Flera utredningar har konstaterat att samarbetet mellan vägledare och lärare oftafungerar otillfredsställande och att så har varit fallet under lång tid. Ändå finns detskolor där samarbetet fungerar väl och där studie- och yrkesvägledning betraktas somett ansvar för all personal på skolan. Kanske kan de goda exemplen hjälpa oss förståvilka faktorer som bidrar till ett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare.Syftet med denna studie är därför att undersöka samarbeten mellan studie- ochyrkesvägledare och lärare på grund- och gymnasieskolor som beskrivs som fungerandeför att förstå vad som – enligt vägledare och lärare – bidrar till ett fungerande samarbete. Studiens frågeställning lyder; Vad bidrar till att samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare och lärare beskrivs som fungerande inom grund- och gymnasieskolan?Sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med tre vägledare ochfyra lärare på grund- och gymnasieskolor i Skåne. Resultatet analyseras med hjälp avbegreppen utbyte, multipla utbyten samt balanserade och obalanserade relationer frånsocial utbytesteori och begreppen jobbkrav och resurser från JD-R-modellen. Enkonceptuell modell har skapats för att visa hur dessa faktorer samverkar.Studiens resultat visar att styrning i form av jobbkrav och resurser i balans bidrar tillett fungerande samarbete mellan vägledare och lärare. Också relationen mellanvägledare och lärare samt utbytet dem emellan bidrar, särskilt vid svag styrning. Omvägledaren och läraren dessutom har ett gemensamt syfte för samarbetet ökar parternasmotivation till att bidra i samarbetsrelationen.

Forskning visar att rektorer inte tar sitt ansvar att organisera studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Syftet med denna studie är därför att beskriva hur grundskolerektorer implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, så att de uppfyller kravet på att studie- och yrkesvägledning är hela skolan ansvar. Utifrån detta syfte har följande frågeställning formulerats: Hur implementerar grundskolerektorer Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning? För att besvara studiens frågeställning har kvalitativ metod använts genom intervjuer med sex grundskolerektorer i tre kommuner i nordvästra Skåne. Som teoretisk utgångspunkt har implementeringsteori använts för att analysera studiens resultat. Resultatet visar att då informanterna implementerar Skolverkets allmänna råd gällande styrning och ledning av studie- och yrkesvägledning, sker detta oftast på olika sätt. Resultatet visar även att vissa informanter inte implementerar de allmänna råden.

Vi har båda arbetat i förskolan en längre tid och följt den pedagogiska dokumentationens dilemma. Pedagoger i verksamheten har olika sätt att arbeta med den pedagogiska dokumentationen. Utifrån vår yrkeserfarenhet har vi diskuterat den pedagogiska dokumentationen och kommit fram till vårt syfte. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring pedagogisk dokumentation. Vi valde att undersöka den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion i verksamheten. Utifrån frågeställningarna ville vi få en uppfattning om hur pedagogerna tolkar den pedagogiska dokumentationens syfte och funktion. Vi har valt att arbeta utifrån Foucaults maktperspektiv, samt att analysera vår empiri utifrån diskursanalys och teorier om frigörelse. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer. Pedagogerna vi intervjuat kommer från olika förskolor. Totalt har vi intervjuat sex pedagoger. Vår slutsats är att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation utifrån två skilda tolkningar. Som ett planeringsverktyg, där pedagoger styr verksamheten. Men även som ett förhållningssätt där barnen blir inkluderande i verksamhetsplaneringen. Dessa två tolkningar ligger långt ifrån varandra och kan problematisera arbetet med den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur läsning av litteratur styrs genom samtals- och diskussionsfrågor. Analysen gjordes utifrån en lärobok till gymnasiekursen svenska 2, Svenska Impulser 2. Genom indelning av frågorna i tre övergripande kategorier, textaktiva, biaktiva och transaktiv, analyserade jag hur dessa förhåller sig till relationen text-elev. Analysen gjordes i två delar: Först en kvantitativ analys där samtliga frågor i läroboken kategoriserades, vilket gav en överblick. Sedan en kvalitativ analys utifrån fyra exempel för ett mer nyanserat resultat och se huruvida frågorna samspelade. Dessutom applicerades en teoretisk modell över litterär kompetens för att kunna diskutera vilka kompetenser hos eleven som triggas genom frågornas sätt att styra läsningen. Den kvantitativa analysen visade att frågorna i allmänhet styr läsningen mot textens innehåll och synnerhet frågorna till de äldre litterära epokerna. Den kvalitativa analysen visade att samtliga frågekategorier ges utrymme och att läsningen, på olika sätt, både styrs mot texten och eleven.

