Sustainability is well-publicized in society, and in order to achieve sustainability, there are arguments for switching to or introducing circular economy and circular business models. Previous studies have shown that SMEs have difficulty switching to a circular economy due to barriers that complicates that process. In this qualitative, exploratory study, nine SMEs are interviewed to examine the obstacles SMEs face in their work and transition to a circular organization, with the aim of contributing to in-depth understanding. The interviews are analyzed thematically, resulting in five themes: human reactions, business restructuring, financial assets and distribution, knowledge and ability, and legislation, which are the practical and theoretical contributions of this study.  The conclusions of the work are that the majority of companies experience obstacles of a financial and cultural nature, and in order to overcome these obstacles, the majority believe that the key to success is to prioritize, educate and act. / Hållbarhet är väl omtalat i samhället, och för att uppnå hållbarhet finns det argument för att övergå till eller införa cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller. Tidigare studier har visat på att SME har svårt att övergå till en cirkulär ekonomi p.g.a. hinder som försvårar den processen. I den här kvalitativa, explorativa studien intervjuas nio SME för att undersöka vilka hinder SME möter i arbetet och omställningen mot en cirkulär verksamhet, med syftet att bidra till fördjupad förståelse. Intervjuerna analyseras tematiskt vilket resulterar i fem teman: mänskliga reaktioner, omstrukturering av verksamheten, ekonomiska tillgångar och fördelning, kunskap och förmåga samt lagstiftning, vilka är det praktiska och teoretiska bidraget med den här studien.  Slutsatserna med arbetet är att majoriteten av företagen upplever hinder av finansiell och kulturell karaktär, och för att överkomma dessa hinder tror majoriteten att faktorer för framgång är att prioritera, utbilda och agera.

Omställningen till påtvingat distribuerat arbete har resulterat i påföljder, bland annat att anställda tvingats jobba hemifrån. Det har utgjort positiva såväl som negativa faktorer, vilket är undersökningens utgångspunkt. Studiens syfte är att studera hur mjuka och hårda faktorer påverkats under systemutvecklares omställning till arbete hemifrån under Coronapandemin. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under det påtvingat distribuerade arbete. Även undersöka hur omställningen till påtvingat arbete upplevs ha fungerat och en sia om hur framtida arbetsveckor kan komma att se ut. Där mjuka faktorer syftar till mänskliga faktorer, som självdisciplin, kommunikation m.fl. och hårda faktorer innebär mer systemnära faktorer och behandling av data- och informationssäkerhet, versionshanteringssystem m.fl. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin. I studien studeras hur systemutvecklare upplever omställningen vid påtvingat distribuerat arbete. I studien används kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med 5 anställda systemutvecklare på ett produktbolag i Västsverige. Intervjuerna var semistrukturerade och togs fram genom målstyrt urval. Frågorna i intervjuguiden utgick ifrån mjuka, mänskliga faktorer och hårda mer systemnära faktorer för att återspegla litteraturöversiktens analysmodell där faktorer delats upp i två övergripande teman. Undersökningsfrågorna i studien lyder: Hur har hårda och mjuka faktorer påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete? Hur upplevs omställningen till arbete hemifrån fungerat? Hur kan framtida arbetsveckor se ut? Resultat från studien visar på att mjuka faktorer är de faktorer som påverkats mest av omställningen till påtvingat distribuerat arbete, men att både mjuka och hårda faktorer samverkar vid omställningen. Några av slutsatserna som föreliggande studie har identifierat är att omställningen på ”Anonym” överlag fungerat bra att systemutvecklare och teorier nämner att framtida arbetsveckor kan bli annorlunda efter Coronapandemin och att hårda och mjuka faktorer enligt respondenterna påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin, men att de mjuka påverkats mer än de hårda.

