No description available.

Många organisationer tenderar idag att försörja chefsvakanser med interna kandidater. Vidare innebär detta i sig både för- och nackdelar i de organisationer som i hög grad använder sig utav en intern arbetsmarknad. Chefsförsörjning är en del i att vara en attraktiv arbetsgivare samtidigt som man kan skapa förutsättningar för att utveckla sin personal mot nya mål. Däremot krävs det att organisationerna vid själva rekryteringsprocessen främst ser till kandidaters faktiska kompetens. Därmed måste det också tas i beaktning att organisationen i vissa fall måste gå externt för att knyta åt sig den bästa kompetensen som de är i behov utav. I denna uppsats genomförs en kvalitativ studie som vänder sig mot respondenter i offentlig verksamhet och företag. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur man arbetar i offentlig verksamhet och företag kring intern kontra extern chefsrekrytering. Dessutom belyses om chefsnivå påverkar ifall kandidaterna hämtas internt eller externt till olika chefsbefattningar. Avslutningsvis redogörs en diskussionsdel, som återkopplar till uppsatsens syfte samt belyser skillnader och likheter mellan offentlig verksamhet och företag. I resultaten kan man se att organisationerna är positiva till att rekrytera chefer internt, dock går det att tyda skillnader i förhållandesättet till chefsrekrytering mellan offentliga verksamheter och företag. Arbetssättet vid chefsrekrytering tycks vara av likartad karaktär vid samtliga av de undersökta organisationerna, då respondenterna förstår vikten av att lägga ned tid på ett ordentligt förarbete inför en chefstillsättning. Hur de undersökta organisationerna hanterar chefsförsörjningen varierar från fall till fall. Vi kan dock se en skiljelinje mellan offentlig verksamhet och företag, då företagen betonar att intern chefsförsörjning är en fråga om behov. De offentliga verksamheterna betonar vikten för dem att använda sig utav program för chefsförsörjning, då de annars upplever det svårt att tillsätta kompetenta chefer inom organisationen. I fråga om chefsnivåns betydelse för om en chef rekryteras internt eller externt har vi kunnat ta del av information från en av respondenterna. Vid detta fall tycktes det som att högre chefsbefattningar, i större utsträckning än till lägre chefspositioner, snarare tillsattes genom externa kandidater. Gemensamt för samtliga respondenter är att de menar att det krävs ett mer omfattande rekryteringsarbete vid tillsättandet av högre chefsnivåer.

<p> </p><p><strong>Title:</strong> Implementation of Balance Scorecard in public sector - a case study in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Course:</strong> Thesis in business administration, 15 p</p><p> </p><p><strong>Authors: </strong> Marie Ohlsson and Ola Pettersson</p><p> </p><p><strong>Advisor:</strong> Henrik Linderoth</p><p> </p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this thesis is to investigate how the balanced scorecard can be formed according to the backgrounds in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Methodology:</strong> We have chosen a qualitative case study. We work on the supposition of an established theory. And switch between deductive and inductive method, with an abductive method as a result.</p><p> </p><p><strong>Theory:</strong> We work on the supposition of the latest theories from the authors of the balanced scorecard, Robert S. Kaplan and David P. Norton. Our theory includes a description of their models and theoretical discussions about problems among implementation and leadership in organizational changes.</p><p> </p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Our empirical foundation describes the backgrounds in the community of Tidaholm for implementation of the balanced scorecard, and compare with Biskopsgården in Gothenburg. The empirical foundation describes how the community of Tidaholm now works with goal-steering, and how Biskopsgården in their whole organization implements the balanced scorecard, suited to the background of Biskopsgården, and based on the latest theories from Kaplan and Norton.</p><p> </p><p><strong>Analysis:</strong> In the analyse we form a suggestion to balanced scorecard for childcare and education in the community of Tidaholm. Our suggestion is suited to public organizations with help from the experiences in Biskopsgården, and finally especially formed for childcare and education in the community of Tidaholm.</p><p> </p><p><strong>Conclusions:</strong> If balanced scorecard shall be functional in a public organization the work with building the balanced scorecard has to be flexible so it fits in the organization. It's harder for the organization to fit in the balanced scorecard than otherwise. To succeed with balanced scorecard one needs to reach simplicity, clearness, workers support and one hundred percent engagement from the board.</p><p><strong> </strong></p>

Interest in social media and its wide use in Sweden awaken the need toexamine how social media are used by public organisations. This thesisdescribes the use and perceptions of social media as a researchcommunication channel in the public sector focussed on health care,health, and social care.Nine communications officers with professional experience usingsocial media for research communication within these fields wereinterviewed; the interviews were qualitatively analysed.Three research questions guided the study: How are social mediaused in research communication? Why does communications officersselect social media as communications channels for researchcommunication? What opportunities and challenges are linked to theuse of social media for research communication?The theoretical framework is primarily based theories from theTechnology Acceptance Model (TAM) and the Diffusion of Innovation(DOI) about factors influencing use of new technologies as well as ontheories about social media's potential as a tool for more symmetricalcommunication.Results provide insight into how social media are used for researchcommunication by communications officers of public organisations inhealth care, health, and social care related to how social media and itsresponses are valued in comparison to other channels.Opportunities in using social media for research communicationseem to exceed challenges; organisations' seeming lack of interactionbetween research and communications officers related to social mediais one challenge. A wider range of professions needs the opportunity towork actively with research content for it to truly become social, givingrise to more symmetrical research communication.

