Η ανάγκη για υιοθέτηση της διεπιστημονικότητας αναγνωρίζεται από Διεθνείς Οργανισμούς, φορείς χρηματοδότησης, πανεπιστήμια και ερευνητικές μονάδες, ώστε να αντιμετωπιστούν τα πολύπλοκα κοινωνικά προβλήματα, τα οποία δεν είναι δυνατόν να επιλυθούν από μια μόνο επιστήμη. Η διεπιστημονικότητα αξιοποιεί τις διαφορετικές οπτικές και πρακτικές που κάθε επιστήμη προσφέρει, με σκοπό να επιτευχθούν καινοτόμες λύσεις για τα προβλήματα που απασχολούν την κοινωνία. Η παρούσα διδακτορική διατριβή εξετάζει τις διεπιστημονικές πρακτικές σε μεταπτυχιακό επίπεδο στα Ελληνικά Πανεπιστήμια. Η διεπιστημονικότητα θεωρείται ότι βασίζεται σε έναν «επιστημολογικό πλουραλισμό» ο οποίος νομιμοποιεί και άλλους τρόπους παραγωγής γνώσης. Η ανάλυση δείχνει ότι δεν υπάρχει ένας «χρυσός» κανόνας για μια επιτυχημένη εφαρμογή της διεπιστημονικότητας. Αντίθετα, υπάρχει μια ποικιλία «στιλ» εφαρμογής της. Η έρευνα κατέληξε σε μια τυπολογία της διεπιστημονικότητας στα Ελληνικά Πανεπιστήμια: μεθοδική, θεωρητική, εργαστηριακή και χαρισματική. Οι διαφορές μεταξύ τους εξαρτώνται από τις οργανωσιακές και γνωστικές συνθήκες της έρευνας. Αυτοί, ωστόσο, οι δύο παράγοντες δεν είναι ισοβαρείς, στο βαθμό που ο οργανωσιακός παράγοντας αναδεικνύεται πιο αδύναμος, καθώς οι αποφάσεις που λαμβάνονται σε θεσμικό επίπεδο, φιλτράρονται από το ακαδημαϊκό προσωπικό με αποτέλεσμα να επηρεάζεται η εφαρμογή της διεπιστημονικότητας. / There is a growing recognition of the need by International Organizations, funding agencies, universities and research units for interdisciplinary research to tackle complex societal problems that cannot be adequately addressed by single discipline alone. Interdisciplinarity capitalizes on a diversity of perspectives and practices that each discipline offers, in hopes of providing innovative solutions to multifaceted problems. The present thesis examines the practices of interdisciplinary research at post graduate level in Greek Universities. We took as point of departure that interdisciplinarity is based on an “epistemological pluralism” that legitimizes and deploys other ways of knowing. The analysis shows that there is no singular recipe for the successful implementation of interdisciplinarity. Instead, there is a multiplicity of adequate “styles” of interdisciplinarity. We arrived at a typology of interdisciplinarity in Greek Universities: methodical, charismatic, theoretical and laboratory. The differences between them depend upon the organizational and epistemic conditions of research practices. These two factors, however, are not equivalent, as the organizational one seems to be weak, because decisions which are made at institutional level, are filtered by the academic staff, thereby affecting the implementation of interdisciplinarity

