Problem: Investeringsvolymerna inom offentlig sjukvård ökar. Detta har gjort att ekonomistyrning har blivit allt viktigare för sjukhusen, vilket innefattar kontinuerliga och systematiska bedömningar av investeringar, samt utvärderingar på ekonomiska effekter. Det har uttryckts att utvärderingar och uppföljning i investeringsprocessen inom hälso-och sjukvården saknar tydlighet och endast fokuserar på smala och specifika frågor som inte tillåter komplexitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur uppföljning och utvärdering av investeringar sker inom offentlig sjukvård. Detta genom att undersöka om bristerna i landstingets investeringsstrategi med uppföljning och utvärdering eventuellt kan hittas ett steg ned i hierarkin. Teori: Det teoretiska ramverket behandlar investeringsprocessen och den offentliga sektorn. De centrala teorierna och de tidigare forskningarna berör vilka kalkylmetoder som främst används inom den offentliga sektorn, vilken roll utvärdering och uppföljning har samt vilka svårigheter som finns inom hälso- och sjukvård gällande detta. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Tre av Stockholms läns landstings sjukhus har intervjuats: Karolinska Universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset. Dessa intervjuer har kombinerats med svar från en controller med samordningsansvar och en certifierad kommunal revisor som arbetar på landstinget. Empiri: Empirin visade att sjukhusen använder egna företagsekonomiska investeringskalkyler vid utvärderingen och de mest förekommande metoderna är payback-metoden och nuvärdemetoden. De påtalade bristerna i kalkyleringen kan summeras i att de inte är tillräckligt djupgående och tydliga. Slutsats: Det råder i dagsläget liknelser i de brister som återfanns i landstingets investeringsstrategi med de brister som framkommit i denna studie. Det vill säga att arbetet med uppföljning och utvärdering inte utförs systematiskt och kontinuerligt.

Denna studies syfte är att belysa hur professionella som i sitt yrke möter hjälpsökande spelberoende individer uppfattar och reflekterar kring möjligheten att arbeta med hjälp och behandling av spelberoende utifrån sin organisations förutsättningar och ansvar. Studien har genomförts genom djupintervjuer med professionella inom kommun, landsting, en privat ägd behandlingsorganisation och en nationell organisation inriktade mot spelberoende i syfte att erhålla en så bred bild av spektrumet som möjligt. Resultatet från datainsamlingen har analyserats med hjälp av det organisationsteorietiska perspektivet konsekvenslogik och Meeuwisse och Swärds modell (2002) om vad som är ett socialt problem och hur det skall hanteras. I studien framkom att det idag finns omfattande nationella problem vad gäller ansvarsfördelningen av behandling för spelberoende vilket resulterar i att behandling av spelberoende inte utförs eller utförs med vissa restriktioner. En förklaring till dessa problem upplevs vara avsaknaden av en allmän och erkänd definition av spelberoende som inkluderar huruvida det ska behandlas som en psykiatrisk diagnos eller som ett beroende likt alkohol- och narkotikaberoende. / The purpose of this study is to provide information on the way professionals in Sweden encounter individuals with a gambling addiction, to show how they perceive and reflect on their ability to help and treat these individuals whilst fulfilling their responsibilities to their organization and their client. The study is based on interviews with local authorities, health care representatives, private treatment organizations and a national help organization, all of which specialize on gambling addiction. This is in order to show the full spectrum of gambling problems.  The results of the empirical data have been analyzed using two methods. The first of which is a model developed by Meeuwisse and Swärd (2002), which explains the definition and handling of a social problem. The second method utilizes the “consequences of logic” perspective within the organizational theory. The results indicate that the issue involving gambling addiction is problematic on a national level, in regard to the distribution of responsibilities. This has shown that treatment of gambling addictions is either not performed, or performed under certain restrictions. These problems can be attributed to the lack of a widely used and acknowledged definition of the term gambling addiction. This makes it difficult to judge whether the condition should be treated as a psychiatric disorder, or as an addiction not dissimilar to alcohol or narcotic addictions.