En effektiv klimatomställning kräver aktiv inkludering av rättvisa i forskningen och att specificera hur samhällsgrupper särskilt påverkade av klimatomställningen definierar rättvisa. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad människor bosatta på landsbygden upplever är en rättvis klimatomställning samt att förstå vad som krävs för att åstadkomma en rättvis klimatomställning. Fokusgrupper har genomförts och analyserats utifrån olika dimensioner av rättvisa som utgör begreppet rättvis omställning; rättvis fördelning, proceduriell rättvisa, rätt till erkännande, rumslig rättvisa och rättvis bild av landsbygden. Resultatet visar att landsbygdsbor inte upplever rättvisa utifrån någon av dimensionerna och att åtgärder behöver vidtas för att de ska göra det. Vad som krävs är för att åstadkomma rättvisa i klimatomställningen är att beakta och ta hänsyn till landsbygdens skilda förhållanden, att värdera landsbygdens välmående och att prioritera utveckling av landsbygden. Resultaten bidrar också till att utveckla begreppet rättvis omställning. / An effective low-carbon transition requires an active inclusion of justice in research to specify how societal groups especially impacted by the low-carbon transition defines justice. The aim of this essay is to describe what people living in rural areas experience as a just transition and to understand what is required to achieve a just transition. Focus groups have been conducted and analysed through different dimensions of justice that make up a just transition; distributional justice, procedural justice, recognitional justice, spatial justice and a just image of the periphery. The results show that people living in rural areas does not experience justice through any of the dimensions and that action is needed for them to do so. What is required to achieve a just transition is to consider and take into account the different conditions specific to rural areas, to value the wellbeing of rural areas and to prioritize development in rural areas. The results also contribute to develop the concept just transition. / Inkluderande klimatomställning – dialoger om att leva hållbart bortom staden

Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet

The Paris Agreement was introduced in 2015 with the purpose to actualize a more sustainablefuture and diminish the effects of climate change, caused by mankind. Since its establishment,the Paris Agreement has induced actions over the globe with consequences to last for centuries. In developing countries, the confrontation of climate change in reference to the development ofthe economies is especially challenging. This study aims to scrutinize the requirements andopportunities of ensuring sustainable energy in a developing country by increasing the degree ofrenewable energy as an alternative to fossil fuels in the energy mix. The study provides an updated perspective on the ongoing transition of renewable energyresources in developing countries by synthesizing the findings of multiple studies, including asystematic literature review and a case study. The main findings of this dissertation are that political and economic attributes are vital concerning the attainability of renewable energy resources in developing countries where technological aspects, such as infrastructure or degree of innovation, acts as foundation for the development. Additionally, it is the belief that there is significant gain in understanding social attributes further. Lastly, the thesis discusses the effectiveness of the Paris Agreement and its contribution to mitigating the effects of climate change. / Parisavtalet introducerades under 2015 med syfte för förändring mot en hållbar framtid samtminska mänsklighetens påverkan på klimatet. Sen dess har Parisavtalet lett till ytterligare initiativ med långsiktiga effekter världen över. I utvecklingsländer är arbetet mot klimatpåverkan i samband med ländernas ekonomiska utveckling synnerligen utmanande. Denna studie syftar tillatt studera kraven och möjligheterna som följer säkerställandet av tillgången till hållbar energi i utvecklingsländer genom att utöka graden av förnybara energikällor som alternativ till fossilabränslen i landets energimix.Studien ger ett uppdaterat perspektiv av den pågående övergången till förnybara energikällor iutvecklingsländer genom att sammankoppla upptäckter från ett flertal studier, nämligen en systematisk litteraturstudie och en fallstudie. Uppsatsens huvudsakliga upptäckter är att politiska och ekonomiska egenskaper är vitala förtillväxten av förnyelsebar energi i utvecklingsländer där tekniska aspekter såsom infrastruktur och innovation står som grund i förändringen. Likaså, tros det finns signifikanta fördelar av att studera de tillhörande sociala egenskaperna ytterligare. Dessutom diskuterar uppsatsen huruvida Parisavtalet är effektivt i att minska klimatpåverkan.

