Studien syftar till att granska tidigare forskning om barnäktenskap genom en narrativ forskningsöversikt. Uppgiften för uppsatsen är att genomföra en första sammanställning av forskningsläget med följande frågor: vad orsakar barnäktenskap och vilka konsekvenser har barnäktenskap. För att begränsa studien behandlas endast referee bedömda tidskriftsartiklar som rör förhållandena i Afrika söder om Sahara. Forskningsöversikten domineras av verk som utforskar negativa konsekvenser av och orsaker till barnäktenskap på unga offer såväl som på familjer, samhället och ekonomin. De negativa effekterna av barnäktenskap på flickor utforskas genom fem sammanvävda teman i litteraturen som börjar med negativa effekter på flickors hälsa och fortsätter att undersöka negativa effekter på psykologisk utveckling, mänskliga rättigheter, flickors ekonomiska överlevnad samt samhällseffekter av barnäktenskap.

Syftet med studien är att undersöka vilka orsaker som leder till ett spelmissbruk samt vilka konsekvenser det medför. Studien har genomförts med hjälp av tre kvalitativa intervjuer med terapeuter som behandlar spelmissbruk, och tre självbiografier som handlar om tidigare spelmissbrukares berättelser. För att kunna analysera vårt material har vi använt oss av teorier om missbruksprocessen och kognitiv teori. Genom att analysera insamlat material har vi fått fram sju olika teman. Resultaten som studien har kommit fram till visar att det finns olika orsaker till att utveckla ett spelmissbruk samt att det medför förödande konsekvenser för både individen och dess anhöriga.

Anledningarna till varför en individ inleder en kriminell livsstil kan vara många likaså anledningarna till varför en individ avslutar den. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kriminell livsstil kan etableras och avslutas samt vilken påverkan myndigheter upplevs ha för individens möjlighet att lämna den kriminella livsstilen. I denna studie utfördes fem stycken kvalitativa intervjuer med tidigare livsstilskriminella personer. Empirin har sedan analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialisation. Resultatet av undersökningen visade på att en individs sociala bakgrund kan spela in när en kriminell livsstil grundläggs samt att detta även kan spela in när den ska avslutas. Viljan att ändra de värderingar och attityder som etablerades under uppväxten och som utvecklades senare i livet och ledde in individen i den kriminella livsstilen upplevs som viktig för att detta ska ske. För att individen ska lyckas med detta och kunna etablera sig i samhället kan det även vara nödvändigt med hjälp utifrån i form av sociala insatser. Denna hjälp kan dock upplevas som svårtillgänglig om den söks efter hos myndigheter.

Bakgrund: Vacciner har under många år varit en av de största bidragande faktorerna till en god folkhälsa. När många invånare vaccinerar sig skyddas fler mot smittsamma virussjukdomar i samhället. En tveksamhet till vacciner finns trots det hos många människor. Syfte: Syftet var att undersöka orsaker till vaccinationstveksamhet hos vuxna. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Tre databaser användes för informationssökning. Innehållet i artiklarna granskades med stöd av kategorisering av åsikter i en tabell. Resultat: Resultatet för litteraturstudien består av fyra kvantitativa artiklar, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Fyra kategorier påvisades: brist på kunskap, oro, rädsla och brist på tillit, brist på stöd och attityder och kulturella aspekter. I resultatet framkom ett flertal anledningar till att individer erhöll en tveksamhet till vaccin däribland bristande kunskap och rädsla. Slutsats: Mer forskning krävs för att identifiera åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av i mötet med patienter som är tveksamma till vaccin. / Background: For many years, vaccines have been one of the major contributing factors to good public health. The fact that many people vaccinate provides protection against several viral diseases in society. Nevertheless, there are many people that have doubts about vaccines. Objective: The aim of the literature study was to investigate the causes of vaccination hesitancy with adults. Methods: A general literature study was conducted to answer the purpose. Three databases where used for information retrieval. The content of the articles was examined with the aid off categorization of opinions in a table. Results: The result of the literature study consists of four quantitative articles, five qualitative articles and one with a mixed method. The content of the articles was reviewed, and four categories were identified: lack of knowledge, concerns, fears and lack of trust, lack of support and attitudes and cultural aspects. In the results, there were a number of reasons why individuals hold a doubt towards vaccine, including lack of knowledge and fear. Conclusion: More research is needed to identify actions that the nurse can use when meeting patients with vaccine hesitancy.

Introduktion: Den basala hygienen är viktig för att reducera spridning av bakterier och virus. En del av den basala hygienen är handhygienen, vilket kan tyckas vara en enkel åtgärd men mycket effektiv för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots det har nästan var tionde patient som vårdas på svenska sjukhus en infektion relaterad till vård och behandling och flera av dem hade kunnat förebyggas genom strikt basal hygien. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Till resultatet kvarstod 11 artiklar. En tematisk analys av artiklarnas data genomfördes utifrån Polit och Beck (2017). Efter analys framkom teman som sedan utgjorde litteraturstudiens resultat. Resultat: Utifrån artiklarna utformades fyra teman för olika orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor. Temana var följande; arbetsklimat, attityder, kunskap samt tillgänglighet. Slutsats: Litteraturstudiens resultat belyser orsaker till bristande handhygien hos sjuksköterskor som medför ökad risk för smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Resultatet kan användas i kvalitets- och förbättringsarbete som avser bidra till en säker vård av hög kvalitet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var dels att undersöka vilka bakomliggande orsaker som leder till att elever hamnar i matematiksvårigheter. Dels att undersöka hur lärare kan stödja elever i matematiksvårigheter. Data i studien har samlats in via manuell sökning och databassökning i framför allt ERIC och UniSearch. Resultatet visade att kognitiva, psykologiska och sociologiska orsaker kan förklara elevers matematiksvårigheter. Vidare visade även resultatet att lärare har en stor påverkan på elevers utveckling i ämnet matematik. Därav ska lärare stödja elever genom att exempelvis anpassa undervisningen efter elevers behov. I resultatet framkommer ett flertal tillvägagångssätt på hur läraren kan göra detta.