Syftet med denna uppsats är att problematisera representationen av jämställdhetsintegrering som jämställdhetspolitisk strategi i Malmö stad. Genom att använda oss av diskursanalys som metod har vi undersökt måldokument och årsanalyser producerade av Malmö stad. I vår analys, vilken bestått av sex frågor, har vi funnit mönster i form av fyra olika teman genom vilka vi sorterat vår analys. Vi fann att jämställdhetsintegrering är representerat som något vagt definierat och styrs genom governance. Vidare såg vi att det strukturella perspektivet på jämställdhetspolitik inte reser ner i organisationen vilket leder till en avpolitisering där normativa föreställningar om genus reproduceras genom könsuppdelad statistik. Ytterligare ett fynd är att könsrelaterat våld framställs som något som är valbart att arbeta mot samt särkopplat från jämställdhetsintegrering. Slutligen fann vi att jämställdhetsintegrering framställs som något som är allas ansvar, vilket resulterar i att det inte blir någons ansvar. / The purpose of this study is to problematize the representation of gender mainstreaming in the local government of Malmö stad. Using the method of discourse-analysis we examine annual reports and development plans for gender mainstreaming produced by Malmö stad. Throughout our analysis, consisting of six questions, we found patterns of four themes through which we conducted our analysis. We found that gender mainstreaming is represented as something vaguely defined and governed through governance. We also see that the structural perspective on gender politics fails as the idea travels down in the organization. Leading to a depoliticisation where normative ideas of gender is reproduced through statistics broken down by gender. Another finding is that gender-based violence becomes something optional to work against and unrelated to gender mainstreaming. To conclude we found that gender mainstreaming is represented as something that is supposed to be everyone's responsibility and therefore becomes no one's responsibility.

Kontroll och styrning av anställda har varit och är ett centralt tillvägagångssätt inom arbete för att nå effektivitet och produktivitet. I takt med arbetets utveckling och förändring har styrning av anställda gått från en mer direkt kontroll till en alltmer indirekt sådan, där fokus är att påverka individens inre känslor för att i sin tur kunna kontrollera hen. En viktig komponent för att kunna använda verktyg för kontroll av anställda har varit att de är närvarande på arbetsplatsen. Syftet med studien är att undersöka hur kontroll och styrning tar sig i uttryck när en organisations anställda går från att arbeta på kontoret till att arbeta hemifrån till följd av Covid-19-pandemin. Studiens teoretiska utgångspunkt är normativ styrning genom identitetsreglering. Sju kvalitativa intervjuer med respondenter från ett familjeägt företag har genomförts, där två innehar en ledande position i företaget och resterande fem är medarbetare inom skilda avdelningar. Resultatet av studien visar att det har funnits en tydlig, genomarbetad normativ styrning på arbetsplatsen som i sin tur har präglat de anställda när de nu arbetar hemifrån. De anställda identifierar sig med företaget trots hemarbete vilket har möjliggjort att ledning fortsatt kunnat använda sig av identitetsreglerande styrning där tillit och tillhörighet gentemot familjeföretaget spelat stor roll. Hemarbetet har medfört vissa förändringar och utmaningar där resultatet visar att företaget idag använder sig av en kombination av direkt och indirekt styrning med hjälp av digitala tillvägagångssätt. / Control and management of employees has and is a central activity in organizations to achieve efficiency and productivity. In step with the development and change of work, control and management of employees has gone from a more direct control to an increasingly indirect control, where the focus is on influencing the individual's feelings in order to be able to control them. An important component for being able to use tools to control employees has then been that they are present at the workplace.The purpose of this study has been to investigate how control and governance is expressed in an organization, where a forced situation because of Covid-19 has led to staff being forced to switch from office work to working from home. The theoretical standing point of the study is normative control through identity regulation. Seven qualitative interviews with respondents from a family-owned company have been conducted, where two hold a leading position in the company and the remaining five are employees in different departments.The results of the study show that there was a clear, elaborate normative control in the workplace which in turn has characterized the employees when they now work from home.This has resulted in the employees identifying with the company despite working from home, which has made it possible for management to continue to be able to use identity-regulated management where trust and belonging plays a major role. Working from home has led to certain changes and challenges where the results show that the company today uses a combination of direct and indirect control with the help of digital approaches.

