Studies syfte var att beskriva och analysera hur föräldrar som får barn omhändertagna samt hur socialtjänsten och socialsekreterare framställs i diskussionstrådar på internetforumet Familjeliv som rör omhändertaganden av barn. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvalitativt socialkonstruktivistiskt angreppssätt med teoretiska utgångspunkter som grundar sig i Laclau och Mouffes diskursteori, med begrepp såsom subjektsposition och identitet. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades genom en tematisk innehållsanalys där vi sorterat och reducerat vårt material samt argumenterat utifrån det. Vi presenterade vårt resultat och vår analys utifrån avsnitten Föräldrar, Socialsekreterare och Socialtjänsten för att sedan göra en sammanfattande analys där dessa tre avsnitt knöts samman. I resultatet såg vi ett antal olika framställningar där föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet beskrevs på olika sätt. Föräldrar som får barnomhändertagna framställdes som såväl tillräckligt goda och otillräckliga föräldrar, precis som socialsekreterare beskrevs som både “bra” och “dåliga”. Centrala karaktärer som konstruerades i vår analys var hjälten, skurken, förövaren och offret. En gemensam nämnare som vi såg i analysen var att såväl föräldrar som socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet vid något tillfälle tillskrevs identiteten människa. Något som framgick av resultatet var en tydlig linje mellan framställningen av föräldrar samt socialsekreterare och socialtjänsten där det fanns en dubbelhet i beskrivningarna. Föräldrarnas tillräcklighet eller otillräcklighet beskrevs i relation till socialsekreterare, socialtjänsten och deras handlande och vice versa. Framställningarna konstruerades genom argumentation utifrån egen eller andras erfarenhet samt utifrån mediala och juridiska källor. I vår slutdiskussion ser vi hur bilden som sprids i diskursen om omhändertagande av barn blir problematisk för såväl föräldrar som får barn omhändertagna som för socialsekreterare och socialtjänsten som myndighet. Vi såg även att såväl föräldrar som får barn omhändertagna som socialsekreterare befinner sig i ett moment 22 där de oberoende av hur de agerar inte kan få rätt i allmänhetens ögon. Vi ställer oss även frågan huruvida den svenska socialtjänsten befinner sig i en legitimitetskris då deras omhändertagande av barn på olika sätt ifrågasätts i diskursen. I vår diskurs, som är den skrivna diskussionen om omhändertaganden av barn på internetforumet Familjeliv, ser vi att det sprids en negativ bild av föräldrar som får barn omhändertagna samt socialsekreterare och socialtjänsten som myndigheten. Denna bild menar vi kan utmanas av att socialsekreterare i egenskap av sin yrkesroll och på betald arbetstid befinner sig i olika internetforum i syfte att bemöta denna bild.

Barn och unga som riskerar att fara illa, kan beredas tvångsvård i enlighet med bestämmelsernai Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Om det föreligger en allvarlig påtaglig risk för barnet eller den unge att fara illa under den tid som en utredning pågår, kan socialnämnden tillämpa ett omedelbart omhändertagande, vilket ska ske i akuta nödfall. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur och i vilken omfattning socialtjänst-/nämnd tolkar och tillämpar LVU-lagstiftningen i allmänhet men i synnerhet 6 §. I genomförandet av studien har både en kvantitativ- och en kvalitativ ansats använts, där en statistisk sammanställning av LVU-domar från förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm från år 2017 har gjorts, samt halvstrukturerade intervjuer med socialsekreterare verksamma inom området barn och ungdom. Resultatet visar att det omedelbara omhändertagandet tillämpats i 76 % av samtliga LVU-mål som förvaltningsrätterna i Falun och Stockholm behandlade under år 2017. Socialsekreterare beskriver att det ska föreligga en akut påtaglig risk för fara, för att det omedelbara omhändertagandet ska tillämpas. Tolkningen och tillämpningen av lagen och dess bestämmelser är relativt likartad, oberoende av kommunstorlek.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.   Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar.   Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna.   Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.

