The aim of this literature review is to investigate what previous research indicates about how students’ reading development is influenced when reading ordinary books or e-books, but also how their attitudes towards reading are influenced. I will also use Henk Linskens’s (2018) work Henke och Bokstäverna som Hoppar to exemplify my perspective on the results from the research. The result of all the research gathered indicates that there are no significant differences in reading development among students using e-books or traditional books. It appears to be slightly better to use traditional books to promote reading comprehension, while e-books seem to promote students’ word knowledge slightly better. In order to achieve a good result in both cases, a more knowledgeable adult is needed to support the student, which follows Vygotsky's socio-cultural perspective. When it comes to students’ attitudes towards reading, e-books create positive attitudes towards reading in general, which could be due to their many opportunities for individualization. However, there are big differences between boys and girls in the matter, where boys benefit from using e-books while reading and girls benefit from using traditional books. / Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur elevers läsutveckling påverkas när de läser vanliga böcker eller e-böcker, men även hur deras attityder till läsande påverkas. Jag kommer även i slutet av arbetet använda mig av Henk Linskens (2018) verk Henke och bokstäverna som hoppar för att exemplifiera utifrån mitt perspektiv på det som den funna forskningen påpekar. Resultatet av all den insamlade forskningen tyder på att det inte är några markanta skillnader i fråga om läsutvecklingen hos elever som använder e-böcker eller vanliga böcker. Det verkar vara lite bättre att använda vanliga böcker för att främja läsförståelse, samtidigt som e-böckerna verkar främja elevernas ordkunskaper lite bättre. För att nå ett bra resultat i de båda fallen behövs det en mer kunnig vuxen som stöttar eleven vidare, vilket följer Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I fråga om elevernas attityder till läsande skapar e-böcker positiva attityder till läsande över lag, vilket skulle kunna bero på deras många möjligheter för att individualiseras. Dock finns det stora skillnader mellan pojkar och flickor, där pojkar tjänar på att använda e-böcker vid läsning medan flickor tjänar på att använda vanliga böcker.