There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i en kommunal verksamhet upplever att de organisatoriska förutsättningarna är för att utöva sitt ledarskap. Undersökningen har en kvalitativ inriktning där den empiriska datan samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta chefer på olika nivåer inom organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i Karaseks och Theorells (1992) Krav-kontroll-stödmodell samt House (1981) teori kring socialt stöd. Resultatet visar att cheferna med mindre erfarenhet inom ledarskapsområdet har sämre förutsättningar än de chefer som har lång ledarskapserfarenhet. Cheferna i organisationen befinner sig både i en aktiv och spänd arbetssituation. En aktiv arbetssituation har positiva effekter såsom arbetsglädje, men å andra sidan uppger cheferna att de har en spänd arbetssituation som kan resultera i stress och förslitningar. Flertalet av cheferna får sällan andrum eller reflektionstid på grund av arbetsdagar som präglas av möten och administrativa arbetsuppgifter som upptar stora delar av deras tid. Sammantaget upplever cheferna en hög arbetsbelastning samtidigt som många av dem ställer höga krav på sig själva, något som kan bidra till att balansen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Överlag upplever cheferna ett relativt gott stöd från omgivningen i arbetslivet, men att stödfunktionerna inte riktigt räcker till. Detta gäller framförallt de nya cheferna, som sällan får tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna utvecklas som ledare men också för att kunna vara bra ledare för sina medarbetare. Resultatet i studien visar också att det finns ett samband mellan effektiva kommunikationsled och chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Därav är det av stor vikt att utforska detta område ytterligare i framtida studier. / The purpose of this study is to investigate how managers in a municipal organisation perceivethe organisational conditions for exercising their leadership. The study has a qualitative focuswhere the empirical data was collected through semi-structured interviews with eight managersat different levels within the organisation. The empirical material has been analysed with thesupport of Karasek and Theorell's (1992) demand-control-support model and House's (1981)theory of social support. The results show that managers who have less experience in the field of leadership are at adisadvantage compared to managers with extensive leadership experience. The managers in theorganisation are in both an active and tense work situation. An active work situation has positiveeffects such as job satisfaction, but on the other hand, the managers state that they have a tensework situation that can lead to stress and wear and tear. The majority of managers rarely gettime to breathe or reflect because their working days are characterised by meetings andadministrative tasks that take up much of their time. Overall, managers experience a highworkload while many of them place high demands on themselves, which can contribute to ablurring of the work-life balance. Overall, managers feel relatively well supported by their workenvironment, but that the support functions are not quite enough. This is particularly true fornew managers, who rarely receive enough support and training to develop as a leader but alsoto be a good leader for their employees. The results of the study also show that there is a linkbetween effective communication channels and managers' ability to exercise their leadership.Therefore, it is of great importance to explore this area further in future studies.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

Ledarskapet är en viktig del i att skapa framgångsrika och konkurrenskraftiga organisationer där medarbetare mår bra och kan utvecklas (Granberg, 2011). Ledaren är den som har störst inflytande över de anställda då de med hjälp av sitt beteende kan påverka hur medarbetarna tänker och agerar (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Därför är det viktigt att första linjens chefer har de förutsättningar som krävs för att kunna utöva en ledarskapsstil som främjar motivation och engagemang, då det är en ledare som arbetar nära sina medarbetare. Chefernas ledarskap och arbetssituation inom äldreomsorgen har i stor utsträckning påverkats av Covid-19 pandemin och de restriktioner som upprättats (Coronakommissionen, 2020).Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen upplever att pandemin har påverkat deras förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring olika ledarskapsstilar.Resultatet visar att linjecheferna upplever en påverkan på både förutsättningar och ledarskap. Ständigt nya riktlinjer och rutiner har krävt ett mer flexibelt ledarskap, och nya arbetsuppgifter har lett till en högre arbetsbelastning. Pandemin har också skapat en stor oro hos både medar-betarna och cheferna, vilket har gjort att behovet av stöd från både organisationen och kollegor har ökat. Samtidigt har övergången från fysiska till digitala möten försvårat kommunikationen med medarbetare och kollegor, vilket i sin tur påverkat möjligheten att ge och få stöd.En slutsats som kan dras av resultatet är att cheferna har behövt kombinera olika ledarskapssti-lar under pandemin. För att kunna stötta oroliga medarbetare och se till att de nya riktlinjerna följs behövs en blandning av ett empatiskt och ett styrande ledarskap. / Leadership is an important part of creating successful and competitive organizations where em-ployees feel good and can develop (Granberg, 2011). The leader is the one who has the greatest influence over the employees as they can use their behavior to influence how the employees think and act (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Therefore, it is important that first-line managers practice a leadership style that promotes motivation and commitment as it is a leader who works closely with his employees. Managers' leadership and work situation in el-derly care have been affected by the Covid-19 pandemic and the restrictions that have been established (Coronakommissionen, 2020).The purpose of this study is to investigate how first-line managers in elderly care, feel that the pandemic has affected their ability to exercise their leadership. The study has a qualitative re-search approach, and the data collection is based on eight semi-structured interviews. The em-pirics have been analyzed with the help of previous research on different leadership styles.The results show that the line managers experience an impact on both conditions and leadership. Constantly changing guidelines and routines have required a more flexible leadership, and new tasks have led to a higher workload. The pandemic has also caused great concern among both employees and managers, which has increased the need for support from both the organization and colleagues. At the same time, the transition from physical to digital meetings has made it more difficult to communicate with employees and colleagues, which in turn has affected the ability to give and receive support.One conclusion that can be drawn from the result is that the managers had to combine different leadership styles during the pandemic. To be able to support anxious employees and ensure that the new guidelines are followed, a mixture of empathic and governing leadership is needed.

