Vi ser idag en växande trend bland företag att erbjuda dess anställda en möjlighet till allt flexiblare arbetsformer. Förtroendearbetstiden är en del av denna utveckling och innebär att medarbetarna tillåts sköta sitt arbete uppgiftsorienterat och själva bestämma när och var arbetet ska ske. Denna studie undersöker åtta medarbetares upplevelser av att arbeta under förtroendearbetstid på ett företag som sedan ett antal år tillbaka har arbetat med detta koncept. Tidigare forskning visar på att de nya arbetsformerna kräver en ökad kontroll och ett ökat medvetande av individen för att avgöra arbetets förläggning och tid. Dock visar studier att individen inte alltid är fri att bestämma sin egen arbetstid, utan att det kan ses som ett nytt sätt för organisationen att i subtilare former styra sina medarbetare. Studien avser att koppla ett helhetsgrepp kring de komplexa styrprocesser som sker i två arbetsgrupper på Företag X i en fallstudieliknande undersökning, där vi har valt att använda forskningsintervjun som huvudsakligt redskap till den empiriska datainsamlingen. Detta tillvägagångssätt har kompletterats med en fältobservation samt dokumentanalys för att få ytterligare insyn i respondenternas värld under förtroendearbetstid efter en fenomenologisk tolkningsram. Vidare används en hermeneutisk utgångspunkt för att tolka och beskriva på vilka sätt respondenterna, som främst arbetar i projektform, styrs in i vissa vardagsmönster på arbetsplatsen. De teoretiska - indirekt beroende av varandra - infallsvinklarna förklarar den styrning studien uppmärksammat genom makt, kultur, normer och empowerment. Resultaten visar på att samtliga respondenter upplever sig vara styrda av sina föränderliga projektnätverk till den grad att de behöver närvara på arbetsplatsen mellan de tider verksamheten är mest aktiv samt att det därutöver finns tillgänglighetskrav bundna till respektive ansvarsområde och yrkesroll. Analysen behandlar den existerande maktbalansen mellan individ, grupp och organisation och gör anspråk på att förklara på vilka sätt denna samt dagens styrformer uppenbarar sig. I studiens slutsats diskuteras det huruvida undersökningen har besvarat vald frågeställning samt vilket bidrag den erbjuder till framtidens forskning inom fältet.

I läroplanen för förskolan framgår det att förskolläraren bär ansvaret över arbetet kring attbryta traditionella könsmönster som skapar hinder i barns utveckling och lärande. Alla barn iförskolans verksamhet ska få samma möjligheter, oavsett kön, till lärande och utveckling(Läroplan för förskolan [Lpfö18] 2018). Syftet med denna studie är att undersöka hurpedagoger introducerar och erbjuder material för barnen, samt hur olika genusperspektivsynliggörs i samband med erbjudandet. Vår studie genomfördes på sex olika förskolor för attfå en variation. Observationer genomfördes under fyra dagar, ungefär 3 timmar per dag. Vibefann oss på förskolorna under den tid den fria leken skedde. I analysen har vi utgått frånSandra Hardings (1986) genusteori och hennes nivåer om genus. Nivåerna har använts i syfteatt synliggöra pedagogernas interaktion med barnen genom ett genusperspektiv. I resultatet avstudiens första del presenteras pedagogernas interaktion med barnen vid användning avmaterial, där presenteras två teman, styrning och samarbete. De slutsatser som drogs var attde förskolor som observerades hade materialet en central del i barnens lek och lärande,materialet kan användas som en metod som ger stöd till utveckling genom olika former avinteraktion. Styrningen är en strategi som pedagoger använder sig av, där de bestämmer vadbarnen ska göra, utifrån observationerna kan styrningen se annorlunda ut ifall den är riktadmot en pojke eller flicka. I resultatets andra del presenteras interaktionen mellan pedagogeroch barn ur ett genusperspektiv, där kopplas händelser in i två nivåer från Hardings (1986)genusteori, symboliskt genus och strukturellt genus. Det identifierades även slutsatser av destrategier som pedagogerna använde utifrån genusperspektiv. Vi drar slutsatser att deomedvetna stereotyperna kan påverka våra handlingar, exempelvis att bemötandet av barnenkunde se olika ut samt att det kunde bli uppdelat mellan könen.