The knowledge about typical vocabulary development in bilingual children is limited, which is why bilingual children incorrectly might be diagnosed with language impairment. The aim of this study is to investigate the Swedish vocabulary of 4- and 7-year-old bilingual Swedish-Turkish children via the vocabulary test Cross-linguistic Lexical Task (CLT). The assessment has been carried out earlier within the project BiLI-TAS and included 52 children, equally distributed over the two age groups, who both understood and spoke Swedish and Turkish. The test included both production and comprehension of nouns and verbs. The authors of this thesis have analysed the incorrect answers given by the children in the production part of the vocabulary test. The responses were categorised through an elaborated category system to map out the word knowledge of the children in detail. The emphasis of the study was on the qualitative analysis, although a quantitative analysis was also made of all parts of the test. The results of the quantitative analyses showed that the 7-year-old children had a higher result (96,6 points) than the 4-year-old children (67,5 points) on all parts of the test (120 points in total). The difference between the age groups was significant. Both age groups achieved higher results when nouns were tested than when verbs were. This difference was small but significant. One third of the participants got equal or higher results in the verb part than in the noun part of the test. The results of the qualitative analysis showed that the younger children more often than the older children used alternative ways to express themselves than through the Swedish language (they used Turkish or gestures). The older children more often chose to not give any response or to make a circumlocution or invent a new word. Both age groups made more taxonomic errors (e.g. bird instead of the target word owl) than thematic associations (e.g. paint instead of the target word paintbrush), which suggests that the syntagmatic-paradigmatic shift begins earlier than other studies have shown (Holmström, Salameh, Nettelbladt, & Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). However, the 7-year-old children made more taxonomic errors than the 4-year-old children. The conclusion of this study was that a qualitative analysis of the incorrect answers in a vocabulary test may complement a quantitative analysis by giving information about the children’s word knowledge. This may hopefully give important clues when diagnosing language impairment in the future. Kunskapen kring flerspråkiga barns typiska ordförrådsutveckling är begränsad. Detta gör att flerspråkiga barn riskerar att felaktigt diagnosticeras med språkstörning. Syftet med denna studie är att via ordförrådstestet Cross-linguistic Lexical Task (CLT) undersöka det svenska ordförrådet hos flerspråkiga svensk-turkiska 4- och 7-åringar. Testningen har genomförts tidigare inom projektet BiLI-TAS och omfattade 52 barn, jämnt fördelade över de två åldersgrupperna, som både talade och förstod svenska och turkiska. Testet omfattade såväl förståelse som produktion av både substantiv och verb. Författarna till denna uppsats har analyserat de inkorrekta svar som barnen gett i produktionsdelen av ordförrådstestet genom att kategorisera dessa efter ett utarbetat kategorisystem för att mer ingående kartlägga barnens ordkunskap. Fokus i studien låg på denna kvalitativa undersökning av barnens felsvar, men även en kvantitativ analys av testets samtliga delar har genomförts. Resultaten av den kvantitativa analysen visade att 7-åringarna fick högre resultat (96,6 poäng) än 4-åringarna (67,5 poäng) på samtliga deltester (totalt 120 poäng). Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Båda ålders-grupperna fick också ett litet men signifikant högre resultat på substantivdelarna än på verbdelarna av testet. En tredjedel av alla deltagare fick dock lika höga eller högre resultat på verbdelen av testet. Resultaten av den kvalitativa analysen visade att de yngre barnen oftare än de äldre använde andra sätt att uttrycka sig på än med svenska ord (de använde turkiska eller gester). De äldre barnen valde oftare att inte ge någon respons eller att göra en omskrivning eller nyordbildning. Båda åldersgrupperna gjorde fler taxonomiskt relaterade fel (t.ex. fågel istället för målordet uggla) än tematiska associationer (t.ex. måla istället för målordet pensel), vilket tyder på att det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet inleds tidigare än vad andra studier visat (Holmström, Salameh, Nettelbladt, & Dahlgren Sandberg, 2016; Namei, 2004). Det förekom dock fler taxonomiskt relaterade felsvar hos 7-åringarna jämfört med hos 4-åringarna. Slutsatsen i denna studie var att en kvalitativ analys av felsvaren i ett ordförrådstest kan komplettera en kvantitativ analys genom att ge information kring barnens ordkunskap. Detta kan förhoppningsvis ge ledtrådar vid diagnosticering av språkstörning i framtiden.

Denna undersökning testar och analyserar läsförståelse hos elever som går sista året på yrkesförberedande program på gymnasiet och har svenska som andraspråk. Resultaten jämförs med en kontrollgrupp som har svenska som modersmål. Elevernas läsförståelse testas i undersökningen med hjälp av läsförståelsedelen av TISUS-testet, ett behörighetsgivande test för studenter med utländsk gymnasieutbildning. Testet består av vardagliga texter med läsförståelsefrågor. Andraspråkseleverna har svårigheter med läsförståelse både när det gäller ordkunskap, genrer och informationssökning men klarar att svara på frågor där svaren finns direkt i texten och att göra enkla inferenser. I jämförelse med förstaspråkseleverna presterar andraspråkseleverna med några få undantag sämre i läsförståelsetestet både totalt och i de flesta av de olika typerna av frågor. De största svårigheterna för andraspråkseleverna finns i informationssökning och i frågor som innefattar flera olika steg som måste behärskas för att eleven ska kunna svara på frågan.