The rights of the Sámi; Sweden’s indigenous people, have long been a subject of debate. As part of Sweden’s Climate Act and implementation of the 2030 Agenda, Sweden is currently in the midst of an extensive expansion of wind power where a large proportion of the wind turbines will be located in Sápmi. However, the initiative has already faced strong local opposition leading to various conflicts, in particular between authorities, companies and Sámi villages. The purpose of this master’s thesis is to examine how the ongoing debate regarding wind power in Sápmi is expressed in the Swedish media and the different perspectives, rights and voices highlighted in relation to sustainability and decision-making processes. More specifically, this essay aims to explore the arguments related to the large-scale expansion of wind power in Sápmi, presented by the various actors in the debate. The research material, which consists of ten (10) different argumentative texts in the form of debate articles and submissions from the Swedish daily press, is analyzed using an argumentation analysis. Through the application of postcolonialism and recognition as a theoretical framework, the study also explores the inherent power relations within the wind power conflict. The study concludes that the Swedish media debate regarding wind power in Sápmi roughly boils down to the question of whether the measures taken in the name of the green transition should promote economic benefits or the survival of reindeer husbandry. Finally, a discrepancy between theory and practice regarding the Swedish government's respect for Sámi rights can be identified. The essay is written in Swedish.

Syftet med denna undersökning är att belysa och analysera de breda effekterna av flykting- förläggningen i Svappavaara under dess verksamma tid 1987–1995. Däribland hur den togs emot i lokalsamhället, men även dess roll för upprätthållandet av arbetstillfällen, bostäder och samhällsfunktioner i och med den ekonomiska nedgång som drabbade Svappavaara med gruvkrisen, och föranledde till behovet av alternativa näringar såsom flyktingförläggningen. Undersökningen utgår från de teoretiska begreppen ekonomiska upp- och nedgångar samt platsanknytning, vilka används som analytiska redskap genom denna historiska fallstudie med vissa inslag av rumslig metod. Undersökningens slutsatser pekar på flyktingförläggningen som en stor bidragande faktor till att Svappavaara kunde behålla arbetstillfällen, befolkning, bostäder och samhällsfunktioner när krisen slog till. Lokalsamhället tog varmt emot flykting- förläggningen och flyktingarna som integrerades väl i samhället och bidrog med liv och rörelse i bygden, till minskad arbetslöshet, till att mängder av bostäder inte längre behövde rivas, och slutligen till att Svappavaara överlevde krisen. / This study aims to highlight and analyze the multifaceted effects of the refugee facility in Svappavaara during its operative time between 1987 and 1995. It illustrates how the local community received the refugee facility and its role in the maintenance of jobs, housing, and municipal services with the economic downturn that hit Svappavaara as part of the mining crisis, which led to the need for alternative industries such as the refugee facility. The study is based on the theoretical concepts of booms and busts, and place attachment, which are used as analytical tools throughout this historical case study including some elements of spatial method. The study's conclusions point to the refugee facility as a major contributing factor to Svappavaara being able to maintain jobs, population, housing, and community functions when the crisis hit. The local community warmly welcomed the refugee facility and the refugees who integrated well into the community and contributed to the activity in the area, to reduced unemployment, the fact that many homes no longer needed to be demolished, and finally to Svappavaara surviving the crisis.

