No description available.

ITT Water & Wastewater ställer höga krav på kostnadseffektiv produktion vilket är en starkt bidragande orsak till att företaget är världsledande på sin marknad. För att erhålla kostnadseffektiv produktion har kombinationen människa robot visat sig vara framgångsrik. Examensarbetets syfte var att ta fram underlag åt ITT Water & Wastewater för att ta beslut om frigörande av indirekt personal vid line 15:s isoleringsstation på Elmotorverkstaden. Syftets uppfyllande stöttades av de underbyggande syftena att försöka höja robotens utnyttjandegrad samt reducera isoleringsmaskinens omställningstid. Arbetet bygger på kvalitativa och kvantitativa data i form av mätningar, intervjuer och egna observationer. Med stöd av erhållen data lyftes fyra olika förslag fram. Förslagen understryktes bland annat av integrering av arbetsmoment, förhöjd automatiseringsgrad och outsourcing. / ITT Water & Wastewater place high demands on cost-effective production which is a major contributing factor to the company enact as a world leader in its market. In order to obtain cost-effective production, the combination man robot proved to be successful. The thesis purpose was to provide data for ITT Water & Wastewater to take decisions concerning the release of indirect staff in line 15´s isolation station at the electric motor workshop. The purpose of the implement supported by the reinforced purposes to increase the utilization of the robot and reduce the adaptation time at the isolation machine. The work builds on qualitative and quantitative data in the shape of measurements, interviews and own observations. On the reliance of data four different suggestions were presented. The suggestions emphasized among integration of working moment, increased automation level and outsourcing.

No description available.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan har upplevt de förutsättningar de haft för att kunna ställa om den pedagogiska verksamheten utifrån de restriktioner som finns för förskolans verksamhet som en följd av Covid-19-pandemin. Studiens syfte har varit att förstå vilka förutsättningar som pedagoger, som har arbetat i förskolan under Covid-19-pandemin, har upplevt att de har haft för att kunna ställa om förskolans pedagogiska verksamhet. Den har även syftat till att förstå vilken påverkan som Covid-19-pandemins restriktioner för förskolans verksamhet och hur pedagoger har kunnat anpassa sig efter dessa. Studien är gjort genom en kvantitativ enkätundersökning och studiens data har analyserats och diskuterats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande. De begrepp som har hjälp till att förstå och analysera den kvantitativa enkätens data är Medierande resurser, kontext, den mer kompetente kamraten och väglett deltagande. Studiens behandlar också och diskuterar vilka kompetenser som krävs för att pedagoger ska klara av att ställa om och anpassa förskolans pedagogiska verksamhet utifrån de förändrade förutsättningarna som Covid-19-pandemin har skapat. Studiens resultat visar att restriktionerna för förskolans verksamhet i stor utsträckning påverkar hur pedagoger numera kan bedriva pedagogisk verksamhet och att Covid-19-pandemins restriktioner påverkar de faktorer som skapar förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet.

