Socialarbetare beskrivs som närbyråkrater utifrån att deras samhällsfunktion går ut på att tillhandahålla offentliga välfärdstjänster till samhällets medlemmar. I närbyråkratin arbetar socialarbetare medborgarnära och de har ett omfattande handlingsutrymme som gör att de har stor påverkan på människors livschanser i och med att de till stor del avgör om en person får insatser eller inte. Synen på människor som klienter är en social process där klienten sätts i beroendeställning till närbyråkraten. Tillgång till litteratur som tar upp hot och våld inom närbyråkratin har varit begränsad. Uppsatsens syfte är att förstå otillåten påverkan i socialarbetares tjänsteutövning för att tillföra forskningsområdet kunskap om otrygghet för socialarbetare när det gäller hot och våld. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsstrategi. För att fånga upp djupbeskrivningar av socialarbetares upplevelser av hot och våld sågs semistrukturerade intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt. För att förstå det undersökta fenomenet och se till socialarbetares världsbild har en fallstudie använts som forskningsdesign. I uppsatsen fann vi att det klientnära arbetet i närbyråkratin har haft stor betydelse för socialsekreterarna i anmälningsbenägenhet och att lära känna sina brukare för att skapa relationer. Eftersom brukarna är i utsatta situationer och i behov av hjälp har socialsekreterarnas syn på klientbeteenden förändrats när det gäller hot och våld i arbetsvardagen. Detta då genom att brukarnas utsatthet används som ett argument för hur de beter sig, vilket förklarar socialsekreterarnas tolerans för hot och våld i arbetslivet. I kontrast till jämförbara studier om socialtjänst som har visat att incidenter underanmäls, bedömde samtliga socialsekreterare i denna studie att incidenter inte under anmäls.

Uppsatsen syftar till att genom en rättsdogmatisk metod fastställa gällande rätt avseende det förvaltningsrättsliga kravet på namn. I beslutsfattandet finns bestämmelser och riktlinjer som ska efterföljas för att uppfylla det grundläggande kravet om god förvaltning. Det innebär att tjänstemän vid kommunala nämnder och andra myndigheter har ett krav på sig att utreda varje enskilt ärende individuellt. Vidare ska dem förhålla sig professionellt gentemot den enskilde och beakta att handläggningen av ärendet kräver en opartisk utredning, 1 kap. 9 § Regeringsformen (1974:152) och 5 § Förvaltningslagen (2017:900). I 21 § myndighetsförordningen(2007:515) och 31 § förvaltningslagen återfinns tydliga formkrav för hur en tjänsteman ska dokumentera sitt slutliga beslut. Där anges det att namn på ansvarig beslutsfattare (tjänsteman) ska finnas med i beslutet. Enskilda får ta del av namnet och kan i vissa fall utsätta tjänstemannen för otillåten påverkan. Namnkravet enligt 31 § FL och 21 § myndighetsförordningen skulle kunna ersättas med en intern e-legitimering eftersom det inte skulle störa reglerna och principerna om ärendehandläggningen. Det som förändras är att det blir svårare att ta del av namn på tjänstemän. Tjänstemän skulle alltså inte bli anonyma i sin tjänsteutövning.

No description available.

<p>Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.</p>

Hot, våld och otillåten påverkan är en problematik som förekommer inom socialtjänstens barn- och familjestöd. Denna undersöknings syfte var att studera hur socialsekreterares tror sig handla och påverkas av denna problematik, speciellt i beslutsfattandet. Detta med anledning av att, om socialsekreterarnas beslutsfattande skulle påverkas, kan i värsta fall barns rätt till en trygg uppväxt sättas på spel. I studien användes vinjetter i sex kvalitativa intervjuer som utfördes enskilt. De resultat som redovisas pekar på att socialsekreterare inte skulle låta sig påverkas av hot och våld när de fattar beslut. Detta är något som strider mot andra forskares resultat. Socialsekreterarna i studien skulle i de flesta fall rådgöra med sin chef när de blivit utsatta för otillåten påverkan. Chefen är en oerhört viktig part i arbetet, då socialsekreterarna i hög grad förlitar sig på chefens kompetens. Hot, våld och otillåten påverkan är situationsbaserat. Socialsekreterarna skulle, i de vinjettsituationer som studien baseras på, fatta de beslut som går rakt emot klientens önskningar och därför kvarstår hotbilden. Konsekvenserna av deras handlingar och beslut hade socialsekreterarna svårigheter att sia om.