In urban areas stormwater have become a problem due to limited infiltration. Impermeable surfaces such as asphalt covers and buildings cause changes in the flow of water and content of contaminating products, which normally are not processed by sewage treatment works. Instead, the stormwater often drained off to an adjacent watercourse which end in a lake or the sea, in order to limit inundation of streets and cellars in houses. Using vegetated recipients, such as wetlands, tree plantations, grass and herbcovered surfaces is anefficient and economical way to manage stormwaterinflow, which also improves the infiltration and the biodiversity in the area. Green ceilings reduce the formation of stormwater, especially designed ditches are efficient storage at extreme rainfalls and slow down the drainage   In this study, a few different natural retaining and equalisation methods are evaluated and  proposed for the design of an industrial area in Nyköping municipality which is planned to be a residential area. Challenges for the introduction of various natural water systems are that they need land space and relate to the existing buildings and at the same time get a sufficient drainage. Much of the report is based on the requirement in the area of Södermanland county, but also presents expected precipitation rates for the entire country that are essential for optimal water treatment / Dagvattenproblematiken har uppkommit främst genom urbaniseringen där markens naturliga infiltration har begränsats. De hårdgjorda ytor av både asfalt och byggnader har bidragit med både förändringar i flöde och föroreningshalter, som för det mesta inte kan tas om hand i avloppsreningsverken utan leds direkt ut till närmaste vattendrag eller till havet för att minska risken för översvämningar på både gator och källare. Genom att utnyttja det naturliga ekosystemet som exempelvis våtmarker och diken, är det ett billigt, effektivt sätt för att omhänderta dagvattnet samt att det gynnar bildningen av grundvatten samt den biologiska mångfalden. Gröna tak minskar uppkomsten av dagvatten vid källan, svackdiken leder dagvattnet och tillåter en långsam infiltration samt flera olika lösningar på magasinering vid extrem nederbörd.   I denna studie utvärderas ett fåtal olika naturliga fördröjnings- och utjämningsmetoder för att sedan ge ett förslag på utformning av ett industriområde i Nyköpings kommun som ska planläggas för att bli ett bostadsområde. Utmaningar vid införandet av olika naturliga dagvattensystem är behovet av markyta då man måste förhålla sig till de befintliga byggnaderna och samtidigt få en tillräcklig dränering. Mycket i rapporten utgår från Södermanlands län men tar även upp förväntade nederbördsmängder för hela landet som är väsentligt för ett optimalt dagvattenarbete.

På senare år har strömmen av människor som flyr undan konflikt ökat markant. Det stora flertalet som söker sig till Sverige har en annan kulturell bakgrund med skilda värderingar och traditioner än den svenska. De har ofta ett modersmål som innebär svårigheter att kommunicera. En sviktande hälsa eller andra livshändelser gör att en stor del av dessa människor söker kontakt med den svenska sjukvården och då främst ambulanssjukvården eftersom de har fått information om det svenska nödnumret 112. Ambulanssjuksköterskors möten med människor som har en annan kulturell bakgrund eller där språket försvårar kommunikationen har blivit allt vanligare. Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av sitt prehospitala omhändertagande när språket eller den kulturella skillnaden är en begränsning. Nio personer intervjuades, alla var anställda som ambulanssjuksköterskor med erfarenhet att möta dessa patienter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen gav slutgiltigt två huvudkategorier: ”Språket som begränsning” och ”Kulturella begränsningar” samt sju kategorier. Resultatet visar att den kontext som ambulanssjuksköterskan verkar inom på många sätt är extrem och utsatt, där snabba beslut ibland måste fattas med hjälp av mycket bristfällig eller helt utebliven information och möjlighet till stöd. Svårigheter att kommunicera med patient och närstående tillsammans med kulturella skillnader skapar många gånger frustration hos de inblandade men det beskrevs även hur berikande dessa möten kan vara. Erfarenheter och därigenom nya sätt att hantera dessa situationer var talande för flertalet av deltagarna. En tydlig önskan om att öka sin kunskap inom detta område, att bli mer kulturellt kompetent, var återkommande. En slutsats som kan dras är att ytterligare kulturell utbildning för ambulanssjuksköterskorna samt tolkhjälp skulle bidra till en god kommunikation med patienterna. Ambulanssjuksköterskorna skulle ha större möjlighet att ge information på ett kulturellt anpassat sätt om de fick en ökad kulturell kompetens.

No description available.

