Under de senaste åren har en del förändringar skett inom det specialpedagogiska området, bland annat på hur man ser på stödinsatser inom skola och rådgivning. Yrkesrollen som rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten innebär ett stödjande arbete som utgår från ett av regeringen utformat myndighetsuppdrag. Arbetet har ett specialpedagogiskt fokus där det handledande samtalet utgör ett av de främsta verktygen. Det är också en yrkesroll som utifrån skolpolitiska uppdrag och samhällsutveckling ständigt är i förändring.Inom forskningsfältet specialpedagogik och skola pågår studier internationellt såväl som i Sverige kring handledning och samtalspraktiker. Ett centralt tema i dessa är perspektivval, i meningen vems lärande som är i fokus för samtalen. Fortsatt forskning kring ämnet efterfrågas och i dagsläget saknas studier kring rådgivares yrkesroll i förhållande till uppdrag och en samtalande praktik.Syftet med undersökningen är att studera yrkessocialisation bland rådgivare inom en statlig myndighet. Utgångspunkten tas i deras berättelser och beskrivna erfarenheter.Undersökningen har yrkeslivsberättelser och ett specialpedagogiskt perspektiv som utgångspunkt där ämnet beaktas utifrån individ såväl som grupp, kollektiv och organisation. Den innefattar ett språkligt såväl som kollektivt lärandeperspektiv. I första hand har undersökningen ett hermeneutiskt och livsberättelsegrundat förhållningssätt med utgångspunkt i narrationsforskningsteorier.Resultatet visar på en komplex verksamhet där rådgivare beskriver ett spänningsfält mellan de egna och organisationens förväntningar ur ett kunskapsutvecklingsperspektiv. Kollaborativt och kollegialt lärande utgör en viktig faktor för arbetet inom organisationens samtliga nivåer.

Lean har ökat i populäritet inom den offentliga sektorn men den forskning som finns om lean i detta sammanhang är fortfarande begränsad. Syftet med uppsatsen är att analysera hur lean tillämpas i svensk offentlig sektor och om lean är en meningsfull satsning försvenska kommuner. Detta görs genom en kvalitativ fallstudie där vi intervjuar medarbetare på två kommunala förvaltningar i Växjö kommun. Analysen jämför datan med 14 principer som leankonceptet bygger på och diskuterar speciella förutsättningarför lean i offentlig sektor. Leansatsningen ställs i relation till effekterna av lean hos verksamheterna. Vår studie visar att lean tillämpas i hög grad men utan kundfokus i de kommunala verksamheter som vi har undersökt. Trots detta har man uppnått goda effekter av lean vilket kan förklaras av ett förbättrat ledarskap. Lean kan alltså vara en effektiv styrmodell i offentlig sektor men för att satsningen ska vara motiverad bör verksamheten arbeta bort hindren för lean och implementera hela konceptet.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005.

Författare: Elina Olsson & Tilda Zerat Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III – organisation, examensarbete (kandidat), 15 hp, 2FE78E   Titel:                                                         Gör er redo för generation Z! – Olika aspekter inom motivation för den nya arbetskraften Problemformulering: Vad motiverar generation Z i arbetslivet? Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga vad som motiverar generation Z i arbetslivet. Metod: Deduktiv ansats med en kvalitativ och fenomenografisk analys. Datainsamlingen skedde med två olika metoder i form av strukturerade intervjuer och fokusgrupper. Slutsats: Studien påvisar att organisationers uppfattning om generation Z och generation Z egna krav på en arbetsplats till viss del stämmer överens. Trots olika detaljskillnader uppfattas det att generation Z övergripande motiveras av en företagskultur som präglas av stöttande, coachande ledarskap, utvecklingsmöjligheter och frihet under ansvar. Nyckelord: Generation Z, motivation, ledarskap, motivationsfaktorer, organisationsutveckling, motiverande arbete, företagskultur, generationsskillnader, yngre generationer.

