Bakgrund Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och bygger på tre centrala begrepp: patientberättelsen, partnerskapet och dokumentationen. Vid akut omhändertagande på en akutmottagning är patientflödet högt och arbetssituationen för sjuksköterskor är stundtals pressad. Patienter upplever lidande på grund av osäkerhet, väntan samt rädsla inför kommande händelser relaterat till vårdsituationen. Högt patientflöde resulterar i att en människas helhet kan försummas då sjuksköterskan enbart fokuserar på patienters fysiska sjukdom och skada. Syfte Syftet var att beskriva om och i så fall hur sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt kan minska lidande för patienten vid det akuta omhändertagandet på en akutmottagning. Metod Vald metod var en allmän litteraturöversikt där en induktiv ansats tillämpades baserad på 20 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ data. Data insamlades från databaserna PubMed och CINAHL och analyserades med konventionell innehållsanalys. Resultat I studiens resultat identifierades tre huvudteman och fyra subteman vilka besvarade studiens syfte. Huvudteman var interaktionen mellan sjuksköterska och patient, patientens och närståendes upplevelse av delaktighet samt personcentrerad omvårdnad främjar trygghet. Subteman var kommunikationens betydelse för patienttillfredsställelse, att informera patienten, patientens delaktighet i vården samt att involvera närstående. Slutsats Sjuksköterskan kan lindra lidande vid akut omhändertagande på akutmottagning genom att sjuksköterskan aktivt lyssnar till patienten, stöttar patienten samt involverar patienten i hela vårdprocessen. Patienter behöver känna förtroende för sjuksköterskan och uppleva trygghet i samtliga vårdsituationer, såväl vid bemötande som medicinteknisk omsorg. Trots sjuksköterskors kompetens kan personcentrerad vård försummas relaterat till tidsbrist.

I det akuta omhändertagandet har patienter ofta blivit förminskade till enbart sin sjukdom eller sina symtom, då fokus legat på den medicinska behandlingen. Att vara i behov av vård innebär minskad makt. För att personen skall kunna behålla sin identitet i en akut vårdsituation är det viktigt att bli sedd och bekräftad. Personcentrerad omvårdnad är en av sjuksköterskans kärnkompetenser och innefattar att sätta personen före sin sjukdom samt att ta personens subjektiva behov på lika stort allvar som de medicinska behoven. Det är av betydelse att studera hur sjuksköterskan kan bedriva personcentrerad omvårdnad i det akuta omhändertagandet, eftersom personens upplevelse av vården förbättras när sjuksköterskan ser och uppmärksammar personen bakom patienten.   Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan bedriva personcentrerad omvårdnad i det akuta omhändertagandet.   Metoden som användes var litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i 17 granskade artiklar som utgjorde grunden till studiens resultat.   Fyra huvudteman identifierades för sjuksköterskans bedrivande av personcentrerad omvårdnad i det akuta omhändertagandet. Dessa var individualiserad vård, information, kommunikation samt delaktighet.   Resultatet i föreliggande studie visar att när sjuksköterskan arbetar personcentrerat leder det till minskad oro, ökad makt och tillfredställelse hos personen i en akut vårdsituation. Att bli respekterad och sedd som en unik individ är ofta av lika stor vikt som det fysiska välmåendet. När sjuksköterskan ser personen bakom patienten kan vården främjas i det akuta omhändertagandet.

Bakgrund  På dagens akutmottagning möts ofta patienter av en rad utmaningar i att få ett gott bemötande. Hög arbetsbelastning och överbeläggning bidrar till den begränsade tid vårdpersonal har att ge bemötande och omvårdnad av hög kvalité. När vårdtiden blir längre än önskvärt finns inte den struktur och den utrustning som behövs för att patienten ska få omvårdnad av hög kvalité. Patienter befinner sig i en utsatt roll och deras möjligheter att behålla sin värdighet är begränsad. Att undersöka patienters syn på bemötande och omhändertagande skulle kunna bidra till ett förbättrat arbetssätt hos vårdpersonal och en bättre upplevelse för patienten. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av bemötande och omhändertagande i samband med vård på akutmottagning. Metod Litteraturöversikt har använts som design för studien. Databassökningar utfördes i PubMed och Cinahl vilket resulterade i att 15 artiklar inkluderats. Studier av både kvantitativ och kvalitativ metod har inkluderats. Resultat Resultatet av studien går att delas in i tre kategorier. Miljö, mötet och att vara patient. Aspekter av den fysiska miljön i samverkan med atmosfären bidrar till att patienter känner sig väl omhändertagna. Lyckad kommunikation, information och genuint intresse framkommer som viktiga aspekter av mötet på akutmottagningen. Att tillgodose patientens psykiska behov av exempelvis trygghet och värdighet och att hantera den långa väntetiden på ett bra sätt framkommer som viktiga delar i att vara patient. Slutsats Resultatet visade att bemötandet och omhändertagandet på akutmottagningar kan förbättras. De upplevelser som belysts visar att relativt enkla åtgärder kan göra stor skillnad för patienters uppfattning om bemötande och omhändertagande. Genom att lyssna aktivt, göra patienten delaktig via information och användande av socialt accepterat beteende kan patientens upplevelse förbättras.