För att lösa hållbarhetsproblem krävs fokus på mer självförsörjande samhällen som kräver ett lägre behov av konsumtion, energi och transporter då människans nuvarande livsstil och samhällsmål inte går att kombinera med hållbart, klimatvänligt och rättvist. Vår livsstil är dock inte bara orsaken utan även lösningen på hållbarhetsutmaningar. Forskare och medlemmar av gemenskaper menar på att den miljömässigt fördelaktiga livsstil som förknippas med ekobyar och kollektivboenden kan bidra till att uppnå hållbarhetsmål, samt att gemenskaps-baserade initiativ har potential att utgöra en mer hållbar livsstil i jämförelse med konventionella samhällen. En litteraturöversikt och tre intervjuer genomfördes med syftet att undersöka hur ekobyar, som en avsiktlig gemenskap, kan hjälpa oss att leva innanför planetens gränser och vilka sociala utmaningar som ekobyar möter. Resultaten analyserades med hjälp av planetära gränser, donut-ekonomi och nerväxt som en del av emergent normteorin. Studien visar att ekobyar som en avsiktlig gemenskap kan hjälpa oss att leva innanför planetens gränser och bidra till en miljömässigt hållbar utveckling inom sex kategorier: ekologiska system, ekologisk arkitektur, energisystem, transportsystem, matsystem och miljövänligt beteende Sociala utmaningar som upptäcktes i ekobyar är otydliga normer och regler, brist på deltagande och egenemang, ledarskap, beslutsfattande, kommunikation, odelade visioner och mål, ojämn maktbalans, etiska frågor, arbetslöshet, organisering och olika bakgrunder. / To solve sustainability problems we need to pay more attention to self sustainable societies with demand for less consumption, energy and transport as our lifestyle can not be combined with sustainability, climate-friendly and fair. Researchers and members of communities believe that the environmentally beneficial lifestyle that is associated with ecovillages and collective housing can contribute to reaching sustainable development goals and a sustainable lifestyle. A literature review and interviews were carried out with the purpose to investigate how ecovillages can help us live within the planetary boundaries and which social challenges ecovillages face. The results showed that ecovillages can help us to live within the planetary boundaries within six categories: ecological systems, ecological architecture, energy systems, transport systems, food systems and environmental friendly behaviour. Social challenges in ecovillages were leadership, decision making, undivided visions and goals, uneven balance of power, ethical questions, unemployment, organisation and different backgrounds.

Vi står inför en fantastisk spännande men utmanande tid gällande den gröna omställningen. För att omställningen ska ske behövs en stor förändring göras inom transportsektorn. Denna process är redan i full gång och elbilar etablerar sig mer och mer på marknaden för varje år som går. När antalet laddningsbara bilar ökar, så ökar även kraven och förväntningarna på elnätet. Dagens elnät är inte dimensionerat med denna typ av belastning i åtanke och därför har detta examensarbete undersökt hur lågspänningsnätet ställer sig med en mer utbredd elbilssektor.

I spåren av covid-19-pandemin har det på global såväl som lokal nivå debatterats om pandemins konsekvenser och inskränkningar på demokratiska principer. Demokratiska rättigheter för medborgardeltagande som demonstrationer, politiska debatter och att rösta i val har genom pandemin begränsats och genomförs i största möjliga mån på distans genom digital teknik. Även inom samhällsplaneringen är medborgardeltagandet viktigt för den representativa demokratin och har likt andra verksamheter tvingats till omställning för att fungera på distans. Frågan är bara hur den här omställningen ser ut och vad den innebär för medborgardeltagandet inom samhällsplaneringen. I den här studien undersöker vi därför hur omställningen i kristid ser ut på kommunal nivå ur ett styrningsperspektiv. I studien berörs även vilka konsekvenser omställningen resulterat i för medborgardeltagandet. Den tidigare forskning som presenteras berör framförallt digitaliseringens inverkan på medborgardeltagandet och kommer tillsammans med studiens resultat ligga till grund för den kommande analysen. Metoden som använts i studien är av kvalitativ art och i form av intervjuer med kommunala tjänstemän.  Baserat på den tidigare forskningen resulterar vår analys av det empiriska materialet i att det framför allt är i den interaktiva kommunikationen mellan planerare och medborgare som omställningen är som störst. Analysen visar också att omställningen från en fysisk till en digital deltagandeprocess främst handlar om ett byte av kommunikationskanaler snarare än några direkta förändringar i arbetsprocesser. En slutsats av detta är alltså att större strukturomvandlingar krävs för att processerna för medborgardeltagande och graden av medborgarinflytande ska förändras. Baserat på detta kan man även dra slutsatsen att de demokratiska rättigheter som omfattar medborgardeltagande inte har äventyrats som en konsekvens av covid-19-pandemin. / In the wake of covid-19, consequences of the pandemic and restrictions on democratic principles have been debated on a global as well as local level. The democratic rights for public participation such as demonstrations, political debates and voting in elections have been limited by the pandemic and are instead implemented as far as possible through digital technology. Public participation in community planning is an important aspect for representative democracies and like other municipal services it has been forced to change in order to function remotely. The question we raise is what this change looks like and what it means for citizen participation in community planning.In this study, we therefore examine what the transition in times of crisis looks like on a municipal level from a governance perspective. The study also touches on the consequences of the readjustments for citizen participation. The previous research that is presented primarily concerns the impact of digitalisation on citizen participation and will together with the results of the study form the basis for the forthcoming analysis. The method used in the study is of a qualitative nature and in the form of interviews with municipal officials.Based on previous research, our analysis of the empirical material shows that it is primarily in the interactive communication between planners and citizens that the change is greatest. The analysis also shows that the transition from a physical to a digital participation process is primarily about a change of communication channels rather than direct changes in the working process. One conclusion from this is that major structural changes are required for citizen participation and the degree of citizen influence to change. Based on this it can also be concluded that the democratic rights that include public participation have not been jeopardized as a consequence of the covid-19 pandemic.