I vilken utsträckning åstadkommer ledarskapsutveckling effekter och resultat för de företag som bekostar och upphandlar ledarprogram? I föreliggande uppsats undersöks vilka effekter och resultat som kan härledas till företagsinterna program genom djupintervjuer av respondenter inom Folktandvården Skåne.  Undersökningen visar att programmet gett effekter på individuell och organisatorisk nivå - framförallt i en förflyttning från ett operationellt till ett mer relationellt perspektiv men också i fråga om en utvecklad helhetssyn på uppdraget som framförallt visar sig i ett utvecklat ledningsgruppsarbete.  Resultaten visar också att utformningen av programmen har betydelse i fråga om verksamhetsnära integration. Individer utvecklar såväl chefs- som ledarkompetens samtidigt som organisationen genom samordning av program och verksamhetsutveckling skapar goda förutsättningar för tillämpning av lärande.  Resultaten visar också att programmen och aktiviteter i företaget kan utgöra interna handlingsarenor, där ledarna genom interaktion i handling, utvecklar verksamhetsnära lärande och kunskap tillsammans med andra chefer där den egna kompetensen prövas och bekräftas.

With basis in the Swedish Sport Federations strategic document Strategi 2025 the Swedish Football Association developed a concept called Diplomerad förening to offer a development concept for all football clubs. The concept is intended to contribute to a structure and a framework for clubs to work with their overall development and is the first of its kind. On this basis, and due to the fact that research points out that implementation of top-down policies on grass-roots level may be challenging for local sports clubs, this study has the following objective: The object of this study is to illustrate how clubs that has participated in and/or has finished the work with the Swedish Football Associations club development concept Diplomerad förening experienced the process and how the implementation and completion has affected the club’s operations. This will be illustrated through the following research questions: 1. How does the clubs experience the process and implementation of Diplomerad förening? 2. How does the clubs deem that the implementation and eventual completion of Diplomerad förening has affected their operations? The starting point to answer the research questions lies in the material which was collected through a survey and nine semi structured interviews. The survey was sent to all clubs that in some way had started the process Diplomerad förening and through the survey a selection of nine club representatives was chosen for the interviews. The material was analyzed through three theories, translation, outside-in and isomorphism. Translation says that analysis of implementation in sports clubs most consider that there first must be a translation of elements from higher up in the hierarchy. Outside-in wants the analysis not just to look at the club but also the context in which the club operates. Isomorphism takes the starting point in that all organizations are subjected to change forcing them to resemble other organizations that face the same environmental conditions.  The analysis of the empirical data show there is a general positive experience of the concept Diplomerad förening, not least regarding its potential. Clubs also experienced the need for a clearer introduction to the concept and the support from RF-SISU and the Special Sport District Federations together with more templates and flexibility. Furthermore, the concept is considered positive affecting the clubs by bringing structure and order. There is nevertheless a difference between the clubs in how well the actual implementation of the concept has gone. / Med grund i Riksidrottsförbundets strategidokument Strategi 2025 har Svenska Fotbollförbundet utvecklat konceptet de kallar för Diplomerad förening för att erbjuda ett utvecklingskoncept till alla fotbollsföreningar. Konceptet är tänkt att ge en struktur och ramar för föreningars arbete med sin föreningsutveckling och är det första koncept inom svensk idrott med ett helhetsfokus på föreningens utveckling. Med utgångspunkt i det och att forskning visar på att implementering av policys från högt upp i en hierarki kan stöta på problem har denna uppsats detta som syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa hur föreningar som deltagit i och/eller slutfört arbete med Svenska fotbollförbundets föreningsutvecklingskoncept Diplomerad förening upplevt processen och hur genomförande och slutanförande har påverkat föreningens verksamhet. Detta ska belysa genom följande frågeställningar: 1. Hur upplever föreningarna process och genomförande av Diplomerad förening? 2. Hur anser föreningarna att genomförande och eventuellt slutförande av Diplomerad förening har påverkat deras verksamhet? Utgångspunkten för att svara på frågeställningarna finns i materialet som är insamlat genom en enkät och nio semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades till alla föreningar som på något sätt inlett processen Diplomerad förening och utifrån enkäten gjordes ett urval av nio föreningsrepresentanter för intervjuerna. Materialet analyserades sedan med utgångspunkt i tre teorier, translation, utsidan-in och isomorfism. Translation som vill påvisa att analys av implementering i idrottsföreningar måste ske med insikt i att det sker en översättning av element som kommer från högre instanser. Utsida-in vill att utgångspunkt tas i att det inte bara är en organisation som ska implementera något utan att den även agerar i en kontext som måste tas hänsyn till. Isomorfism tar avstamp i att det inom alla branscher sker förändringar vilka medför att organisationer i allt högre utsträckning tenderar att likna varandra, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Slutsatsen efter analys av materialet är att det finns en genomgående positiv upplevelse av konceptet och framför allt dess potential. Upplevelsen är även att det behövs mer tydlighet kring introduktionen av konceptet och stöttning både från RF-SISU och Specialidrottsdistriktsförbund samt fler mallar samtidigt som flexibilitet även efterfrågas. Konceptet anses ha påverkat genom att ge struktur och ordning till föreningarna men att det skiftar mellan föreningarna när det gäller om den faktiska implementeringen i verksamheten blev gjord på ett bra sätt.

