Rund 30 Jahre Forschung verweisen auf die Rolle organisationaler Sozialisationstaktiken für die Entwicklung positiver Arbeitseinstellungen und -verhaltensweisen von neuen Mitarbeitern, insbesondere für zentrale Variablen wie der Rollenklarheit, der organisationalen Bindung, der Verbleibabsicht und der anfänglichen Arbeitsleistung. Da die überwiegende Mehrheit der empirischen Untersuchungen bisher aus den USA stammt, ist bislang ungeklärt, welche Zusammenhänge organisationale Sozialisationstaktiken in anderen, insbesondere weniger individualistischen Kulturen wie etwa Deutschland zeigen. Ebenso ist trotz des breiten Wachstums atypischer Beschäftigungsformen und ihrem vermehrten Vordringen in den qualifizierten Tätigkeitsbereich unbekannt, ob und wie Organisationen im Sinne der Humanressourcenallokationstheorie von Lepak & Snell (1999, 2002) die Anwendung von Sozialisationstaktiken an dem strategischen Wert und der Einzigartigkeit des jeweiligen Humankapitals ausrichten. Die vorliegende Längsschnitt-Studie vergleicht daher anhand einer Befragung von 359 Novizen aus mehr als 10 deutschen Organisationen wie Arbeitgeber neue Mitglieder aus Stamm- und Randbelegschaft sozialisieren. Sie prüft zudem die Zusammenhänge zwischen einem systematischen ‘Onboarding’ und zentralen Arbeitseinstellungen und -verhaltensweisen wie etwa der Arbeitsleistung, der Kreativität, der organisationalen Bindung, der Arbeitszufriedenheit und dem Stand des psychologischen Vertrages in den ersten Wochen und Monaten eines neuen Beschäftigungsverhältnisses. Die Ergebnisse – vorrangig ermittelt über Verfahren der multivariaten Varianzanalyse und der multiplen linearen Regressionsanalyse – zeigen, dass ähnlich den bislang vorliegenden nord-amerikanischen Studien institutionalisierte Sozialisationstaktiken 6-8 Wochen nach Eintritt in die Organisation (t1) sowohl direkte als auch indirekte Zusammenhänge zu den Arbeitseinstellungen und -verhaltensweisen der neuen Mitarbeiter zeigten, insbesondere zu der affektiven organisationalen Bindung und dem Stand des psychologischen Vertrages. Auch konnten Hinweise für die in einigen Untersuchungen vorgefundene Hemmung kreativen Arbeitsverhaltens durch institutionalisierte Sozialisationstaktiken bestätigt werden. 6-8 Monate nach Eintritt in die Organisation (t2) fanden sich jedoch entweder keiner dieser Zusammenhänge mehr oder die auftretenden Effekte waren anders als hypothetisiert: Die neuen Mitarbeiter, die 6-8 Wochen nach Eintritt von einer intensiven Einarbeitung in Form institutionalisierter Sozialisationstaktiken sowie einer engen sozialen Einbindung in ihre Arbeitsgruppe berichteten, zeigten in t2 eine signifikant höhere Kündigungsabsicht und einen deutlich schlechteren Stand des psychologischen Vertrages, d.h. sie vertrauten ihrem Arbeitgeber deutlich weniger und bewerteten die Arbeitsbeziehung als wesentlich ungerechter. Die Ergebnisse deuten auch darauf hin, dass Organisationen im Einklang mit der Humanressourcenallokationstheorie von Lepak & Snell (1999, 2002) Sozialisationstaktiken am strategischen Wert und an der Einzigartigkeit bzw. Betriebsspezifität des Humankapitals ausrichten. So berichteten Zeitarbeitnehmer in den ersten Wochen eines Einsatzes von einer deutlich informaleren, d.h. individualisierteren Einarbeitung als unbefristete Novizen. Aber auch neue Mitarbeiter mit Führungsverantwortung erfuhren im Vergleich zu Novizen ohne Weisungsbefugnis eine signifikant individualisiertere Sozialisation. Während jedoch neue Führungskräfte keine wesentlichen Unterschiede in ihren Arbeitseinstellungen und -verhaltensweisen aufwiesen, zeigten Zeitarbeitnehmer in den ersten Wochen eines neuen Einsatzes bei einer Entleihorganisation eine signifikant schwächere soziale Integration in die Arbeitsgruppe, eine deutlich niedrigere Arbeitszufriedenheit, eine schwächere affektive Bindung an den Entleiher, einen schlechteren