Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.

Det finns tecken i marinen på att de nya arbetssätt och begrepp som de fastställda reglementena föreskriver inte används ute i organisationen eller inte används på det sätt som reglementena beskriver. Några exempel på detta är att marina ledningsbegrepp används på felaktigt sätt eller i felaktiga kombinationer, felaktigheter vid nyttjandet av organisationsstrukturer och oklarheter om vilken ledningsnivå som har vilket formellt ansvar. Detta påvisar behovet av att närmare undersöka arbetet med, och förutsättningarna för, implementeringsarbetet kopplat till nya reglementen i marinen. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken förutsättning marinen har till att effektivt implementera nya reglementen i verksamheten. För att besvara syftet har TRM-1(A) använts som fallstudie där tre frågeställningar undersökts: Hur genomfördes implementeringen? Vilken organisation fanns för att genomföra implementeringen? Vilket är resultatet av implementeringen?

I varje organisation existerar det en kultur, organisationskultur, som är unik just för företaget och inom den kan det finnas variationer. Kunskap om hur organisationskulturen ser ut, vilka variationer som finns, vad de beror på och hur de kan komma till uttryck är en styrka för organisationen och ger den en stor fördel i dess utveckling samt kan vara avgörande för organisationens överlevnad. Ett sätt att få kunskap om sin organisationskultur kan vara att mäta den. Denna studie syftade till att få en fördjupad förståelse av organisationskultur och, med mätinstrumentet OCAI, utröna hur den såg ut för två enheter (butik och HR) i en organisation. Genom en kombinerad studie genomfördes en enkät och en gruppintervju som besvarade frågeställningarna. Frågorna som användes för att besvara syftet innefattade hur organisationskulturen såg ut i respektive enhets Nuläge och Önskat läge, samsynen mellan enheterna och hur de betraktade utfallet av enkäten. De centrala resultat som framkom i studien var att de två enheterna hade, vid mätning av deras Nuläge, skattat sin organisationskultur lika. Klankultur är den kultur som domineras och delas av båda enheterna. Det rådde inte lika hög kongruens i enheternas skattning för Önskat läge; HR önskade större förändringar än butiken. Framförallt var det hierarki och marknadskulturen som HR ville minska medan butiken inte ville ha någon större förändring från Nuläget. De marginella skillnaderna butiken önskade var att minska hierarkin och öka adhokratin. Vid gruppintervjun uttryckte deltagarna en igenkänning i resultatet och att OCAI fyller ett glapp genom att kunna vara ett komplement till den årliga medarbetarundersökningen. Organisationen arbetade aktivt med sin organisationskultur och resultatet skulle kunna tyda på att kulturen genomsyrade hela företaget men en vidare undersökning behöver genomföras innan det går att konstatera.

Syftet med studien är att förstå de upplevda förutsättningarna för att utöva ledarskap och ledning som individer på mellanchefsnivå i armén har att hantera i sin vardag. Studien är en kvalitativ, induktiv studie där empirin inhämtats genom intervjuer och respondenterna utgörs av ett antal individer på mellanchefsnivå i Armén. Resultatet av studien visar att Försvarsmakten har ett flertal organisatoriska utmaningar som skapar en upplevd känsla av tidsbrist hos respondenterna. Vilket i sin tur påverkar deras möjligheter att utöva det ledarskap och den ledning de önskar. Studiens övergripande slutsats är att kraftkampen mellan Försvarsmaktens maskinbyråkratiska styrning och viljan av att leda genom professionen och uppdragstaktiken, ger en otydlig ram för chefernas arbete. De tvingas, i sitt chefskap, in i en kontrollerande roll där de i stället vill vara mer i agerande eller ledande roller. Därmed uppstår en upplevd känsla av tidsbrist när de inte har möjlighet att utöva ledning på det sätt de önskar. Genom att i stället låta den professonella adhokratin utgöra den styrande kraften skulle det leda till en större balans i chefernas vardag. / The purpose of this study is to understand the perceived conditions for exercising leadership and command that middle line commanders in the Swedish army faces in their daily work. This is a qualitative, inductive study that has collected data from a number of middle line commanders in the Swedish army through the use of interviews. The results show that the Swedish Armed Forces has a number of organizational challenges that creates a perceived lack of time in the respondents. This in turn affect their possibilities to exercise the type of leadership and command style the wish. The study’s overall conclusion is that the power struggle between the Swedish Armed Forces machine-bureaucratic control and the will to lead by profession and mission-based tactics, creates a vague frame for the commanders’ jobs. They are forced into a controlling role when their wish is to work in a leading or acting role. Hence a perceived sense of lack of time is created when they are unable to exercise command in the way they wish. By instead letting the professional adhocracy be the governing force, commanders will experience a more balance in their everyday work.

