Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden. I resultatet presenteras en organisation som genomfört förändringar med ekonomisk inriktning och som i större utsträckning än tidigare premierar resultatdriven personalhantering. Detta kan tyda på en spridning av processer definierade av finansialiserings-teori utanför traditionellt sett finansialiserade marknader. De likheterna med HRM-teori uppmärksammas i den studerade praktiken anses vara mer ideologiskt än praktiskt grundade men visar också på en tydligare ekonomisk styrning. Vidare lyfts strävan efter att legitimera HR gentemot företagsledning som en möjlig bidragande faktor i finansialiseringen av arbetsmarknaden.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa det eventuella motstånd som idag finns inom professionsorganisationer med att ha en chef med lägre yrkesexpertis än sina anställda. Vi vill lyfta fram vilka kvalifikationer en chef inom en professionsorganisation bör ha och vad det är som gör att cheferna lyckas med sitt chef- och ledarskap.  Resultat: Studien kommer sammanfattningsvis fram till att det eventuella motstånd som kan finnas med att ha en icke läkare som chef, inte existerade i de fall vi undersökte. De kvalifikationer som en chef inom en professionsorganisation bör ha är egenskaper som att vara personlig, omtänksam, att styra med hjärtat, lyssna på sina medarbetare, besitta kompetens och är inte vara rädda för att ta beslut och agera då det krävs.

Bakgrund: Sedan mitten på 1900-talet har många faktorer kommit att påverka organisationers sätt att samordna och organisera sig. Förändringstryck såsom expanderade organisationer ledde till företags och organisationers ökade behov av ledning och styrning för att bli mer effektiva, vilket resulterade i nya styrningsverktyg som kunde hantera dessa förändringar. Ett av dessa var det balanserade styrkortet som denna uppsats kommer att behandla. Det balanserade styrkortet kom att bli ett populärt styrverktyg inom den offentliga sektorn, speciellt inom hälso- och sjukvården. De finns dock ett flertal forskare som hävdar att det balanserade styrkortet inte har kapacitet att hantera den offentliga sektorns komplexitet och heterogena utformning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur balanserade styrkort införts i Folktandvården i Uppsala län. Vidare ämnar vi, att utifrån ett klinikperspektiv, påvisa vilken inverkan införandet av balanserade styrkort haft på Folktandvården i Uppsala län. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har en fallstudie utförts på Folktandvården i Uppsala län. Datainsamlingen har skett genom sammanställning av relevant litteratur samt intervjuer med 11 respondenter från ledning samt kliniknivå. Resultat: Vår fallstudie har visat att det balanserade styrkortet har haft en positiv inverkan i Folktandvården i Uppsala län på så sätt att arbetsuppgifterna blivit tydligare i verksamheten. Vi har kunnat se att det balanserade styrkortet går att förankra i en komplex organisation men dock inte problemfritt. Styrkortet kan lätt tendera till att expandera och målen i styrkortet kan bli otydliga för de anställda. För att lyckas krävs ett stort engagemang och delaktighet från alla inom organisationen. Utbildning och kommunikation är centrala delar för att förbättra medarbetarnas förutsättningar till att lyckas med användandet. Ledningens engagemang kan ses som avgörande för att styrkortet ska kunna förankras i verksamhetens olika led.

<p>Detta är ett examensarbete som handlar om bytet av värmesystem i Glömminge Kyrka på Öland. Glömminge kyrka har bytt ut sitt gamla värmesystem som gick på direktverkande el mot ett mer kostnadseffektivt och miljöanpassat värmesystem. Det nya systemet har brännare med panna för att kunna värma kyrkan med olika sorters miljöbränslen exempelvis rapsfettsyra. I arbetet beskrivs värmesystemet, bränsletyper samt det styrsystem som används för att styra värmesystemet. Examensarbetet handlar även om vilka nivåer av relativ luftfuktighet man bör ha i byggnader med känsliga inventarier och vilka åtgärder man kan vidta för att hålla önskad luftfuktighet.</p>

