Studie- och yrkesvägledning är ett frågetecken för en del människor, vi som blivande studie och yrkesvägledare har märkt detta i konversation med människor vi möter. Hur studie- och yrkesvägledningen styrs och organiseras är något som vi inte hittat tidigare forskning kring. Studiens syfte är att undersöka implementeringen av skollagen genom att undersöka hur rektor styr och organiserar studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Studiens frågeställningar är följande:1. Hur planerar, utvärderar och utvecklar rektor arbetet med studie- ochyrkesvägledningen på grundskolan?2. Hur ansvarsfördelar rektor arbetet och hur samordnar rektor samarbetet mellanpersonalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?3. Hur styr rektor arbetet med kontinuerlig vägledning på grundskolan?4. Hur styr rektor vägledningen utefter elevers behov av vägledningssamtal?Vi har i studien använt implementeringsteori som teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet och implementeringen av Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Vi har använt en kvalitativ i form av intervjuer med sex grundskolerektorer. Studien visar på att de flesta av rektorerna inte arbetade med att planera, utvärdera eller utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan även fast att de uttryckte vilja för det och visade på förståelse av innebörden i de allmänna råden. Studien visade också på att det oftast var studie- och yrkesvägledarna som startade initiativet i att skapa ett samarbete mellan dem och lärarna på skolorna eftersom rektorerna ansåg att det fanns en distinkt skillnad i deras arbetsuppgifter utifrån deras yrkesprofessioner. Den kontinuerliga vägledningen på skolorna lyste med sin frånvaro trots att rektorerna visade på förståelse för betydelsen. Slutligen så visar studien på att rektorerna på samtliga skolor visade på att de kunde, ville och förstod att de skulle ge eleverna, var och en med sitt behov, vägledningssamtal.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ”mellanrum”. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid. Förskoleschemat styr och kontrollerar barnens möjlighet att utveckla och fördjupa de processer som startar i mellanrummen. Det strukturella perspektivet har använts som teoretisk filter för få syn på vilka faktorer som ligger bakom mellanrummets ramar. Medan aktörsperspektivet synliggör och lyfter barnens olika handlingsmönster.Vår analys av mellanrum visar bristen på närvarande vuxna som engagerar sig i barnens görande. Vuxnas närvaro i mellanrummen är oftast av tillrättavisande karaktär. I vår studie upplever vi att barn under den icke-planerade förskoleverksamheten i stor utsträckning blir utelämnade till den enskilda pedagogens barnsyn.Nyckelord; Mellanrum, barns perspektiv, tid, styrning, inflytande, barnsyn

The pandemic's restrictions led to organizations being forced into working from home. This posed a major challenge for many managers, including companies that previously already had experience with digital work. This means that managers had to meet these arousing challenges as a result of pandemic restrictions by applying management tools to their digital supervision. The purpose of the study was to analyze how managers during the pandemic have had to adapt their manager role at a distance and how they used instruments to meet the challenges. This has been investigated to gain a broader understanding of how managers can use instruments in their managerial role when businesses have switched to work on a distance. The study also aims to contribute to a new theory regarding how managers can handle challenges with the help of instruments.  In this study, a qualitative inductive research method has been applied where semi-structured interviews were conducted with five different managers from production and industrial companies. In order to get as broad and truthful answers as possible, we chose to anonymize both the respondents but also their companies. The results of this study showed that the biggest challenge in managing employees who worked from the officesite while managers work from home was to maintain communication between them. What the respondents take with them from this challenge is that structure and digital tools are an essential part of being able to control a business, and be able to continue communicating with their employees, regardless of whether the control takes place on site or at a distance. A model has been developed to help managers in similar situations in the future. The four steps identified are: 1. How IT-oriented the unit is, 2. Identify shortcomings in the management, 3. Structure tasks and address shortcomings, 4. Follow-up.

