Abstract   Vårt examensarbete syftar till att undersöka pedagogernas syn på barns fria lek och faktorer som påverkar barns möjlighet till den fria leken i förskolan. Vidare, undersöker vi pedagogernas förhållningssätt om leken övergår till en krigslek samt när, hur och på vilka grunder anser pedagogerna att det är lämpligt att ingripa i barns lek. Vi har valt att genomföra en semistrukturerad intervjuundersökning med fem utbildade förskollärare och sedan använder vi oss av begreppen från Foucaults maktteori såsom expertmakt och disciplinär makt som består av tid och rum, övervakning och normalisering för att analysera det insamlade intervjumaterialet.   Utifrån våra resultat och analyser kommer vi fram till att den fria leken inte är helt fri från vuxnas styrning. Vidare finner vi att de existerande ordningar och strukturer på förskolan såsom schemalagda aktiviteter, tider, rutiner och även dess miljö utgör huvudfaktorer som påverkar barns möjligheter och begränsningar till den fria leken under deras vistelse i förskolan. Av fem förskollärare finner vi enbart en förskollärare som uttrycker att nolltolerans mot krigslekar bör införskaffas i förskolan. Ytterligare, är majoriteten av pedagogerna överens om att observera barns krigslek för att få en överblick av leken snarare än att ingripa direkt i leken. Slutligen, framkommer i vårt resultat och analys att förskolans regler och normer ger pedagogerna makt att styra över barns handlingar i leken, där barnen oftast regleras bort från vad som anses vara ett avvikande beteende exempelvis våldsamhet som kan förekomma i krigslekar.

Titel: Restaurangbranschen under en pandemi Syfte: Syftet med denna studie av restaurangers hantering av pandemin är att dels undersöka om ledarna har förändrat sitt sätt leda för att anpassa sig till den rådande krisen. Samt om styrningen av restaurangerna har ändrats för att de ska kunna fortsätta sin verksamhet. Metod: I den här studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv forskningsansats. Insamling av data har skett via semistrukturerade intervjuer med fem olika respondenter inom restaurangbranschen. Slutsats: Efter att vi har samlat in vår data så har vi kommit fram till ett antal slutsatser vilket är följande:- Interna processen har förändrats genom att nå ut till kunder på nya sätt vid speciella omständigheter såsom hemkörning och take-away.- Tankesättet kring att det är en kris har ökat och utrymme för misstag har minskat.- Branschen i studien är väldigt utsatt och många väntar på lättnader i restriktionerna för att få fart i verksamheten.- Det går inte att dra någon slutsats om ifall sättet att leda personalen har förändrats under pandemin. Mer än att ledarna har varit mermotiverande mot personalen.

Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning IKEAs vision och värderingar präglar medarbetarnas arbete och hur företagskulturen i sin tur påverkar medarbetarnas identiteter. En fallstudie har genomförts där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, diverse dokument och observation. För att analysera resultatet har vi använt oss av teorierna; styrning genom företagskultur, normativ styrning och neo-normativ styrning. Studien visar att medarbetarnas arbete präglas av företagskulturen i stor utsträckning. Värderingarna som utgör en central del i IKEAs företagskultur har en vägledande funktion i organsiationsmedlemmarnas dagliga arbete. Värderingarna utgör ett ramverk för hur medlemmarna ska uppföra sig och de förväntningar som medlemmarna ska uppfylla för att passa in i verksamheten. I synnerhet uppmärksammas värderingen tillsammans som genomsyrar hela verksamheten. Vidare fann vi att företagskulturen används i syfte att forma identiteter som går i linje med organisationens normer och värderingar.