Detta examensarbete utfördes inom högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik påKarlstads universitet. Projektet var i samarbete med PLS Produkter AB i Skövde där omställningen på en maskin med namnet Tretapparen analyserades. Maskinen klassas somen multitasking maskin där syftet är tappning av olika typer av flaskor. Problemet är att detsker omställningar ofta då maskinen är flexibel och kan producera många olika typer avprodukter. Omställningarna sker då en ny produkttyp ska tillverkas och är väldigttidskrävande då nya inställningar på maskinen behöver göras. Maskinen och verktygenbehöver dessutom rengöras noga för att inte kontaminera nästa batch. Examensarbetets syfteär att effektivisera omställningen genom att tydliggöra omställningstiderna för maskinensolika moment och bidra med kultur- och kunskapsbyggande till företaget. Målet är att hittamöjliga lösningar som minskar ställtiden på de moment som tar längst tid att ställa om ochdär det kan antas finnas förbättringsmöjligheter. Därmed kan flödet på maskinen förbättras iden mån att antalet tillverkade produkter ökar. Förbättringsarbetet började med förstudier, intervjuer, datainsamlingar och att analyseravideos. All viktig information sammanställdes i en A3-modell där SMED var grunden förstrategierna som gjordes för att ställtidsreducera. Resultatet innebär en konvertering från intern till extern ställtid för varje moment var för sigefter respektive färdig omställning, 26 förbättringsförslag och en ny ordning föromställningsarbetet som tillsammans effektiviserar, standardiserar och planerar upp omställningsprocessen. Efter förändringen minskade omställningstiden med totalt 30%, vilket leder till att flödet påmaskinen förbättras då maskinen kan producera ungefär 217 produkter mer än i dagsläget. Islutet av arbetet gjordes en avrapportering till företaget där samtliga produktionsteam varnärvarande. / This degree project was carried out within the university engineering program in mechanicalengineering at Karlstad University. The project was in collaboration with PLS Produkter AB in Skövde, where the conversion on a machine called Tretapparen was analyzed. The machineis classified as a multitasking machine where the purpose is bottling different types of bottles.The problem is that there are changes often as the machine is flexible and can produce manydifferent types of products. The adjustments take place when a new product type is to bemanufactured and are very time-consuming as new settings on the machine need to be made.The machine and tools also need to be cleaned thoroughly so they do not contaminate thenext batch. The purpose of the degree project is to streamline the adjustment by clarifying theadjustment times for the machine's various steps and contributing cultural and knowledgebuilding to the company. The goal is to find possible solutions that reduce the set-up time onthe steps that take the longest time to adjust and where it can be assumed that there areopportunities for improvement. Thus, the flow on the machine can be improved to the extentthat the number of manufactured products increases. The improvement work began with feasibility studies, interviews, data collection andanalyzing videos. All important information was compiled in an A3-model where SMED wasthe basis for the strategies made to reduce downtime. The result implies conversion from internal to external set-up time for each step separatelyafter each completed conversion, 26 improvement proposals and a new arrangement for theconversion work that together streamlines, standardizes and plans the conversion process. After these changes, the adjustment time decreased by a total of 30%, which leads to animprovement in the flow on the machine as the machine can produce approximately 217products more than at present. At the end of the work, a report was made to the companywhere all production teams were present.

