Förbättringsarbete gällande omställningstider, d.v.s. den tid det tar att ställa om enmaskin från att producera en produktvariant till en annan, är en central del iproduktionsoptimering, då kortare omställningar medför en mer flexibel produktionoch minskade lagerkostnader. S:t Eriks AB i Vara vill undersöka möjligheten attreducera omställningstiden på en av deras maskiner som tillverkar markstensplattor itvå olika storlekar; 35x35cm och 50x50cm. Det är omställningen mellan dessa tvåstorlekar som är aktuell för arbetet och S:t Eriks efterfrågade en halvering avställtiden.Arbetet grundar sig i SMED (Single-Minute Exchange of Die), en metod somutvecklades av Shigeo Shingo under hans tid på Toyota som är speciellt framtagenför ställtidsreducering och en viktig del i Lean-production. Förarbetet bestod i studierav existerande litteratur och studier vilket lade grunden för förståelsen kring vilkentyp av data som behövdes samlas in. Datainsamlingen bestod i empiriska studier somdokumenterades genom anteckningar, fotografering och filmupptagning. Dessakompletterades med samtal med diverse anställda på S:t Eriks.Resultaten består i dokumentation gällande de ingående maskinkomponenterna iomställningen, de moment som ingår i en omställning och huruvida dessa hör tillinre respektive yttre ställ. Därtill lades förslag på ett par konverteringar av inre tillyttre ställ samt vilka omställningsmoment som kan utföras parallellt. Dessa förslagsammanställdes i ett arbetsschema som visar på att en halvering av ställtiden ärmöjlig. Vidare lades förbättringsförslag gällande säkerhet, ergonomi ochstandardisering av omställningen fram i form av kompletterande verktygsstationer,standardisering av fästelement, standardisering av komponentplacering ochinförandet av en travers och ett rullband. Potentialen för alla förbättringsförslagvisualiserades i ett spaghettidiagram som visar hur rörelsemönstret kan se ut efterimplementering av förbättringsförslagen och kontrasteras mot ett spaghettidiagramsom visar hur rörelsemönstret såg ut under den observerade omställningen. / Improvements in reducing changeover time(that is, the time ittakes to change production from one product variant to another) isan important part for the optimization of production as it entailsa more flexible production and reduced inventory costs. S:t EriksAB in Vara are investigating the possibilities of reducing thechangeover time for one of their machines that manufacturesconcrete slabs in two sizes; 35x35cm and 50x50cm. It is thechangeover between these different products that is the main focusof this paper and the goal is to halve the changeover time.The research is based on SMED (Single Minute Exchange of Die), amethod which was developed by Shigeo Shingo during his time atToyota. It was made specifically for changeover reduction and isan important part of Lean manufacturing. The preparatory workconsisted mainly of literary studies, the purpose of which was togain knowledge regarding which types of data that needed to becollected during the observation of the changeover. The collectionof the data consisted in empirical studies which were documentedin the form of handwritten notes, photography and video capturing.Conversations with various employees complemented some of thecollected data.The results consists of documentation regarding the relevantcomponents of the machine and the operations of the changeover,whom are divided into external and internal operations. A coupleof suggestions for conversions from internal to externaloperations where put forth and which of the operations that couldbe performed parallel to each other. All of these suggestions werecompiled into a work schedule which suggests that a halving of thechangeover time is possible. Suggestions regarding safety,ergonomics and standardisation of some of the operations werepresented in the form of tooling stations, standardisation offasteners, standardisation of the positioning of components andthe introduction of a traverse and travelators. The potentialimprovement if all of the suggestions are implemented werevisualized in two spaghetti diagram whom contrasted the movementpatterns before and after

Today's professionalisation in sport has given many sports-loving athletes the opportunity to develop a career through sport. However, it is an industry that in most cases is not examined often about how elite athletes experience their lives, especially what happens when their elite career comes to an end. In this study however, the interest lies in exploring male elite athletes' experience in their transition from elite career to their life after the career. The study will be gathered with a framework consisting of the existential sociology perspective to explore how former male elite athletes create meaning in their lives after their elite career. Part of the existential sociology perspective is also to understand how this transition can be understood as an existential imperative. The empirical study has been collated with a qualitative study that involved semi-structured interviews based on a phenomenological approach, with six former elite athletes who were active at the highest level in their respective sports. The results of the study have shown that their transition from an elite career to a post-career life has had a major impact on the elite athletes' experience of meaningfulness. Something that can be interpreted through the concepts of self-control, identity and employability. It is evident that the sport associations play a significant role in how the transition is experienced, whether it’s in a positive or negative sense. But also the importance of their own responsibility for their transition and what aspects the elite athletes themselves may influence play a significant part for a better end to their elite career.

