Bakgrund: Narkotikarelaterade dödsfall har ökat i Sverige de senaste åren och de vanligaste inblandade substanserna är opioider. Opioider är vanligt förekommande inom vården, tidigare forskning visar dock att det finns brister i läkemedelshanteringen med opioider. Sjuksköterskan har ett ansvar att på ett säkert sätt kunna hantera läkemedel. Brister i läkemedelshanteringen kan leda till att patienten blir under- eller övermedicinerad och då inte få en adekvat smärtbehandling samt riskerar att drabbas av en vårdrelaterad skada. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av smärtbehandling med opioider. Metod: En litteraturstudie med integrerad design baserad på två kvalitativa och sju kvantitativa artiklar. Innehållsanalysen utfördes enligt Whittenmore och Knafls metodartikel för integrerad metod. Resultat: I studien framkom fyra kategorier om sjuksköterskans erfarenheter av smärtbehandling med opioider; säker hantering och administrering av opioider, kunskap om opioiders verkan, att dosera adekvat samt vikten av medvetenhet om risker med opioider. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att sjuksköterskor har bristande erfarenhet och kunskap om smärtbehandling med opioider. Kontinuerlig utbildning till sjuksköterskor om smärtbehandling med opioider kan det således bidra till en tryggare och säkrare vård för såväl patient som sjuksköterska.

<p>Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig ajour med de behandlingsmöjligheter som finns inom smärtområdet för att förbättra vårdkvaliteten. Riktlinjer för smärtbehandling är inte bara ett stöd för sjuksköterskan utan de förbättrar även patientsäkerheten. Patientens upplevelser av sjuksköterskans smärtbedömning kan vara intressant att forska vidare om i framtiden.</p>

Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan håller sig ajour med de behandlingsmöjligheter som finns inom smärtområdet för att förbättra vårdkvaliteten. Riktlinjer för smärtbehandling är inte bara ett stöd för sjuksköterskan utan de förbättrar även patientsäkerheten. Patientens upplevelser av sjuksköterskans smärtbedömning kan vara intressant att forska vidare om i framtiden.

No description available.

Bakgrund: Opioid användningen har ökat både legalt och illegalt globalt. Det framgår att smärta är den största risken att utveckla ett missbruk, men man ser även andra riskfaktorer förutom fysiska så ser man även riskfaktorer som beror på psykiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet är att belysa personer egna erfarenheter av att leva med ett opioidmissbruk. Metod: Designen i detta arbete är en litteraturöversikt som innehåller 16 stycken granskade och analyserade vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att personer som missbrukar upplever stigmatisering både före under och efter avslutad behandling som påverkar tillfrisknandet och återfallsrisken. Bemötande i vården sågs som viktigt för både att påbörja en behandling, slutföra en behandling samt för att undvika återfall i missbruk. Stöd och förståelse från vården och samhället sågs vara viktigt under hela missbruket Diskussion: Personers erfarenheter av missbruk varierar när det gäller till exempel bemötande, behandling och stöd. Tyvärr är det mest negativa erfarenheter och för att ge missbrukarna den vård dom förtjänar behövs kunskapen kring missbruk ökas för vårdpersonal. Slutsats: Personcentrerad vård är nödvändigt för denna patientgrupp som är en viktig del i sjuksköterskans profession. Att få känna sig delaktig i den egna vården är viktig för att få bästa möjliga framgång. / <p>Examinationsdatum 2020-05-11</p>

Syftet med föreliggande studie är att uppnå en ny kunskap om professionella aktörers berättelser om substitutionsbehandling i relation till framgång och hinder vid det praktiska arbetet. Studiens teoretiska utgångspunkt är relationellt perspektiv, då relationen i ett människovårdande yrke är av stor betydelse för ett lyckat behandlingsresultat. Detta är en studie med kvalitativ ansats och hermeneutisk vetenskapstradition, metoden som används är semistrukturerade intervjuer. Framgångarna som uppmärksammas i resultatet tyder på att utbudet i behandlingen, relationsskapandet, individuella förutsättningar samt utbildning, kunskap och förhållningssättet hos de professionella är viktiga faktorer för en lyckad behandling. Blandberoende, samverkan och samhällets syn på substitutionsbehandling och de som genomgår den är några av de hinder som framkom i resultatet. I resultatdiskussionen redovisas hinder och framgångar i det praktiska arbetet med substitutionsbehandling utifrån tidigare forskning och studiens resultat. Även efterfrågade förbättringsområden adresseras i resultatdiskussionen. Slutsatsen i studien är att bemötandet hos den professionella och relationen mellan de professionella och de individer som genomgår en substitutionsbehandling lägger grunden för en lyckad behandling. Den socialpedagogiska implikationen är de professionella aktörernas förhållningssätt och relationsskapande. Något som går att applicera i andra socialpedagogiska kontexter, en grundpelare gällande individers förändringsarbete.