<p>This thesis deals with the question of how Swedish society responds when juveniles commit crimes. The focus is social work co-operating with the legal system and the interaction between these two. The aim of this study is to make visible/analyse factors that affect the choice between treatment and correction of juveniles in an emergency situation, when there is a necessity to choose between immediate preventative custody on the one hand, and detention on the other. This study analyses the selection through outcome patterns. Theoretically the base is six concepts; system/practice, and treatment/correction. Together they form a model where the actors (the social services/the police/the attorney/county administrative courts/district courts) on this juvenile field can be situated. The strategies of the actors’ decision-making are implied by either norm-rational decision-making or goal-rational decision-making. Empirical data is studied through records of immediate custody and detention of juveniles aged 15-18 years old. The immediate denial of freedom represents, in the Swedish legislation, a process whereby social services and law enforcers meet and decide whether to treat or correct the juvenile. This selection is the focus of the empirical study of this thesis. In 1992, 1998 and 2003 a national overall survey was made of all juveniles aged 15-18 years that have been either in immediate custody or in detention or both. Documentation was obtained from the courts. The results show that the general denial of freedom of juveniles have increased greatly during the years 1992, 1998 and 2003, and especially from 1998 to 2003. Almost all of the acts concern boys, even though girls are making at break-through in 2003. There are differences between the groups that either have been in detention or in immediate custody in ways of “survey-year”, “ethnic background”, “age” and “categorising of crime”. This study shows a large discrepancy between legislation and the legal practice.</p>