No description available.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra.  Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata. Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas. Syftet med det styrkort som Länsförsäkringskassan implementerade var att skapa en gemensam styrning. Tre viktiga delar kräver mycket fokus vid användandet av balanserat styrkort. Delarnana är perspektiv, mål och mått samt uppföljning och utvärdering.  Försäkringskassan arbetar aktivt med det balanserade styrkortet. Styrkorna är att Försäkringskassan är bra på att göra uppföljningar och svagheterna är att långsiktiga mål saknas. Perspektiven i Försäkringskassans styrkort är anpassade efter deras verksamhet. Nationella försäkringscenter och Lokala försäkringscenter har liknande styrkort. En anledning till detta är att dessa avdelningar innan omorganiseringen arbetade avdelningarna tillsammans. Det balanserade styrkortet är ett välfungerande styrmedel i organisationer utan vinst syfte och då främst Försäkringskassan. Styrkortet fungerar som ett verktyg som ser till organisationens helhet snarare än enbart det finansiella. Balanserat styrkort är ett flexibelt verktyg som kan anpassas beroende på vilka behov den aktuella verksamheten har.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur begreppet medarbetarskapanvänds och förstås av medarbetare samt medarbetare medledaransvar (chefer) inom en offentlig verksamhet i en medelstorkommun. Studien genomfördes med en kvalitativ metod ochhermeneutisk grund där semistrukturerade intervjuer användes förinsamling av empiriskt material. Intervjuerna var sju till antalet.Studiens frågeställningar analyserades utifrån diskursanalys ochmedarbetarskapshjulet som analysverktyg. Resultatetutkristalliserades till fem teman: talet om att vara medarbetare, taletom medarbetarskap, talet om kommunens policy kringmedarbetarskap, uppfattning om kommunens arbete medmedarbetarskap och erfarenheter samt upplevelser avmedarbetarskap. Studiens slutsats är att medarbetarskap är ettbegrepp som finns i policys men som inte är definierat nere på denlokala nivån. Trots detta så visar studien på att medarbetarnabeskriver medarbetarskap som samarbete, ansvar gentemot sinakollegor, sin arbetsmiljö samt det egna ansvaret för sinaarbetsuppgifter. Studien visar att även om informanterna inte kundeprecisera innehållet i medarbetarskapsvisionen så efterlevdes dengenom att den är integrerad i bland annat medarbetarsamtal, mallarför lönesamtal och utformandet av möten.

Covid-19 pandemin har orsakat förändringar i samhället och lett till att organisationer behövt ställa om till att låta personal arbeta hemma. I kombination med en påskyndad digitalisering ställer det krav på hur verksamhetsstyrning bedrivs. Offentliga verksamheter är stora och komplexa organisationer vilket gör det intressant att se hur deras styrning bedrivs vid ett ökat distansarbete. Syftet med studien är att studera verksamhetsstyrning i offentlig verksamhet under den pågående covid-19 pandemin, för att bättre förstå hur verksamhetsstyrning bedrivs vid ökat distansarbete, så att offentlig verksamhet bättre kan ta tillvara på de möjligheter och möta de utmaningar som finns. Studien har genomförts med kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats samt semistrukturerade intervjuer med personer från olika enheter i Kalmar kommun som arbetar på distans. Resultatet i denna studie visar på tre framträdande styrmedel används för distansarbete som antyder på en mer formell styrning med policys, regler och rutiner men samtidigt så lämnas en stor del av kontrollen och styrningen över till mindre formella former av kultur och tillit. Studien har också resulterat i att utmaningar och möjligheter har identifierats.

Offentlig verksamhet i Sverige har framtida utmaningar med att upprätthålla och leverera välfärdstjänster. Befolkningen ökar men antal personer i arbetsför ålder minskar. Därför behöver offentlig verksamhet effektivisera de tjänster som erbjuds befolkningen. När tjänster och myndighetsutövning utformas finns det positiva aspekter av att använda tjänstedesign i de projekt som handlar om utveckling och innovation. Studien undersöker vilka faktorer som beskrivs bidra till framgång i tjänstedesignprojekt samt vilket värde tjänstedesignprojekt bidrar med. Studien utgår från kvalitativ forskningsmetod. För att kunna svara på forskningsfrågan har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju personer som har erfarenhet av tjänstedesignprojekt inom offentlig verksamhet. Informanternas svar har bearbetats genom tematisk analys. Analysen visar på att användarinvolvering, utifrån användarens perspektiv, bidrar till framgång. Även stöd i olika former, som exempelvis en engagerad styrgrupp med mandat att ta beslut, är faktorer som bidrar till framgång. Kunskap om och förankring av tjänstedesignprojekt, från ledning till medarbetare är också en framgångsfaktor. Likväl att få utrymme att genomföra tjänstedesign i projekt för utveckling och innovation i offentlig verksamhet. Att samskapa med användare, utförare och intressenter skapar ett högre värde för slutanvändare och utförare. I studien framkommer framgångsfaktorer som går att koppla till projekt generellt, men även specifika för tjänstedesignprojekt. Att samskapa med användare, utifrån dennes fokus och perspektiv, har fler dimensioner visar denna studie. För att kunna använda sig av tjänstedesignprojekt fullt ut krävs det ett perspektivbyte i organisationen, att ändra sitt förhållningssätt till att visa tillit för metod och samskapande aktörer.