Stand des psychologischen Vertrages und eine deutlich höhere Kündigungsabsicht. Zusammengefasst können Arbeitgeber sehr wahrscheinlich über das Anbieten eines systematischen ‘Onboarding’ positive Arbeitseinstellungen und -verhaltensweisen auf Seiten ihrer neuen Mitglieder in den ersten Wochen eines neuen Beschäftigungsverhältnisses fördern. Da jedoch einige dieser Zusammenhänge für atypische Beschäftigte nicht aufgezeigt werden konnten, mag selbst eine derart umfassend organisierte Sozialisation negative Begleiterscheinungen einer atypischen Beschäftigung (z.B. Beschäftigungsunsicherheit, geringes Gehalt) nicht ohne weiteres kompensieren. Diese Befunde erhalten besonderes Gewicht durch aktuelle Entwicklungen, die darauf hindeuten, dass atypisch Beschäftigte zunehmend im qualifizierten Tätigkeitsbereich eingesetzt werden und sie zugleich immer länger in den jeweiligen Organisationen verbleiben. Auch die Ergebnisse über mögliche dysfunktionale Effekte institutionalisierter Sozialisationstaktiken wenige Monaten nach Eintritt deuten darauf hin, dass eine systematische Einarbeitung offenbar nicht per se Novizen motiviert und bindet, sondern dies bestimmten, bislang nicht untersuchten Bedingungen (z.B. Organisationsklima, Kohärenz mit dem übrigen Personalmanagement) unterliegt. / For more than 20 years Van Maanen & Schein’s (1979) organizational socialization tactics have been found to be crucial for initial work attitudes and behaviors of newcomers, especially for variables such as role ambiguity, organizational commitment, intention to stay, and performance. Most of these studies have been conducted in North America. Yet, if socialization tactics have similar effects in context of other cultures, especially less individualistic cultures such as Ger-many (Hofstede 1980; Oyserman et al. 2002) is still unclear. Further, it is unknown, if and how organizations differentiate socialization tactics depending on the strategic value and uniqueness of human capital according to Lepak & Snell’s (1999, 2002) human resource allocation theory. Thus, the given longitudinal study with 359 new hires in more than 10 German companies com-pared how employers socialize newcomers in the peripheral and contingent workforce and how a systematic ‘onboarding’, i.e. institutionalized socialization tactics affect central work attitudes and behaviors such as performance, creativity, organizational commitment, job satisfaction, and state of psychological contract in the short-run as well as in the medium term. Using multivariate analysis of variance and multiple regression analysis, results show that similar to North American studies organizational socialization tactics had direct and indirect relation-ships to initial work attitudes and behaviors 6-8 weeks after entry (t1), particularly to organiza-tional commitment and state of the psychological contract. As in some other surveys, institution-alized tactics also suppressed creative role behaviors of newcomers in t1. However, 6-8 months after entry (t2) either none of these relationships were found or reversed effects approached: new hires who experienced an institutionalized socialization and reported a high level of social integration into their work group in t1 showed higher turnover intention and lower trust in their employer in t2. Finally, coinciding with human resource allocation theory (Lepak & Snell 1999, 2002) findings show that organizations seem to differentiate socialization processes depending on the strategic value and uniqueness of their human capital. For example, compared to new core workers new temporary agency workers reported a highly informal socialization. Also, newly hired managers reported significant more individualized socialization tactics than non-managers; anyhow, this seems to bear no negative consequences for initial work attitudes and behaviors of new managers, but