Tidigare forskning har uttryckt stöd för den betydelsefulla roll informell kommunikation utgör för kunskapsdelning. Denna kommunikation äger till stor del rum i fysiska förhållanden, men vilka blir konsekvenserna när den förpassas till en digital miljö? Denna fallstudie undersöker hur den informella kommunikationen har kommit att se ut till följd av att företagets anställda arbetar på distans samt hur detta potentiellt kan ha kommit att påverka dess roll för kunskapsdelning inom organisationen. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformades ett ramverk för att beskriva påverkanssambandet mellan distansarbete, informell kommunikation och kunskapsdelning. För att studera detta utfördes en fallstudie på ett e-handelsföretag, där sju intervjuer genomfördes och delar av en intern medarbetarundersökning granskades.Resultaten indikerar att förekomsten av informell kommunikation minskade samtidigt som den blev mer arbetsorienterad. Detta tycks ha haft negativa konsekvenser för den interna kunskapsdelningen då anställda ansåg sig ha sämre inblick i andra avdelningars arbete. Den försämrade insynen kan eventuellt innebära komplikationer för organisatorisk koordinering och nytänkande.

In 2018, the construction sector in Sweden accounted for an emission of 17.7 million ton carbon dioxide equivalents, which corresponds to 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions. The emissions have a negative effect on the climate due to global warming of the planet. Due to the negative climate impact from the construction sector, a climate law was introduced in 2018, which aimed for the government to present a climate report in the budget bill with the Climate Act. A roadmap was also established and created for the construction and civil engineering sector, which includes various goals for achieving a climate-neutral industry by 2045.This study aimed to investigate how the construction industry works to reach the climate law and the Paris Agreement and to become climate neutral in 2045. The purpose of the study was also to examine how the construction industry works today and what is required in the future to reduce the use of fossil materials and transport, and what obstacles exist. The data collection was obtained through five structured interviews from four construction companies, each of which manufactures construction machinery. The answers were then analyzed and compared, and finally compiled into three different areas, materials, transport, and design.According to the interviews, the companies work in different ways regarding materials and transport. They focus on both production and method changes to reduce climate impact during the process. At the same time, the constructions are optimized and changed by reducing the fossil materials because they have a high climate impact. The companies work continuously to use more fossil free fuels for the transportation to the construction site as hydrogenated vegetable oil (HVO100) and demand that they be used within the company, but also by suppliers and subcontractors.It is noticeable that the companies have different working methods regarding materials, transport, and design to achieve the climate goals and the Paris Agreement. At the same time, some of the work to reduce the climate footprint from the construction industry is very similar between the companies. A common factor for companies is that they mention that the customer's choice of construction is of great importance for how low or high the climate footprint of a building will ultimately be. The companies also set requirements internally in the company where they consider themselves able to influence the climate footprint by using materials with Life Cycle Analyzes (LCA), set requirements for suppliers and build under their own auspices so as not to be affected by the customer's choice of materials in buildings. The study covers companies' working methods with regards to the climate footprint and describes the obstacles that exist to achieving them.