Fokus på ledarskap har i alla tider varit viktigt för att skapa effektiva organisationer som kan nå längre. I Sverige under 1990-talet växte ett ledarskap fram med fokus på mindre styrning och mer handlingsutrymme, för att främja god arbetsmiljö och organisationers effektivitet. År 2016 tillsattes en delegation av den svenska regeringen, vars syfte var att utbilda offentliga organisationer i Sverige i arbetet om att utveckla en mer tillitsbaserad organisering och ledning i sina verksamheter. Nu, tio år efter att man lämnat styrning genom kontroll och istället tillitsbaserad styrning och ledning tågat in är det viktigt att fundera över om det tillitsbaserade ledarskapet syns till? Studiens syfte är att undersöka hur tillitsbaserat ledarskap uttrycks och syns inom hr-organisationer i offentlig sektor. Denna kvalitativa studie har utförts genom observationer av fyra avdelningsmöten. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med hjälp av teorin om tillitsbaserad styrning och ledning, och presenteras med fokus på kommunikation, kompetens och gemenskap. Det resultat som framkommer i studien är att det tillitsbaserade ledarskapet är synligt i offentlig hr-organisation i Sverige, genom tillmötesgående kommunikation, bekräftad kompetens samt god gemenskap och samhörighet. Studien visar hur chefer använder kommunikationsstrategier och metoder som återkoppling, handlingsutrymme, medbestämmande och gemenskapsaktiviteter för att möjliggöra och upprätthålla ett ledarskap baserat på tillit. Trots kritik i den tidigare forskningen om begreppet tillit och dess eventuella otydlighet, visar studiens resultat att chefers strategier och metoder är återkommande i olika arbetsgrupper, vilket befäster tanken på ett ledarskap med samsyn och gemensam ram. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. Nyckelord: Ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning, offentlig sektor, medbestämmande, handlingsutrymme

The purpose of the study is to investigate how project managers in the public sector perceive working with the three sustainability aspects economic- social- and ecological sustainability in projects that collaborate with the private sector. The study was conducted using a qualitative approach and used semi-structured interviews for the data collection process. Nine project managers within the public sector were interviewed, and a thematic analysis was conducted to process the collected material. The thematic analysis resulted in the following three themes: Economic or non-economic gain, Compromises for sustainability, and The project team's role in sustainability. The results of the study showed that the project format constrains the sustainability work that is possible, from the procurement phase to execution and evaluation. Project managers are often limited in their sustainability work as established frameworks must be followed, in cases where they could influence sustainability work, there was rarely time or resources for it. There was a shared experience that the economic perspective took priority in projects, sometimes at the expense of the other sustainability perspectives. A majority of project managers experienced that the private and public sectors had the same project goals, but despite this, a lot of different goals were presented that needed to be balanced between the parties. This balance was perceived as a major challenge and could affect the project's sustainability. In projects involving both the public and private sectors, communication is very important for the project's sustainability, the absence or poor communication can directly impact the project's sustainability. Project managers also feel that they do not possess all the knowledge about sustainability and that other colleagues often have more knowledge than them, therefore, to create an environment where everyone shares their knowledge, communication and relationships need to be worked on.

The purpose of the study is to gain insight into the activities of the Gothenburg public library for those with a language other than Swedish as their mother tongue. By examining the years 2014 and 2022 the aim is to understand if and how the activities have changed following the events in Sweden in 2015. The empirical data consists of 13 selected documents and seven semi-structured interviews. A qualitative content analysis has been conducted on both the documents and interviews. The theoretical framework is based on previous research but also includes governance and implementation theory. Governance is illuminated through the selected documents, while implementation is illuminated through the interviews. The results show very little change in governance after 2015. The interviews reveal mixed opinions regarding implementation, but what stands out primarily is how governance often does not function effectively in practice.