Arbetet med pedagogisk dokumentation ligger till grund för ett systematisk kvalitetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas arbete kring pedagogisk dokumentation, där de genom gruppdiskussioner utvecklar nya sätt att se på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation. För att pedagogisk dokumentation ska fungera som ett verktyg krävs det en gemensam förståelse för den pedagogiska processen, vilket studien belyser genom en fokusgruppsmetod. Arbetslagen fick genom en fokusgruppsdiskussion beskriva och reflektera över sitt arbete med pedagogisk dokumentation för att möjliggöra en fördjupad kunskap, genom en heuristisk process. Analysprocessen utgår från begreppen mediering och appropriering utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkom både viken av reflektionstid samt organisatoriska utvecklingsområden som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien belyser bidragande faktorer som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation.

The purpose of this study is to increase the understanding of how retail employees experience the organizational conditions in the workplace in order to be able to perform emotional work in relation to customers. The study is conducted through six qualitative semi-structured interviews with retail employees who are employed in different companies in the retail industry in Sweden. Based on the perspective of Arlie Hochschild's sociology of emotions and the concept of social support, the empirical material has been analyzed. The study's research questions are the following: ● How do retail employees relate to emotional labor? ● How are the organizational conditions at the workplace perceived for performing emotional labor? The result of the study shows that in their work role, retail employees manage and influence both their own and the customers' emotions in order to achieve customer trust. The varying expectations of expressed emotions in different situations can be described through Hochschild's concept of emotion rules and take place on the basis of both informal and formal emotion rules. Retail employees are constantly exposed to managing a distance between perceived and expressed emotions at work, which can be explained through two more of Hochschild's concepts: surface acting and deep acting. To manage emotional work, retail employees express the importance of social support from the environment. On the other hand, the study shows that social support from managers and supervisors was lacking in all interviewees' workplaces, which affects the perception of the organizational conditions for performing work. Time constraints, staff shortages and unreasonable demands from management are perceived as factors that affect the ability to perform emotional labor and risk resulting in unwanted emotions with negative attributes. In contrast to previous research, the results of this study show that retail employees' approach to emotional labor is influenced by more factors than interaction with the customer. / Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur butiksmedarbetare inom handelsbranschen upplever de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att kunna utföra det emotionella arbetet i relation till kunder. Studien utförs genom sex kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med butiksmedarbetare som förvärvsarbetar på olika företag inom handelsbranschen i Sverige. Utifrån Arlie Hochschilds emotionssociologiska perspektiv och begreppet socialt stöd har det empiriska materialet analyserats. Studiens frågeställningar är följande: ● Hur förhåller sig butiksmedarbetare till det emotionella arbetet? ● Hur upplevs de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att utföra det emotionella arbetet? Studiens resultat visar att butiksmedarbetare i sin yrkesroll hanterar och påverkar både sina individuella och kunders känslor i syfte att uppnå ett kundförtroende. De varierande förväntningar på uttryckta känslor i olika situationer kan beskrivas genom Hochschilds begrepp känsloregler och sker utifrån både informella och formella känsloregler. Butiksmedarbetare utsätts ständigt för hantering av en distans mellan upplevda och uttrycka känslor i arbetet, vilket kan förklaras genom ytterligare två av Hochschilds begrepp: ytagerande och djupagerande. För att hantera det emotionella arbetet är socialt stöd från omgivningen betydelsefullt för butiksmedarbetarna. Däremot visar studien att det sociala stödet från chef och ledning är bristande på samtliga intervjupersoners arbetsplatser, vilket påverkar upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna för att utföra arbetet. Tidsbrist, personalbrist och orimliga krav från ledningen upplevs vara faktorer som påverkar möjligheten till att utföra det emotionella arbetet och riskerar att resultera i oönskade känslor med negativt attribut. Till skillnad från tidigare forskning visar studiens resultat att butiksmedarbetares förhållningssätt till det emotionella arbetet påverkas av fler faktorer än interaktion med kund.