Äldre arbetssökande möter svårigheter och hinder när de söker jobb och behöver därför stöd och vägledning. Vår undersökning fyller kunskapsluckan med svaret på om stödet och vägledningen upplevs hjälpa de äldre i sin jobbsökningsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. Genom att undersöka och analysera betydelsen av högre ålder och de svårigheter de äldre arbetssökande beskriver på arbetsmarknaden, kan gruppen förstås bättre och därmed erbjudas bättre stöttning och vägledning.Studien genomfördes på ett omställningsföretag i en stad i västsverige som erbjuder specifik stöttning till gruppen äldre genom ett riktat seminarium. Genom metodtriangulering har material samlats in både via en observation av seminariet och djupgående intervjuer. Arbetet har växt fram induktivt och som tolkningsram för att få en förståelse för hur de äldre upplever sin situation på arbetsmarknaden användes Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital samt olika åldersbegrepp.Resultatet bekräftar att äldre arbetssökande möter svårigheter i sin jobbsökningsprocess och dessa hinder förstås som öppen och dold åldersdiskriminering, svårigheter att förstå den nya arbetsmarknaden och det nya sättet att söka jobb, samt individens sätt att hantera sin situation.

Glyfosat har under de senaste åren varit föremål för debatt inom EU i och med IARC och EFSA:s skilda åsikter huruvida ämnet är cancerogent eller inte. Trots denna debatt beslutade EU-kommissionen år 2017 att förlänga tillståndet för användning av glyfosat fram till 2022. Det finns en ambition från EU och därmed också från Sverige att bekämpningsmedel ska fasas ut ur samhället, vilket innebär en omställning från ett kemikalieintensivt samhälle, till ett samhälle där användningen av bekämpningsmedel är begränsad eller icke-existerande. Vi har intervjuat fyra aktörer från olika samhälleliga nivåer gällande deras åsikter och erfarenheter för att svara på följande frågeställningar: vilken uppfattning har svenska aktörer av omställningsarbetet, vilka för och hinder som finns samt vilka de drivande faktorer är i en omställning. Vårt material analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt det teoretiska ramverket för omställningar, “Multi-level-perspective”. Resultatet visar att samtliga aktörer är överens om att en utfasning bör ske då användningen av bekämpningsmedel skapar problem för både människa och natur. Förutsättningar för detta är bland annat att det finns en tydlig politisk vilja och signal, liksom en aktiv samhällsdebatt. Hinder finns bland annat i form av komplex lagstiftningen och avsaknaden av en aktiv samhällsdebatt. Mobiliserande och engagerande initiativ, en framtida resistensutveckling samt ett välfungerande samarbete mellan aktörer identifieras som potentiella drivkrafter som på sikt leder till en omställning. Aktörerna är eniga om att lantbrukare utsätts för en dubbelsidig sårbarhet, något som bör tas hänsyn till vid implementering av styrmedel eller andra åtgärder som ämnar att fasa ut bekämpningsmedel. / Glyphosate has been the subject of debate in the EU in recent years because of IARC’s and EFSA's differing views on whether the substance is carcinogenic or not. Despite this debate, the European Commission decided in 2017 to extend the use of glyphosate until 2022. There is an ambition from the EU, and thus also from Sweden, that pesticides should be phased out of society. In other words, a transition from a chemical- intensive society, to a society where the use of pesticides is limited or non-existent. We have interviewed four actors from different societal levels regarding their opinions and experiences in order to answer the following questions: What are the swedish actors’ view on the phase out? What are the conditions and contradictions for it to succeed? What are the driving factors in this transition? Our data was analyzed using a qualitative content analysis as well as using a theoretical framework on transitions: the “Multi-level perspective”. The results of our study show that all actors agree that a phase out should be done as the use of pesticides causes problems for both human and nature. A prerequisite for this is, among other things, that there is a clear political will and signal, as well as an active debate in society. Identified contradictions are for example complex legislation and the lack of a public debate. Mobilizing and engaging initiatives, a future resistance development and a well-functioning collaboration between actors are identified as potential drivers for change and in the long term a potential transition of society. There is a consensus among the actors that farmers are exposed to two-sided vulnerability, which should be considered when implementing measures that aim to phase out pesticides.