Denna uppsats presenterar ett kandidatexamensarbete i samarbete Uppsala universitets (UU) innovationsstödjande enhet UU Innovation (UUI), där syftet varit att i ett förbättringsprojekt ta fram ett implementeringsförslag för förbättring av deras strategiarbete. Vid implementering ska förbättringsförslaget hjälpa UUI integrera ett processbaserat systematiskt arbetssätt. Främst för att hjälpa teamet tillvarata och realisera en identifierad strategisk möjlighet att expandera innovationsstödet till målgruppen, och stimulera fortsätt ständig utveckling och förbättring. Insamling och analys av data såväl följande analys och diskussion av den empiriska studiens resultat har generellt förankrats i de organisationsteoretiska områdena kvalitetsteknik, företagsekonomi, affärsutveckling och innovationsledning, specifikt ställts mot klassisk och modern strategiteori. Förhållnings- och arbetssättet har varit pragmatiskt men kritiskt i granskningen, urvalet, användningen och kombinationen av evidensbaserad teoretisk kunskap respektive genererad empirisk kunskap, för högre nivå av vetenskaplig nyansering liksom praktisk anpassning. Resultatet är ett integrerat strategiskt ramverk, utgörandes av en systematisk strategiplaneringsprocess och en konkret studentstrategi. Designen och innehållet är anpassat för att främja UUIs syftesdrivna och agila organisation och stärka teamets strategiska och operativa agilitet. En vital funktion i strategiplaneringsprocessen är att faserna följer en cyklisk och iterativ metodik, med inbyggda systematiska principer, moment och verktyg. Effekten är bättre förståelse för hur innovationsstödet ständig kan utvecklas och förbättras, utifrån aspekten att fungera som intern process såväl levereras som värdeerbjudande. Detta baserat på genererade och analyserade insikter om målgruppen, omvärlden, berörda intressenter och den interna organisationen. Sammantaget Detta förutsätter UUIs utveckling till en mer möjlighetsorienterad, anpassningsbar, lärande och dynamisk organisation, genom ständig förbättring av ett systematiskt och långsiktigt strategiarbete. Värdeskapandet förväntas då öka för studenter, UU, samarbetspartners, samhället, övriga intressenter och UUI genom tillfredsställande av verkliga behov, avgörande för UUIs långsiktiga och hållbara framgång. / Following paper presents a bachelor´s thesis in collaboration with Uppsala university’s (UU) support unit for innovation UU Innovation (UUI), in aim to deliver a proposal for improvement of their strategic work. An implementation will help UUI to integrate a process based systematic approach. Mainly to help the team seize and transform the sensed strategic opportunity to expand their innovation support to students as a target group, and stimulate continuous improvement and development. Theories, methods and tools form areas such as quality management, business economic, business development and innovation management have been used and challenged in the process of collecting and analysing data, as well as analysing and discussing the result of the empirical study. To make the scientific research nuanced but the result contextually adapted the approach has been pragmatic but critical.  The result is an integrated strategic framework, consisting of a systematic strategic planning process and a formulated student strategy. The design and content aim´s to strengthen UUI as a purpose driven and agile organisation, and their strategic and operational agility as capabilities. Key functions in the strategic planning process are the continuous and iterative approach, and the systematic principles, elements and tools integrated in the phases. The key effect is better understanding of how to continuously develop and improve the innovation support, in the aspect of functioning as an internal process as well as being delivered as a value proposition. This based on generated and analysed insights about the target group, environment, stakeholders and internal organisation. Altogether, the functions supporting systematic strategy work with constant and iterative improvement as an effect, is a prerequisite for UUIs organisational development in the means of becoming more opportunity seeking, adaptive, learning and dynamic. Increased value creation for students, UU, coworking partners, the society, other stakeholders and UUI is expected, as a result of meeting and satisfying real needs, also critical for UUIs long term and sustainable success.

