Spiritual health has an impact on physical, mental and social health. Working life is one of the Swedish public health arenas. The aim of this essay was to conduct an inductive and exploratory study into how leaders, in large organizations, freely reason based on a extended concept of health and the concept of spiritual health in an organizational and leadership context. Spiritual health and health as a resource were expressed by several leaders to be synonymous with what the organization strives for and what good leadership is and aims for. But the concept expresses it in a new and valuable way. The leaders linked many of the results created through their organizational and leadership development to the eight aspects of spiritual health. They see matters of meaning as important and topical. There was a strong belief among the leaders that the degree of Employee Engagement is high in their organiza­tions, that they create spiritual health through their work and that it positively affects the business profitability and competitiveness. The analysis gives the overall assessment that life and working life influence each other. It shows great potential from a public health perspec­tive as well as a socio-economic and business perspective. The analysis also points in the direction of a possible future model for research as well as several initiatives and work areas. For the psychology of religion, as a research topic, an opportunity arises for new research models, connect to other research areas, and contribute to an expanded political analysis.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och redovisa hur ett antal företag inom olika branscher i Sverige arbetar med frågor som rör social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet: vanligtvis kallat corporate sustainability och CSR. Begreppen sammanfattar företagens strävan att uppnå långsiktig hållbarhet i sin verksamhet, till exempel genom att hushålla med naturresurser. Uppsatsen bygger på casestudier, med tillhörande djupintervjuer, av sex olika företag. Den grundläggande frågeställningen är hur företagens arbetat med sin organisationsutveckling för att implementera CSR i verksamheten och till exempel bli ett ”grönare” företag. Slutsatserna i studien är att företagen i studien tar ett tydligt samhällsansvar i någon form och samtidigt avfärdar den klassiska ekonomiska teoribildningen kring vinstmaximering som förlegad.  Uppsatsen skulle även kunna utgöra ett instrumentellt dokument för företag som vill lära sig mer om eller utveckla sitt CSR-arbete. Den berör även de negativa konsekvenser som riskerar följa av ett CSR-arbete som inte är tillräckligt dedikerat, används i egen-syfte (greenwashing) eller inte får något utrymme alls.

This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter. · How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective? · Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate? A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers. / Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230) Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer: § Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv? § Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat? Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas. I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.

Syfte Vi vill undersöka om och beskriva hur Human Resource Management kan bidra till minskad personalomsättning inom franchisedrivna fastighetsmäklarorganisationer.   Huvudfrågor: Hur upplever anställda och före detta anställda fastighetsmäklare att personalomsättning påverkar branschen och deras arbetssituation? Hur skulle en mer omfattande organisationsstyrning med inriktning på HRM kunna minska personalomsättning inom fastighetsmäklarorganisationer styrda enligt franchisestruktur? Metod I arbetet hålls ett Hermeneutiskt synsätt. Ämnet personalomsättning och dess orsaker har tidigare behandlats i uppsatser som berör fastighetsmäklarbranschen och vi ser vårt arbete som en vidareutveckling i denna fråga. För att få en uppfattning om hur medarbetare ser på ledarskap och personalomsättning, används den kvalitativa intervjumetoden. Resultat & Slutsats De svar som framkom av intervjuerna med anställda och före detta anställda, visar att det finns en stark oro för personalomsättningen inom fastighetsmäklarbranschen. Detta påverkar anställda mäklares redan höga arbetsbelastning. Mäklarna känner även en oro över att personalomsättningen kan komma att urholka förtroendet för branschen om detta fortsätter. Ett exempel på detta är att kunder drabbas då det byts personal under pågående försäljningsuppdrag.  Huvudmotivet för användande av HRM i franchisestyrda fastighetsmäklarorganisationer bedömer vi vara möjligheten att bevara organisationens anseende både som attraktiv för anställda samt att de fortfarande har kvar kundernas förtroende. Förslag till fortsatt forskning För att få en bredare syn inom berört område kan fortsatt forskning ur ledarens perspektiv kring ledarskap och personalomsättning undersökas. Även en studie på just lämpligheten av franchiseformen inom denna bransch, där humankapital är enda tillgången, skulle vara intressant att forska vidare kring. Ett annat ämne som organisationer bör uppmärksamma är hur fastighetsmäklarrollen kan anpassas för att kunna behålla personal som blir äldre och skaffar barn? Varför har anställda synen att de inte kan vara kvar inom yrket när de bildar familj? Uppsatsens bidrag Uppsatsen bidrar till att påvisa de faktorer mäklare upplever som hinder för att stanna kvar inom branschen. Genom dessa ges organisationerna ett verktyg för att arbeta fram personalpolitik och strategier för att minska personalomsättningen utifrån ett HRM-perspektiv. / Aim We want to examine if and describe how Human Resource Management can contribute to lowered employee turnover within franchise based real estate organizations. Main questions: How do real estate agents and former real estate agents experience the impact of employee turnover in the sector and in their work situation? How would a more extensive organizational steering with a focus on HRM lower employee turnover within franchised based real estate organizations? Method In the thesis a Hermeneutic approach is used. The subject of employee turnover and its impact has been discussed earlier in other thesis that covers the real estate sector and therefore we view our assignment as a further study on this subject. To get an understanding on how the view of the sector’s employees are regarding leadership and employee turnover, qualitative interviews are used. The main motive to use HRM in franchise based real estate organizations we assess that the possibility should be to maintain the reputation, both as attractive for employees as well as keeping the client’s trust. Result & Conclusions The answers from the questions in the interviews with employees and former employees show that there is a strong concern regarding employee turnover within the real estate sector. It affects the employed real estate agent’s already heavy workload. The real estate agents feel that the employee turnover can weaken the trust for the real estate sector should it continue. One example of this is that clients are affected when employees are exchanged during a sales process. We assess the main motiv for the usage of HRM in franchise controlled real estate organizations to be the possibility to preserve the organizations’ reputation as attracttive for employees as well as keeping the clients’ trust. Suggestions for further research To get a broader view within the chosen subject, further research from a leader’s perspective on leadership and staff turnover can be made. A study regarding the suitability of franchise as organizational form within the sector, where human capital is the only asset, would be interesting to explore.  One important subject that should be observed by organizations is that how the role of the real estate agent can adapt to keep older employees and employees starting families. Why have employees the view that they can’t stay within the profession when they start having families?  Contribution of the thesis The contribution of the thesis shows the factors the real estate agent experiences as obstacles to stay within the sector. Through this the organization is given tools to work up an employee policy and strategies to lower the staff turnover by the use of a HRM.