Syftet med examensarbetet är studera inledningsskedet av en förändringsprocess på en skola som ålderintegrerar högstadiet. Studien ämnar inte ta ställning för eller emot åldersintegrering i sig, eller besvara några frågor som rör åldersintegrationens vara eller icke vara, utan fokuserar på lärarnas förhållningssätt i denna förändringsprocess.Arbetet ger en inblick i litteraturens olika förhållningssätt i synen på skolledningens och lärarnas ansvar i ett förändringsarbete. Genom observationer av lektioner, samt intervjuer med lärare och skolledning på den berörda skolan framkommer deras syn på hur en förändringsprocess har skett i realiteten. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att eftersom snabba förändringar är en del av skolans vardag är det ännu viktigare att ha ett klart uttalat syfte, så att inte förändringen sker för förändringens skull. Viktiga aspekter i sammanhanget är värdet av en gemensam vision och lärarnas delaktighet i beslutsfasen.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i åk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lärande. Tidigare forskning visar att leken är viktig för barns utveckling och lärande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnåendemål.Studien baseras på en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig på undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse är viktigt och i observationerna har den även visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehålla koncentrationen under lektionstid. Vuxna är välkomna att finnas i bakgrunden när de leker, som en trygghet men de vill inte att de blandar sig i leken.

Bakgrund och problem: Under många år har företag valt att outsourca delar av sin verksamhet. Motreaktioner på strategin har vuxit fram och insourcing har blivit en aktuell alternativ strategi. Flera forskare nämner att processen att ta hem produktion är mindre beforskat och i behov av vidare forskning. Tidigare forskning visar svar på fördelar respektive nackdelar med insourcing men inte hur hinder och utmaningar bör styras för att genomföra en lyckad insourcingprocess.Syfte: Fallstudiens syfte är att beskriva hur en insourcingprocess styrs. Studien ska identifiera och analysera eventuella utmaningar Kinnarps upplevt under sina insourcingprocesser. Likväl hur styrningen görs för att ta sig an utmaningarna. Fallstudien är tänkt att vara ett stöd vid beslutsfattande åt företag vilka planerar att insourca verksamheten. Metod: Metoden utgår ifrån en kvalitativ ansats med forskningsmetoden fallstudie. Empiriinsamling görs genom semistrukturerade intervjuer. Två icke-sannolikhetsurval har använts, kriterieurval och snöbollsurval. Slutsats: Fallstudiens har resulterat i sju slutsatser. Den första är att inte välja sourcingstrategi utifrån en trend. Den andra är behovet av olika analyser utifrån situation. Den tredje är förstudiens viktiga betydelse för att skapa beslutsunderlag. Den fjärde är vikten av att kontrollera avtal. Den femte är att om förstudien är välarbetad krävs endast situationsanpassning i projektets vidare faser för en lyckad insourcingprocess. Den sjätte är attföretag behöver ta lärdom av andra verksamheter alternativt egna tidigare insourcingprocesser. Slutligen är den sjunde slutsatsen att anpassa styrningen utifrån situation samt att vara öppen för förändringar i strategin utifrån uppkomna utmaningar.

Inom tidigare forskning har det lyfts som en utmaning att få hållbarhetsarbetet att genomsyra hela verksamheten. Denna studie angriper detta problem genom att undersöka om och hur styrmedel används inom en svensk storbank för att implementera hållbarhetsstrategier i kärnverksamheten. Simons (1995) teoretiska ramverk “Levers of Control” består av fyra styrsystem; värdebaserade, gränssättande, diagnostiska och interaktiva, som är utgångspunkten för studiens analysmodell. Metoden har varit en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer tillämpats. Resultatet visar att organisationen använder sig av Simons fyra styrsystem till olika grad men att alla styrmedel inte når ut till hela organisationen. Studien bidrar med perspektiv på vilken ordning som styrsystemen tillämpas vid implementeringen där banken endast har mobiliserat två styrsystem vilket kan innebära att hållbarhetsarbetet når ut helt först när systemen befinner sig i balans. Det lyfts även att styrningen är enkelriktad där hållbarhetsarbetet är något anställda ska ta till sig snarare än vara delaktiga i.