The purpose of this essay is to investigate what technique is the most successful one when learning and teaching English vocabulary. Focus is on three distinct techniques: one focusing on writing, one involving pictures, and one that uses the concept of social interaction with tasks and exercises in groups. To achieve results regarding the degree of success for each technique, three different lessons are planned and executed, each lesson designed according to one of the techniques. The pupils that are taught are three classes in year 7 at Östergårdsskolan, Halmstad. The students are given pre-tests, to see how much previous knowledge the students have, and an immediate post-test is also given after the lesson. Three weeks later, the same test is given to find out how much of the information had been transformed into long-term memory. The results from the tests were summarized to see which class had learned the most words, and the results were discussed. Furthermore, interviews were held with four English teachers and 24 students, regarding their attitudes to vocabulary learning. These answers are also analyzed and discussed. After the lessons had been conducted and the results processed, it was obvious that the class that had learned the most words was the class that used the method of writing. The problem was that this class had forgotten the biggest amount of words when looking at the delayed post-test, which leads to the conclusion that the method of writing only helps the information transfer into the short-term memory. When analyzing the delayed post-test, it is visible that the class that remembered the biggest amount of words was the one that used the technique of images. Although they learned the least words during the lesson, they also remembered the most words after three weeks. The conclusion drawn from this is that it is very useful for students to write the words down on paper, even though they already have them in their books. Using another sense, in this case writing, is a great way of transferring information into short-term memory. However, if the goal is for the students to remember the new vocabulary for a long time, the method of using images is the most effective one.

<p>Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.</p><p><strong> </strong></p><p>Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:</p><p> </p><p>Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna?</p><p>Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?</p><p> </p><p>Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.</p><p> </p><p>Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.</p>

Syftet med den här undersökningen är att unersöka och analysera förstaspråks- och andraspråkselevers resultat på nationella provets läsförståelsedel i svenska och svenska som andraspråk för att se om det finns några skillnader och/eller likheter i deras läsförståelse och om de i så fall kan kopplas till forskningen om genrekunskapens och ordförrådets betydelse för läsförståelsen.     I min undersökning använder jag mig av tjugo elevers läsförståelseprov från nationella provet 2010. Jag har rättat proven och analyserat både elevernas svar samt texterna och de tillhörande frågorna utifrån en analysmodell där jag undersöker och analyserar de genrer och ord som används.     Andraspråkseleverna klarar av provet sämre än vad förstaspråkseleverna gör men man ser tydliga skillnader beroende på vilka genrer det gäller och även förstaspråkseleverna visar att de har problem med de mer abstrakta och kognitivt krävande uppgifterna. Min undersökning har visat att både genrekunskap, ordkunskap och kännedom om innehållet i en text är viktigt för hur bra man lyckas med läsförståelsen.

The aim of this study is to clarify and concretize how teachers in grades 4-6 work with reading comprehension and how they motivate students to read. This study also aims to review teaching material that teachers use when working with reading comprehension. This study contains a qualitative group interview with teachers within the Swedish subject grading 4-6, as well as an analysis of the study material. The Material consists of the fictional book Brorsan är kung and the teacher´s guide. In the analysis, the content is reviewed and connected to motivation, the possibility to develop reading comprehension and the degree of difficulty of the book. The result of the interview shows that the choice of book from an interest standpoint is essential when motivating the students to read. Furthermore, it also shows that the interview teachers work in different ways when it comes to reading and that they utilize different strategies in order to increase the students reading comprehension. This study is closely connected to the pragmatic perspective when it comes to reading books that are close to the students' reality and interests. Also, the study is in line with the sociocultural perspective which indicates that learning comes from interaction with the environment.

The aim of this intervention study was to examine the effect of Robust Vocabulary Instruction in a Swedish second grade regular classroom setting, to evaluate to which degree a rich vocabulary instruction is beneficial for all students’ vocabulary growth. Sophisticated target-words (tier 2 words) from a children’s book read aloud, were instructed to 24 children in the experimental class, whereas 20 children in the comparison class heard the same story but received no instruction. Students in each classroom were divided into two sub-groups based on the results of a standardized vocabulary test, group A with an estimated vocabulary knowledge below age-level, and group B with an estimated vocabulary knowledge within age-level. To assess their knowledge of the target-words, all 44 pupils were tested pre and post intervention. Both groups of children in the experimental classroom made significantly higher results post intervention. Gains were largest in experimental group B. In experimental group A the effect of the intervention varied considerably. Four pupils out of ten in experimental group A made little or no progress. The results suggest that some children in language vulnerability might not respond to vocabulary instruction as expected in a whole classroom setting, which calls for a differentiated and multi-tiered approach, with a higher level of support for these children in small groups or one-to-one design.