temporary agency workers showed significant lower social inte-gration, lower job satisfaction, less organizational commitment, higher turnover intentions and a poorer state of the psychological contract. In sum, by offering systematic training and socialization employers seem to be able to foster positive work attitudes and behaviors of their new employees in the first weeks after entry. How-ever, since some direct positive relationships between institutionalized socialization tactics and distal work attitudes (e.g. organizational commitment, job satisfaction, turnover intention) did not appear for new contingent workers, even an institutionalized socialization may not be able to compensate for dissatisfactions resulting out of non-standard work arrangements (e.g. job inse-curity, low salary). These findings are especially critical given the fact that contingent workers are increasingly employed for qualified jobs and show growing tenures in (client) organizations. Further, even for new core workers the positive effects of an institutionalized socialization proc-ess do not seem to last in the long-run necessarily. Above all, findings indicate that if organiza-tions miss to configure their human resource management consistently so that an institutional-ized socialization is not followed by instruments such as human resource development, partici-pation or internal labor market and thus, is undermined by incongruent working conditions, it may evoke newcomer’s expectations which cannot be fulfilled and thus, may turn into dysfunc-tional work attitudes.

The introduction can be a crucial aspect for how well new employees will feel comfortableand socialized in their new workplace (Lindelöw, 2016). Due to the current corona pandemic, many organizations have had to restructure their work, which means that many employeescurrently work from home. This has also affected the introduction of new employees, as moreand more people get their introduction at a distance due to this. This study aims to contributea deeper understanding of how new employees experience their introductory process when ittakes place at a distance. To achieve the aim, the following questions were asked: How do new employees describe their introductory process when it takes place at a distance? What are the possibilities or hinder enlightened new employees when the introductory process takesplace at a distance? How can new employees' experiences of the introductory process thattakes place at a distance be understood based on the Demand-control-and support model?The empirical material was collected through six semi-structured interviews, where therespondents would: (1) have undergone and introduced at a distance, (2) only worked fromhome via digital tools, (3) have a permanent job, (4) have a post-secondary education and (5)be between 20-30 years. The collected material has further been analyzed on the basis of twotheories: Lindelöw's introductory model and Karasek's and Theorell's Demand-control- andsupport model. The results of the study showed that the respondents perceived theintroduction as insufficient and found it more difficult to learn their new tasks, be socializedin the organization and understand the norms and organizational culture at an introductionthat took place at a distance. On the other hand, attention was drawn to certain possibilitieswhere the respondents believed that they developed their ability to take responsibility andtheir ability to take their own initiatives. Furthermore, the results showed that the respondentsexperienced high demands at the same time as they felt that they lacked control during anintroduction that took place at a distance. Although social support turned out to be high onsome occasions, respondents still felt that it was often limited and did not fulfill the samefunction when it was done through digital methods.

The healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday language is referred to as an onboarding, is a common phenomenon. In order for organizational socialization to take place in an effective manner, organizations usually try to develop some type of tactics for implementation. Regardless of the tactics, it appears that the role of the employees is crucial as a great deal of responsibility is placed on them, which can mean that their mental workload is affected. An overall purpose of our study has therefore been to develop knowledge about organizational socialization in the care sector, but more specifically we intended to investigate how the existing care staff experience that organizational socialization affects their own mental workload. The questions we asked focused on what experiences the existing staff have of organizational socialization in their current workplace, how they feel that their mental workload is affected in connection with it and which socialization tactics appear to be more closely connected with their mental workload being negatively affected. The study is of a qualitative nature and we chose to conduct seven semi-structured interviews with employees in the healthcare sector. Our empirical material has been analyzed on the basis of two models, one of which explains the complexity of mental workload and the other describes socialization tactics. The results showed that the care staff experience a higher mental workload in connection with organizational socialization, however, it did not appear that the choice of socialization tactics was the decisive factor but that the main reason was time pressure. / Vårdsektorn är idag en av de mest belastade branscherna och detta medför även en hög arbetsbelastning på vårdpersonalen. Den höga belastningen innebär att det är en bransch som ständigt är i behov av nya medarbetare vilket medför att organisationssocialisation, som i vardagligt språkbruk benämns som introduktion, är ett vanligt förekommande fenomen. För att organisationssocialisationen ska ske på ett effektivt sätt utgår vanligtvis organisationer från någon typ av taktik för genomförandet. Oavsett taktik framkommer att medarbetarnas roll är avgörande då ett stort ansvar läggs på dem vilket kan innebära att deras mentala arbetsbelastning påverkas. Ett övergripande syfte med vår studie har därför varit att utveckla kunskap om organisationssocialisation inom vårdsektorn men mer specifikt avsåg vi att studera hur den befintliga vårdpersonalen upplever att organisationssocialisation påverkar deras egna mentala arbetsbelastning. De frågor vi ställde oss var vilka erfarenheter den befintliga personalen har av organisationssocialisation på den nuvarande arbetsplatsen, hur de upplever att deras mentala arbetsbelastning påverkas i samband med den samt vilka socialisationstaktiker som framstår som mest framträdande i samband med att den mentala arbetsbelastningen påverkas negativt. Studien är av kvalitativ art och vi valde att utföra sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom vårdsektorn. Vårt empiriska material har analyserats utifrån två modeller varav en förklarar komplexiteten i mental arbetsbelastning och den andra beskriver socialisationstaktiker. Resultaten visade att vårdpersonalen upplever en högre mental arbetsbelastning i samband med organisationssocialisation dock framstod det inte som att valet av socialisationstaktik var den avgörande faktorn utan den främsta anledningen var tidspress.

When an employee joins new workplaces, an introduction is made to get to know the new organization. In 2020, the pandemic affected this introduction for new employees, and it was moved from the workplace to the home. This study aims to investigate how organizational socialization strategies in the manufacturing industry have affected new employees' expectations of social and cultural reality when boarding takes place online. The study concerns research in organizational culture and knowledge dimensions and socialization strategies, which helps new employees understand organizational socialization to respond to the study's identified problem area. The research uses primary and secondary data, which is largely obtained through semi-structured interviews with two HR employees, two managers and two new employees from two multinational companies, Hilti (Company A) and Johnson & Johnson (Company B) and secondary data obtained from the chosen theory and selected using non-probability assessment The empirical results presented responses to the organization culture of business organizations , integration process, socialization activities, challenges in recruiting new members and the potential to employees remotely. The analysis of empirical results is divided into three sections, respondents' perceptions of the company's social and cultural reality, organizational socialization strategies and organizations for community organizations. The results show that online on-boarding of new employees is affected by the distance between the business and the new employee. The study shows that integrating new employees via online on-boarding has a negative impact if they are carried out through a social process as the study shows that shortcomings in the ability of new employees to embrace organizational culture, men who it is difficult to be with the organization as a new employee when online on-boarding takes place.

