Syftet med denna studie är att bidra till skolutveckling genom att prova, beskriva och diskutera hur man med hjälp av lärstilsmetodik kan undervisa vuxna andraspråksinlärare i svenska som andraspråk. Resultatet stämmer överens med tidigare forskning, lärstilsmetodiken bidrar till måluppfyllelse i denna grupp med vuxna andraspråksinlärare. Jag hoppas att studien utgör ett bidrag till andraspråksundervisningen och ökar läsarens kunskap om inlärningsstilar.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3–14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45–60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen. Informanterna delades in i tre följande grupper:</p><p>I. Förstaspråkselever med svenska som modersmål.</p><p>II. Andraspråkselever som läser svenska.</p><p>III. Andraspråkselever som läser svenska som andraspråk.</p><p>Resultatet visar att förstaspråkselever med svenska som modersmål presterar bäst, andraspråkselever som läser svenska näst bäst och andraspråkselever som läser svenska som andraspråk presterar sämst.</p><p>Hypotesen var att andraspråkselever som läser svenska som andraspråk skulle prestera bättre än de andraspråkselever som läser svenska eftersom undervisningen är anpassad efter deras behov. Denna hypotes falsifierades. Några felkällor i studien kan vara testets utformning och elevgruppens sammansättning.</p><p>Undervisning i svenska som andraspråk, som garanteras i lagar och förordningar, och genom ämnets existens i skolan utgör trots resultatet av denna studie ett viktigt inslag i den svenska skolan och bidrar till att elever med svenska som andraspråk kan få goda förutsättningar att klara av sina studier.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka om undervisning i svenska som andraspråk har effekt på elevers ordförråd, och för det ändamålet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer från en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika länge i Sverige (3–14 år). Testet bestod av åtta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45–60 minuter, och det utfördes vid två tillfällen: på vårterminen och höstterminen. Informanterna delades in i tre följande grupper: I. Förstaspråkselever med svenska som modersmål. II. Andraspråkselever som läser svenska. III. Andraspråkselever som läser svenska som andraspråk. Resultatet visar att förstaspråkselever med svenska som modersmål presterar bäst, andraspråkselever som läser svenska näst bäst och andraspråkselever som läser svenska som andraspråk presterar sämst. Hypotesen var att andraspråkselever som läser svenska som andraspråk skulle prestera bättre än de andraspråkselever som läser svenska eftersom undervisningen är anpassad efter deras behov. Denna hypotes falsifierades. Några felkällor i studien kan vara testets utformning och elevgruppens sammansättning. Undervisning i svenska som andraspråk, som garanteras i lagar och förordningar, och genom ämnets existens i skolan utgör trots resultatet av denna studie ett viktigt inslag i den svenska skolan och bidrar till att elever med svenska som andraspråk kan få goda förutsättningar att klara av sina studier.

Syftet med denna intervjustudie var att ta reda på hur högläsning används för att främja elevers språkutveckling. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Hur beskriver lärarna arbetet med högläsning? Vilka arbetssätt anser lärarna är mest effektivt för elevers språkutveckling genom högläsning? Genom kvalitativ intervjumetod intervjuades fem F-3 -lärare på en skola i Mellansverige. Resultatet visade på att lärarna använde högläsning i stor utsträckning och de vanligaste arbetssätten var boksamtal och att stanna upp vid, för eleven, obekanta ord för att förklara dessa. Den forskning som ligger till grund för denna undersökning talar för att arbetssätten kring högläsning är nog så viktigt som läsningen i sig. Samtal innan, under och efter läsningen är enligt forskningen viktig för att eleverna ska förvärva de tänkta kunskaperna. / <p>Svenska</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på hur lärare kan arbeta med högläsning samt hur det kan påverkaelevernas lärande. Arbetet startade med en sökningsprocess där specifika sökord valdes ut för att hitta relevanta artiklar som en hjälp till att besvara uppsatsens syfte. Även avgränsningar användes för att antalet artiklar som skulle granskas blev hanterbart. Resultatet visade att lärarens planering är en viktig grund för en framgångsrik högläsning. Den interaktiva högläsningen var den som gav flest positiva resultat av de olika arbetssätten och var mest framstående i de studier vi tagit del av. Modellering och repetition av texter var andra gynnsamma arbetssätt inom arbetet med högläsning. Elevernas ordkunskap var det som visades utvecklas mest med hjälp av arbete med högläsning.Det visade sig även att elevernautveckladesin läs-och hörförståelse samt sin muntliga förmåga. Diskussioner i samband med högläsningen bidrog till ett tryggare klassrumsklimat där tankar och känslor delades.Vissa forskare kunde även se ett ökat engagemang hos eleverna,bland annat när defickvaramer involverade i högläsningen.Vår slutsats är att högläsning kan vara ett effektfullt pedagogiskt verktyg. Dock bör de olika arbetssättenkombineras föratt få en ultimatoch varierandeundervisning som är anpassad för atttillgodose alla elevers skilda behov.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.