Syftet med studien är att undersöka föreställningar om leken i förskolan där fokus är förskollärares roll och styrning i leken. Empirin utgår från kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper och individuella intervjuer med förskollärare verksamma i svenska förskolor. Studiens analysarbete bygger på en diskursanalys. Resultatet synliggör att det är det kollektiva och sociala barnet som betonas i definitioner om barns lek. De föreställningar som konstruerar förskollärares roll och styrning i barns lek bygger på omsorg, demokratifostran och makt. Föreställningar om ålder och barns behov utifrån utvecklingsstadier är även framträdande i synen på vilka sätt barn leker och hur förskollärare ska förhålla sig till, och styra leken. Olika roller har framkommit; rollen som ledsagare, rollen som gränssättare och rollen som den tillmötesgående förskolläraren. Vidare diskuteras hur förskollärares styrning av lek kan förstås. Analysen synliggör en omsorgspräglad diskurs, en framåtsyftande diskurs samt en diskurs om institutionens ofrihet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Tillitsdelegationen konstruerar tillitsbaserad styrning och hur denna styrning förväntas att uppnås och upprätthållas. Tillitsbaserad styrning syftar till att förbättra arbetsmiljö, öka effektivitet, flexibilitet och fokus bland medarbetare i offentlig sektor. Foucaults maktteori och diskursteori har använts för att uppnå studiens syfte. Dokument från Tillitsdelegationens arbete har varit det primära materialet för studien. De dokument som ingår i studien bearbetas genom analysschema. Analysschemat har bestått av analysfrågor baserad på Foucaults maktteori och diskursteori. Resultatet visar att konstruktion av tillitsbaserad styrning är baserad på diskurser av överdriven detaljkontroll, som konsekvens av New public management, och tillit, som baseras på självledarskap och kunskapsspridning. Förverkligande av tillitsbaserad styrning och dess upprätthållning sker genom informell och formell utbildning, vilket kan skapa nya maktrelationer mellan mer och mindre erfarna medarbetare. / The purpose of this study has been to explore how Trust Delegation constructed the so-called Trust based governance and how this type of governance is supposed to be realized and maintained. Trust-based governance seeks to improve the work environment, increase efficiency, flexibility and focus among employees in the public sphere. Foucaults theory of power and discourse has been used to attain the purpose of this study. Documents (official reports) from Trust Delegation have been the main material for the study. The chosen documents have been processed through a chart of analysis, which consists of a set of guidelines for analyses, grounded in Foucault’s theory on power and discourse. The findings show that the construction of trust-based governance is based on discourses of excessive control, as an effect of New Public Management, and trust based on self-leadership and the spreading of knowledge. The realization and maintenance of trust-based governance is carried out by informal and formal education, which can create new conditions between the more and less experienced employees, and thereby contribute to new power relations in workspaces. / <p>2022-06-08</p>

Hälso- och sjukvårdskuratorer befinner sig i en speciell situation som samhällsvetare i en medicinsk kontext. Det finns lite forskning om yrkesrollen och deras arbetssituation och är därför intressant att undersöka vidare. Därför ämnar denna studie till att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorernas upplevda arbetssituation i primärvården. Syftet besvaras genom en kvalitativ metod med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer från olika delar av landet. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet analyserades mot New Public Management och begreppen professionalisering och semiprofession. Resultatet visar på olika villkor och underlättande faktorer som påverkar kuratorns arbetssituation i verksamheten. Det ställs produktionskrav gällande antal samtal per dag samtidigt som det finns en upplevd tidsbrist för att hinna med övriga arbetsuppgifter. Kuratorerna ansåg sig kunna bestämma över sin tid i hög utsträckning samtidigt som de prioriterade bort samverkan för att hinna med produktionskraven. Det finns även en splittrad syn och uppfattning om yrkesrollen i verksamheterna där kuratorn ses som en viktig roll samtidigt som de får jobba för att etablera sig och visa sitt värde.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma förskollärare beskriver den fria lekens innebörd i den dagliga verksamheten. Enligt förskolans läroplan nämns det olika beskrivningar hur leken kommer in i förskolans verksamhet men läroplanens otydlighet kring fria leken kan bidra till att det finns ett tolkningsutrymme som lämnas till förskollärarna. Studien utgår från en kvalitativ ansats där åtta verksamma förskollärare intervjuats digitalt via Zoom. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och fokuserar på tre centrala begrepp; samspel, artefakter och den nära utvecklingszonen. Studiens resultat visar att den fria leken anses vara ett viktigt fenomen i förskolan. På grund av olika faktorer har den till viss del upphört att vara en viktig del i planeringen av den dagliga pedagogiska verksamheten i förskolan.