Onboarding is a strategy used as an introduction for new employees with the purpose to retain staff and skills in an increasingly competitive labor market. Onboarding aims to introduce the new employee to the organization. The new employee is expected to develop knowledge and skills that existing organizational members possess to become an effective organization member. The need for onboarding will probably remain and the study contributes to the sociological research about onboarding which is currently limited. Research has previously addressed the effects of onboarding in specific organizations and focused on the socialization process. Organizational socialization is the scientific explanation of how the new employee becomes an effective member of the organization, while the onboarding process is understood as a practical process of socialization that occurs at the beginning of the employment. This study uses document analysis to examine how the onboarding process is described in organizational documents. By including theories about onboarding, role and modernity, the study examines how organization, individual and society is considered in the documents. A successful onboarding process is described in a similar way in all documents. The reason for this is partly that all documents have been established by modern organizations in modern society where individuals have high demands on employers. Documents state that the onboarding process should be organized systematically and involve the entire organization. How the new employee deals with their role and understands the roles of other organizational members is crucial to becoming an effective member. / Onboarding används i introduktionen av nyanställda som en strategi för att behålla personal och bevara kompetens på en alltmer konkurrensutsatt arbetsmarknad. Onboarding syftar till att introducera den nyanställde till organisationen. Den nyanställde förväntas utveckla kunskap och färdigheter som befintliga organisationsmedlemmar besitter för att bli en fullvärdig organisationsmedlem. Behovet av onboarding kommer förmodligen kvarstå och studien bidrar till den sociologiska forskningen om onboarding som idag är begränsad. Forskning har tidigare behandlat effekter av onboarding i specifika organisationer och fokuserat på socialisationsprocessen. Organisationssocialisation är det vetenskapliga sättet att förklara hur den nyanställde blir en effektiv medlem av organisationen medan onboardingprocessen förstås som en praktisk process av socialisation aktuell vid anställningens början. Denna studie använder dokumentanalys för att studera hur onboardingprocessen framställs i organisatoriska dokument. Genom att inkludera teorier om onboarding, roll och modernitet studeras hur hänsyn tas till organisation, individ och samhälle i framställan. En lyckad onboardingprocess beskrivs på liknande sätt i samtliga dokument. Förklaringen är dels att samtliga dokument är upprättade av moderna organisationer i det moderna samhället där individen ställer höga krav på arbetsgivare. Dokument framställer att onboardingprocessen bör organiseras systematiskt och involvera hela organisationen. Hur den nyanställde intar sin roll och förstår övriga organisationsmedlemmars roller är avgörande för att bli en effektiv medlem.

Onboarding is about giving new employees a good foundation to stand on in order to be able to do their work in the best way. Through a structured and systematized introduction process, organizations can make employees feel motivation and joy in their work, driving forces that help the business to develop and remain productive. The aim of the study is to gain a better understanding of the onboarding process by investigating new employees' experiences of onboarding at a construction company, by answering the research questions: Does the organization have an introductory approach and if so how do the informants describe their experience of it? How can the introduction process be understood based on theories of onboarding and organizational culture? Through a qualitative method, empiricism has been collected through eight semistructured interviews. The analytical tools used in the framework of this study are Bauer's (2010) theory regarding successful onboarding, Lindelöw's (2016) theory of introduction and Granberg's (2011) theory of leaders as cultural bearers within organizations. The results show that the organization has a formal character in its introduction process, but that this is not systematized and formalized to the extent that would be desirable, which means that new employees have different conditions to complete their work. / Onboarding handlar om att ge nya medarbetare en bra grund att stå på i syfte att kunna utföra sitt arbete på bästa sätt. Organisationer kan genom en strukturerad och systematiserad introduktionsprocess få medarbetare att känna motivation och glädje i sitt arbete, drivkrafter som hjälper verksamheten att utvecklas och förbli produktiva. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för onboardingprocessen genom att undersöka nyanställdas upplevelser av onboarding på ett företag inom bygg-och anläggningsbranschen, genom att besvara forskningsfrågorna: Har organisationen ett introduktionsupplägg och i så fall hur beskriver informanterna sin upplevelse av den? Hur kan introduktionsprocessen förstås utifrån teorier om onboarding och organisationskultur? Genom en kvalitativ metod har empiri samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. De analysverktyg som nyttjats inom ramen för denna studie är Bauers (2010) teori gällande en lyckosam onboarding, Lindelöws (2016) teori om introduktion samt Granbergs (2011) teori om ledare som kulturbärare inom organisationer. Resultatet visar att organisationen har en formell karaktär på sin introduktionsprocess men att denna ej är systematiserad och formaliserad i den omfattning som vore eftersträvansvärt, vilket gör att nya medarbetare får olika förutsättningar för att klara sitt arbete.

