I Sverige har det sista ortnamnet innehållande ordet “neger” tagits bort från Lantmäteriets kartor. Samtidigt finns de kränkande orden “tattare”, “zigenare” och “lapp” kvar i ortnamn på kartorna. Syftet med denna studie är att undersöka varför ett kränkande ortnamnselement tagits bort medan de andra finns kvar samt att undersöka hur de kvarvarande kränkande ortnamnen bör hanteras. Eftersom problematiken handlar om huruvida ortnamnens hävd eller ändamålsenlighet väger tyngst så kommer rapporten undersöka hur Lantmäteriet gör denna avvägningen i praktiken. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och mailkorrespondens med ortnamnsexperter och representanter för de berörda folkgrupperna. Lantmäteriet berättade att avvägningen mellan hävd och ändamålsenlighet alltid sker från fall till fall och kräver att de tar hänsyn till många faktorer, men eventuell hävd och kulturhistoriskt värde väger tungt i bedömningen eftersom ortnamnen ingår i Sveriges immateriella kulturarv. Utifrån respondenternas svar sammanställdes ett resultat som visar att ortnamnen med ordet “neger” sällan var hävdvunna eller kopplade till det svenska kulturarvet, vilket skapade ett lägre skyddsvärde än vid de övriga orden som vanligen förekommer i hävdvunna ortnamn med ett kulturhistoriskt värde. Andra faktorer som kan spela in är allmänhetens opinion, hur gemene man uppfattar orden, huruvida prejudikat uppstått, hur stor enighet som råder kring huruvida ortnamnen bör bevaras eller tas bort, folkgruppernas status med mera. Fem av sex respondenter förespråkar bevarande av ortnamnen eftersom de har ett historiskt värde, men åsikter om att ta bort dem lyftes också eftersom orden är väldigt kränkande. Flera respondenter anser att det krävs en ökad folkbildning om hur folkgrupperna behandlats historiskt - eventuellt kan ortnamnen användas som exempel i utbildningen och därmed användas i ett positivt avseende. Önskemål lyftes om att skapa plakat eller monument på de platser som har orden “tattare” eller “zigenare” i namnen eftersom det hade förtydligat platsens resande/romska historia. / Lantmäteriet, the Swedish government agency responsible for place names and the creation of maps, have removed every place name containing the offensive word “neger” (referring to afro-swedish people) from the maps. Meanwhile, there are still place names on the Swedish maps containing the equally offensive words “tattare” (referring to Travellers/Romani people), “lapp” (referring to Sami people) and “zigenare” (referring to Romani people). These are words that shouldn’t be used in everyday language, yet they still exist in place names. The purpose with this study is to investigate why some offensive place names have been removed while others still remain, as well as examining how the remaining offensive place names should be handled - should we remove them or keep them? Old place names have considerable protection assured by the law, however offensive place names might violate the law since they make the place names less suitable for usage. Therefore, this report will also examine how Lantmäteriet makes theirconsideration between the place names age and suitability. The report is based on semi-structured interviews and email correspondence with experts on place names as well as representatives from the ethnic groups that the offensive words refer to. The study shows that Lantmäteriet have to take account of many different things in their consideration between age and suitability, however the age and whether the place names are linked to Sweden’s cultural history are factors of great importance since old place names are essential parts of Sweden's cultural heritage. The reason why the word “neger” was removed from the maps is that most place names containing that word were recent and of little importance for the cultural history of Sweden, while the other words usually appear in old place names with large historic value. Other factors that might have significance is how offensive the majority population think the words are, how many of the general public or the affected ethnic groups who support removal versus preservation of the place names, whether precedents exist, if the ethnic groups have high or low social status etcetera. A majority of the respondents in this study favored preservation of the place names because of their historic value, but one respondent supported removal since the names are very offensive. Multiple respondents expressed that the majority population need more education about how Sweden treated their ethnic groups historically - for that purpose, the place names might be used as illustrative examples of the segregation and discrimination the ethnic groups faced. Some respondents also requested information boards or monuments on places with names containing the words “tattare” or “zigenare”, since that would illustrate the traveller/romani history on those places more clearly than it is today.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera elevers upplevelser av återgång till den kommunala vuxenutbildningen för att komplettera ofullständiga gymnasiebetyg. Vi valde även att undersöka hur det kommer sig att elever har ofullständiga gymnasiebetyg trots fullständiga gymnasieutbildningar samt vad de menar var skälen till att återuppta sina gymnasiestudier. Då vi ville undersöka elevernas erfarenheter och upplevelser beslutade vi oss för att använda kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med fyra kvinnor och två män. Intervjuerna analyserades genom så kallad innehållsanalys med stöd i begreppen handlingshorisont, brytpunkter, habitus, kapital, fält och aktörer. Studiens resultat visar att orsakerna till elevernas ofullständiga betyg var bristande motivation, personlig omognad, konflikter med lärare och för dessa elever alltför opassande undervisningsmetoder. Skälen till att eleverna senare valde att återuppta och komplettera sina gymnasiestudier vid vuxenutbildningen grundar sig i deras tidigare möte med arbetsmarknaden samt svårigheter att ta sig vidare i utbildningssystemet. De har med andra ord ställts inför fait accompli och vidgat sina handlingshorisonter och har justerat sina uppfattningar om betydelsen av fullständiga gymnasiebetyg.