Matematikångest är ett hinder för elevers fortsatta utveckling och motivation. Forskning ser matematikångest som något som stör lärandet och hindrar eleven att uppnå sin fulla potential. Syfte med denna studie var att undersöka några matematiklärares hantering av elever med matematikångest. Empirin bygger på kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer där fyra matematiklärare från fyra olika skolor har intervjuats. Intervjuerna bearbetades genom en tematisk analys för att besvara hur lärare definierar begrepp som matematikångest, hur hanteringsprocessen för elever som upplever matematikångest ser ut, både i förebyggande syfte samt åtgärdsarbete. Studiens resultat visar att lärare upplever matematikångest som en känsla som grundar sig i dåliga minnen och erfarenheter från förr och som leder till att tänkandet begränsas. Undvikande beteende, frustration och utåtagerande menar lärarna på är olika sätt som matematikångest kan uppvisas på. I det förebyggande arbetet anses bland annat lärarnas undervisning, relationen och kommunikationen viktiga för att upptäcka problem som indikerar på matematikångest hos eleven. Då matematikångest uppstår visar studien att lärarna ansvarar för hanteringen och att åtgärdsarbetet består av hur matematikångest kan hanteras. Kunskapsmässigt kan studien bidra till att lärares erfarenheter och kunskaper angående arbetet med matematikångest kan spridas till övriga lärare, genom att dessa kan ta till sig de strategier som anses bäst lämpade vid arbetet med matematikångest hos elever och i undervisningsmiljön. Vår förhoppning är att lärare som tar del av studien blir medvetna om vikten av ett gott arbete med matematikångest då en dålig hantering inte enbart medför konsekvenser för elevens framtid och succé i vidare utbildning utan även för vår ekonomi i samhället.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner är den vanligast förekommande vårdskadan i Sverige och skapar stora problem både på individ- och samhällsnivå. Undersökningar visar att majoriteten av alla vårdrelaterade infektioner kan undvikas, ändå visar framtagen statistik inga tecken på förbättring. Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och ett centralt begrepp gällande förebyggning av vårdrelaterade infektioner. Vikten av basala hygienrutiner påvisades redan för drygt 200 år sedan, tydliga lagar och förordningar finns att tillgå och sjuksköterskans kompetens- och ansvarsområde finns klart beskrivet. Syfte Syftet var att beskriva orsaker som kan påverka sjuksköterskans förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt som baserades på 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL och etiska överväganden har gjorts i studierna. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys och bedömdes utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Ett flertal orsaker identifierades i resultatet, såsom individuella, organisatoriska och kollektiva orsaker. Dessa påverkade i olika grad det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Brister i sjuksköterskans ansvar, kunskapsluckor, sjuksköterskans behov av att skydda sig själv, brister i organisationen samt en negativ vårdkultur präglade resultatet. Slutsats Flera olika orsaker leder till att risken för vårdrelaterade infektioner ökar. Sjuksköterskorna verkade inte förstå vikten av förebyggande åtgärder och anledningen till att de finns, utan de var främst ute efter att skydda sig själva. Orsakerna är påverkningsbara och behovet av åtgärder är stort. Genom att medvetandegöra orsakerna som kan påverka det förebyggande arbetet ges möjlighet att sätta in preventiva åtgärder och minska onödiga risker som patienter i dag utsätts för.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas studiemotivation på teknikprogrammet respektive el- och energiprogrammet. På vilka sätt skiljer sig elevernas studiemotivation mellan dessa program? Vilka är orsakerna? Vilka åtgärder kan öka låg studiemotivation? Metoderna som använts för att samla data till denna studie är enkät till 40 stycken elever tillsammans med intervjuermed fem utav lärarna. Elevers studiemotivation verkar sammantaget vara till positiva delen övervägande, om man frågareleverna. Skillnaden mellan teknikprogrammet och el-programmet är mycket liten. Lärarna tyckerlite annorlunda. De anser snarare att studiemotivationen är något högre på teknikprogrammet. Blandelprogrammets elever dominerar deras motiv och framtiden av yrket och att arbeta för att stå påegna ben. De flesta ser sin roll som verksam i arbetslivet som nästa punkt efter skolan. Detta ärockså till viss del vad som motiverar dem till studier. För teknikprogrammets elever är det egnaintresset och vidare studier det som upptar största delen av deras svar. Det är också naturligt att detfinns avvikelser beroende på om eleverna känner att de hamnat på rätt program eller inte. Eleversval och väg igenom studier är komplex. Slumpen och sociala omständigheter är ett par av defaktorer som stakar ut vägen. Finns det interna intresset kan det leda till formulerade mål. Utifråndessa skapas en målsträvan om värdet visar sig vara högt nog för att med högre sannolikhet lyckasoch undvika misslyckande.

Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.