också att intresse och delaktighet vid undervisning med elevnära samhällsfrågor har betydelse för elevernas bildning till demokratiska samhällsmedborgare. / This essay is a qualitative study that aims to report how teachers active in middle school reasons about the subject civics with social issues and also pupil-related social issues. Furthermore, the aim is to investigate the purpose with teaching pupil-related social issues and if this study can be connected to the democratic task of nurturing citizens that teachers have. In order to do this, seven teachers have been interviewed in semi-structured interviews to get their thoughts and experiences on teaching pupils-related social issues. The results of the study showed, among other things, that the teachers are actively working with pupil-related social issues and that it is an important part of social science studies. The result also indicated that the teachers views the pupil-related perspective broader than only geographical. The teachers shared the opinion that the pupils need to have knowledge of society in order to be able to live in it. Additionally, the teachers held the notion that conversations and discussions are important and that the teachers need to create learning environments where the pupils learn to see different perspectives and also are able to express their opinions. The teachers in the study saw few challenges with teaching social issues but that it is up to the teachers to make it understandable for the pupils. They also demonstrate that interest and participation in pupils-related social issues are significant for the pupils´ formation into democratic citizens.
30

Samhällskunskapsläraren: Praktikern men framförallt taktikern : En kvalitativ studie av samhällskunskapslärares förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik / Social science teacher: The practitioner but above all the tactician : A qualitative study of social science teachers approach to controversial issues in politics

Larsson, Maria, Andersson, Anna January 2018 (has links)
Hur hanterar samhällskunskapslärare kontroversiella politiska frågor i undervisningen och vilka svårigheter finns det med det? Vilken roll intar läraren i klassrummet och vad har det för betydelse i fostransuppdraget enligt lärarna? Denna studie undersöker vad sex samhällskunskapslärare verksamma i Helsingborgs kommun har för förhållningssätt till kontroversiella frågor inom politik. Metoden i arbetet utgår från en kvalitativ studie där dels observationer och dels intervjuer har nyttjats med avseende att undersöka problemområdet. Flera olika komponenter har använts för att analysera resultatet av vår insamlade empiri. Slutsatsen är att lärare hanterar kontroversiella politiska frågor i undervisningssituationer på skilda sätt. Svårigheter ligger främst i att låta alla elever få uttrycka sig utan att gå utanför värdegrunden eller att kontroversiella frågor behandlas på ett sätt som någon elev upplever som kränkande. Studien visar även exempel på vilka olika roller och förhållningssätt som finns och vad de har för betydelse när en tar sig an kontroversiella frågor. Det som framgår i denna studie är att det inte finns någon konsensus i hur läraren ska vara. Avslutningsvis tyder studien på att kontroversiella politiska frågor inte bör undvikas, även om det är något som ofta anses vara komplext att ta upp i undervisningssammanhang. Detta eftersom det är en bidragande faktor till att eleverna utvecklas till förstående och goda samhällsmedborgare. / How do social science teachers handle controversial political issues in their teaching and how are those difficulties affecting their ways of teaching? What kind of role does the teacher adapt into while entering the classroom and what does teachers in general think of the fostering assignment that has been given to them? This study investigates what approach six social science teachers in the municipality of Helsingborg think of controversial policy issues in the classroom. The method of this study is based on a qualitative study where observations and interviews are the main sources to the following investigation in the problematic area. Several different components have been used to analyse the results of our collected empirical data. The conclusion is that teachers handle controversial political issues in their teaching situations in different ways. Difficulties mainly arises within situations where student are encouraged to unreservedly express themselves without violating anyone or when controversial issues are dealt in ways that students experiences as offensive. The survey contains examples of different roles and approaches and the effects after dealing with controversial issues. A conclusion of the survey is that there is no consensus on how the teacher should act. In assumption, the survey suggests, despite the fact that controversial political issues are often considered as a complex area in educational contexts, they are not to be avoided. This is because it is a contributing factor in the students developing process of becoming understanding and good citizens in our society.

Page generated in 0.0961 seconds