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisatoriska faktorer som krav i arbetet och stödfunktioner kan påverka grundskolans mellanchefers förutsättningar att vara tillgängliga för medarbetare enligt medarbetarnas förväntningar. För att får svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet från vår kvalitativa undersökning analyserade vi med hjälp av teorier kring krav i arbetet, kontrollspannetsbetydelse, mellanchefers behov av stöd och chefen som stötdämpare. Resultatet visar att medarbetarna förväntar sig att chefen är nåbar och tar sig tid genom att faktiskt lyssna aktivt när medarbetaren behöver det. Hur stödet ser ut påverkar hur mycket tid chefen kan lägga på att vara tillgänglig enligt medarbetarnas förväntningar. Ett stöd som fungerar frigör tid med medarbetarna medan ett ofungerande stöd istället tar tid från medarbetarna. Kraven på cheferna ökar, möjliga faktorer handlar om att omvärlden förändras och då ändras även arbetets förutsättningar som exempelvis fler uppgifter att hantera. / The aim of our study was to examine how organizational factors such as job demands and support can influence primary school middle managers opportunities to be available to subordinates under subordinates' expectations. To answer our purpose, we used a qualitative approach with semi structured interviews. The results was analyzed using theories of job demands, span of control, middle managers need for support and a theory about middle managers acting as a shock absorber between subordinates wishes and the managements demands. What kind of support the manager have affects how much time the manager can spend on being available for the subordinates. If the support isn´t adapted for the managers situation, the result will be more unnecessary duties for the manager and less time for the subordinates. The results show that subordinates expect the middle manager to be reachable and to take time to priority the subordinate when the subordinate needs it. Even if the manager can prioritize subordinates needs today, changes inside and outside the organization leads to higher demands on the managers.

Kvinnor utgör hälften av Sveriges befolkning och speglar därigenom en stor del av samhället och borde därför finnas med i arbetslivet och skapa en jämn könsfördelning. I internationella sammanhang brukar Sverige omnämnas som ett av världens mest jämställda länder, men detta betyder inte att det svenska arbetslivet är jämställt. Jämställdhet innefattar frågor kring ledarskap, maktfördelning löner, karriär företagshierarkin osv. Offentlig sektor är den del av samhällets ekonomi som bedrivs av staten, socialförsäkringssektorn kommun och landsting. Dessa verksamheter styrs alla av en politiskvalförsamling. Den privata sektorn är den del av samhället som drivs privat och till stor del i ett vinstsyfte. Inom den offentliga sektorn är 56 % av cheferna kvinnor och 44 % män medan den privata sektorns chefer består av 22 % kvinnor och 78 % män. Trots att Sverige sägs vara ett oerhört jämställt land finns dessa skillnader och vi frågar oss varför. Syftet med undersökningen är att se om det finns skillnader i rekryteringsprocessen mellan privat och offentlig sektor, i anställandet av kvinnor som chefer.Vårt mål är att undersöka hur rekryteringsprocessen påverkar den rådande könssegregeringen bland chefer på arbetsmarknaden idag. Detta vill vi göra för att se om rekryteringen i sig är en orsak till att det finns skillnader mellan privat och offentlig sektor i rekryterandet av kvinnor som chefer. De frågeställningar vi har för avsikt att besvara är: • Finns det skillnad mellan privat och offentlig sektor vid rekrytering av kvinnor som chefer? • Är tillvägagångssättet för rekrytering avgörande för vem som söker tjänsten? • Hur påverkar föreställningarna och åsikterna om kvinnor och män som chefer rekryteringsprocessen, vilken skillnad finns där mellan privat och offentlig sektor?

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.