I vårt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi på studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet både retrospektivt och idag. Idén till detta arbete väcktes då många av våra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp på högskolan är ett outforskat ämne i Sverige bestämde vi oss för att forska vidare inom området.Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. Vårt underlag till intervjuerna baserades på 23 enkätsvar från tre årskullar. För att få en vidare bild av Malmö högskolas syn på studieavhopp valde vi att intervjua programansvarig för utbildningen och två studie- och yrkesvägledare. Vår studie utgår framförallt från Vincent Tintos teorier om studieavbrott.Resultatet av vår studie visar att studieavhopp är en komplicerad process som påverkas av många olika faktorer som integreras i varandra. Det som också tydliggörs är att våra resultat inte stämmer överens med Malmö högskolas uppfattning angående avhoppsorsaker. Det som framkommer tydligt är att faktorer så som ekonomi och familjförhållanden inte är största påverkansfaktorer när det gäller avhopp. Det är framförallt felval beroende på för svaga yrkes- och utbildningsmål samt avsaknad av engagemang gentemot högskolan som leder till att studenterna inte fullföljer sin utbildning. Vidare visar våra resultat att de flesta respondenter inte upplevde sitt avhopp som ett misslyckande varken vid avhoppstillfället eller idag. Samtliga respondenter ser idag sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling.

Crime has for many years been a major social problem despite the great and daily efforts of both authorities and organizations. It has created great insecurity in society, where violence is both heard and seen on the streets. Fighting crime is a major challenge because it is often introduced at an early age, a time when individuals are often searching for their identity. It has been shown that many children choose to commit criminal acts but it is only a group of individuals who actually choose a career based on crime. The study examines reasons why young people choose to commit criminal acts and why individuals choose a career based on crime. The study is based on previous research and interviews with an authority and a lifestyle criminal. Based on previous research and the results from the interviews, it is emphasized that growing up is a major factor in why young people commit criminal acts. With the help of theories such as stigmatization, the learning theory and Gottfredson and Hirschi's general theory of crime, an interpretation of the interviewees' answers has been connected with the previous research.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gången för mer än 30 år sedan och liknande påståenden dyker alltjämt upp inom nyhetsrapportering då utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga området har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs välutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels är det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min fråga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem. Jag har strukturerat detta forskningsområde i en modell och diskuterat resultaten utifrån orsak, verkan och åtgärder. De senaste årens publicerade forskningsartiklar behandlar till största delen fortfarande kartläggning av elevers intresse och attityder. En mindre del av forskningen inom området har ägnat sig åt orsakerna. Risken med detta är att orsaker diskuteras på fel sätt, så att de bakomliggande orsakerna till upplevda problem inte blir synliga. Då finns också en risk att åtgärder designas, som inte hanterar orsakerna. Dessa förhållanden diskuterar jag och sätter i relation till vad som skulle kunna uppfattas som orsaker till de effekter som studeras. Modellen jag utvecklat pekar på att det är hur individer möter innehållet i olika praktiker, som spelar stor roll för att förstå dessa utbildningsrelaterade problem.

The aim of this thesis has been to identify the causes and consequences of unaccompanied children disappearing. The method used in the study is a qualitative text analysis where approaches aim to investigate a problem that exists in society, but where it is important to describe and understand the reality that the unaccompanied children who disappear in Sweden go through. The results analyzed are based on the three most common causes and consequences of unaccompanied children disappearing. The causes show that there is a huge concern among the children before they turn 18 years old, a lack of participation of the child in the placement of it and mental ill-health and trauma. The children have a great sense of fear, which is based on the feeling of hopelessness and of getting a negative response on their asylumapplication. Furthermore, the results demonstrate that the consequences that children face when they turn to living on the streets are that they are exposed to human trafficking, sexual exploitation, other forms of crime and drugs. When children deviate and disappear, it becomes difficult to fulfil many of their rights under the Convention on the Rights of the Child. By analyzing the causes and consequences from a child's perspective, one better understands the reasons why children differ and how important it is to handle situations according to achild'sperspective by listening to children. This study also highlights and clarifies problems that children meet in the asylumprocess, in which authorities often fail in the safe reception and care of the unaccompanied asylum seeking children that deviate and disappear.