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1960-talet och är idag det sista behandlingsalternativet vid svår och icke behandlingsbar hjärtsvikt. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering för att minimera risken för avstötningar. Patienterna behöver gå på regelbundna återbesök för att styra läkemedeldosering och för att förebygga biverkningar. Sjuksköterskan har en central roll i vården av hjärttransplanterade patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa patienter upplever livet efter hjärttransplantationen, för att kunna vara ett stöd och ge patienterna en adekvat personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar är att även informera patienterna och dess anhöriga kring hjärttransplantationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiserats med färgkodning. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna. Enbart kvalitativa artiklar refereras till i resultatet. Resultat: I resultatet redovisades i fyra teman. Dessa fyra teman: Livet efter en hjärttransplantation innebar förändrade fysiska förmågor, Livet med ett nytt hjärta innebar blandade känslor, Livet efter hjärttransplantation påverkas av donatorn och Ett liv med ett nytt hjärta innebar ett stödbehov. Resultatet visade att patienternas vardagliga liv hade påverkats både fysiskt och psykiskt i samband med hjärttransplantationen. Patienterna uttryckte detta med olika motstridiga känslor såväl positiva och negativa. Behov av stöd från familjen, vårdteam och tron hade stor betydelse i patienternas anpassning till deras nya liv. Desto bättre stöd desto mer ökade patienternas livskvalité. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar. Metoddiskussionen innehåller styrkorna och svagheterna i författarnas genomförande av litteraturöversikten. I resultatdiskussionen valde författarna att diskutera uppkomsten av psykisk ohälsa hos patienter efter en hjärttransplantation och vikten av god information och kommunikation inom vården. Den avslutas med sjuksköterskans betydelse av att veta skillnaden mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i andra länder. / Background: Heart transplantation has been performed since the 1960s and is today the last treatment option for severe and non-treatable heart failure. After a heart transplant, a lifelong medication is followed which reduces the risk of rejection. Patients need regular check-ups and visits to control drug dosing and to prevent side effects. The nurse has a central role in the care of heart transplant patients. It is important that the nurse has knowledge of how these patients experience their life after the heart transplant, in order to provide support and adequate person-centered care. The nurse's responsibility is to also inform the patients and their relatives about heart transplants. Aim: The aim was to describe patients experience of living with a transplanted heart. Method: The literature review was based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized with color coding. The databases CINAHL Complete and PubMed were used to search for the articles. Only qualitative articles were used in the results. Results: The result was presented in four themes. These four themes were Life after a heart transplant meant altered physical abilities, Life with a new heart meant mixed emotions, Life after heart transplant was affected by the donor and A life with a new heart meant a need for support. The result showed that patients' everyday lives had been affected both physically and mentally in conjunction with the heart transplant. The patients expressed this with different conflicting feelings, both positive and negative. The need of support from the family, care team and faith were of great importance in patients' adaptation to the new life situation. The better the support, the more the patients' quality of life increased. Discussion: The discussion is divided into two parts. The method discussion contains the strengths and weaknesses of the authors' implementation of the literature review. In the results discussion, the authors chose to discuss the onset of mental illness in patients following a heart transplant and the importance of good information and communication in health care. It concludes with the nurse's importance of knowing the difference between health care in Sweden and in other countries.

This essay describes an investigation done with reason of the imminent threat of the global climate changes and targets the swedish education of the arts in 2022. The purpose of the investigation is to clarify how some of the swedish art schools looks upon and manages environmental and sustainability related issues in their organizations. It validates the results from the perspective of the 2030 Agenda for sustainable development and identifies essential differences in the enviromental and sustainability work of the art schools. Initially, this essay briefly depicts the environmentally related goals of Agenda 2030 and the influence of the Swedish environmental law on the environmental and sustainability work of the art schools.Furthermore follows presentations of the national collaboration Klimatramverket and the art schools present environmental and sustainability work. The essay also contains an interpretation of the environmentally relevant parts of 2030:s Agendas goals for sustainable development and its meaning for art education. The result is then used as reference material towards the art schools environmental and sustainable work. The essay ends in a series of proposed political actions to boost equivalence, resolution and efficiency in the environmental and sustainability reformation of the Swedish art education and also presents topics for related future scientific studies.

På grund av Covid-19 ställde gymnasieskolan om från närundervisning till distansundervisning. Det finns flera utmaningar kopplade till distansundervisning, ett stort problem som är återkommande i tidigare studier är hur kommunikationen blir lidande.    Avsikten med studien var att undersöka omställningen till distansundervisning ur gymnasielärares perspektiv, vilka utmaningar man stod inför gällande kommunikationen med eleverna vid lektionsmomentet och hur de digitala kommunikationsverktygen som har använts upplevs ha fungerat.  För att besvara våra frågeställningar intervjuades gymnasielärare i Norrbotten. Intervjuerna var semi-strukturerade och grundades i teori om digitala kommunikationsverktyg och kommunikation. Resultatet fångar gymnasielärarnas uppfattning kring omställningen, vilka utmaningar man har stått inför och vilka brister som finns med distansundervisning och de digitala kommunikationsverktygen som har använts.

Studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor runt om i landet fick ställa om till att erbjuda vägledning på distans till följd av Covid-19 pandemin. Skolorna gick över till distansundervisning våren 2020, vilket har inneburit en omställning i hur vägledningssamtal genomförs och nya sätt att kommunicera med eleverna. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor upplever omställningen från fysiska- till digitala vägledningssamtal till följd av Covid-19 pandemin. Detta med tanke på att studie- och yrkesvägledarna har fått göra olika anpassningar för att övergå till ett mer digitalt arbetssätt i kommunikation med eleverna. Vår frågeställning lyder: Hur har studie- och yrkesvägledarna upplevt omställningen från fysiska- till digitala vägledningssamtal?  En kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare från gymnasieskolor runt om i landet. Analysen har utgått ifrån The Chaos Theory of Careers, begreppen adaptability och adaptivity samt kommunikationsteori.  Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna har varit öppna och flexibla till omställningen och har inte haft några större svårigheter att anpassat sig. En viss nivå av digital kompetens har funnits och varit användbar vid övergången till vägledningssamtal på distans. Där framkommer en viss begränsning i stöd från verksamheterna utöver tillgång till en IT-avdelning på skolorna. Videosamtal är den främsta kommunikationskanalen för vägledning på distans. För- och nackdelar framkommer till följd av ett digitaliserat arbetssätt, till exempel vilken typ av målgrupp som nås. Det spontana samtalet och den icke-verbala kommunikationen ses som viktig för ett lyckat samtal, däremot har det varit svårt att överföra dem till en digital form. Det fysiska vägledningssamtalet är den önskade formen av samtal och samtal på distans ses idag som ett positivt komplement att ta med sig in i framtiden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet upplevdes efter en omställning från kontorsarbete till distansarbete. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter som genomgått en omställning från kontorsarbete till distansarbete. För att analysera materialet användes en induktiv tematisk analys. Utifrån analysen hittades tre huvudteman. Dessa teman var: Gränserna mellan arbetstid och privattid, Hemmets effektivitet och Socialt stöd. Resultatet visade att en omställning från kontorsarbete till distansarbete upplevdes förbättra privatlivet genom en förbättrad flexibilitet men försämra arbetslivet på grund av bristen av socialt stöd vilket kunde leda till en förändrad balans mellan de båda. / This study had the purpose of examining individual experiences of the balance between work life and personal life after a conversion from office work to telework. The study was conducted using a qualitative method. Ten respondents participated in a semi-structured interview that focused on individual experiences of a conversion from office work to telework. All of the respondents had experience of a conversion from office work to telework. The material was analyzed using an inductive thematic method. Three head-themes were constructed from the transcription: The boundaries between working time and private time, Home efficiency and Social support. The results showed that a conversion from office work to telework was perceived to improve private life due to improved flexibility but worsen working life due to the lack of social support, which could lead to a changed balance between the two.

Regenerativt jordbruk är utformat för att vända på de negativa klimateffekterna som dagens kommersiella jordbruk skapar, genom att återbilda den organiska massan i jorden och öka inlagringen av koldioxid i åkermarken. Forskning pekar på att denna typ av metoder banar vägen för utvecklingen av hållbara odlingssystem. Studien undersökte därför hur produktdesign kan främja omställningen till regenerativt jordbruk. Detta utfördes tillsammans med intressenter i en framtidsworkshop där syftet var att skapa scenario om hur det skulle se ut i Malmöstad efter att en sådan omställning redan skett. De scenario som valdes byggde på hur intressenterna efter omställningen skulle handla och laga mat. Utifrån dessa scenario skapades en funktionsanalys som låg till grund för det fortsatta designarbetet. Viktigt var att produkten skulle passa in i dagens samhälle men samtidigt möta framtidens mål och främja regenerativt jordbruk. Resultatet av studien blev den Perenna matkassen, utformad för att stödja jordbruk i urban miljö som endast odlar perenna grönsaker. På så sätt skulle den Perenna matkassen uppmuntra till en hållbar livsmedelsproduktion och uppmärksamma behovet av en omställning till ett regenerativt jordbruk. / Regenerative agriculture is designed to show the negative climate effects that today’s commercial agriculture creates, by recreating the organic mass in the soil and increasing the storage of carbon dioxide in the farmland.These types of methods paving the way for the development of sustainable cultivation systems. Therefore the study had its main focus on how Product design can promote the conversion to regenerative agriculture.This was carried out together with stakeholders in a workshop where the purpose was to create scenarios about what it would look like in Malmöstad after such a transition had taken place. The scenario chosen included how the stakeholders would shop and cook after the transition. The result of the study was the Perennial food box, designed to support agriculture in an urban environment that only grows perennial vegetables. In this way, the Perennial food box would encourage sustainable food production and pay attention to the need for a change to regenerative agriculture.