Förändring är någonting som verksamheter kontinuerligt behöver anamma för att hålla sig flytande. I början av året 2020 drabbades världen av en pandemi, som skakade om samhället på ett helt nytt sätt. Den här kontextuella förändringen ledde till en uppmaning av Folkhälsomyndigheten att alla arbetsplatser som hade möjlighet skulle ställa om till att arbeta på distans. Uppmaningen påskyndade en digitalisering av verksamheternas dagliga arbete, då de var tvungna att övergå till att arbeta virtuellt istället för fysiskt. Eftersom denna förändring skedde drastiskt och utan förvarning har nya utmaningar uppkommit för dessa verksamheter. Eftersom den virtuella arbetsplatsen innebar att kollegor inte träffade varandra fysiskt, var organisationskulturen en stor faktor som påverkades av den här förändringen.   Innan den här studien genomfördes existerande det mycket forskning kring virtuella arbetsplatser eftersom denna arbetsmetod inte var någonting nytt. Mycket av den forskningen menade att tilliten, kommunikationen, samt interaktionen utgör tre stora utmaningar vid virtuella arbetsplatser. Det fanns även mycket forskning kring organisationskultur och hur denna kan vara uppbyggd, bland annat genom olika subkulturer. Det fanns dock ingen forskning gällande vilka organisationskulturella utmaningar som uppstår vid övergången till en virtuell arbetsplats. Covid-19 pandemin utgjorde därmed en unik möjlighet att studera denna tvingade förändring utifrån olika verksamheters perspektiv. Den här studien har därmed bidragit med ett underlag som kan utveckla organisationskulturen samt underlätta övergången till virtuella arbetsplatser.  Studien har haft som syfte att undersöka vilka utmaningar som uppstått och påverkat organisationskulturen i den påtvingade förändringen, samt identifiera hur verksamheter har hanterat dessa utmaningar. Utifrån den teoretiska referensramen gjordes ett konceptuellt ramverk som stod till grund för studiens intervjuer. I studien genomfördes sju intervjuer med människor i ledande positioner, varav tre arbetade inom offentlig sektor, och fyra i privat sektor. Alla sju respondenterna hade ett personalansvar över arbetslag som hade övergått till att arbeta virtuellt på distans som en konsekvens av covid-19. Empirin visade att kommunikationen, interaktionen samt tilliten alla var meningsfulla utmaningar såsom teorier beskrivit och genom en analys av detta visade studien hur och varför detta kan skapa organisationskulturella problem samt hur verksamheter har arbetat för att hantera dessa utmaningar.   Studien både bekräftar befintlig forskning inom virtuella arbetsplatser, men kommer också med nya insikter kring organisationskulturella utmaningar samt metoder för att hantera dessa. Därmed presenteras en ny modell för att förklara sambandet med den befintliga teorin och den nya informationen som studiens respondenter bidragit med.

In today’s volatile market, retail companies struggle for survival as they have to become more flexible and dynamic. Thus, they change the organization, implementing agile methods. However agile is more than a set of practices and therefore the implementation process needs to be accompanied by organizational development to accomplish successful organizational change. This has been shown to be difficult for retail companies due to their size, defined silos, comfortable long-established ways of doing things and strong bureaucratic hierarchical culture. This thesis studies the implementation of agile in a large-scale retail organization and uses organizational development as a tool for deeper understanding and analysis. The study has been conducted at one of Sweden's leading retail organizations, where the research design contains two phases: one pre-study phase where a deeper understanding of the company and the transformation is achieved resulting in a problem formulation and the second phase where the main study is directed by the problem formulation and leads to an analysis and conclusion. The analysis is based on empirics gathered from three separate teams and is divided into three interconnected change phases, “Preparation”, “Implementation” and “Desired state”. From the analysis in the preparation and implementation phases; strengths and challenges within the organization were identified. Together with a maturity model to evaluate the implemented agile practices and an organizational culture assessment instrument to evaluate people and culture, the strengths and challenges were then used to estimate their current state and compare it to their future desired state. In conclusion, the strengths of the case company were that, when implemented, the observed teams incorporated the agile ceremonies and ways of work successfully. However, there were challenges identified in relation to resistance within management, there was a general lack of support from the sponsors and confusion about the managerial roles. There was also a lack of communication, cooperation and synchronizations between teams. / I dagens flyktiga marknader kämpar företag inom dagligvaruhandeln för att överleva då de måste bli mer flexibla och dynamiska i deras strategi. För att bemöta detta ändrar företagen sin strategi genom implementering av agila metoder. Emellertid handlar att vara agil inte bara om att använda sig av olika verktyg och övningar för att ändra hur man arbetar, utan för att implementeringen av agila metoder ska vara lyckad, måste den följas med av en lyckad organisationsförändring. En sådan agil implementering och organisationsförändring har visats vara komplicerad i just dagligvaruhandeln på grund av organisationernas ofta stora storlek, definierade silos, komfortabla gamla traditioner och starka hierarkiska organisationskultur. Denna uppsats studerar implementationen av agilt i ett storskaligt företag inom dagligvaruhandeln och använder sig av organisationsutveckling som ett verktyg för att nå en djupare förståelse och analys. Analysen är uppdelad i tre olika sammanhängande faser “Förberedelse”, “Implementering”, och “Önskat Tillstånd”. Empirin analysen är baserad på kommer från tre olika separata team, vilka är i olika faser av den agila transformationen. I förberedelse- och implementeringsfaserna identifieras styrkor och utmaningar hos företaget. Dessa används sedan tillsammans med en mognadhetsmodell, för att evaluera de agila tillvägagångssätten samt ett bedömningsinstrument för organisationskultur, för att evaluera personer och kultur, i syfte att sedan utvärdera det nuvarande tillståndet i jämförelse med det önskade. Sammanfattningsvis lyckades de observerade teamen att framgångsrikt implementera de agila metoderna och arbetssätten. Däremot identifierades flera utmaningar i relation till motstånd inom management. Det fanns en generell förvirring kring chefs rollernas betydelse och det saknades stöd från ledningsgruppen. Slutligen identifierades även förbättringsområden inom kommunikation, samarbete och synkronisering mellan olika team.

Attutforska och definiera vilka faktorer som bygger upp en långsiktigt hållbarverksamhet med välmående och flexibla medarbetare är viktigt i ett samhälle medkrav på snabba förändringar. Appreciative leadership är en ledarskapsfilosofivars praktik i teorin kommer ur de fem kärnstrategier (5 I) och vars förväntadeeffekter starkt korrelerar med det som i litteraturen be-skrivs somfriskfaktorer i arbetslivet. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap kringhur de fem kärnstrategierna kan omsättas i praktik och utforska om utövandetger effekter på den psykosociala arbetsmiljön. I studien användes mixed methodsoch resultatet har sin grund en kvantitativ enkät som följdes upp medkvalitativa djupintervjuer samt fokusgrupp. Till grund för resultatet låg ocksåövergripande observationer samt dokumentanalys. Resultatet visar att samtligafem kärnstrategier i hög grad finns närvarande i verksamheten och att samtligamed-arbetare skattade och beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som utmärkt. Detkunde också konstateras att utövande av de fem kärnstrategierna i verksamhetentill stor del sker genom ett antal väl valda arbetssätt och metoder, blandannat en stark hjälpande kultur, inre ledarskap och klar kommunikation. Iresultatet går även att utläsa att det finns utmaningar med arbets-sättet ochatt det finns några grundläggande förutsättningar som beskrivs viktiga för attarbets-sättet som helhet ska fungera, däribland hög grundbemanning och starkgemensam värde-grund. Utifrån att kärnstrategiernas praktiska utövande isamtliga steg i studien beskrivs bidra till arbetslivets friskfaktorer ärslutsatsen att det är högst troligt att ett medvetet och praktiskt utövande av5 I kan bidra till en hälsosam arbetsplats, öka arbetsglädjen och iförlängningen minska risken för arbetsrelaterad ohälsa. / In a society   which demands rapid change, exploring and defining which factors build up a   long-term sustainable organisation with prosperous and flexible employees is   important. Appreciative leadership is a leadership philosophy which can be   split into five core strategies. (5 I) These strategies strongly correlate   with what is described in the literature as ”health factors” in the work   environment. The purpose of this study was to discover how the five core   strategies can be put in to practice and to explore what effect this has on   the psychosocial work environment. The study used mixed methods and the   result is based on a quantitative questionnaire that was followed up by   qualitative in-depth interviews and focus group. The basis for the result was   also general observation and a brief literature review. The result showed   that all five core strategies were present in the organization and that all   em-ployees described their psychosocial environment as excellent. It was also   noticed that the practice of the five core strategies in the organization   takes place through a number of well-chosen methods, including a strong   supportive culture, internal leadership and clear communi-cation. The result   also revealed that there were challenges with the actual way of working and   that there were some basic conditions that were described as important for   the method as a whole. These included high staffing and strong common values.   The practice of the core stra-tegies were described as contributing to the   health factors of working. It was concluded that it is highly likely that a   conscious practice of 5 I can contribute to a healthy work place, increase   work satisfaction and in the long term decrease the risk for work-related   illness. / <p>2019-06-27</p>

<p><strong>Introduction </strong>In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called “high-practice” products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project.</p><p><strong>Purpose </strong>The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development. The study is focusing on ”high-practice” products within the PUSH project.</p><p><strong>Theoretical approach </strong>In order to emphasize factors affecting innovation, theories regarding innovation systems, clusters and networks has been studied hence they  all concern organizational collaboration.</p><p><strong>Method </strong>The study’s qualitative approach is based on a semi deductive method. The analysis derives from a deductive outlook consistent with chosen theories, whereas collected data is used inductively to stress and enlarge part of the theoretical framework. Semi structured interviews, earlier research and evaluations constitutes most of the collected data.</p><p><strong>Results and analysis </strong>Experience from collaborations for innovation shows that some affecting factors can’t be influenced by collaborators, as political decisions and medical device directives. Collaborators can however affect circumstances such as connections and networking, which is significant to manage the innovation process; from idea to commercialization. An explicit focus on commercialization is important to the collaboration project’s surviving opportunities. A central cause why innovation projects don’t last is lack of funding, both for commercializing certain products as well as for retaining and developing existing innovation structures.</p><p><strong>Conclusion </strong>Collaborating projects should utilize existing structures and complement their networks to involve extensive competency. Decision makers need to decide whether innovation ventures shall be part of the County Council’s assignment. To fulfil the visions of the collaboration project, a policy common to all participants in the forthcoming innovation project needs to be stated, regarding ownership relations, risk sharing, funding and sharing of profits.</p> / <p><strong>Bakgrund </strong>För att främja medicinteknisk innovation inom vården har ett utvecklingsprojekt för samverkan mellan Stockholms landstingsstyrda sjukhus påbörjats, under namnet PUSH (Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård). Syftet med samverkan är att ta vara på landstingspersonalens idéer och utveckla s.k. high-practice-produkter samt att underlätta för medicintekniska företag att testa produkter i vårdmiljö. Liknande innovationssatsningar finns på olika håll i Sverige och utomlands, men det har varit problematiskt att få flera av dessa att överleva, då olika omständigheter påverkar utvecklingen av satsningarna. Samverkansprojektet mellan sjukhusen står således inför en rad utmaningar om de inte ska gå samma öde till mötes.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet är att undersöka omständigheter som är centrala för organisatorisk samverkan inom innovationssystem för utveckling av medicinteknik. Utgångspunkten är utveckling av ”high-practice-produkter” inom projektet PUSH.</p><p><strong>Teoretisk ansats </strong>För att belysa innovationspåverkande omständigheter i studien, har teorier om innovationssystem, kluster och nätverk studerats, utifrån att de behandlar organisatorisk samverkan.</p><p><strong>Metod </strong>Studiens kvalitativa upplägg bygger på ett semideduktivt tillvägagångssätt. Utifrån ett deduktivt synsätt utgår analysen från befintliga teorier medan empirin på ett induktivt sätt ligger till grund för att framhålla och vidga delar av teorierna. Insamlad data utgörs till stor del av semistrukturerade intervjuer och tidigare undersökningar och utvärderingar.</p><p><strong>Resultat och analys </strong>Erfarenheter från samverkansprojekt för innovationer visar att projekten påverkas delvis av omständigheter som ligger utanför projektens kontroll, som innovationspolitiska beslut och medicintekniskt regelverk. Påverkningsbara omständigheter är exempelvis att innovationsprojekt är beroende av ett välutvecklat kontaktnät som sträcker sig över hela innovationsprocessen, från utveckling av idén till kommersialisering. För långsiktig överlevnad är ett uttalat kommersialiseringsfokus av största vikt för projekten. En central orsak till att innovationsprojekt inte överlever på lång sikt är att det saknas finansiering, dels för kommersialisering av enskilda produkter och dels för att behålla och utveckla befintliga innovationsstrukturer.</p><p><strong>Slutdiskussion </strong>För samverkansprojekt bör befintliga strukturer utnyttjas och kompletteras med en utvidgning av nätverket för att involvera en bredare kompetens. Beslutsfattare måste ta ställning till om huruvida innovationssatsningar ingår i landstingets uppdrag. En gemensam policy för ägarförhållanden och risktagande, finansiering och fördelning av eventuella vinster måste utarbetas om samverkansprojektets visioner ska kunna uppnås.</p>

Introduction In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called “high-practice” products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project. Purpose The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development. The study is focusing on ”high-practice” products within the PUSH project. Theoretical approach In order to emphasize factors affecting innovation, theories regarding innovation systems, clusters and networks has been studied hence they  all concern organizational collaboration. Method The study’s qualitative approach is based on a semi deductive method. The analysis derives from a deductive outlook consistent with chosen theories, whereas collected data is used inductively to stress and enlarge part of the theoretical framework. Semi structured interviews, earlier research and evaluations constitutes most of the collected data. Results and analysis Experience from collaborations for innovation shows that some affecting factors can’t be influenced by collaborators, as political decisions and medical device directives. Collaborators can however affect circumstances such as connections and networking, which is significant to manage the innovation process; from idea to commercialization. An explicit focus on commercialization is important to the collaboration project’s surviving opportunities. A central cause why innovation projects don’t last is lack of funding, both for commercializing certain products as well as for retaining and developing existing innovation structures. Conclusion Collaborating projects should utilize existing structures and complement their networks to involve extensive competency. Decision makers need to decide whether innovation ventures shall be part of the County Council’s assignment. To fulfil the visions of the collaboration project, a policy common to all participants in the forthcoming innovation project needs to be stated, regarding ownership relations, risk sharing, funding and sharing of profits. / Bakgrund För att främja medicinteknisk innovation inom vården har ett utvecklingsprojekt för samverkan mellan Stockholms landstingsstyrda sjukhus påbörjats, under namnet PUSH (Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård). Syftet med samverkan är att ta vara på landstingspersonalens idéer och utveckla s.k. high-practice-produkter samt att underlätta för medicintekniska företag att testa produkter i vårdmiljö. Liknande innovationssatsningar finns på olika håll i Sverige och utomlands, men det har varit problematiskt att få flera av dessa att överleva, då olika omständigheter påverkar utvecklingen av satsningarna. Samverkansprojektet mellan sjukhusen står således inför en rad utmaningar om de inte ska gå samma öde till mötes. Syfte Syftet är att undersöka omständigheter som är centrala för organisatorisk samverkan inom innovationssystem för utveckling av medicinteknik. Utgångspunkten är utveckling av ”high-practice-produkter” inom projektet PUSH. Teoretisk ansats För att belysa innovationspåverkande omständigheter i studien, har teorier om innovationssystem, kluster och nätverk studerats, utifrån att de behandlar organisatorisk samverkan. Metod Studiens kvalitativa upplägg bygger på ett semideduktivt tillvägagångssätt. Utifrån ett deduktivt synsätt utgår analysen från befintliga teorier medan empirin på ett induktivt sätt ligger till grund för att framhålla och vidga delar av teorierna. Insamlad data utgörs till stor del av semistrukturerade intervjuer och tidigare undersökningar och utvärderingar. Resultat och analys Erfarenheter från samverkansprojekt för innovationer visar att projekten påverkas delvis av omständigheter som ligger utanför projektens kontroll, som innovationspolitiska beslut och medicintekniskt regelverk. Påverkningsbara omständigheter är exempelvis att innovationsprojekt är beroende av ett välutvecklat kontaktnät som sträcker sig över hela innovationsprocessen, från utveckling av idén till kommersialisering. För långsiktig överlevnad är ett uttalat kommersialiseringsfokus av största vikt för projekten. En central orsak till att innovationsprojekt inte överlever på lång sikt är att det saknas finansiering, dels för kommersialisering av enskilda produkter och dels för att behålla och utveckla befintliga innovationsstrukturer. Slutdiskussion För samverkansprojekt bör befintliga strukturer utnyttjas och kompletteras med en utvidgning av nätverket för att involvera en bredare kompetens. Beslutsfattare måste ta ställning till om huruvida innovationssatsningar ingår i landstingets uppdrag. En gemensam policy för ägarförhållanden och risktagande, finansiering och fördelning av eventuella vinster måste utarbetas om samverkansprojektets visioner ska kunna uppnås.