Bakgrund  Opioidepidemin som pågår ses som ett globalt folkhälsoproblem där ökad förskrivning av receptbelagda opioider spelar en central roll. Opioider kan orsaka lidande och i många fall en för tidig död. Patienter har ofta negativa upplevelser av sjukvården. Vårdpersonal saknar vanligen utbildning och upplever rädsla för att vårda denna patientgrupp. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av opioidanvändning och opioidberoende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes. Med hjälp av relevanta sökord som bland annat “opioid related disorder”, “substance use disorder” och “patient perspective” för föreliggande syfte togs de inkluderade artiklarna fram från databaserna CINAHL och PubMed. För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet granskades de utifrån Sophiahemmets högskolas bedömningsinstrument. Därefter utfördes en integrerad analys som resulterade i fyra olika teman. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver patienternas upplevelser av opioidanvändning och opioidberoende. Resultatet ger kunskap om patienternas upplevelser av att påbörja och avsluta användning av opioider, sambandet mellan smärta och opioidanvändning samt upplevelsen av stigmatisering. Även en kunskapsbrist kring opioiders beroendeframkallande effekt beskrivs i studien. Slutsats Resultatet av litteraturöversikten kan öka kunskap och förståelse kring betydelsen av vägledande och fullständig information som bör ges till patienter gällande opioider. Genom att informera om, samt öka patienternas förståelse om opioider kan detta förhoppningsvis minska risken att utveckla beroende. För att kunna garantera en hållbar utveckling ur ett holistiskt perspektiv är vårdpersonal i behov av lämpliga verktyg och förutsättningar för att kunna bidra till en säker behandling och god omvårdnad. / Background The ongoing opioid epidemic is seen as a global public health problem, where increased prescribing of prescription opioids has a significant role. Opioids can cause suffering and, in many cases, premature death. Patients often have negative experiences of healthcare. Nursing staff do not usually have enough education and experience fear of caring for this patient group. Aim The aim of this study was to describe patients' experiences of opioid use and opioid dependence. Method A non-systematic literature review was performed. Using relevant keywords such as “opioid related disorder”, “substance use disorder” and “patient perspective” for the present purpose, the included articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. To ensure that the articles were of good quality, they were examined on the basis of Sophiahemmet University's assessment instrument. An integrated analysis was then performed, resulting in four different themes. Results The results of the literature review were based on 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The results provide knowledge about patients' experiences of living with opioids, the connection between pain and opioid use and the experience of stigma. A lack of knowledge about the addictive effect of opioids is also described in the study. Conclusions The results of the literature review can increase knowledge and consideration about the importance of guiding and complete information that should be given to patients regarding opioids. By informing them about and increasing patients' understanding of opioids, this can hopefully reduce the risk of developing addiction. In order to guarantee sustainable development from a holistic perspective, care staff need suitable tools and conditions to be able to contribute to safe treatment and good nursing.

Bakgrund: Substanssyndrom är en kronisk sjukdom som kommer till följd av långvarigt bruk av narkotika. Det finns cirka 29 500 personer i Sverige som har ett utvecklat substanssyndrom. Riskfaktorer kan vara tidigare trauma, uppväxt och ärftlighet. Substanssyndromet påverkar hälsan både psykiskt och fysiskt och leder till ett lidande. Stigmatisering av fenomenet finns i samhället. Det behövs ytterliggare kunskap för att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens behov. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med substanssyndrom. Metod: En kvalitativ analys har gjorts på bloggar skrivna av personer som själva lider av substanssyndrom. Etiska överväganden har gjorts för att anonymisera personerna bakom bloggarna. Resultat: I resultatet framkommer personers upplevelser under tre huvudkategorier; känna tillhörighet i en ny miljö, när drogerna tar över och att inte orka leva under drogernas påverkan. Konklusion: Mer förståelse för hur personer upplever sin beroendeproblematik krävs för att sjuksköterskan ska kunna möta patienten och ha kunskap för att ge rätt vård. / Background: Substance syndrome is a chronic disease that results from long-term drug use. There are about 29,500 people in Sweden who have a developed substance syndrome. Risk factors can be past trauma, upbringing and heredity. The substance syndrome affects health both mentally and physically and leads to suffering. Stigmatization of the phenomenon exists in society. Additional knowledge is needed for the nurse to be able to meet the patient's needs. Aims: To describe adult’s experiences of living with substance abuse syndrome. Method: A qualitative analysis has been made on blogs written by people who themselves suffer from substance syndrome. Ethical considerations have been made to anonymize the people behind the blogs. Results: The result shows people's experiences under three main categories; feel a sense of belonging in a new environment, when the drugs take over and not being able to live under the influence of the drugs. Conclusion: More understanding of how people experience their addiction problems is required for the nurse to meet the patient and have the knowledge to provide the right care.