<p>This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter.</p><p>· How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective?</p><p>· Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate?</p><p>A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers.</p> / <p>Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230)</p><p>Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer:</p><p>§ Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv?</p><p>§ Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat?</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas.</p><p>I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.</p>

The purpose of this thesis is to investigate how structural changes are depicted as well as formally brought about in the documents of rule and regulation of Uppsala University and Uppsala University Library the years 1999−2013. Beside the documents of rule and regulation, also documents that is commenting on (or in other ways relates to) these are investigated. The study is based both in organizational theory and modern rhetorical theory. The results show that the University to a certain extent gained an increased possibility to micromanage the library’s working routines during the time span covered and the study traces the consequences this had on the library organization and reactions it evoked among the leaders and representatives of the library staff This raised a debate between representatives from the University library and its mother organization, the University, regarding at which level in the whole organization decisions regarding the library’s forms of funding and everyday praxis. In addition also the development at the University library at Lund University is more briefly surveyed, as a complementing picture. The thesis is a two years master’s thesis written at the Department of Archive, Library and Museum Studies at Uppsala University.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003.

As information becomes more widely available, the library finds itself in a position where new paths need to be explored on which to reach out to users. Learning Commons have developed internationally as a way to stimulate active learning and to prioritise social interaction over the material collection. By using Chalmers University of Technology as a case study, the aim of this study has been to clarify the concept of Learning Commons from a Swedish perspective and to contribute to the representation of diverse interpretations worldwide by so doing. Chalmers was the first Swedish library to institute a Learning Commons in 2016 and so the study has come to focus on organizational factors driving its establishment and on how the term is used locally. The library’s perspective has been point of departure with a rich material found in business plans, project plans and other officially drafted documents concerning its coming into existence and evaluation thereof. Complementary information was gathered from e-mail conversations with the prefect and a more informal perspective added through the library’s blog and some newspaper articles on the topic. All documents have been studied using a qualitative content-based analysis with a concept analytical angle. Theoretical premises were found in materiality and constructivism as concepts, in combination with an overarching starting point in organization theory. The analysis showed that the library and the Learning Commons were seen as two distinct concepts, where the main distinguishing characteristic was found in the focus on the collection and user respectively. The Learning Commons further functions as a testing ground for new ideas, which fit more easily in a new context. Related to these questions of organizational development, the physical structure has shown to be an efficient mediator of change, imprinted as it is with symbolism prompting certain behaviour. A closer collaboration with Chalmers University and a more perceptive way in relation to users has, together with adjustments to prevalent pedagogy, environmental thinking and strengthening of the profile internationally as well as socially formed the Learning Commons of Chalmers. It has shown to be an appreciated part of the present and future library.

Denna studie handlar om ledarens erfarenhet av förändringsarbete i förskolan. Undersökningen tar reda på förskolechefens syn på medarbetarnas delaktighet i förändringen samt vilka faktorer som påverkar genomförandet med anknytning till medarbetarnas lärande och utveckling. En kvalitativ metod har använts där sex stycken förskolechefer i intervju har berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att medarbetarna behöver förstå och se meningen med förändringen, dess syfte och mål för att kunna verkställa själva genomförandeprocessen. Faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen är kommunikation, känsla av delaktighet och samarbete. Det framkommer att ledaren har en betydande roll i förändringsarbete. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar både ekonomiska och organisatoriska för att medarbetarna ska kunna fullfölja förändringen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för ett småföretag i Peru att utveckla för mer hållbart företagande samt vilka metoder och strategier som finns tillgängliga för organisationen att implementera i sitt hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande är teman som blir allt viktigare i en global informationsrik omvärld. Sociala missförhållanden, ekonomiska orättvisor och klimatförändringar är saker vi ständigt blir påminda om. Myndigheter spelar en allt större roll i hur de försäkrar att den inhemska marknaden utvecklar ett ansvarstagande inom de sociala, ekonomiska och miljömässiga områdena. Organisationen som studeras är en kycklingrestaurang i Lima, Peru. Området för hållbart företagande är viktigt för att ägarna ska kunna få insikt om verksamhetens olika delar samt hur deras verksamhet påverkar dess omgivning. Den teoretiska bakgrunden innehåller delar från Corporate Social Responsability (CSR), hållbar utveckling, värdekedjan, marknadsföring, lärande organisationer, organisationsutveckling samt offensiv kvalitetsutveckling. Arbetsmetoden är i form av en fallstudie och kvalitativ dataanalys, där insamling av data görs med personliga intervjuer, artiklar och dokument. Resultatet visar på att Peru ligger i fronten vad gäller hållbar utveckling inom regionen för Sydamerika. Den peruanska myndigheten har utvecklat flertalet program och metoder, med detaljerade implementeringsplaner, som företag kan använda sig av i sitt hållbarhetsarbete. Slutsatsen är att organisationen kan kombinera de metoder och strategier som framkommit i resultatet till en genomförandemodell som baseras på hållbart värde.