Covid-19 meant that infection prevention measures needed to be taken. Many businesses around the country had to make rapid digital changes, with telework as an important tool. Approaches and prerequisites for digital solutions may have been different for society's many actors and businesses. A qualitative study, in relation to physical planning, has been carried out in Karlstad municipality, to explore the effects of telework in public administration and municipal processes. The question is what challenges arose in community planning during Covid-19, but also how community planning may have been affected by Covid-19. Community planning is dependent on cooperation and good relations between officials and citizens, and several parts of the planning process require physical meetings. In the municipality of Karlstad, the digital dialogue affected the conditions for "the good relationship between officials and residents". Telework made internal collaboration difficult and ultimately also affected the quality of the work. The rapid conversion to digital solutions also brought lessons learned and insights that improvements can be made, as it has been shown that the employee can deliver good results even from home. Digital solutions have also had positive effects on collaboration outside the organization, when long journeys are no longer a must, both time and resources can be saved. In the municipality of Karlstad, the digital transition took place quickly, how it would happen and how the process would be adapted was not clear. Digital solutions were not applicable at all stages, but the community planner created own approaches and learned to work based on prevailing conditions. / Covid-19 medförde att smittskyddsåtgärder behövde vidtas. Många verksamheter runt om i landet fick göra snabba digitala omställningar, med hemarbete som ett viktigt verktyg. Tillvägagångsätt och förutsättningar för digitala lösningar kan ha sett olika ut för samhällets många aktörer och verksamheter. I syfte att undersöka effekter av digitala omställningar i offentlig förvaltning och kommunala processer har en kvalitativ studie, i relation till den fysiska planeringen, utförts i Karlstads kommun. Frågan är vilka utmaningar som uppstod i samhällsplaneringen under Covid-19, men också hur samhällsplaneringen kan ha påverkats av Covid-19. Samhällsplaneringen är beroende av samverkan och goda relationer mellan tjänstepersoner och medborgare och flera delar av planprocessen förutsätter det fysiska mötet. I Karlstads kommun påverkade den digitala dialogen förutsättningarna för ”den goda relationen mellan tjänstepersoner och invånare”. Hemarbetet försvårade det interna samarbetet och påverkade i slutändan även kvalitén på arbetet. Den snabba omställningen till digitala lösningar medförde även lärdomar och insikter om att förbättringar kan göras, då det har visat sig att resultat kan uppnås även när arbetet utförs utanför verksamhetens ordinarie lokaler. Digitala lösningar för möten har medfört en effektivisering i flera led, när långa resor inte längre är ett måste kan både tid och resurser sparas. I Karlstads kommun skedde den digitala omställningen snabbt, hur den skulle gå till och hur processen skulle anpassas var inte entydigt. Digitala lösningar var inte applicerbara i alla steg, men genom skapande av nya förhållningsätt kunde arbetet fortlöpa utifrån rådande förutsättningar.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

Hela världen står inför nya utmaningar till följd av klimatförändringar. I syfte att mitigera människans påverkan på klimatet har den Europeiska unionen och Sverige som EU-land beslutat att fasa ut användningen av fossila drivmedel. Omställningen från fossildrivna fordon till eldrivna har påbörjats men Sverige är i dagsläget långt ifrån en fullständig omställning. Förutsättningen för att en hundraprocentig omställning skall vara möjlig är att en fungerande laddningsinfrastruktur är på plats och kan hantera det ökande behovet av laddning. I denna rapport studeras den nuvarande svenska laddningsinfrastrukturen och de faktorer som hämmar en fortsatt utveckling presenteras. Avslutningsvis redovisas det att satsning på publik- och hemmaladdning är viktiga faktorer i alla nivåer av omställning, insyn och samverkar är något som saknas idag och är något som måste finnas för att fullständig omställning skall vara möjlig. / The entire world is confronting new challenges as a result of climate change. To mitigate human impact on the climate, the European Union and Sweden, as an EU member state, have decided to phase out the use of fossil fuels. The transition from fossil-fueled vehicles to electric ones has commenced, but Sweden is currently far from achieving a complete transition. The prerequisite for a complete transition is the establishment of a functional charging infrastructure capable of handling the increasing demand for charging. This report examines the current state of the Swedish charging infrastructure, highlights the factors hindering further development, and concludes by outlining the necessary steps for the Swedish charging infrastructure to facilitate transitions of 50-, 75-, and 100-percent from fossil-fueled to electric vehicles. Based on this analysis, it is evident that investments in public and home charging are critical factors at all levels of transition. Transparency and collaboration are currently lacking but are essential elements that must be in place for a successful and complete transition.