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning. Resultat &amp; slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget. Kundperspektivet fokuserar på nationella riktlinjer där väntetider har fått ett stort fokus. Förslag till fortsattforskning: Studien har endast utförts inom ett landsting i Sverige och därför anser vi att fortsatta studier skulle kunna utforska hur andra sjukhus inom andra landsting har anpassat sitt styrkort. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med att stärka tidigare forskning kring vilka perspektiv somanvänds inom den offentliga sjukvården samt hur den offentliga sjukvården använder ekonomi och kundperspektivet. / Aim: The aim is to create an understanding of how public health organizations have adapted the Balanced Scorecard with regard to customer and economics perspective. Method: The study was conducted based on a qualitative research method. The study was inspired by a hermeneutic approach. Data were collected from 12 interviews which then were analyzed with help of previous research. Result &amp; Conclusions: The Balanced Scorecard is limited in its design because of the politicians. The economic perspective is as important as the other perspectives but the perspective is limited because the health care can not affect the budget. The customer perspective focuses on national guidelines where waiting times have been a major focus. Suggestions for future research: The study only includes studies within one county council and we therefore believe that future studies could explore how other hospitals in other county councils have adapted their scorecards.

Purpose/questions: The purpose of the study is to highlight the eight different educators' perception of the notion of children's influence and participation in preschool. We also want to study how educators describe their work with the children's influence and the challenges the work entails. How do the educators in our study understand the notion of child's influence and participation? Which opportunities respective barriers do the educators find in their work with child´s influence at their preschool? According to educators, how child's initiative to his/her influence in preschool is made visible? According to educators, do all the children have equal opportunities to influence their everyday life in preschool? Methodology: To carry out our study, we have used a qualitative method and have interviewed 8 educators in 5 different preschools. Theories: We have used Foucault’s theory of power, governmentality and discourse to analyze the results we get from the educators’ interviews. Conclusions: It was obvious in our interview with the preschool educators that they are in favor of children’s influence and participation. We have come to the conclusion based on our educators’s statement that the children’s opportunity to influence and participate in preschool is governed by educators. Governance results in that all children get equal opportunity to influence and participate and it also minimizes that younger and children with less verbal communication abilities are excluded.

Ett förekommande problem hos individer på arbetsplatser är motivationsbrist, till den grad att anställda inte längre vill gå till arbetet som i sin tur kan resultera i att de väljer att säga upp sig. Detta påverkar såväl de anställda och företagen, som ekonomin och folkhälsan i samhället. Problematiken med hög personalomsättning är betydande inom den svenska hotell- och restaurangbranschen där få anställda väljer att stanna under en längre tid. Det finns diverse potentiella orsaker till den höga personalomsättningen i hotell- och restaurangbranschen, en av dessa potentiella faktorer kan vara motivationsbrist bland anställda. Därav kommer studiens fokusområde att vara anställdas motivation på arbetet.   Efter en litteraturundersökning av tidigare forskning inom ämnesområdet, har det konstaterats att en grundläggande faktor till individens motivation är handlingsfrihet. Detta då studier menar på att det existerar ett positivt samband mellan handlingsfrihet och motivation, genom att en hög grad av handlingsfrihet genererar i en ökad motivation hos den anställde. Vidare menar forskare att handlingsfrihet har ett nära samband med styrning, då en hög grad av styrning genererar en lägre grad av handlingsfrihet bland anställda och vice versa. Därav kan balansen mellan handlingsfrihet och styrning inte betraktas som en precis punkt på en skala, utan snarare en indikation av anställdas behov av dessa två faktorer. Vi ser ett intresse av att undersöka detta fenomen bland anställda inom hotell- och restaurangbranschen då det återfinns en problematik inom branschen i och med den höga personalomsättningen. Denna problembakgrund leder oss vidare till vår problemformulering som studien avser att undersöka: Skapa förståelse kring vilken inverkan balansen mellan handlingsfrihet och styrning har på anställdas motivation inom hotell- och restaurangbranschen.   Studiens syfte är att skapa en förståelse kring anställdas behov av handlingsfrihet och styrning i sitt arbete och hur det påverkar motivation. Vidare syftar studien till att bidra till ett resultat som kan användas av både ledare och anställda inom hotell- och restaurangbranschen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod där vi använder oss av ett deduktivt angreppssätt. Vi har tillämpat semistrukturerade intervjuer vid undersökningen av sex stycken respondenter som är verksamma på olika företag inom den svenska hotell- och restaurangbranschen.   Resultatet av denna studie indikerar att inverkan av balansen mellan handlingsfrihet och styrning på anställdas motivation kan vara av olika karaktär beroende på den enskilda individens behov samt yttre faktorer såsom organisationen och branschens förutsättningar. Då det råder balans för individen upplevs graden av handlingsfrihet respektive styrning som optimal för den anställde vilket i sin tur påverkar motivationen på positivt sätt. Undersökningen visar att anställda efterfrågar handlingsfrihet inom ramar för att gynna en balans och därmed motivationen, där graden av handlingsfrihet är större än graden av styrning. Denna studie indikerar även på att det är viktigt att det finns tillräckligt med stöd, samhörighet och kompetens i samband med anställdas handlingsfrihet, annars tenderar handlingsfriheten att påverka motivationen negativt.