abstract: College sports in America represent a multibillion dollar industry. Recruiting collegiate student-athletes not only is costly for university teams, but is integral for their long-term success. Universities spend substantial amounts of money to recruit student-athletes, yet relatively little academic work has focused on understanding the athletic recruiting process. While NCAA policy regulates when communication is allowed between coaches and student-athletes, there is a lack of literature investigating what the communicative aspects of athletic recruiting entail. Thus, the purpose of this dissertation is to unpack the student-athlete experience of collegiate athletic recruitment. It builds on theoretical work from organizational and interpersonal communication, as well as management and marketing, to extend existing knowledge of student-athletes’ college choice. Specifically, a conceptual model is presented that includes how student-athletes’ expectations and relationships during athletic recruitment contribute to an overall affinity for the university that, in turn, influences choice. Thirty Division I student-athletes from six different sports participated in focus groups to discuss their recruitment experiences. Taking a grounded theory approach to the focus group transcripts, thematic analysis illuminated what was most memorable for student-athletes about their recruitment, what expectations they had for the process, and what relational benefits they sought when making their college choice decision. Findings reinforced the prominence of communication in the recruitment process, and indicated the importance of interpersonal relationships, authentic communication, and a customized recruiting experience. This work represents the start of a scholarly trajectory which will further conceptualize and test the relational elements of athletic recruiting. Future directions, as well as theoretical and practical implications, are discussed. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Communication 2019

Organisationers ökade kompetensbehov på arbetsmarknaden har bemötts med allt mer omfattande onboardingstrategier. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om anställdas upplevelse och erfarenheter av organisationssocialisation. Mer specifikt riktades intresset mot den första delen av organisationssocialisation, nämligen onboardingprocesser. Frågeställningarna bestod av att undersöka vilka erfarenheter anställda har av onboarding samtatt ta reda på vad anställda finner som betydelsefullt i onboardingprocessen för att gå från att vara en outsider till en insider. Den tidigare forskningen har belyst onboarding och väsentliga delar av processen. Delar som mentorer, skuggning, aktivt lärande, gruppövningar och etiska aspekter av onboarding togs upp här. Studiens teoretiska utgångspunkt var praxisgemenskaper vilket är en teori om arbetsplatslärande. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta individers medverkan. Ett bekvämlighetsurval gjordes med individer inom diverse olika branscher och intervjuerna genomfördes till största del via plattformar online. Som analysverktyg för insamlade data användes tematisk analysmetod där olika teman skapades baserat på respondenternas svar på intervjufrågorna. Resultatet av studien bestod av fem skapade teman som namngavs:arbetsplatsintroducerande aktiviteter, formella och informella mentorer, självständighet i arbetsuppgifter, oklarhet kring arbetsuppgifter och avslutningsvis sociala tillhörigheten. Dessa teman var relaterade till frågeställningarna och i analysen gjordes kopplingar till teorin. Vi fann kopplingar i resultatet samt hos våra teman relaterat till praxisgemenskaper, bland annat genom mentorskap, gemenskap och informationsdelning. Studiens slutsats var att respondenterna upplevde att det var viktigt att ha en förståelse och självständighet i sin roll i organisationen. Ytterligare upplevdes en social tillhörighet till övriga kollegor som en väsentlig del för att känna sig som en del av arbetsplatsen. / Organizations increased demand for competence in today’s labor market has been met by more complex onboarding strategies. The purpose of this study was to develop knowledge about employee's experience and realities of organizational socialization. More specifically, the interest was directed towards the first part of organizational socialization, onboarding processes. The questions consisted of examining what experiences employees have of onboarding and finding out what employees sees as significant in the onboarding process to go from being an outsider to an insider? Previous research has highlighted onboarding and essential parts of the process. Elements such as mentoring, shadowing, active learning, group exercises and ethical aspects of onboarding was addressed here. The theory applied on the study was communities of practice, which is a theory of workplace learning. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews with the participation of eight individuals. A convenience sampling was made with individuals in various industries and the interviews were conducted mostly via online platforms. As an analysis tool for collected data, a thematic analysis method was used where different themes were created based on the respondents' answers to the interview questions. The result of the study consisted of five created themes that were named: workplace-introducing activities, formal and informal mentors, independence in tasks, tasks being unclear, and finally social affiliation. These themes were related to the questions of the study and in the analysis, these were connected to the theory. We found connections in the results and in our themes related to communities of practice, including mentorship, community and sharing of information. The study concluded that the respondents felt that it was important to have an understanding and independence in their role in the organization. In addition, a social affiliation with other colleagues was perceived as an essential part of feeling part of the workplace.