Through a literature study of previous research, the study aims to investigate injection rooms in Europe. The study also aims to compile and discuss effects, both positive and negative, of injection rooms linked to the prevention of drug-related mortality. This is especially considered on the basis of possible obstacles related to the implementation of injection rooms in Sweden. The results show that injection rooms are seen as a harm reduction strategy, which can be motivated from both a user perspective and a public health perspective. Potentially, injection rooms have been shown to have positive effects on fatal overdoses and the spread of infection. What has been established is that injection rooms can work to reach an otherwise marginalized group. No negative effects have been demonstrated. Possible obstacles seen in the implementation of injection rooms in Sweden are the current drug policy which advocates vision zero. In order to fulfill the best function, it has been shown that the availability of injection rooms needs to be unlimited, which can be difficult to justify financially regarding the size of the target group.

SAMMANFATTNING Bakgrund Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse och den vanligaste orsaken till att människor uppsöker sjukvården. Att leva med långvarig smärta påverkar människans livskvalitet. Missbruk av beroendeframkallande läkemedel ökar och är idag ett globalt folkhälsoproblem. Det är sjuksköterskans professionella ansvar att bedöma, behandla och lindra smärta. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse och erfarenhet vid smärta och läkemedelsberoende inom sjukvården. Metod En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna eftersöktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed och CINAHL samt manuellt för att därefter kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Vidare analyserades artiklarna med hjälp av en integrerad analysmetod, vilken resulterade i en sammanställning med två huvudkategorier och sex subkategorier. Resultat Resultatet utgjordes av två huvudkategorier och sex subkategorier. En huvudkategori var sjuksköterskans perspektiv, den andra var patientens perspektiv. De sex subkategorierna var: attityd och förhållningsätt, kunskapsbrist, etiskt dilemma, mötet med sjukvården, att bli tagen på allvar samt partnerskap. Resultatet visade att sjuksköterskor och patienter hade såväl positiva som negativa upplevelser och erfarenheter relaterat till vården av patienter med smärta och läkemedelsberoende. Slutsats Sjuksköterskans bristande kunskap kring begreppet smärta samt sjuksköterskans attityder och förhållningssätt gentemot läkemedelsberoende patienter med smärta, utgör hinder för en god och säker omvårdnad. Mer forskning och utbildning behövs för att inte riskera ett onödigt lidande för denna patientgrupp. / ABSTRACT Background Pain is an individual and subjective experience and the most common cause of people seeking healthcare. Living with chronic pain influences a person’s quality of life. The abuse of dependency developing drugs is increasing and is now a global health problem. It is the nurse’s professional responsibility to appraise, treat and relieve pain. Aim The aim of this study was to explore the patient’s and nurse’s experiences, within the healthcare system, connected to pain and substance use disorder. Method The method was a literature review based on 15 scientific articles and both qualitative and quantitative design where included. Data collection was made in a non-structured and a manual way, in the databases PubMed and CINAHL. Quality assessment was made according to the assessment basis by Sophiahemmet University, which is directed at assessing the quality and scientifically classifying studies. Furthermore, the articles were analysed using an integrated analytical method, resulting in a compilation of two main categories and six subcategories. Results The results were compiled within two main categories and six subcategories. One of the main categories was the nurse’s perspective with the subcategories attitude and approach, lack of knowledge, ethical dilemma. The second main category was the patient’s perspective, with the subcategories the meeting with healthcare, to be taken seriously and partnership. The results showed that nurses and patients both had positive and negative experiences and knowledge related to the healthcare of patients with pain and substance use. Conclusions Nurse’s lack of knowledge about the concept of pain as well as attitudes to, and approach toward patients with substance abuse and in pain, is an obstacle to develop good and safe care. Extended research and education are needed to lower the risk of unnecessary suffering for this group of patients.