Abstract Title: Self-leadership and Organizational Progress Author: Anna Moore Background: Within the school system, as well as throughout the broader part of society, change is brought on more rapidly. Organizations must be inclined and able to change past practices. The organization within the school system is, however, very traditional depicted by how it is organized and by the conservative attitudes such as how professions within the school system interact with each other. It can therefore be difficult to change obsolete traditions that are associated with the teacher’s role. Self-leadership as a method has been found to have a positive effect on individuals as well as on groups and organizations. However, self-leadership in relation to organizational change has not yet been widely researched. This report is carried out through a pilot project conducted at the educational administration within a Swedish municipality. Purpose: The purpose of this report is to investigate and analyse organizational progress in relation to self-leadership within school environment through the perspective of school-leaders. Question at issue: Throughout the implementation of a change process, which factors can be identified as successful, in relation to the process. In what way can self-leadership help school-leaders accomplish a change process? Theoretical framework: Relevant theoretical framework was identified in order to analyse the empirical data. Three different fields where presented: affiliation and culture, organizational progress and communication throughout the change process. Method: This report is a case study carried out with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews with five respondents from three different schools as well as one respondent from the control group. The researcher’s paradigm can be identified as constructivism. A hermeneutic process was applied in order to interpret the empirical data. Conclusions: In relation to the pilot project being studied a series of success factors were identified: A change tendency as well as a more daring approach towards leading change will allow further organizational change. The need for change needs to come from within the organization. Take advantage of the prevailing affiliation and culture. Leaders must have good knowledge of the field they operate in as well of the particular unit they work at. With reason being able to adapt and adjust the course of actions as well as the chosen methods. Self-leadership strategies are found to have a positive effect on the change process throughout different steps of the way, individually as well as in relation to the group process. Further research in relation to self-leadership and organizational change is recommended. Especially in relation to determining a method to measure the extent and effect of self-leadership.