Bakgrund: Fysiskt trauma är den vanligaste dödsorsaken bland människor under 40 år i västvärlden. Spinal immobilisering är en viktig del i det prehospitala omhändertagandet av traumapatienter där skada på kotpelare och ryggmärg kan misstänkas. Spinal immobilisering praktiseras i stora delar av världen men insatsen tar tid och innebär risker för patienten. Det saknas tydlig evidens för nytta med prehospital spinal immobilisering och behovet är stort av att veta mer om skadeutfall av traumapatienter som är vårdade i ambulans. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av spinal immobilisering i ambulanssjukvård av patienter som utsatts för trubbigt eller penetrerande våld samt vad för verifierade skador dessa patienter har. Metod: Kvantitativ design med retrospektiv datainsamling från ambulans- och sjukhusjournaler. Resultat: Trehundrasjutton patienter bedömda med RETTS ESS 39 granskades, medelåldern var 42 år och det var ingen skillnad i antal mellan män och kvinnor. 229 patienter spinalimmobiliserades och 27 av dessa visade sig ha någon typ av spinalskada. Resultatet visar att ingen statistiskt signifikant skillnad förelåg mellan spinal immobilisering och verifierad spinal skada. Det sågs inte heller något samband mellan andra verifierade skador och val av spinal immobilisering eller inte. Typ av trauma påverkar inte utfall av spinal immobilisering. Den vanligaste indikationen för spinal immobilisering var smärta/ömhet över kotpelaren och det var också denna indikation som visade sig vara starkast associerad till spinal skada. Diskussion: Varför så många patienter utan skada har spinalimmobiliseras kan denna studie inte svara på men slutsatsen dras att algoritmen för spinal immobilisering bör göras snävare. Detta för att undvika att spinal immobilisering utförs mer än nödvändigt. Samtidigt bedöms vidare forskning inom ämnet som nödvändigt.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur motiveringarna bakom beslut gällande omedelbart omhändertagande med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), skiljer sig utifrån kön. Syftet med denna studie är också att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i de ungas livsbakgrunder, som resulterat i beslut om omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU. Vi ämnar att uppfylla studiens syfte med hjälp av följande frågeställningar: 1) Vilka beteenden och händelser leder till beslut om omedelbart omhändertagande för de unga? Hur kan dessa förstås ur ett genusperspektiv?  2) På vilket sätt formuleras likheter och skillnader i hur pojkars och flickors beteende och problematik beskrivs och bedöms i beslut enligt 6 § LVU? Metoden som har använts tillhör den hermeneutiska traditionen och är en textanalys formulerad av Lennart Hellspong och Per Ledin. Teorierna vi använt oss av är dels genusteori utifrån Judith Butler och denna kompletteras med de teoretiska begreppen normer och avvikande beteende. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i besluten gällande flickor och pojkar. Skillnaderna är dels att de utifrån kön omhändertas på grund av olika beteenden, där pojkarna framför allt har problem som brottslighet och missbruk, medan flickornas problem snarare handlar om destruktivitet och miljön de befinner sig i. Vidare skiljer sig även formuleringarna utifrån kön, där pojkarnas beteenden är mer explicit beskrivna, medan flickornas beslut upplevs mer vaga och implicita i sina formuleringar. / The purpose of this study is to examine whether and if so, what the reasons behind the decisions on immediate custody under the Care of Young Persons Act (CYPA), differs by gender. The purpose of this study is also to examine the similarities and differences in young people's life backgrounds, which resulted in the decision on immediate care order under § 6 CYPA. We intend to examinate this using the following questions: 1) What behaviors and events leads to the decision on immediate custody of the young? How can these be understood from a gender perspective? 2) How are the similarities and differences in boys' and girls' behavior and problems described and evaluated in the decision regarding § 6 CYPA? The method used belongs to the hermeneutic tradition and is a text analysis formulated by Lennart Hellspong and Per Ledin. The theories we have used is partly based on gender theory by Judith Butler which is complemented by the theory concepts norms and deviant behavior. The result shows that there are both similarities and differences in decisions concerning girls and boys. The differences are that depending on gender the young are beeing taken in to immediate custody because of different behaviors, where the boys especially have problems like crime and abuse, while the girls' problems rather are focusing on the destructiveness and the environment they find themselves in. Furthermore, we also found different formulations based on gender. The boys' behavior is more explicitly described, and the girls' decisions are perceived more vague and implicit.

Bakgrund: Akutmottagningen är dit akut sjuka eller skadade människor söker sig med sina symtom. Det kan vara allt från en traumatisk- till en livshotande situation. Patienter triageras efter standardiserade metoder där patienter bedöms efter sina symtom. God kommunikation och information har en stor betydelse för tillfrisknandet, välbefinnandet och hälsan. Bemötandet och omhändertagandet räknas som en av de grundläggande aspekterna där patienters initiala behov av vård tillgodoses. Trots det fick Inspektionen för vård och omsorg under år 2015, 515 anmälningar beträffande bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskors bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt där totalt elva artiklar inkluderats, varav nio artiklar med en kvalitativ utgångspunkt och två med en kvantitativ utgångspunkt. Resultat: Sammanställs i fyra övergripande kategorier; Information och kommunikation mellan sjuksköterska och patient, patienters erfarenhet beträffande väntetiderna, patienters erfarenhet av sjuksköterskors bemötande och känslan av att vara ett objekt. Konklusion: Information- och kommunikationsbristen ligger till grund för patienters negativa inställning till akutmottagningen och bör belysas fortsättningsvis i framtida studier. / Background: The emergency department is where people with acute and non-urgent care goes to with their symptoms. It can include everything from trauma- to a life threatening situation. Patients goes through the triage by standardized methods in which the patients are assessed for their symptoms. Good communication and information are important for the patient’s recovery, well-being and health. The encounter and caretaking is considered as one of the basic aspects where the patient’s initial needs of care have to be satisfied. However, during 2015 the health and social care inspectorate (IVO) got 515 reports concerning encounter and treatment. Aim: The aim of the study was to describe Patients’ experiences of the nurse’s encounter at emergency departments Method: A literature review was made containing eleven scientific articles with both a qualitative and a quantitative basis. Nine of these had a qualitative basis and two had a quantitative basis. Results: The results are compiled in four categories: Information and communication between nurse and patient, patient’s experiences regarding waiting times, patient’s experiences of nurses encounter and the feeling of beeing an object. Conclusion: The lack of information and communication is the foundation of patient’s negative attitude towards the acute care.