Anställdas sjukfrånvaro beror till större del på stressrelaterade sjukdomar. Det finns tidigare studier som visar på samband mellan stress och dålig hälsa, men mindre forskning som berör hur stress uppkommer, och särskilt hur ekonomiska styrmedel kan påverka stress. Denna studies syfte är att utforska hur styrmedel kan påverka arbetsrelaterade stressdrivare, så kallade stressorer. De styrmedel som undersökts är cybernetiska och administrativa styrmedel och på dessa har den så kallade Krav-Kontroll-Stöd-modellen använts. En fallstudie har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer på två olika produktionsavdelningar inom Uppsala kommun. Resultaten visar att alla de undersökta styrmedlen kan påverka stressorerna, antingen negativt eller positivt. Slutsatserna för studien är att de cybernetiska styrmedlen inte upplevs som stressande, beroende på att respondenterna upplever kontrollen över dessa som hög, medan de administrativa upplevs påverka stressorerna mer negativt, då dessa styrmedel påverkar arbetet, men respondenterna har inte mycket utrymme att själva påverka dessa.

Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället. Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare. De idéburna organisationerna är även rädda för attframstå som kritiska gentemot det offentliga eftersom man då riskerar att tappa ekonomiskt stöd. Uppsatsen lyfter det trilaterala sanningsbegreppet för att uppdaga dold mening, hur dennakorresponderar med verkligheten och slutligen hur detta kan komma till praktisk användning.Resultatet kan ses som både teorigenererande och kunskapsproducerande med anledning avambitionen att integrera den kritiska teorins metaperspektiv med konkret empiriskt material, dvs.den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod och utifrån ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och långsiktigt vidmakthålla Lean som metod. Studien har genomförts i två svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnått. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion. Resultatet påvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbättra kvalitén för kunden, minska slöserier samt effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrågan. Deras huvudsakliga fokus finns på att skapa en Lean-kultur. De främsta verktygen som används är värdeflödes-kartläggning, visuell styrning genom förbättringstavlor samt 5S. Vissa verksamheter använder även PDCA-hjulet. Det som Lean-arbetet hittills genererat är att vissa arbetsuppgifter och processer har förändrats och resultatet har därmed blivit minskat slöseri. I ett fall har värdet för slutkunden ökat genom minskad väntetid. Studien påvisar följande faktorer som avgörande för att skapa ett långsiktigt Lean-arbete: fokus skall vara på att skapa värde för slutkund, verksamheten måste inneha god kunskap om metoden samt stödjande ledarskap måste finnas på alla nivåer. Lean måste dessutom anpassas till varje enskild verksamhet, fokus bör finnas på kultur istället för verktyg samt ha ett sunt förhållningssätt för att minska motstånd. / The purpose of this study is to with a qualitative method and from a management perspective, identify important factors for municipalities in their work with implementing and maintain a long-term Lean methodology. The study was conducted in two Swedish municipalities. We have studied why and how municipalities are working with Lean and what Lean so far generated in. A total of six semi-structured interviews were conducted with key-people who has a managing- or supporting function. The result found that the aim of introducing Lean in the municipalities is to improve the quality for the customer, reduce waste, and make the organization more efficient so that it can meet future increased demand. Their main focus is to create a Lean culture where Lean is a natural part of the daily work. The main tools used are 5S, value stream-mapping, visual control. Some departments also use the PDCA wheel. What Lean work so far generated in is that some tasks and processes have changed which resulted in a reduced waste. In one case has the value for the end customer increased by reducing waiting time. The study establishes the following factors as crucial to creating a long-term Lean work: focus must be on creating value for the end customer, the organization must possess a great knowledge of Lean as a method, and the leadership must at all levels be engaged and supportive. Lean must be adapted to each individual organization, the focus should be on culture rather than tools, and have a reliable approach to reduce any resistance.

Uppsatsen tydliggör och beskriver innehållet i elva lokala överenskommelser (LÖK) mellan civilsamhället och offentlig sektor. Studien visar också hur relationen mellan parterna avspeglas i texterna. Uppsatsen visar också på hur olika idéer och synsätt i överenskommelserna kan få praktiska konsekvenser för civilsamhället.

Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna. Vår studie visar att lean tillämpas i hög grad men utan kundfokus i de kommunala verksamheter som vi har undersökt. Trots detta har man uppnått goda effekter av lean vilket kan förklaras av ett förbättrat ledarskap. Lean kan alltså vara en effektiv styrmodell i offentlig sektor men för att satsningen ska vara motiverad bör verksamheten arbeta bort hindren för lean och implementera hela konceptet.