Många företag idag erbjuder kunskapsintensiva produkter och tjänster på en global marknad. De företag som lyckas attrahera de bästa talangerna, har enklare att nå ledande positioner där kompetens, innovation och engagemang har stor betydelse. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur företag genom värdegrundsarbete arbetar aktivt för att attrahera och behålla personal samt vilka utmaningar inom värdeförändringar de ställs inför. Studien utgår från åtta kvalitativa intervjuer med anställda på olika hierarkiska nivåer inom telekombolaget Ericsson. Resultatet visar att förutsättningen för ett fungerande värdegrundsarbete kräver stora resurser, effektiv dialog och ständigt engagemang; främst från ledningens sida samt via chefer respektive stöttande HR-personal. De anställda upprätthåller värdegrunden genom socialisering i organisationskulturen. I anslutning till anställningsprocessen visade studien att de största utmaningarna är kvinnors värderingar i samband med ingenjörsyrket, överföring av företagets värderingar via distansarbete, samt svårigheten att tillgodose ungdomars behov av självutveckling.

Kommunikationsavdelningar och kommunikatör som yrkesroll är ett omdebatterat ämne, däremot har kommunikatörer själva inte tagit en lika omfattande del i debatten. Med det som bakgrund väcktes vårt intresse för att studera vad kommunikatörer vid ett svenskt universitet själva anser att deras yrkesroll är. Det teoretiska ramverket utgörs av fyra identifierade roller som en kommunikatör inom offentlig sektor kan tänkas ha, som sedan appliceras på universitets kommunikationsavdelning. Det undersökta materialet består av publicerad verksamhetsplan, kommunikationspolicy samt fem intervjuer med kommunikatörer vid universitetet. Resultaten visar på att aspekter från samtliga fyra roller återfinns vid det undersökta universitetet, om än i olika stor utsträckning. Slutsatsen lyder således att kommunikatörens arbete på universitetet överensstämmer med alla roller, men att det kan tolkas att påverkande och spridande av budskap värderas högst bland universitets kommunikatörer.

The study deals with the importance of good communication and control in communal collaboration on digitalization, a new area in which more and more communes work together to meet challenges in the form of financial, human resources and digital solutions. The study aims to investigate how communication and control work in communal collaboration on digitization. To investigate this, the case was studied where the contact commune together with four other communes formed a central IT-department with the aim of collaborating on finances, human resources and digital solutions. The study is based on a qualitative study where one of the cooperating communes and the central IT-department is interviewed. A total of eight interviews have been conducted, seven with the commune administrations and one with the central IT-department. The selection was made through a convenience selection in which a total of fifteen persons were interviewed, thirteen from the commune and two from the central IT-department. The interviews were carried out with the help of semi-structured interviews, where seven interviews were conducted at the commune building and one at a distance with the central IT-department. The interviews were recorded and transcribed. The results of the interviews were analyzed and interpreted by theme analysis. The result also shows that collaboration on digitization between small communes is preferable to running the work of a small commune by its own. Collaboration as an organizational model has made it easier for communes to attract qualified skills, share knowledge, find common solutions and manage development together. There have also been areas where the communes today do not cooperate or have not come a long way in the collaborative work related to unclear governance and poor communication. The consequence of this has been that some solutions have become more expensive and that the collaboration work did not work as efficiently as the other areas.   The study came to the following conclusions: - The level of communication varies depending on the area of administration - Clear control and organizational structure is needed to achieve a functioning communication in the collaboration group - Control needs to be done through an organizational structure that clarifies the roles, responsibilities and mandates of the parties - Continuous communication has a crucial role for a functioning collaboration