The purpose of this study is to contribute with knowledge about how crime is described in the media through a comparative study of the editorial pages in Swedish and Danish newspapers. The newspapers included in the study are Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Jyllands-Posten and Politiken. Through a qualitative content analysis, the content has been analysed based on the causes, solutions, victims and perpetrators that are highlighted on the respective editorial pages. The questions that permeate the work are about the similarities and differences that emerge in the newspapers' editorial pages in the view of the causes and solutions of crime, and how these can be explained. The applied theory is agenda setting theory. The theory can contribute with insights about how media reporting can affect the public and political agenda on various issues. The study shows that domestic crime receives more attention in the Swedish newspapers than in the Danish newspapers. The study also shows that there is a correlation between the newspapers' political affiliation and how they view different policy proposals. It showed that the authors were more positive to proposals that came from parties with a similar political affiliation.

Syftet med den här studien har varit att få kunskap i vilka svårigheter som finns inom subtraktionsräkning samt deras orsaker. Frågeställningarna har varit till hjälp för att finna svar på studiens syfte. Studien är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att syftet besvaras utifrån tidigare gjord forskning. Resultat från tidigare forskning visar på en del svårigheter vid subtraktion, delvis har elever svårt med att låna korrekt vid uppställning, skillnaden mellan subtrahenden och minuenden, subtraktionsalgoritmer, neråträkning samt att se sambandet mellan subtraktion och addition. Orsakerna till dessa svårigheter var svårare att finna men det kan bero på utbildningen eleverna får, hur de ska använda olika strategier, att det finns flera olika sätt att räkna på, återskapandet av tidigare gjorda strategier samt felinlärningar. Att det finns svårigheter inom subtraktionen går inte att ta miste på men vilka orsakerna till svårigheterna är blir mer komplicerat eftersom ingen av de författare till de forskningsartiklarna som tagits med går något djupare in på det utan enbart nämner kort vad det kan bero på. / <p>Matematik</p>

Bakgrund: Konkurrensen för företag har blivit allt större i takt med ökad globalisering vilket ställer krav på effektiva arbetssätt. Godsmottagningsprocessen är avgörande för en effektiv lagerhantering vilket minskar förseningar längre fram i logistikflödet. En effektiv godsmottagningsprocess säkerställer att rätt varor finns på rätt plats vid rätt tidpunkt. Genom en kartläggning av godsmottagningsprocessen hos Martin &amp; Servera i Halmstad har deras icke-värdeskapande aktiviteter och dess bakomliggande orsaker kunnat identifieras. Förbättringsåtgärder med syfte att eliminera dessa icke-värdeskapande aktiviteter för en effektivare godsmottagningsprocess undersöks i studien. Syfte: Syftet med studien är att identifiera icke-värdeskapande aktiviteter och dess bakomliggande orsaker i godsmottagningen hos Martin &amp; Servera i Halmstad för att därefter presentera förbättringsförslag för en effektivare godsmottagningsprocess. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie hos Martin &amp; Servera i Halmstad. Empiriskt material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal och egna observationer av godsmottagningen. Slutsats: De icke-värdeskapande aktiviteter som har identifierat är väntan, onödiga transporter, onödiga lager, onödiga rörelser och defekter. Orsakerna bakom dessa icke-värdeskapande aktiviteter är bristfälliga krav på leverantörer, kostnadsbesparingar och att det saknas tidbokningssystem somorganiserar lastbilarnas ankomst till godsmottagningen, certifieringskrav, säkerhetskrav, bristfälligt internt informationsflöde, säsongbaserad efterfråga, manuell hantering och ej erfaren personal. För en effektivare godsmottagningsprocess har studien förslagit att företaget satsar på tidbokningssystem, ökade krav på leverantörer, standardisering av arbetsprocesser och en ökad cross-docking.

Att upptäcka orsakerna till tandvårdsrädsla är nödvändigt inom tandvården för att upprätthålla optimal oral hälsa hos tandvårdsrädda individer. Syfte: syftet med denna studie var att beskriva orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor. Metod: litteratursökning genomfördes i tre olika databaser; Dentistry &amp; Oral science source (DOSS), MEDLINE och CINAHL. Relevanta artiklar utifrån studiens syfte som var publicerade mellan 2016 och 2023 valdes ut. urvalsprocessen gjordes i tre steg, där första steget utgår ifrån titlar och sedan i följd av abstrakts, med noggrann och fullständig textläsning. Artiklar med både hög och medel kvalitet inkluderades och för att kvalitetsgranska dessa artiklar användes kvalitativ och kvantitativ granskningsmallar. Resultat: resultatet i denna litteraturstudie baserades på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar, som påvisade att tandvårdsrädsla är multifaktoriellt. Resultatet visar flera orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor, exempelvis tidigare erfarenheter inom tandvården (Tidigare smärtsamma behandlingar, tandvårdens bemötande och tandvårdsmiljö), sociala bestämningsfaktorer ( Socioekonomiskstatus och psykosociala faktorer). Slutsats: Slutsatsen i denna studie är att tandvårdsrädsla är multifaktoriell och det finns flera orsaker till tandvårdsrädsla hos kvinnor.