Background: Oral health is a part of general health and it is therefore important that nurses are able to detect abnormalities in the mouth to refer to dental care. Aim: The aim of this study was to examine oral health knowledge regarding oral diseases and oral hygiene among nursing students at two universities - InHolland University and University of Victoria [UVic]. Method: This study has a quantitative cross-sectional design based on a questionnaire. Chi-square tests were made to discover differences between the two universities. Results: The study consists of a total of 105 questionnaires. The participants had good knowledge of oral hygiene. Concerning knowledge about dental caries, gingivitis, and periodontitis, limited knowledge and several statistical significant differences between the universities were found. The extent of the oral health education was between 1-10 hours in the respective universities. Several nurses considered that they did not feel ready or were unsure if they have enough knowledge about oral health for their future work. Conclusion: The study has shown that the nursing students at both InHolland University and UVic have basic knowledge regarding oral hygiene but moderate knowledge in oral diseases regarding development and prevention of dental caries, gingivitis and periodontitis. / Bakgrund: Oral hälsa är en del av allmän hälsa och därför är det viktigt att sjuksköterskor kan upptäcka eventuella avvikelser i munnen för att remittera vidare till tandvård. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kunskap om oral hälsa gällande orala sjukdomar och munhygien bland sjuksköterskestudenter vid InHolland University och University of Victoria [UVic]. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkät som datainsamlingsmetod genomfördes bland tredje års sjuksköterskestudenter vid InHolland University och UVic. Chi-2 tester utfördes för att jämföra variabler mellan universiteten. Resultat: Studien består av totalt 105 enkäter. Resultatet avseende munhygien visade på goda kunskaper inom ämnet. Resultatet avseende kunskaper om karies, gingivit samt parodontit visade på en begränsad kunskap och skillnader återfanns mellan universiteten. Omfattningen av utbildning inom oral hälsa på programmen låg mellan 1-10 timmar på båda universiteten. Flera sjuksköterskestudenter ansåg att de inte kände sig redo eller var osäkra på om de var redo att tillämpa sina kunskaper inom oral hälsa, genom att upptäcka och jobba preventivt, i framtida arbetet. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskestudenter har grundläggande kunskaper avseende munhygienen men måttlig kunskap inom orala sjukdomar avseende uppkomst och prevention av karies, gingivit och parodontit.

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju. Tolv intervjuer genomfördes med tidigare patienter som åkt ambulans när de insjuknat i akut smärta. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i sex kategorier: ”Att få vara delaktig i sin vård”, ”Bemötandet har betydelse i omhändertagandet”, ”Att känna förtroende för ambulanspersonalen”, ”Att bli hörd”, ”Samtalets betydelse” och ”Att få och ta emot information”. Innehållet i dessa kategorier mynnande ut i två teman: ”Att inbjudas i vårdandet” och ”Att känna sig respekterad”. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Hot och våld är vanligt förekommande inom prehospital akutsjukvård. Intoxikation med droger utgör en allt vanligare patientgrupp som vårdas av ambulanspersonal. Ambulansuppdrag med patienter som är intoxikerade med GHB, GBL eller 1.4 BD är vanligt förekommande i Västra Götaland. Hot och våldssituationer i samband med omhändertagandet av GHB-intoxikerade patienter är riskfyllt för ambulanspersonalen. Patienten kan snabbt pendla mellan att vara medvetslös till att bli hotfull. Syftet med studien är att kartlägga prehospitala vårdsituationer med patienter som är intoxikerade med GHB-preparat avseende hot, våld samt risk för hot och våld. Studien har en kvantitativ ansats med en deskriptiv och explorativ design. Totalt analyserades 50 ambulansdatajournaler. Dessa utgjorde dokumentation av en konsekutiv patientgrupp under tiden januari 2009 till augusti 2009. I resultatet påvisas en hög förekomst av hot och våld i samband med prehospitalt omhändertagande av patienter intoxikerade med GHB-preparat. Dokumentationen uppfyllde kraven enligt patientdatalagen, men omfattande kvalitetsbrister kunde ses. Avvikelserapporteringen för den studerade perioden visade två avvikelser gällande hot och våld i samband med vård av patienter intoxikerade med narkotika. Detta pekar på en kraftig underrapportering av hot och våld. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård