Introduction In order to foster innovation of medical devices within the healthcare sector, a collaboration project, PUSH, has been initiated including the hospitals managed by the Stockholm County Council. The collaboration aims to capture ideas from employees and turn them into so called “high-practice” products as well as facilitate the possibilities for medical device companies to try out their products in the settings of healthcare. Collaborations for innovation, comparable to the PUSH project, can be found in both Swedish and foreign regions, but some of them fail to survive due to obstacles affecting the progress of each collaboration. Avoiding the same destiny will be a challenge to the PUSH project. Purpose The purpose is to search for factors affecting organizational collaboration concerning innovation systems for medical device development. The study is focusing on ”high-practice” products within the PUSH project. Theoretical approach In order to emphasize factors affecting innovation, theories regarding innovation systems, clusters and networks has been studied hence they  all concern organizational collaboration. Method The study’s qualitative approach is based on a semi deductive method. The analysis derives from a deductive outlook consistent with chosen theories, whereas collected data is used inductively to stress and enlarge part of the theoretical framework. Semi structured interviews, earlier research and evaluations constitutes most of the collected data. Results and analysis Experience from collaborations for innovation shows that some affecting factors can’t be influenced by collaborators, as political decisions and medical device directives. Collaborators can however affect circumstances such as connections and networking, which is significant to manage the innovation process; from idea to commercialization. An explicit focus on commercialization is important to the collaboration project’s surviving opportunities. A central cause why innovation projects don’t last is lack of funding, both for commercializing certain products as well as for retaining and developing existing innovation structures. Conclusion Collaborating projects should utilize existing structures and complement their networks to involve extensive competency. Decision makers need to decide whether innovation ventures shall be part of the County Council’s assignment. To fulfil the visions of the collaboration project, a policy common to all participants in the forthcoming innovation project needs to be stated, regarding ownership relations, risk sharing, funding and sharing of profits. / Bakgrund För att främja medicinteknisk innovation inom vården har ett utvecklingsprojekt för samverkan mellan Stockholms landstingsstyrda sjukhus påbörjats, under namnet PUSH (Produktutveckling inom Stockholms hälso- och sjukvård). Syftet med samverkan är att ta vara på landstingspersonalens idéer och utveckla s.k. high-practice-produkter samt att underlätta för medicintekniska företag att testa produkter i vårdmiljö. Liknande innovationssatsningar finns på olika håll i Sverige och utomlands, men det har varit problematiskt att få flera av dessa att överleva, då olika omständigheter påverkar utvecklingen av satsningarna. Samverkansprojektet mellan sjukhusen står således inför en rad utmaningar om de inte ska gå samma öde till mötes. Syfte Syftet är att undersöka omständigheter som är centrala för organisatorisk samverkan inom innovationssystem för utveckling av medicinteknik. Utgångspunkten är utveckling av ”high-practice-produkter” inom projektet PUSH. Teoretisk ansats För att belysa innovationspåverkande omständigheter i studien, har teorier om innovationssystem, kluster och nätverk studerats, utifrån att de behandlar organisatorisk samverkan. Metod Studiens kvalitativa upplägg bygger på ett semideduktivt tillvägagångssätt. Utifrån ett deduktivt synsätt utgår analysen från befintliga teorier medan empirin på ett induktivt sätt ligger till grund för att framhålla och vidga delar av teorierna. Insamlad data utgörs till stor del av semistrukturerade intervjuer och tidigare undersökningar och utvärderingar. Resultat och analys Erfarenheter från samverkansprojekt för innovationer visar att projekten påverkas delvis av omständigheter som ligger utanför projektens kontroll, som innovationspolitiska beslut och medicintekniskt regelverk. Påverkningsbara omständigheter är exempelvis att innovationsprojekt är beroende av ett välutvecklat kontaktnät som sträcker sig över hela innovationsprocessen, från utveckling av idén till kommersialisering. För långsiktig överlevnad är ett uttalat kommersialiseringsfokus av största vikt för projekten. En central orsak till att innovationsprojekt inte överlever på lång sikt är att det saknas finansiering, dels för kommersialisering av enskilda produkter och dels för att behålla och utveckla befintliga innovationsstrukturer. Slutdiskussion För samverkansprojekt bör befintliga strukturer utnyttjas och kompletteras med en utvidgning av nätverket för att involvera en bredare kompetens. Beslutsfattare måste ta ställning till om huruvida innovationssatsningar ingår i landstingets uppdrag. En gemensam policy för ägarförhållanden och risktagande, finansiering och fördelning av eventuella vinster måste utarbetas om samverkansprojektets visioner ska kunna uppnås.

Ämnet för uppsatsen grundar sig i en ökad efterfrågan av att kunna införa teknik och informationsteknik (IT), som är testad och anpassad för en verksamhet redan innan införandet. Vidare finns det ett behov av att, genom nya innovationer, uppnå långsiktiga strategiska mål inom vård och omsorg. Därför har Sveriges innovationsmyndighet Vinnova startat en satsning på testbäddar inom vård och omsorg. En testbädd kan liknas vid en innovations- och testmiljö där samarbete mellan vårdpersonal, företag och forskning kan ske för att ta fram produkter, processer och tjänster som är anpassade till den miljö där dessa sedan ska tillämpas. Denna studie berör hur utveckling och organisering av en innovations- och testmiljö kan gå till och vilka utmaningar som finns. Vidare tar vi upp intressenters roller och behov i utvecklingen samt hur innovation kan stimuleras i en organisation. Detta har genomförts med hjälp av en fallstudie kring utvecklingen av en testbädd i Landstinget i Östergötland (LIÖ). Teorier inom områdena intressenter, utveckling och innovation används för att stödja analysen och skapa förståelse för vissa begrepp. Den empiriska undersökningen utförs genom semistrukturerade intervjuer med representanter från olika intressentgrupper till testbädd LIÖ. Analysen genomförs även med hjälp av dokumentstudier som en del i den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet diskuteras i relation till den teoretiska referensramen för att uppnå ett kunskapsbidrag i form av en slutsats. Denna berör hur en innovations- och testmiljö kan utvecklas och organiseras, intressenternas roll och behov i utvecklingen samt hur innovationer kan genereras och utvecklas i organisationer. Med fallets hjälp kan praktiken ge ny kunskap om dessa områden inför kommande utvecklingsprojekt av liknande karaktär. / The topic of this paper is based on an increased demand for the introduction of technology and information technology (IT), which is better tested and adapted for a business before the implementation. Furthermore, there is a need that through new innovations, achieve long-term strategic objectives in the care sector. Therefore, the Swedish innovation agency Vinnova started a venture in test beds in healthcare. A test bed can be likened to an innovation and testing environment. In these, collaboration between healthcare professionals, businesses and research is done to develop products, processes and services that are adapted to the environment in which they are then applied. This study concerns the development and organization of an innovation- and testing environment and what the challenges are. It also concerns the roles and the needs of the stakeholders in the development and how innovation can be achieved in an organization. This has been studied by a case concerning the development of the testbed LIÖ in Östergötland County Council. Theories in the fields of stakeholders, development and innovation are used to support the analysis around these parts, and to create an understanding of some concepts. The empirical study is carried out through semi-structured interviews with representatives from various stakeholder groups to testbed LIÖ. The analysis is also carried out with the help of document studies as part of the empirical investigation. The empirical data are discussed in relation to the theoretical framework for achieving a knowledge contribution in the form of a conclusion. This affects how an innovation and test environment can be developed and organized, stakeholder roles and needs of the development and how innovations can be generated and developed in organizations. The study of the case can provide new knowledge in these areas for future development projects of similar nature.

Studien syftar till att utforska hur erfarenheter skapas under upprättandet av ett nytt regemente och hur de påverkar projektet.Studien är kvalitativ och induktiv där empirin inhämtats genom intervjuer och observationer. Studien fokuserar på tillkomsten av Bergslagens Artilleriregemente, A 9, men studier har även skett av Gotlands Regemente och Skaraborgs Regemente för att skapa en förståelse för det historiska arv som A 9 verkar i. Sprunget ur organisationsteori har meningsskapande, i studien benämnt som sensemaking, utvecklats som ett perspektiv för att förstå och navigera i komplexa system. Sensemaking är en process där individer och grupper söker, använder och tolkar information för att skapa en förståelse av sin omgivning och de situationer de befinner sig i. Sensemaking innebär att individen integrerar sina egna erfarenheter, satt i aktuell kontext och tolkar därigenom informationen. Detta gör det möjligt för organisationer att skapa mening av komplexa situationer och att fatta mer underbyggda beslut. Dessa beslut förankras sedan genom att individer försöker påverka andra att anta en gemensam tolkning av situationens mening, i studien benämnt som sensegiving. Resultatet av insamlade data visar att etableringen av Bergslagens artilleriregemente både innehåller utmaningar och problem men också framåtanda, problemlösande och en stark inneboende vilja att lösa uppgiften på ett förstklassigt sätt. Den innehåller också något djupare, något som är lite mer abstrakt. Under intervjuerna har vi upplevt att när vi ställer frågor om erfarenhetshantering, som i sig är ett relativt byråkratiskt och processinriktat frågeområde, så handlar svaren allt som ofta om det som upplevs svårt eller som inte fått möjlighet att processas i individens reflektioner eller tillsammans i gruppen på ett bra sätt. Många händelser som redan ägt rum har inte är blivit omhändertagna då reflektioner kring dessa händelser inte varit tillräckligt eller uteblivit. När data och upplevelser som vi fått under intervjuerna läggs samman såg vi ett mönster där erfarenhetshanteringen som vi kan se framgå av empirin i första hand inte är formbar i skrift eller ord utan istället som en pågående process i de individer och grupper som vi studerat. Studiens övergripande slutsatser är att för att sensemaking som koncept ska vara applicerbart i en organisation som Försvarsmakten så behövs en gemensam målbild och identitet skapas, utrymme för att reflektera retrospektivt över händelser i verksamheten, mandat som stärks och delegeras till rätt nivå, en flexibel syn på lednings- och arbetsmetoder och en förståelse för att nätverk mellan människor är den motor som driver sensemaking i organisationen. / The purpose of this study is to explore how experiences are formed during the establishment of a new regiment and how they impact the project. The study is a qualitative, inductive study where data was collected through interviews and observations. The study focuses on the creation of the Bergslagen Artillery Regiment, A 9, but studies have also been conducted on the Gotland Regiment and the Skaraborg Regiment to create an understanding of the historical legacy in which A 9 operates. Derived from organizational theory, sensemaking has developed as a perspective for understanding and navigating complex systems. Sensemaking is a process where individuals and groups seek, use and interpret information to create an understanding of their surroundings and the situations they are in. Sensemaking involves the individual integrating their own experiences, placed in the current context and thereby interpreting the information. This enables organizations to make sense of complex situations and make more informed decisions. These decisions are then anchored by individuals trying to influence others to adopt a common interpretation of the meaning of the situation, in the study referred to as sensegiving. The results of the collected data show that the establishment of the Bergslagen Artillery Regiment contains both challenges and problems but also forward momentum, problem-solving, and a strong inherent desire to solve the task in a first-class manner. It also contains something deeper, something that is a little more abstract. During the interviews, we have experienced that when we ask questions about lessons learned, which in itself is a relatively bureaucratic and process-oriented area of questioning, the answers often focus on what is perceived as difficult or what has not been given the opportunity to be processed in the individual's reflections or in the group in a good way. Many events that have already taken place have not been taken care of because reflections on these events have not been sufficient or have been lacking. When the data and experiences we have obtained during the interviews are combined, we see a pattern where lessons learned, as we can see from the empirical data, is primarily not formable in writing or words, but instead as an ongoing process in the individuals and groups we have studied. The overall conclusions of the study are that in order for sensemaking as a concept to be applicable in an organization like the Swedish Armed Forces, there is a need to create a shared vision and identity, space for retrospective reflection on operational events, strengthened and delegated mandates at the appropriate level, a flexible approach to leadership and work methods, and an understanding that networks among individuals are the engine that drives sensemaking in the organization.

Bakgrund och problemdiskussion: Mikro- och småföretag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten i Sverige. 22.6 % av Sveriges företag klassificeras som mikroföretag och denna storleksklass har svårt att växa vidare. I denna storleksklass är viljan att växa vidare god, dock avtar den då antalet anställda inom en organisation ökar. Detta då komplexiteten att styra och kontrollera företaget ökar. När ett företag växer ökar behovet av formell ekonomistyrning och att utveckla det kommer främja ett företags långsiktiga tillväxt. Att inte införa formell ekonomistyrning kan orsaka att ett företag inte uppnår dess fulla tillväxtpotential och kan medföra stor skada inom ett företag. Syfte: Det övergripande syftet är att utveckla en konceptuell modell som beskriver och förklarar behovet av formell ekonomistyrning hos mikroföretag i tillväxt, vilket ska möjliggöras genom två delsyften. Metod: En kvalitativ forskningsansats med flerfallstudie ansågs lämplig för studiens forskningsfråga och syfte. För empiriinsamling valdes semi-strukturerade intervjuer och dokument. Slutsats: Behovet av att införa formell ekonomistyrning tilltar under ett företags tillväxt. I uppstarten behövs det för att ett företag ska överleva, sälja och ha möjlighet att utveckla en produkt. Vid ökad efterfråga växer behovet av formell ekonomistyrning för att kontrollera tillväxten och möjliggöra arbete mot de uppsatta målen. Under ett företags utveckling utökas dess organisation vilket ökar behovet av att vidareutveckla den formella ekonomistyrningen. / Background and discussion: Micro- and small enterprises have become increasingly important for the employment and economic growth in Sweden. 22.6 % of the Swedish companies are classified as micro-enterprises, and this size class has difficulties to grow on. The desire to continue to grow in this size class is good, however it decreases as the number of employees within an organization increases. This is because the complexity of managing and controlling the company increases. When a company grows, the need for formal management control increases and to develop it will promote a company’s long-term growth. To not introduce formal management control may cause the company to not achieve its full growth potential and can also cause great damage within a company. Purpose: The overall purpose is to develop a conceptual model that describes and explains the need for formal management control of micro-enterprises in growth, which will be enabled through two smaller purposes. Method: A qualitative approach with a multiple case study was considered appropriate for the study’s research question and purpose. For empirical data collection was semi-structured interviews and documents selected. Conclusion: The need to establish formal management control increases during a company’s growth. In the start-up is it needed for a company to survive, to sell and have the opportunity to develop a product. In case of increased demand is the need for formal management control growing to control the growth and facilitate work towards the established goals. During the development of the company its organization expands, which increases the need to further develop the formal management control.

<p>When duties are documented, new ideas are often created regarding how the work should be carried out. Writing is an important source of development, but unfortunately the possibilities are limited when it comes to transferring new ways of thinking to personnel. As with organizational change in general, employees tend to neglect new instructions. On the basis of their personal ways of thinking, they might find that the new order is incorrect, requires more resources, lacks contact with reality, or cannot be understood. The people who have prepared the new directives think they are surely justified and easy to understand. In their eyes, those who stick to what used to be correct and reasonable seem resistant to change.</p><p>The aim of this dissertation is to understand the influence of self-assessment on service cognition and to propose how this influence can be utilized to attain strategic aims. The term self-assessment refers here to the activity whereby employees, in a structured manner, collectively assess and document their own instructions. The concept of service cognition refers to individual employee’s conceptions on how to carry out their own tasks, on how colleagues carry out theirs, and on connections between activities in the common workflow. The object of study is self-assessment as business process modeling at the local offices of the Swedish Employment Service.</p><p>What is explored is the crass but fruitful understanding that new ways of thinking more easily arise among those who define organizational design than among those who are expected to change. Using socio-cognitive theory as well as longitudinal and extensive action research, the reasons are investigated behind the inevitable development of units which are trusted to write their own instructions and, in so doing, start to talk about the way work is done. Despite the independence needed to coordinate by consensus, it seems that the collective mind thereby induced actually enhances opportunities for central control and change: Units designing their own routines surely become better coordinated, but also more controllable and adaptive to strategic change. Furthermore, some principles are presented to support self-assessment regarding organization and change.</p>

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom. Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag. Utmaningar som den svenska hälso- och sjukvården står inför presenteras, som demografiska förändringar, ökade sjukvårdskostnader, dyrare behandlingsmetoder och färre kommersialiserade innovationer inom medicinsk teknik.  Omständigheter som påverkar produktutveckling för hälso- och sjukvården belyses, dels genom den regulatoriska gränsdragningen mellan IT-produkter och medicintekniska produkter och dels utifrån en genomgång av forskning inom produkt- och tjänsteutveckling och utifrån de frågor kring hur företag bedriver produktutveckling som ställts i intervjuerna och i webbenkäten. Resultatet visar att företagen i högsta grad är beroende av samarbete med sjukvården i olika faser av sin produktutvecklingsprocess och att flera företag uttrycker ett behov av en testbäddsstruktur. Företagen samarbetar med vården framförallt för att det möjliggör att utveckla mer vårdanpassade produkter. Samarbete med vården ger kortare utvecklingstider och därmed minskade utvecklingskostnader. Det förenklar även arbetet med validering av produkters funktionalitet. Flera företag har utarbetade samarbeten direkt in på vårdavdelningar, medan andra i dagsläget saknar nödvändiga samarbetsstrukturer. Studien har identifierat ett flertal företag som visat intresse för ett samarbete med Testbädden och ytterligare ett antal som har önskat att få mer information om vad Testbädden kan erbjuda. I kommersialiseringsplanen föreslås Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa fokusera på sin nisch samt vidareutveckla den kompetens som företagen saknar. Testbädden bör arbeta vidare med att utveckla både externa kontakter och den interna samverkansorganisationen på Karolinska för att möjliggöra effektiva, smidiga och kvalitativa samarbeten mellan företag och sjukhusets avdelningar. / The purpose is to study the demand for a testbed for telemedicine and to analyze the medical device-developing companies’ requirements on the testbed’s facilities when collaborating with the healthcare sector in their product development. The study’s aim is to result in a commercialization plan for Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth, at the department of Biomedical Engineering at Karolinska University Hospital. During the study, 19 interviews and 6 telephone-interviews has been held with people from the medical device industry, hospitals, potential funders and collaboration structures which foster medical device development. A web-survey has been sent to 279 companies within the fields of medical technologies, IT and telecom, to quantify the results from the interviews. The study describes how the clinical research on medical technologies has changed over the last decades and what the situation is like today. Present and forthcoming challenges to the Swedish health care system is presented, like demographic changes, increasing healthcare-costs, expensive treatments and the scarcity of medical device innovations being commercialized. Obstacles affecting the medical device development are studied, including the regulatory differences between IT and medical devices. An analysis of the research on product and service development is also looked at from the perspectives on how the medical device companies develop their products, which is derived from both interviews and the web-survey. The result shows that medical device companies rely upon the ability to collaborate with the hospitals in different phases of their product development process and that there is an extensive need for a testbed structure amongst companies. The companies that collaborate with hospitals do it primarily because it makes their products more adaptive to functioning in the settings of healthcare, time to market and development costs can be decreased and it facilitates the process when validating the functionality of their products. Several companies have their ways of collaborating with hospital wards whilst others explicitly lack indispensable collaboration structures. The study has identified some companies which have shown interest in collaborating with Testbed Karolinska for telemedicine and eHealth and other ones whom wish to receive more information on what the testbed can offer them. In the commercialization plan it is suggested that Karolinska Testbed for telemedicine and eHealth shall focus on their niche and elaborate the competency which the companies doesn’t have. It is also suggested that the Testbed continues the work with developing the internal organization within Karolinska to enable efficient, flexible and qualitative collaboration between companies and the clinics at Karolinska University Hospital.

Den här uppsatsen handlar om facilitatorns roll och yrkeskunnande. En roll som är relativt ny och för de flesta fortfarande helt obekant. Facilitatorn anlitas för att underlätta för grupper att föra samtal och dialog, men också för att gemensamt reflektera. Viktiga förutsättningar för att hitta formerna för fruktbara samarbeten, vilket står högt på många organisationers agendor idag.   I uppsatsen redogör jag inledningsvis för den möteskultur som råder inom organisationer idag. En kultur där medarbetare och chefer avsätter mycket tid i möten som vare sig ger dem själva, organisationen eller samhället något av värde. Det är många gånger envägskommunikation eller förmedling av information. I en tidsanda som ställer höga krav på rationaliseringar och effektivseringar har det dessvärre också blivit så, att tiden för samtal och genuina dialoger succesivt har reducerats till förmån för ökad kommunikation i olika digitala kanaler, inte misnt e-mail och sociala medier. Jag vill hävda att vi människor behöver träffas och samtala för att nå en gemensam och fördjupad förståelse för varandra och våra olika sakfrågor. Vad händer på sikt om vi inte ges möjlighet till gemensam reflektion? Hur ska vi kunna samarbeta om vi inte lär känna varandra och de förutsättningar som råder?   I inledningen redogör jag även för delar av den kunskapsteori som finns kopplat till ämnesområdet yrkeskunnande och teknologi, men också för min mission – att återerövra samtalet som en viktig arbetsmetod. Uppsatsen är skriven i essäistisk stil och det empiriska materialet kommer från de texter jag själv har författat under masterutbildnignens två år då dialogseminariemetoden tillämpats, men också från den dialogseminarieserie som jag själv har genomfört med sex andra facilitatorskollegor. Tillsammans har vi börjat utforska vår gemensamma profession och det yrkeskunnande som vi representerar.   Facilitatorns yrkeskunnande är mångfacetterat och svårfångat, men handlar i mångt och mycket om att vara öppen för människors olikheter. Se dem som berikande. Vara krockfrämjande. Bejaka olika perspektiv och infallsvinklar på saker och ting. Inte vara rädd för att konfrontera. Facilitatorn jobbar med olika tempoväxlingar och har en mängd olika metoder och tekniker till sitt förfogande för att möta olika problemställningar. Planerat eller improviserat. Det finns tydliga analogier med teatern, men också med läkar- och läraryrket. Det handlar om att skapa spänningar och väcka känslor hos deltagarna. Och sedan ta hand om och förvalta de känslor som väckts. Som facilitator blir man aldrig fullärd. Alla grupper är olika och varje ny mötessituation bjuder på nya utmaningar.   För mig känns det som att resan mot bättre vetande precis har börjat. I mina texter kan jag skönja en utveckling över tid, men det finns otaliga gator kvar att utforska. Jag är fortsatt nyfiken och jag vet bestämt att jag vil fortsätta att fördjupa mina kunskaper om facilitatorns yrkeskunnande och gärna då med dialogseminariet som fortsatt forskningsmetod. / This thesis explores the role and skills of a professional facilitator. A facilitator is hired to facilitate meetings and other group processes trough dialogue, conversations and active participation, with the purpose of makig reflection and collaboration within and between organisations possible.

This is a study of innovation in Knowledge Intensive Business Services (KIBS) and the impact innovation has on employment. The thesis relies on theories within the fields of "innovation in services", in particular KIBS, and "innovation and employment", taking as its point of departure the taxonomy of product and process innovation. The thesis is based on a discussion of innovation in services with a focus on how innovation in services may be understood and delineated. A long discussion is dedicated to the taxonomy of product and process innovation and the extent to which these concepts may be applicable to innovation in services. The thesis also scrutinises the concept of KIBS and how this can be defined. It further discusses features commonly associated with KIBS firms. The thesis is also rooted in the broader issue of innovation as a creator and destroyer of employment and makes a contribution in applying these issues to service sectors. The empirical part of the thesis builds on a database compiled for the research project, comprised of 967 Swedish KIBS firms. The database covers issues of innovation, employment and characteristics of the firm. The findings indicate that innovation was common in Swedish KIBS firms and that innovations often had an impact on employment. However, the thesis did not detect a straightforward relation between type of innovation (technological process innovation, organisational process innovation, goods product innovation and service product innovation) and the impact on employment. Explanations other than type of innovation have to be considered to analyse the impact of innovation on employment. The thesis further suggests that although innovation in KIBS is common, innovation itself is difficult to conceptualise and delineate.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination – att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål – blir då en viktig aktivitet. Att kommunicera över distans i den takt organisationen kräver är en omöjlighet utan att implementera informations- och kommunikationsteknik (IKT) – digitala verktyg med fokus på kommunikation och spridandet av information. Vi vill i denna uppsats undersöka hur koordination sker i distribuerade IT-projekt, samt vilken roll IKT-stöd har vid koordination av distribuerade IT-projekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande användandet av IKT-stöd för koordination i distribuerade IT- projekt. Vi genomför denna kvalitativa fallstudie hos IFS World Operations AB – en global affärssystemsleverantör. Data har samlats in genom intervjuer med personer i olika roller inom det undersökta it projektet. Vi har ställt de empiriska resultaten i relation till teorier inom områden som koordination, IT-projekt samt IKT. Våra resultat visar att koordination i agila, distribuerade IT-projekt sker på två nivåer; strategisk samt operationell koordination. Dessa syftar att uppnå mål på olika nivåer. Vi har också kunnat dela in koordinationshandlingar i tre typer utvecklade från teori och observationer; ömsesidig anpassning, framväxande standardisering och organisationsförvaltning. Vi kan även sluta oss till att IKT-stöd främst förhåller sig till koordination på tre sätt i ett distribuerat IT-projekt; möjliggörande, medierande samt begränsande. Med stöd av de ovan presenterade resultaten har vi tagit fram faktorer vi funnit påverka möjligheten att koordinera IT-projekt. Dessa är; gruppdynamik, graden av distribution, fasta utvecklingsgrupper, utveckla teknik tillsammans med organisation samt standardiserade kommunikationskanaler. / Information systems are often developed in globally distributed organizations. Many times the reason for being distributed is to meet requirements and demands from the organizations surrounding and to acquire a specialized set of skills. Global organizations may choose to work distributed, which means that development teams are spread out over multiple locations. This can create problems; how do you make all parts of the organization work together towards a common goal? Thus, coordination – The management of interdependent elements in a complex organization so as to enable them to work together effectively toward a specific goal – becomes important. Long distance communication using information and communication technology (ICT) – digital tools with the purpose of endorsing communication and knowledge – is required to coordinate between locations. In this thesis we examine how coordination is performed in distributed IT-projects. We will also address the role that information and communications technology plays in coordination of these projects. The purpose of the study is to contribute with knowledge in the area of using ICT tools for coordinating distributed IT-projects. This qualitative case study was conducted in cooperation with IFS World Operations AB – a global provider of an Enterprise Resource Planning system. Our empirical data has been collected using five interviews, all with different types of roles from within IT-projects. The data has then been put in relation to theories concerning coordination, IT-projects and ICT. Our findings show coordination in distributed, agile software development projects is working on two levels; strategic and operational coordination. The difference lies with the motivation to complete goals on different levels of the organization. We can also conclude that there are three different kinds of means to carry out coordination; Mutual Adjustment, Emerging standardization and organizational management. Concerning the role of ICT in the coordination of distributed IT-projects we have found it to be threefold; enabling, mediating and limiting. Based on these findings we conclude this study by presenting five factors that influence the ability to coordinate distributed IT-projects. These are: group dynamics, level of distribution, fixed development teams, parallel development of technology and organization and standardized communication channels.

When duties are documented, new ideas are often created regarding how the work should be carried out. Writing is an important source of development, but unfortunately the possibilities are limited when it comes to transferring new ways of thinking to personnel. As with organizational change in general, employees tend to neglect new instructions. On the basis of their personal ways of thinking, they might find that the new order is incorrect, requires more resources, lacks contact with reality, or cannot be understood. The people who have prepared the new directives think they are surely justified and easy to understand. In their eyes, those who stick to what used to be correct and reasonable seem resistant to change. The aim of this dissertation is to understand the influence of self-assessment on service cognition and to propose how this influence can be utilized to attain strategic aims. The term self-assessment refers here to the activity whereby employees, in a structured manner, collectively assess and document their own instructions. The concept of service cognition refers to individual employee’s conceptions on how to carry out their own tasks, on how colleagues carry out theirs, and on connections between activities in the common workflow. The object of study is self-assessment as business process modeling at the local offices of the Swedish Employment Service. What is explored is the crass but fruitful understanding that new ways of thinking more easily arise among those who define organizational design than among those who are expected to change. Using socio-cognitive theory as well as longitudinal and extensive action research, the reasons are investigated behind the inevitable development of units which are trusted to write their own instructions and, in so doing, start to talk about the way work is done. Despite the independence needed to coordinate by consensus, it seems that the collective mind thereby induced actually enhances opportunities for central control and change: Units designing their own routines surely become better coordinated, but also more controllable and adaptive to strategic change. Furthermore, some principles are presented to support self-assessment regarding organization and change.