Den kommunala äldreomsorgen har hög sjukfrånvaro bland medarbetarna vilket skapar arbetsmiljöproblem för enhetscheferna som har svårt att hantera detta. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron inom den kommunala äldreomsorgen. Tidigare forskning är begränsad rörande enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. Politikerna, som är arbetsgivare, har det juridiska ansvaret och ska styra verksamheten för att främja en bra arbetsmiljö, både organisatoriskt, socialt och fysiskt. Det får konsekvenser för hela organisationen om inte chefers arbetsmiljö och förutsättningar är goda. Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats med tio enhetschefer från två utvalda kommuner och kombinerar teorier om organisatoriska förutsättningar med ett medarbetarperspektiv. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes digitalt via Zoom. Berättelserna från intervjuerna har analyserats och sammanställts genom en tematisk analys. Resultatet visar att enhetscheferna är begränsade i hanteringen av sjukfrånvaron på grund av organisatoriska förutsättningar vad gäller både de krav som ställs och de resurser som tilldelas. Denna studie bidrar med förståelse för vad organisatoriska förutsättningar betyder för enhetschefers möjlighet att hantera sjukfrånvaron i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar också att medarbetaren har betydelse för enhetschefers förutsättningar att hantera sjukfrånvaron. / The municipals care for the elderly has a high level of sick leave among the employees, this creates work environment problems for the unit managers who finds this difficult to deal with. The purpose of this study is to create an understanding of unit managers' conditions for managing sick leave within municipal care for the elderly. Previous research is limited concerning unit managers' conditions for managing sickness absence. Politicians as employers have the legal responsibility and must direct the business to promote a good organizational, social and physical working environment. If there are insufficiencies in the work environment and conditions for managers', it will impact the entire organization. This study has been carried out with a qualitative approach with ten unit managers from two selected municipalities and combines theories about organizational conditions from an employee perspective. The empirical data has been collected by using semi-structured interviews that were conducted digitally via Zoom. The stories from the interviews have been analyzed and compiled througha thematic analysis. The result shows that the unit managers are limited in the management regarding sick leave due to organizational conditions in terms of both the demands made and the resources allocated. This study contributes with an understanding of what organizational conditions mean for unit managers' ability to manage sick leave in municipal care for the elderly. The study also shows that the employee is important for unit managers' conditions for managing sick leave.

Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.

L’objectif principal de ce mémoire est d’approfondir l’état des connaissances au niveau des explications sociales des problèmes de santé mentale au sein de la main-d’œuvre. Il porte plus particulièrement sur le rôle médiateur du conflit travail-famille dans la séquence causale entre les conditions de l’organisation du travail et le développement des symptômes dépressifs. Les analyses nécessaires pour cette étude ont été effectuées à partir de données issues de l’enquête SALVEO qui portait sur les déterminants de la santé mentale au travail dans la population canadienne. Les analyses de cheminement de causalité multiniveaux ont révélé que le conflit travail-famille était significativement associé aux symptômes dépressifs. Cependant, les résultats ne permettaient pas de conclure que l’effet de toutes les conditions de l’organisation du travail était totalement médiatisé par le conflit travail-famille. Les résultats issus d’une démarche exploratoire indiquent néanmoins que certaines associations entre les conditions de l’organisation du travail et les symptômes dépressifs sont complètement médiatisées, que certaines sont partiellement médiatisées et que certaines sont associées directement avec les symptômes dépressifs. L’effet des demandes psychologiques, des heures de travail, de l’horaire de travail, du soutien des collègues et du revenu professionnel est complètement capturé par le conflit travail-famille. L’association entre l’insécurité d’emploi et les symptômes dépressifs est plutôt médiatisée partiellement. C'est-à-dire qu’une partie de l’effet de cette condition de travail agit directement sur les symptômes dépressifs, tandis qu’une partie de l’effet est indirect et passe par le conflit travail-famille. Par conséquent, ces résultats invitent les recherches futures ainsi que les interventions en entreprise à considérer le rôle central et complexe du conflit travail-famille dans la relation entre les conditions de l’organisation du travail et les symptômes dépressifs. / The main objective of this master’s thesis is to advance the state of knowledge in social explanations of mental health problems in the workforce. It focuses on the mediating effect of work-family conflict in a causal sequence between the conditions of work organization and the development of depressive symptoms. The statistical analyses required for this study were performed using data from the SALVEO’s survey on determinants of mental health in the Canadian population. Multilevel path analysis supported that work-family conflict relate significantly with more depressive symptoms. However, the results did not suggest that work-family conflict fully mediated the relation between work organization conditions and depressive symptoms. Nevertheless, in an exploratory approach, some associations between the work organization conditions and depressive symptoms were completely mediated, some were partially mediated and some were only associated with depressive symptoms. Psychological demands, hours worked, work schedule, coworkers support and professional income were fully mediated by work-family conflict. Furthermore, work-family conflict partially mediated the relationship between job insecurity and depressive symptoms. Part of the effect of job insecurity was direct, while part of the effect was indirect through work-family conflicts. Therefore, these findings suggest that future researches and organizational interventions need a more complete understanding of the relationship between work organization and depressive symptoms, which can be achieved if work-family conflict is considered as a mediator in this dynamic.