I dagens företagsvärld är sammanslagningar av två eller flera organisationer ett vanligt förekommande fenomen och genomförs ofta med målet att effektivisera verksamheterna och uppnå fler konkurrensfördelar. Vidare omfattar detta stora förändringar i organisationerna, där en märkbar förändring kan vara i företagskulturen. För att medarbetarna ska bilda en förståelse för förändringarna och den nya sammanslagna organisationen måste de införlivas, organisationssocialiseras, i det nya. I denna kvalitativa studie studerades en pågående sammanslagning mellan två bolag verksamma inom läkemedelsbranschen. Detta studerades genom paraplybegreppen: organisationssoclialisering, företagskultur och  förändringsarbete. Syftet med denna studie är att dels skildra medarbetares upplevelser av organisationssocialisering vid en sammanslagning. Dels att bidra med kunskaper om tillämpade strategier för organisationssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur vid en sammanslagning. Syftet har besvarats genom följande två forskningsfrågor: “Vilka upplevelser har medarbetare av organisationerssocialisering och byggandet av en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?” och “Vilka strategier tillämpar organisationer för att främja organisationssocialisering och bygga en gemensam företagskultur i samband med en sammanslagning?”. Vidare har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes för att undersöka medarbetarnas upplevelser. Den sista intervjun hölls med organisationens talesperson för att undersöka vilka strategier som använts i samband med den pågående sammanslagningen. Totalt genomfördes sju intervjuer. Under intervjuerna framkom olika teman, vilka analyserades med hjälp av studiens tillämpade teorier. Resultatet visar att samhörighet är en värdefull faktor för organisationssocialisering. Relationen till de närmsta kollegorna beskrivs som viktig och verkar för en större förståelse för såväl arbetsuppgifter som förändringar. Gällande företagskulturen upplevs störst förståelse för de yttre förändringarna, till exempel byte av namn på organisationen och kontorslokaler. Vidare verkar de yttre förändringarna för en förståelse för den nya organisationen. Stora delar av resultatet tyder på att medarbetarna inte är fullt socialiserade under den pågående sammanslagningen. Resultatet har även skildrat flera olika strategier för organisationssocialisering. Slutligen visar studien på att samhörighet är en nyckelfaktor vid sammanslagningen för att medarbetare ska få en större förståelse för arbetsuppgifter och förändringar. Olika strategier har även tillämpats för att introducera en ny företagskultur. / In the corporate world of today mergers are a frequently occurring process where two or more companies are joined together. It involves a process of change where two or more organizations are combined. Often, this is done with the goal of streamlining operations and gaining competitive advantages. Furthermore, this entails significant changes within the organizations, where noticeable alterations can occur in the corporate culture. In order for employees to understand the changes and the new organization, they must be socialized into the new structure. This qualitative study examines an ongoing merger between two companies in the pharmaceutical industry. It is studied through the perspectives of organizational socialization, corporate culture, and change management. The purpose of this study is twofold: firstly, to portray employees' experiences of organizational socialization during an ongoing merger. Secondly, to contribute knowledge about applied strategies for organizational socialization and the construction of a shared corporate culture during a merger. The research questions established to address this purpose are as follows: “What experiences do employees have regarding organizational socialization and the construction of a shared corporate culture in the context of a merger?” and “What strategies do organizations employ to promote organizational socialization and build a shared corporate culture during a merger?”. Furthermore, empirical data was collected through semi-structured interviews. Six interviews were conducted to explore employees' experiences. The final interview was held with the organization's spokesperson to describe the strategies used during the ongoing merger. In total, seven interviews were conducted. Based on the interviews, various themes emerged and were analyzed using the applied theories of the study. The study's findings indicate that a sense of belonging is a valuable factor in organizational socialization. The relationship with colleagues was found to contribute to a greater understanding of tasks and changes. Regarding corporate culture, a greater understanding of external changes such as name changes and new office locations is perceived. Furthermore, these changes seemed to facilitate an understanding of the new organization. A significant portion of the results suggests that employees are not fully socialized during the ongoing merger. The findings also illustrate several different strategies for organizational socialization. Ultimately, the study highlights that a sense of belonging is a key factor in the merger process for gaining a greater understanding of tasks and changes. Various strategies have also been employed to introduce a new corporate culture.