The dropout rates of youth from organized sports are a growing concern globally. In Sweden, the decline in traditional sports participation has coincided with the rise of E-sports as an alternative recreational activity. While traditional sports offer physical and social benefits, E-sports provide a different avenue for competition and community building. The integration of E-sport into Swedish sports movement signals a shift in acceptance and presents opportunities for growth and inclusion within sports organizations. However, organizational identity may pose a barrier to the adoption of E-sports, as sport clubs may resist change due to entrenched notions of elitism. Yet, embracing E-sports presents an opportunity for sports organizations to adapt and create a more inclusive environment for youth engagement. This study explores the perspectives of sport clubs in Västerbotten regarding the inclusion of E-sport activities in their operations. The research aims to investigate the resources and support needed by these clubs to introduce such activities. Using qualitive methods, data was collected through semi-structured interviews with representatives from various sport clubs in Västerbotten. The thematic analysis approach was employed to identify patterns and themes within the data. The findings reveal that while there is a significant potential perceived by clubs in integrating E-sportactivates, several challenges exist, primarily related to knowledge gaps and resource limitations. The study underscores the importance of strategic interventions and collaboration among stakeholders to facilitate the sustainable integration of E-sport within sport clubs in Västerbotten.

Kandidatuppsats (2FE24E),​ ​Civilekonomprogrammet inriktning controller Titel: ​Styrning i all ära - ​En studie om strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag Författare:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examinator:​ Elin Funck ​Handledare:​ Lise-Lotte Kans Institution: ​Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: ​Snabbväxande företag står för en stor del av den totala tillväxten i ekonomin och har stor betydelse för landets ekonomi. När tillväxten ökar i företag krävs en mer formaliserad ekonomistyrning. Vissa företag har en uttalad strategi medan andras strategi framgår i organisationens handlingar. Vissa forskare menar att snabbväxande företag bör använda sig av formell ekonomistyrning medan andra forskare menar att de bör använda sig av informell styrning. Syfte: ​Syftet med studien är att få en djupare förståelse för strategi och ekonomistyrning i snabbväxande tjänsteföretag. Uppsatsen bidrar till att belysa likheter och skillnader i snabbväxande företags strategi och ekonomistyrning. Fokus i ekonomistyrningen ligger på formell- och informell styrning. Metod: ​En kvalitativ komparativ flerfallsstudie med semistrukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet. I studien har tre företag intervjuats vilka uppfyller kriterier för att vara snabbväxande tjänsteföretag. Slutsats: ​Ett snabbväxande tjänsteföretags strategi kan vara uttalad och utformad av ledningen tillsammans med de anställda eller kan den framgå genom organisationens handlingar. Snabbväxande tjänsteföretags formella styrning är viktig för organisationens struktur, ansvarsfördelning, planering och kontroll medans deras informella styrning är viktig för de anställdas motivation, tillfredsställande arbetsuppgifter och organisationens personliga ledningsstil. / Bachelor thesis (2FE24E), Civilekonomprogrammet, controller Title:​ Control in all respects - ​A study of strategy and management control in fast-growing service companies Authors:​ Ida Aggerstam & Josefin Johansson Examiner:​ Elin Funck Supervisor:​ Lise-Lotte Kans Institution:​ School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö Background and problem:​ Fast-growing companies account for a large part of the overall growth in the economy and are of major importance for the country's economy. As growth increases in companies, a more formalized management control is required. Some companies have a pronounced strategy while others' strategies are reflected in the organization's actions. Some researchers argue that fast-growing companies should use formal management control while other researchers argue that they should use informal management control. Purpose: ​The purpose of the study is to gain a deeper understanding of strategy and management control in fast-growing service companies. The essay contributes to highlight similarities and differences in fast-growing companies strategy and management control. Focus in management control is on formal- and informal management control. Method:​ A qualitative comparative multivariate study with semi-structured interviews forms the basis for empirical material. In the study, three companies have been interviewed that meet criteria for being fast-growing service companies. Conclusion: ​A fast-growing service company's strategy may be pronounced and designed by management along with employees or may be reflected by the organization's actions. The formal management of fast-growing service companies is important for the organization's structure, division of responsibilities, planning and control while their informal management is important for employee motivation, satisfaction with duties and the organization's personal leadership style.

Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur produktionen utav betongväggar i prefabriceringsbranschen kan effektiviseras. Genom insamlande av teori, framförallt inom LEAN, och empiriskt material har information kunnat analyseras och förbättringsförslag inom ramen för förbättringsarbete, 5S och visuell styrning har belysts. Tidmätningar har gjorts för att se hur mycket tid som i dagsläget är värdeskapande och hur tid som inte är det ska hanteras.

Uppsatsen undersöker hur analys- och utvärderingsmyndigheter positioneras, det vill säga organiseras i relation till regeringen och andra aktörer, och identifierar och diskuterar faktorer som kan bidra till att förklara dessa myndigheters positionering. Det teoretiska ramverket om positionering hämtas från litteratur om metagovernance och styrning genom organisering. Utgångspunkten är att analys- och utvärderingsmyndigheter existerar i en kontext med grundläggande normer om oberoende. Olika typer av oberoende kan påverka verksamhetens trovärdighet. Samtidigt är positionering är ett centralt styrmedel för regeringen och bygger på strategisk placering av myndigheter gentemot Regeringskansliet och andra intressenter. Att myndigheter interagerar med olika aktörer är inte detsamma som att de är beroende av dem. Men det betyder att dessa aktörer har någon typ av inverkan på verksamheten. Spänningen mellan ett centralt styrmedel och normer om oberoende ger att analys- och utvärderingsmyndigheter utgör en intressant kontext för att studera positionering. Styrningen innehåller inte bara avvägningar mellan kontroll och ansvarsutkrävande utan även mellan uppfattningar om trovärdighet och möjligheten att använda myndigheterna för att uppnå politiska mål.

Historiskt har samhällsfastigheter alltid ägts av offentlig sektor men på senare tid har intresset för utomstående investeringar från externa fastighetsbolag ökat och idag är ägandet av samhällsfastigheter avsevärt mer diversifierat. Valet att äga eller hyra samhällsfastigheter är således en debatterad och aktuell frågeställning i svenska kommuner. Kommuner kan välja strategisk styrning att antingen äga eller hyra samhällsfastigheter, eller en kombination av dessa. Till den strategiska inriktningen använder kommuner en operativ styrning för att hantera sitt fastighetsbestånd – där de väljer styrning på övergripande eller objektsnivå. Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur den strategiska styrningen kan påverka den operativa styrningen. Studien utgår från en teoretisk referensram bestående av institutionell och situationsbaserad teori samt tidigare forskning. Utifrån strategisk och operativ styrning har även en teoretisk modell med förväntningar utvecklats vilket utgör en bas i studiens empiri och analys. För att uppnå syftet utförs en flerfallstudie på relationen mellan strategisk och operativ styrning på tio svenska kommuner genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kommunerna valdes för att överensstämma med den teoretiska modellen. Empirin för studien visar att den teoretiska modellen med tillhörande förväntningar till övervägande del kunde stärkas. Studien kom fram till slutsatsen att kommuner väljer strategisk styrning baserat på ekonomiska faktorer samt om de ser sig förmå att hantera ett fastighetsbestånd på egen hand eller om en extern part är bättre lämpad. Detta betyder att studien har visat att kommuner vid val av strategisk styrning överväger om det ska föreligga ett oberoende eller beroende till externa parter. Vid ägande av samhällsfastigheter används operativ styrning på både övergripande och objektsnivå, medan vid hyrande av samhällsfastigheter används endast objektsnivå.