Syftet med uppsatsen var att analysera mindre IT-företag i expansionsfas. Det företag som låg till grund för studien var det mindre IT-företaget Cogitel. Forskningsmetoden för arbetet var en fallstudie, då uppsatsen grundläggande syfte var att studera och analysera ett specifikt studieobjekt. Det inledande forskningsarbetet har genomförts i form av kvalitativ metod för att skapa en grundläggande kunskap om studieobjektet företaget Cogitel och dess utveckling. Följande, så präglades ett induktivt tänkande den kvalitativa ansatsen och fokuserade på att tolka människans subjektiva upplevelse av omvärlden. Vid insamling av data har två typer av datadimensioner använts; primär data och sekundär data. Det material som samlades in i form av kvalitativ metod från företaget i fråga var den data som utgjorde det empiriska materialet. Den primära metoden för insamling av kvalitativ data som utgjorde det empiriska materialet genomfördes i form av en semistrukturerad intervjuteknik.För att besvara frågeställningen togs en teoretisk modell fram och låg som underlag för analysen. Slutsatsen drogs, utifrån presenterad teori och insamlat empiriskt material, att samtliga teorier byggde på att man som organisation fördelaktigt bland annat borde ha väldefinierade mål och en tydligt uttalad intern struktur. Det kan vara en strategi att vara ostrukturerad, vilket styrks av samtliga teoretiska utgångspunkter, men behövde ha ett givet syfte och vara uttalad för att kunna skapa värde för kärnorganisationen hos Cogitel. / The purpose of the essay was to analyze smaller IT companies that are in an expansion phase. The company that formed the basis of the study was the smaller IT company Cogitel.The research method of work was a case study, when the essay was the basic purpose to study and analyze a specific study object. This in-depth research was conducted in the form of qualitative method, for creating a basic knowledge of the study object of Cogitel and its development. Further, an inductive thinking was characterized by the qualitative approach and focused on interpreting man's subjective experience of the outside world. When collecting data, two types of data dimensions was used; primary data and secondary data. The material collected in the form of a qualitative method from the company in question was the data that constituted the empirical material. The primary method for collecting qualitative data that constituted the empirical material was carried out in the form of a semi-structured interview technique.To answer the research question, a theoretical model emerged and lay as a basis for the analysis. The conclusion was that based on the theories presented and collected empirical material, all theories were based on the fact that, as an organization, advantageous inter alia, should have well-defined goals and a clearly stated internal structure. There may be a strategy to be unstructured, which is strengthened by all theoretical assumptions, but needed a given purpose and be pronounced in order to create value for the core organization at Cogitel.

Forskning påvisar idag att det ställs allt större krav på en flexibel organisering varav den senaste uppkomsten av en sådan styrning kallas Teal-organisationen. Att utveckla en traditionell organisation till att bli Teal är inte en enkel process och forskning kring liknande utvecklingsprocesser även är bristande. Syftet med studien är att bidra med empiriska data om hur organisationsutveckling mot Teal ser ut och hur den praktiskt genomförs i ett traditionellt styrt företag. Undersökningen ämnar även ge en djupare och bredare förståelse om organisationsutveckling. För att besvara syftet har företaget, Frilans Finans, som genomgår en organisationsutveckling mot Teal, kvalitativt studerats. Givet resultat testades mot ett teoretiskt ramverk om organisationsutveckling. Resultatet har visat att påverkande faktorer och förutsättningar för en organisationsutveckling mot Teal kan jämföras med det teoretiska ramverket. Huruvida förutsättningarna givit önskat resultat ifrågasätts och utvecklingen kan därför ses som en cirkulär process, alternativt har företaget saknat väl utförda förutsättningar.

Forskning visar att studie- och yrkesvägledning i dagens samhälle inte ses som hela skolans ansvar. En kommun har startat ett projekt, där alla kommunens grundskolor ska ha en plan för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska bli hela skolans ansvar. Syftet med den här studien är därför att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av projektet. Studien har två frågeställningar som ämnar besvara studie- och yrkesvägledarnas syn på hur lärare upplever integrerad studie- och yrkesvägledning, samt vilken syn studie- och yrkesvägledarna har på projektets upplägg. Genom en kvalitativ metod har fyra studie- och yrkesvägledare intervjuats. Den insamlade datan har analyserats utifrån de teoretiska begreppen learning by doing, kontext, miljö och meningssammanhang. Resultatet visar att respondenterna upplever att många lärare inte förstår vad studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär, men att många lärare trots detta väver in studie- och yrkesvägledning i lektionerna i dagsläget. En plan för studie- och yrkesvägledning upplevs ge förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar, vilket skulle kunna ge effekter som studiemotiverade elever. Att en/ett par lärare från så gott som varje skola har fått delta på workshops samt fått information av kommunens studie- och yrkesvägledare, ses som ett bra tillvägagångssätt för att få ut studie- och yrkesvägledningen i verksamheten.