The aim of this study is to examine how the role perceptions of former Human Resource students, who are working within HR, have varied between how they were during their time in education and now in the profession. The study also aims to examine what part organizational socialization plays on the similarities and differences between the role perceptions created during the time in education and the ones in the profession. The empirical data is based on seven semistructured interviews. To analyze the empirical data we put together a theoretical framework, using Goffman's (2020) theory of self, role and trinket and Ng and Feldman's notion of organizational socialization. The results show that the Human Resources program is thoroughly theoretical and contributes with knowledge within several subjects. This seems to make the former Human Resources students believe that they are fully learned after graduation, whilst the Human Resource role is characterized by a constant commitment to learning and development. This causes confusion in what the Human Resource role is about, which creates a “gap”. This “gap” is about differences between the role perception from education and the ones at work. Work experience within HR during the time in education seems to contribute with a better understanding of what a HR practitioner does, which contributes to a better match between the role perceptions. This match can be understood as similarities between the role perceptions. The first period after graduation is generally characterized by high expectations and demands on oneself but low from the employer. A formal introduction to the HR occupation also seems to compensate for the differences between the role perceptions created during the time in university and the ones in the profession, which reduce the “gap”. / Syftet med denna studie är att undersöka hur rollföreställningarna hos tidigare personalvetarstudenter, som har ett arbete inom personalarbete, liknar/skiljer sig mellan hur de var under utbildningen och hur de är i arbetet nu. Studien ämnar även att undersöka vilken betydelse organisationssocialisation har för likheter och skillnader mellan de rollföreställningar som skapats under utbildningen och de i arbetet nu. Empirin till denna kvalitativa studie grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen som använts som analytiskt verktyg vid analys av empirin är Goffmans (2020) teori om aktör och rollgestalt samt fasad och Ng och Feldmans (2007) begrepp organisationssocialisation. Resultatet visar att personalvetarprogrammet är genomgående teoretiskt och bidrar med kunskaper inom många ämnesområden. Detta verkar leda till en tro på att de tidigare personalvetarstudenterna är färdiglärda efter utbildningen, medan personalvetarrollen utmärks av ett konstant engagemang för lärande och utveckling. Detta skapar förvirring i vad personalvetarrollen faktiskt innebär, vilket skapar ett “glapp”. “Glappet” handlar om skillnader mellan rollföreställningar från utbildningen och rollföreställningar i arbetet. Arbetslivserfarenhet inom personalarbete under utbildningen verkar bidra till en större förståelse om vad en personalvetare gör och bidrar då även till en bättre matchning mellan rollföreställningarna från utbildningen och de i arbetet. Denna matchning kan förstås som likheter mellan rollföreställningarna. Den första tiden efter examen karaktäriseras generellt av höga förväntningar och krav på sig själv i sin personalvetartjänst, men lågt ställda krav och förväntningar från arbetsgivarens sida. En omfattande introduktion till personalvetartjänsten verkar kunna kompensera skillnaderna mellan rollföreställningar från utbildningen och de i arbetet, och då minska “glappet”.