Bakgrund: Ett omhändertagande på en akutmottagning karaktäriseras oftast av höga krav på en snabb och effektiv behandling där mötet mellan personal och patienter är kort. Att se bortom patientens sjukdom och belysa patientens individuella behov, resurser och förväntningar är vad som kännetecknar ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt av vuxna patienter inom omhändertagandet på en akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, vilken baserades på nio resultatartiklar som har bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Både patienter och sjuksköterskor upplevde brister relaterat till det personcentrerade omhändertagandet på akutmottagningen. Resultatet delades in i två huvudkategorier; Patientens perspektiv av ett personcentrerat förhållningssätt och Sjuksköterskans perspektiv av ett personcentrerat förhållningssätt. Konklusion: Patienterna upplevde att informationen och kommunikationen var en väsentlig del i omvårdnaden. När kommunikationen var närvarande och patienterna välinformerade ökade delaktigheten hos patienterna. Sjuksköterskan upplevde att tidsbristen var en stor faktor till en bristande kommunikation och information på akutmottagningen. / Background: Care in the emergency department is usually characterized by high demands for a fast and efficient treatment, where the meeting between nurse and patient is short. Looking beyond the patient´s illness and highlighting the patient's individual needs, resources and expectations is what characterizes a person- centered approach. Purpose: To highlight nurses' person-centered approach in care of adult patients in the emergency department. Method: The study was conducted as a general literature study based on nine result articles. Content analyses were used as an analyzing method. Results: Both patients and nurses experienced shortcomings related to person-centered care in an emergency department. The results were divided into two main categories: Patient’s perspective of a person-centered approach and Nurse’s perspective of a person-centered approach. Conclusion: Patients felt that the information and communication was a very important part in nursing care. When communication was present and patients well informed, the patient´s participation increased. The nurses experienced of lack of time was a major factor to the lack of communication in the emergency department.

Abstrakt Bakgrund: Den kvinnliga idrottstriaden innefattar komponenterna låg energitillgänglighet, menstruationsdysfunktion och låg bentäthet hos kvinnliga idrottare. Samtliga kvinnliga idrottare har en förhöjd risk att drabbas av triaden och störst risk har idrottare där en låg kroppsvikt är att föredra. Kunskapen om detta behöver bli bättre. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av den kvinnliga idrottstriadens komponenter hos kvinnliga idrottare samt hur det fysioterapeutiska omhändertagandet av dessa idrottande kvinnor ser ut. Metod: 17 vetenskapliga artiklar är inkluderade i denna litteraturstudie. Då studien har två delsyften att besvara gjordes två separata sökningar i databaserna PubMed, SPORTDiscus och CINAHL. Artiklar valdes först utifrån titel och abstract. Därefter lästes de grundligt igenom för att avgöra om de fortfarande skulle inkluderas utifrån våra avgränsningar. Resultat: Förekomsten av låg energitillgänglighet, menstruations dysfunktion och låg bentäthet var vanligt förekommande bland idrottarna. Förekomsten av två triad komponenter var vanligast och då med kombinationen låg energitillgänglighet/ätstörningar och menstruations dysfunktion. 61 % av fysioterapeuterna svarade att det kände till de tre komponenterna i den kvinnliga idrottstriaden. De vanligaste behandlingsmetoderna som fysioterapeuterna använde sig av var samtal med idrottaren och hennes föräldrar om bra näringsintag och kalciumtillskott samt hänvisa till annan vårdpersonal för vidare utredning och behandling. Konklusion: Förekomsten av den kvinnliga triaden är stor bland kvinnliga idrottare. Det fysioterapeutiska omhändertagandet av den kvinnliga idrottstriaden är idag lite beforskat. Det behövs mer kunskap och forskning kring detta för att upptäcka problematiken i tid och för att en optimal behandling ska kunna ges.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Akut förvirringstillstånd är ett vanligt neuropsykiatriskt tillstånd som främst drabbar sköra, äldre människor. När akut förvirringstillstånd väl har uppstått finns det få behandlingar tillgängliga för att minska duration och allvarlighetsgrad. Syftet var att ta reda på hur akut förvirringstillstånd kan förebyggas och hur omvårdnaden kan underlättas för äldre patienter med akut förvirringstillstånd på sjukhus. Metod: För att söka svar till syftet har en beskrivande litteraturstudie valts som metod. Databassökning genomfördes och studiernas kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Femton studier inkluderades, både kvantitativa och kvalitativa. Genom analys av inkluderade artiklar kunde betydelsefull data utifrån syftet identifieras och sorteras in i kategorier. Resultat: Resultatet har visat att förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att drabbas av akut förvirringstillstånd. Flera studier som är multikomponentstudier har visat goda resultat för att undvika insjuknande i akut förvirringstillstånd där interventionerna säkerställer att flera av patientens basala behov tillgodoses, såsom sömn, mat- och vätskeintag, elimination och att kunna kommunicera. Studierna kom fram till att vårdpersonalens kunskap och utbildning har betydelse, att ökad kunskap förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. Underlättande åtgärder beskriver studierna att ha ökad tillsyn, att minska stimuli och att aktivera patienten. Slutsats: Förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att den äldre patienten drabbas av akut förvirringstillstånd. Ökad kunskap hos vårdpersonalen förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. För att underlätta omhändertagandet om en patient med akut förvirringstillstånd behövs både tid, erfarenhet, lämpliga lokaler och personalresurser. / ABSTRACT Background Delirium is a common neuropsychiatric condition that primarily affects frail, aged people. When it has occured it is few treatments available to reduce duration and severity. The purpose of this study was to find out how delirium can be prevented and how nursing can facilitate the care of aged patients with delirium in hospital. Methods To find answer to our purpose a descriptive litteraturestudy have been chosen as a method. Database searches were implemented and the quality of the studies was scientifically reviewed with a template. Fifteen studies were included, both quantitative and qualitative. Through analysis of included studies, valuable data based on the purpose were identified and sorted into three categories. Results The results show that preventive actions have importance for reducing the risk of being affected of delirium. Some studies formed as multicomponent studies have shown good results for avoiding acute onset of delirium where the interventions secure that several of the patient basic needs are catered, as sleep, nutrition- and fluid intake, elimination and being able to communicate. The studies also came up with the result that the knowledge and education of the health professionals mattered, that increased knowledge facilitates the patient care and the quality of care. When the patient is affected of delirium, there are actions that facilitate the nursing. Facilitating actions is described in the studies as increased supervision, reduction of stimuli, activate the patient etcetera. Conclusion Preventive interventions have importance of reducing the risk of elderly patients being affected of delirium. Increased knowledge of healthcare professionals improves patient care and quality of care. To facilitate the care of the patient with ongoing delirium there is need for time, experience, suitable facilities and enough healthcare personnel.