Sammanfattning/Abstract Skog, Patric (2022) Från politisk idé till profession i vardande. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Denna studie analyserar den specialpedagogiska yrkesrollens etablering och implementering sedan den infördes i början av 90-talet. Studien skapar en förståelse för vilka faktorer som har påverkat implementeringen samt analyserar vilka hinder som funnits på vägen. Den följer den politiska styrningskedjan och de beslut som fattats för att undanröja dessa hinder i syfte att stärka professionens ställning på verksamhetsnivå, vilket i denna studie utgörs av svensk grundskola.  Syfte och frågeställningar Studien syfte är att bidra med kunskap kring hur den specialpedagogiska profession formulerats och etablerats i det skolpolitiska fältet samt hur denna utveckling påverkats av de politiska beslut som tagits för att styra denna utveckling. Med ett professionsteoretiskt perspektiv analyseras vilka förutsättningar den nya professionen haft vid etableringen och implementeringen av sin kompetens, men också hur den hanterat konkurrens från andra specialpedagogiska kompetenser (fr a speciallärarna) Frågeställningarna är följande: 1. Hur har specialpedagogen som profession formerats och utvecklats under de senaste 30 åren? 2. Hur kan vi tolka och förstå utvecklingen utifrån ett professionteoretiskt perspektiv? Teori Den teori som använts för att ge denna studie en professionsteoretisk analysbas är Brantes professionsteori. Här har de fyra begrepp han använder för att definiera en professions möjlighet att verka inom sitt kompetensområde analyserats: legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Studien tittar på vilka av Brantes karakteristiska attribut som den specialpedagogiska professionen uppfyller idag.  Metod För att kunna göra denna studie där professionens utveckling över tid har stått i fokus. Har studien gjorts som en dokumentanalys av politiska styrdokument som påverkat implementeringen. Dessa beslut på skolpolitisk nivå har sedan granskats utifrån rapporter och forskning kring hur dessa genomförts och tagits emot på verksamhetsnivå, samt hur detta har utvecklats över tid.  Resultat Resultatet i studien visar på att det idag finns ett starkt stöd och förtroende för den specialpedagogiska yrkesrollens funktion från politiskt håll. Detta stöd är inte lika starkt ute i verksamheten. Men över tid har det skett en förbättring vad gäller förtroende och auktoritet. Med de senaste politiska besluten är det också tydligt att professionen är i skolan för att stanna och att yrkesrollen stärkts ytterligare från politiskt håll. Specialpedagogiska implikationer Det är tydligt att det fortfarande finns en diskrepans vad gäller den policy kring vad specialpedagoger bör göra och utbildas till, och vad de förväntas göra för arbete ute i verksamheten. Det är därför viktigt att känna till denna diskrepans och hitta sätt att förhålla sig till den. Med kunskap om detta kan aktiva specialpedagoger jobba mot att ytterligare tydliggöra yrkesrollens unika kompetens. Samtidigt viktigt att gå in i sin yrkesroll med vetskapen om att många inte känner till kompetensen och genom att med ett nätverkande förhållningssätt sprida kunskapen om den.

Svensk sjukvård har internationellt sett haft ett gott anseende men står i dagsläget inför tre stora utmaningar – brist på vårdpersonal, missnöjda patienter och budgetar i obalans. För att ta itu med de tre stora utmaningarna lanserade nätverket Best Service år 2014 Vårdnära Service konceptet (VNS-konceptet). Problemet är att det saknas kunskap om hur VNS – konceptet ska konkretiseras för hanteringen av säng- och bårflödet.Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur användning av mål och mätetal styr ett säng- och bårflöde inom sjukvården. Genom en ökad förståelse av ett existerade säng- och bårflöde hos en sjukvårdsaktör kan utformning av ett nytt säng- och bårflöde rekommenderas, där aktiviteterna utförs på ett effektivt och produktivt sätt för att säkra tillgång på transportdugliga, ergonomiska och patientsäkra enheter dygnet runt. För att behandla syftet genomfördes en fallstudie på ett medelstort sjukhus i Stockholm, Capio S:t Görans Sjukhus där mål- och mätningsarbetet samt organiseringen av säng- och bårflödet har undersökts och beskrivits. Data har insamlats från intervjuer och observationer både på Capio S:t Görans Sjukhus, Södersjukhuset och Centralsjukhuset i Karlstad tillsammans med insamlad data från interna dokument och IT-system. Det nuvarande säng- och bårflödet på Capio S:t Görans Sjukhus har kartlagts och analyserats tillsammans med ingående aktiviteters mål och mätetal, för att undersöka och dra slutsatser av hur dessa styr ett säng- och bårflöde. Fallstudiens empiriska resultat har analyserats och diskuterats med hjälp av en genomförd litteraturstudie.Med hjälp av en ökad förståelse för mål och mätetals styrning av ett säng- och bårflöde har studien kunnat uppfylla studiens mål: Visualisera och beskriva ett nytt säng- och bårflöde. Ta fram nya mål och mätetal anpassade till det nya flödet. Ge förslag på organisatoriska förändringar för att främja de föreslagna åtgärderna. Öka kunskapen om processorientering och verksamhetsstyrning och dess applicerbarhet inom sjukvården.Studien avslutas med att presentera studiens resultat i relation till existerande litteratur. I denna studie har bland annat följande utförts: Applicerat existerande metoder och teorier inom processorientering för att på så sätt beskriva ett service- och materialflödens effekt på en komplex organisations patientflöde. Bekräftat att en balanserad styrning i enlighet med Kaplan & Nortons (1996) ursprungsmodell med de fyra olika perspektiven i beaktning går att applicera med viss modifikation i komplexa organisationer innehållande intressenter som både har interna och externa intressenter att tillgodose. Bekräftat Neelys et. al, (2002) teori rörande vikten av intressenternas roll och behov i prestationsmätning och styrningsarbete.

Ledningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten är omfattande då materiel med olika förutsättningar ska omhändertas. Den utgår från högkvarteret med styrdokument och policyer som reglerar hänvisningar, metoder och mandat. Men Försvarsmakten är en stor organisation med organisationsenheter från Revingehed i söder till Boden i norr där de lokala förutsättningarna avseende materielunderhåll kan skifta. Materielen som ska underhållas är också av skiftande karaktär där styrningarna för materielunderhållet ges av flera olika aktörer i organisationen. Styrningarna ges på olika sätt med olika tidsintervall utan en upplevd samordning där styrningar även kan vara motsägelsefulla. Denna studie syftar till att utifrån organisationsteori undersöka vilka problemområden som finns i styrningen av den tekniska tjänsten i Försvarsmakten. Detta för att i framtiden kunna utveckla denna ledning att bli tydligare och mer förutsägbar. Studien har identifierat både styrkor och svagheter i ledningen av teknisk tjänst. Exempel på styrkor är att central planering möjliggör ett bättre helhetsgrepp inom funktionen och Försvarsmaktens organisation har utvecklats med nya enheter för att skapa en tydligare och bättre ledning. De svagheter som har identifierats kan exemplifieras med att skiftande målsättningar i olika delar av organisationen skapar svårigheter att prioritera och kontrollera verksamheten, trots att central planering är en styrka så är det även en svaghet då den begränsar den lokala handlingsfriheten och initiativförmågan.

Master thesis (4FE18E) Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023 Title: Agent problems in producer cooperatives' financial management"A case study of Sydgrönt's agent problem and its management with a focus on governance and goals" Background and problem: Cooperatives make up a significant part of Swedish business life, but are a form of business that is rarely talked about from a research point of view, even though the governance-related challenges are great. The challenges arise when the ownership and management of the company is separated, which means that the owners completely hand over the operational management to an external business management. For it to work, there needs to be good communication and trust between the members and the management, where both parties are also working towards the same goal, and where deficiencies can lead to challenges such as agent problems and goal congruence between the different parts of the organization. Historically speaking, research into corporate governance has been great if you look at the traditional joint-stock companies, but the cooperatives have been in the background. The problems that previous research has highlighted have included that a potential problem is that the organization easily becomes ineffective. This has led to the ownership structure in cooperative organizations being changed to try to deal with inefficiencies such as the agent problem, it is about the owners' goals not being followed effectively by the company management and thus the business is adapted to the company management instead of the owners. Previous studies also only highlight specific parts of the agent problem, hence this study intends to contribute with a holistic perspective that ultimately produces a framework for how producer cooperative organizations should be able to detect and avert possible agent problems. Purpose: The purpose of the study is to make an empirical and theoretical contribution by mapping and analyzing from an agency theory perspective how ownership structure and governance look like in a larger producer cooperative company and how it affects the company's goal achievement. The analysis that is done must then be summarized in the form of a case study-based model that shows how to handle the agent problem, which in turn should facilitate goal fulfillment and governance in producer cooperative companies. Method: A qualitative research approach has been used for the implementation of the study, where a case study of the Swedish producer cooperative Sydgrönt has been made. Sydgrönt is Sweden's largest cooperative in its field and delivers fruit and vegetables all over the country for its members. The study is divided and begins with a theoretical frame of reference whose purpose is to create an understanding of cooperative governance and agent problems. Next comes an empirical section that contains all the collected material produced at Sydgrönt through semi-structured interviews with all parts of the company, which should give a comprehensive picture of how the company views the current issues. In conclusion, the collected material is analyzed which results in the framework that has been produced and which should provide greater clarity in which factors give rise to agent problems and how these can be handled based on what was observed at the case company. Conclusion: The study concludes that the agent theory is a good tool for discovering problems and establishing governance and goals in a producer cooperative. The management of goal formulation starts in the important statutes and then the goals are first broken down by the board and in turn it is further broken down by the company management. This is then checked by having monthly budget follow-up and follow-up on KPIs. A governance system is built on the basis of forming experts on the board and a member council next to it to ensure the balance between expertise and representation. Finally, important incentives for management and employees are a good base salary instead of bonuses combined with providing a familiar and tight corporate culture to make the employees care about following the goals to create value for the members. These processes should ultimately provide a high level of goal congruence and high efficiency for producer cooperatives.