No description available.

IT-konsultbranschen är bransch som kännetecknas aven ständig förändring. Det är en komplex miljö eftersom att arbetet drivs i projektform och många projekt är olika varandra. Dessutom går tekniken väldigt snabbt framåt och det som är modernt och nytänkande idag kan vara gammalt imorgon. Branschen lider idag av en väldigt hög personalomsättning och företagen brottas med frågor om hur de kan behålla sin personal och därigenom humankapitalet för att fortsätta ha god lönsamhet. Tidigare forskning visar att vid styrning av personal i kunskapsföretag är det viktigt att ha en bra balans mellan flexibilitet och kontroll. Dock finns det ett forskningsgap kring hur personalen uppfattar styrningen i praktiken. Syftet med studien är således att skapa en förståelse kring hur de anställda upplever balansen mellan flexibilitet och kontroll när det kommer till IT-konsulter. Den teoretiska referensramen går igenom hur styrningen har behövt anpassas från den tidigare traditionella styrningen för att passa in i dagens samhälle som består av många komplexa situationer. Vidare har en kvalitativ datainsamling utförts genom intervjuer med fem IT-konsulter på ett medelstort företag. Detta för att öka förståelsen kring hur IT-konsulter uppfattas att de styrs. I analysen diskuteras sedan respondenternas svar med hjälp av teorierna kring hur styrningen förändrats, detta för att skapa en djupare förståelse. Studiens slutsatser visar att styrningen av IT-konsulter idag präglas av en hög flexibilitet till en bekostnad av kontroll. De anställda behöver ha flexibilitet för att kunna hantera de situationer som uppstår och IT-konsulter har ett arbete som kräver nytänkande, då har organisationen fått släppa på delar av sin kontroll.

Den ökade användningen av civilsamhällesorganisationer, såsom idrottsföreningar, för välfärdsrelaterade tjänster är väldokumenterad i forskningslitteraturen. I den visas hur idrott alltmer kommit att betraktas som en universallösning på allehanda samhälleliga problem. Trots att det finns forskning som försiktigt pekar på att detta fått konsekvenser för idrottens interna organisation saknas fortfarande tillräcklig kunskap om på vilka sätt dessa organisationer påverkas och vilka konsekvenser som följer. Syftet med studien är därför att, genom nyinstitutionell teori, analysera vad som händer med den svenska idrottsrörelsens distriktsidrottsförbunds interna processer i och med regeringens ökade anslag för idrottsrörelsens deltagande i arbetet med nyanländas etablering. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med elva distriktsidrottschefer runt om i Sverige. Resultaten visar att integrationsarbetet är ett prioriterat område som omfattar en stor del av det dagliga arbetet, mycket tack vare de extra resurser som anslagits av regeringen. Majoriteten av insatserna sker ute i idrottsföreningarna men distriktsidrottsförbunden samarbetar även med en rad externa aktörer. Samtliga förbund har nyanställt personal för att arbeta med integrationsfrågor. Distriktsidrottscheferna anser att förbunden är en viktig aktör i det svenska integrationsarbetet men opponerar sig mot ett huvudansvar för frågan, det övergripande ansvaret anses ligga på staten. Idrottsrörelsen har valt integrera integrationsarbetet under ett bredare begrepp, inkludering, för att på så sätt möjliggöra ett arbete med alla former av utanförskap. Det nya ansvarsområdet har även medfört en rad nya utmaningar för idrotten att ta ställning till. Dessa berör allt ifrån anslagets utformning till ökad återrapportering och otydlig ansvarsfördelning.