Bakgrund: Vi har valt att titta på stavning utifrån två perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förändrats genom åren. Det är viktigt eftersom det än idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn på stavning. En stor del i nyare forskning är skolverkets studie 2003 där de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper. Forskare visar att det finns yttre faktorer som påverkar vår stavning. Dialekter och datorn är två faktorer som påverkar stavningen både positivt och negativt. Stavning och skriftspråk har stor betydelse för varandra så vi har valt att plocka ut de delar som stämmer bäst överens med vår studie.   Syfte: Syftet med vår studie var att undersöka elevers stavningsproblem ur ett lärarperspektiv i årskurs fyra till nio. Utifrån syftet skapades följande två frågeställningar:   Finns det skillnader i stavningsundervisningen på de olika stadierna? Finns det skillnader i stavningsproblematiken mellan de olika stadierna?   Metod: Vi använder oss i vår uppsats av en kvantitativ metod som delvis består av kvalitativa frågor. Vi använder oss av en enkät undersökning som riktar sig till pedagoger i årskurs fyra till nio. Pedagogerna som svarat på enkäten arbetar i en Västsvensk kommun. Det är totalt 12 skolor, varav 9 F–sex-skolor och 3 sju–nio-skolor. 29 pedagoger medverkade i vår studie. Enkäten består av 17 frågor, varav 14 kvantitativa och 3 kvalitativa frågor. Resultatet har behandlats i tre omgångar. Vi delade upp varje stadie för sig innan vi gjorde en jämförande analys. Vi kategoriserade respondenternas svar och sedan försökt hitta likheter och skillnader i dessa.   Resultat: Resultatet behandlar stavning utifrån tre aspekter: Ordkunskap, inlärning och undervisning. Resultatet har delats upp i tre delar: årskurs 4–6, årskurs 7–9 och jämförande analys. Läsning, dialekter och kommunikationsverktyg har stor betydelse för elevers stavning. Läsning har positiv inverkan på stavning eftersom elever exponeras för ord. Oavsett elevers ålder kan man se att läsning spelar stor roll. Talspråk och skriftspråk har ibland en otydlig gräns. Elever stavar orden som de uttalas istället för att använda sig av skriftspråkets normer. Dialekter berikar vårt språk men kan samtidigt ses som en svårighet i stavningssammanhang. En stor del av vår vardag innebär kommunikation av olika slag. Barn och ungdomar kommunicerar bland annat genom sms och datorer. Vid denna typ av kommunikation använder de sig av ett förkortat språk. Dessa språk har stora influenser av talspråket men även av engelskan. Det har visat sig att elever använder sig av dessa språk även i skolan. Det påverkar deras stavning eftersom de hellre använder sig av dessa ord.

Detta arbete hade syftet att undersöka hur det arbetas med ordinlärning i engelskundervisningen i den svenska grundskolan. Studien är baserad på intervjuer med syfte att undersöka lärares syn på ordinlärning och vilka metoder de finner mest gynnande för den långsiktiga inlärningen. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med hjälp av två lärare som undervisar i årskurserna 1-3 och tre lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Resultaten visar att det finns olika metoder som används vid ordinlärning och dessa inkluderar att läraren genemsamt läser och uttalar ord tillsammans med sina elever, samt att uppmärksamma nya ord i texter under läsningens gång. Lärarnas svar visade även att lärarna medvetet integrerar olika metoder i undervisningen för att gynna elevernas ordinlärning. Lärarna säger att de märker vilka metoder eleverna föredrar, vilket bland annat involverar samarbeten, webbaserade aktiviteter och läsning i grupp. Lärarna säger även att det genom undervisningen framgår vilka metoder som är mest gynnsamma än andra.