Flera företag har idag implementerat vad som benämns för hybridarbete som präglas av en kombination av kontorsarbete och distansarbete. En svårighet med implementeringen blir dock hur företag ska styra verksamheten samt hur detta påverkar medarbetarnas engagemang. Denna studie har till syfte att undersöka hur ett företag som har implementerat hybridarbete väljer att styra verksamheten genom förtroende och kontroll, för att uppnå företagets uppsatta mål, samt hur detta kan kopplas till medarbetarnas engagemang. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i åtta semistrukturerade intervjuer hos det valda revisionsföretaget EY. Denna studie visar på att EY, som nyligen har implementerat hybridarbete, behöver en kombination av förtroende och kontroll i sin styrning av verksamheten. Genom att cheferna anpassar sin styrning utefter medarbetarna kan medarbetarnas förtroende för cheferna öka och därmed medarbetarnas engagemang.

Denna studie syftar till att utforska och förstå anställdas upplevelser av ett värderingsstyrt konsultbolag. Fokus ligger på värderingsstyrningens interaktion med organisationskultur och identitet. Genom ett teoretiskt ramverk inom områden som organisationskultur, värderingsstyrning, identitet, samt kontroll- och konformitetsteorier kartlägger studien faktorer som formar och driver den värderingsstyrda arbetsmiljön. Tidigare forskning om implementering av organisationskultur, värderingars roll och funktion i organisationen, samt processerna bakom värderingarnas uppkomst och implementering, vägleder analysen och tolkningen av insamlad data. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer, vilka ger inblickar i de anställdas upplevelser av företagets styrmodell och kultur. Resultatet tyder på en tydligt definierad företagskultur som genomsyrar organisationens struktur och påverkar de anställdas handlingar och motivation. Denna tydliga kultur utgör en stabil grund för företagets värderingsstyrning, där företagets värderingar i stor utsträckning överensstämmer med respondenternas personliga värderingar och identitet. Studien visar att företaget som studerats skapar en känsla av samhörighet och samarbete, djupt rotad i företagets kultur och styrning. Resultatet indikerar att arbetsmiljön är högpresterande och ibland stressfull för de anställda, med starka känslor av lojalitet och plikt. En överensstämmelse mellan de anställdas och ledningens upplevelser framkommer, med vissa undantag, vilket antyder en effektiv socialiseringsprocess och homogen rekrytering. Studien pekar även på en mycket homogen personalstyrka, där respondenternas upplevelser pekar på bristande mångfald inom företaget, vilket upplevs strida mot en av företagets värderingar. Trots detta uttrycker respondenterna en övervägande positiv bild av företaget, dess kultur och styrmodell, vilket avspeglas i resultatet. Uppsatsen ger insikter i både fördelar och nackdelar med styrmodellen och den starka företagskulturen. Respondenterna betonar trivsel, familjär kultur, kreativitet och frihet som styrkor, medan de framhäver bristande tydlighet i styrningen och en kultur som genererar höga krav och stress som nackdelar. Slutligen strävar denna uppsats inte bara efter att belysa värderingsstyrningen på det studerade företaget, utan också att öppna upp för vidare forskning inom området värderingsstyrning och organisationskultur.

Tankesättet om att desto oftare en förändring i en verksamhet eller organisationer genomförs desto bättre har blivit allt mer vanligt vilket har medfört att organisationsförändringar sker allt oftare. Den ständiga utvecklingen av teknologi försvårar forskningen kring kommunikationskanaler då de kanaler som är i bruk idag kan vara utdaterade och omoderna imorgon. Kommunikation är en viktig faktor vid organisationsförändringar, kommunikation är även viktigt för att kunna uppnå samförstånd och lyckas genomföra en organisationsförändring. Kvaliteten på kommunikationen kan bidra till hur väl genomförandet av förändringen lyckas eller inte.  Denna studie har undersökt hur kommunikation används mellan olika ledningsnivåer vid en organisationsförändring inom Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning, för att skapa möjligheten till samförstånd.  Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med ett interpretivistiskt synsätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer genomförda på Region Västerbottens hälso- och sjukvårdsförvaltning och transkriberades sedan noggrant och analyseras enligt den tematiska analysmetoden.  Studien visar på att majoriteten av chefer vill använda sig utav en kommunikation och ett ledarskap som innebär störst chans till samförstånd. Kommunikation och kommunikationsverktyg som bygger på muntliga dialoger och erbjuder chansen att ställa frågor för att reda ut missförstånd direkt, kombinerat med ett skriftligt alternativ är det som cheferna förespråkar. Cheferna nämner att sättet att kommunicera inom organisationen har påverkats av Covid-19 pandemin. Ledarskapet ska vara baserat på öppenhet och tillit för att ge handlingsfrihet till de som kan arbetet bäst.  Resultatet visar att samförstånd gällande förändringen och införandet av Målbild 2030 inte finns, även på den högsta undersökta nivån. Olika anledningar förhindrar cheferna från att använda de önskade kommunikationsstrategierna och kanalerna.