Bakgrund: Sexuella övergrepp är en traumatisk händelse och en av de värsta kränkningar en människa kan utsättas för. Det är större chans att tonåringen polisanmäler händelsen, kommer på återbesök och positivt bearbetar krisen om tonåringen upplever sig ha blivit väl omhändertagen av vårdpersonalen under den akuta fasen och känner sig trodd. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av vilket psykosocialt stöd som finns i det akuta skedet för tonåringar som söker vård efter sexuella övergrepp på en akutmottagning för barn och ungdom samt en akutmottagning för våldtagna och vad de anser kan behöva förbättras. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjukvårdpersonal som arbetar på akutmottagning och med erfarenhet av att möta tonåringar som har utsatts för sexuella övergrepp. Resultat: Fem huvudkategorier framkom utifrån vårdpersonalens erfarenheter: Finnas där och vara närvarande, samtala om det som hänt, känslomässigt stöd – nödvändigt men svårt, identifiera känsloyttringar hos tonåringar och mer utbildning behövs. Samt tio underkategorier som beskrev innehållet. Slutsats: I studien framkom olikheter mellan enheterna om arbetssätt, samtal, uppföljning och patientgrupper. Sexuella övergrepp kommer aldrig att kunna stoppas helt, därför behöver sjukvården göra sitt allra bästa för att dem utsatta ska få en ärlig chans att känna sig trygga även på lång sikt och ta sig igenom traumat. / Background: Sexual abuse is a traumatic experience and one of the worst violations a person can be a subject to. There is a better chance that the teenager will report the incident, come back for follow up and positively process the crisis if the teenager feels that the healthcare staff have cared for him or her during the emergency phase and feels being believed. Aim: The aim was to examine the experience of the healthcare staff regarding the psychosocial support available in the acute phase for teenagers who seek care for sexual abuse at an emergency room for children and adolescents as well as an emergency room for raped persons and what they believe may need improvement. Method: Semi-structured interviews were conducted with eight healthcare professionals working at the emergency room and with experience of meeting teenagers who have been sexually abused. Results: Five main categories emerged based on the experience of healthcare professionals: Being there and being present, talk about what happened, emotional support – necessary but difficult, identify emotional expressions in teenager and more education is needed. The content was described in ten subcategories. Conclusion: The study revealed differences between the units on working methods, conversations, follow-up and patient groups. Sexual abuse will never stop completely, which is why health care needs to do its very best to give those vulnerable people an honest chance to feel secure even in the long term and get through the trauma.