The purpose of this essay is to discuss and compare different ways of learning new words and expanding your vocabulary in a foreign language. This is done by an examination of relevant literature and available research, as well as by an empirical study with two upper secondary school classes, in which two different methods are put to the test: one traditional method of the kind that is found to be most common in second language acquisition, and one designed to take existing research into account. The results show that, although effective in the initial stages of acquisition, the traditional method, where words are learned in isolation and via translation to L1, results in a very limited form of knowledge. A big part of the words acquired via this method is also forgotten soon afterwards. The other method, where words were learned and tested in its proper context, was found to result in a broader form of vocabulary knowledge, covering more aspects, and that remained over time. The results were discussed in relation to relevant research, the documents that govern the Swedish school system and the national course tests in English. The conclusion is that traditional methods of teaching and testing vocabulary are in many ways insufficient for advanced learners such as pupils in upper secondary school. New methods, based on research, should be employed in its stead. This essay illustrates one such method.

In a classroom context, the readability of a text can be measured in many ways; one of them is to study the set of words and grammar in the text, and decide if they are a part of a student´s linguistic knowledge. This study concentrates on investigating the method for measuring readability when it comes to choosing a text for students learning advanced Spanish. This study also argues for the use of songs and lyrics as a part of the study material in the classroom. Therefore, the readability method will be tested on parts of lyrics from two songs in Spanish. The study will show some factors that can affect the readability of the texts. The study will, based on these factors, discuss semantics, head verbs and syntax.

Mot bakgrund av att vi under vår VFU-tid liksom under vår tid som obehöriga lärare i tyska respektive italienska har lagt märke till att ordinlärningen utgör en stor utmaning för många elever, samt att ordförrådet ofta är begränsat när det kommer till muntliga och skriftliga framställningar, har vi i detta arbete valt att närmare granska ordkunskapsövningar i en en tysk lärobok för gymnasiebruk ämnad för steg 3, Lieber Deutsch 3/2.0. Givet det ökade intresset för multimodalitetsbegreppet vi sett på senare tid valde vi att undersöka dessa ordkunskapsövningar utifrån ett socialsemiotiskt och även psykolingvistiskt perspektiv. Frågorna vi ställde oss var:Vilka typer av ordkunskapsövningar är dominerande i boken?Vilka tendenser kan vi se gällande användning av semiotiska resurser ia. de dominerande ordkunskapsövningarna?b. andra delar av boken?Vad har intern/extern visualisering för betydelse när vi lär oss ett ord?Vilka språkdidaktiska slutsatser kan vi, som undervisande lärare, dra från vårt arbete?I teoridelen belyste vi olika för vårt arbete relevanta aspekter. Till exempel redovisade vi olika typer av ordkunskapsövningar utifrån den tyske didaktikern Storch. Därutöver tydliggjordes relevansen av ett varierat ordförråd, och det fördes även en fördjupande diskussion kring multimodalitetsbegreppet – huvudsakligen baserad på Kress.Analysdelen bestod av att vi i ett första steg visade fördelningen av ordkunskapsövningarna i Lieber Deutsch 3/2.0, mer konkret: Vilka sorters ordkunskapsövningar var dominerande i läroboken? Därefter diskuterades den mest dominerande typen av övning mer ingående – utifrån ett multimodalt perspektiv. För att sätta ordkunskapsövningarna i kontext betraktade vi även andra delar av boken ur ett multimodalt perspektiv, med fokus på användning av semiotiska resurser.Resultatet visade att de dominerande ordkunskapsövningar var sådana utifrån paradigmatiska relationer. Därutöver framgick att författarna bakom Lieber Deutsch i stort sett helt avstod från att inkludera bilder såväl inom dessa ordkunskapsövningar som inom övriga. Även i bokens resterande delar användes semiotiska resurser på ett sätt om premierade alfabetisk text över bild. Arbetet avslutades med en diskussion kring multimodalitet och psykolingvistik inom ramen för ordinlärning.

Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå på vilka sätt andraspråkselever är delaktiga när de möter skönlitteratur och vilka arbetssätt lärare använder när de arbetar med skönlitteratur i ett klassrum med andraspråkselever. Jag har gjort en kvalitativ studie där observationer på fyra skolor utgör materialet som jag drar mina slutsatser utifrån. Resultatet av denna studie är att alla klassrum är fyllda av interaktion mellan elev-elev och elev-lärare. Litteraturarbetet tar sig uttryck på olika sätt men det finns också många likheter. Slutsatser att dra av denna studie är att skönlitteratur främst var en resurs för ordkunskap under de observationer som gjordes, men att det även fanns tendenser till mer litteraturdidaktiska val utöver det mer språkdidaktiska.