Syftet med denna studie var att undersöka om vittnen till brott mot person i Örebro län är i behov av stöd innan rättegången. Frågeställningarna som användes var: är vittnen till brott mot person i Örebro län i behov av stöd? Vilken typ av stöd vill dessa vittnen ha? Vilka möjligheter och svårigheter finns för Brottsofferjouren att komma i kontakt med vittnen som är i behov av stöd? Till studien användes en kvalitativ metod bestående av individuella intervjuer och fokusgruppsinspirerade gruppintervjuer med vittnen och vittnesstödjare. Resultatet visade att vittnena är i behov av stöd då det finns en rädsla för repressalier samt en osäkerhet för hur rättsprocessen går till. Stödet som önskas är information om vart stöd finns att få samt vad som händer i rättsprocessen. Resultatet visade också att Brottsofferjouren har svårigheter att komma i kontakt med vittnen, främst för att de inte vet vilka som är vittnen innan rättegången. / The purpose of this study was to investigate whether witnesses to crimes against a person in Örebro County is in need of support before the trial. To answer the purpose the following questions were used: are witnesses of crimes against persons in Örebro County in need of support? What kind of support do these witnesses want to have? What opportunities and challenges exist for Victim Support (Brottsofferjouren) to come in contact with witnesses who are in need of support? The study used a qualitative approach using individual interviews and focus group-inspired group interviews with witnesses and witness supporters. The results showed that the witnesses are in need of support because in many cases there is a fear of retaliation, and an uncertainty of how the legal process works. The type of assistance required from witnesses is information on where they can get support and what happens in the legal process. The results also showed that Victim Support has difficulties to get in contact with witnesses, mainly because they do not know who the witnesses before trial.

In Sweden, individuals who cannot support themselves can apply for financial aid from their municipality. The ultimate responsibility to ensure social rights lie upon the municipalities according to the law. The social services decide on financial support in individual cases and through the aid, one shall be assured of a reasonable living standard. One ́s right to financial support is not uncondi- tional. Primarily, each person themselves are responsible for their own liveli- hood. Financial support can be obtained inter alia for reasonable housing costs. If the social service finds an applicant ́s housing costs reasonable, financial support will be given towards the rental charge. However, some municipalities are denying financial support for rental costs for people living in unauthorized sublet apartments. The law states that subletting a rented apartment without the property owner ́s consent is prohibited. In 2019, unauthorized subletting along with charging an exorbitant rent was criminalized in order to address the ex- panding exploitation of the housing market. For the same reason, some munic- ipalities refuse to provide financial support regarding rental costs for unauthor- ized sublets. This thesis addresses the question of whether such a decision is aligned with the legal obligations which controls and determines the duties of municipalities and social services. Whether or not financial support can be re- fused based on an unauthorized sublet contract is not regulated. However, there are several legislations and standards that municipalities and social ser- vices must abide by in regard to financial support. The author concludes that the decision in question lacks sufficient legal support and violates significant provisions. According to the principle of legality, all measures taken by a mu- nicipality must be supported by the legal system. Neither should municipalities be concerned with official duties such as police matters. Furthermore, the prin- ciple of proportionality requires that the measure, to refuse financial support to unauthorized sublets, must not exceed what is necessary to achieve the pur- pose, to access the criminality. In extension, individuals are at risk of ending up homeless or below the limit of reasonable living standards. The rental housing market is only available to financially secure individuals who can obtain a first- hand rental contract. Sublet apartments are in many cases the only housing option accessible for someone in need of financial support. The author acknowledges the problem with tax money potentially being used to finance illegal activities. However, a municipality does not have the right to establish its own rules in order to fill in the gaps within the legal system, since that particular task belongs to the legislator and the court of law.

Studien syftade till att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare har av otillåten påverkan samt hur de hanterar otillåten påverkan vid myndighetsutövning. Två gruppintervjuer genomfördes med tre socialsekreterare i respektive grupp samt en enhetschef i en av grupperna. Resultatet av studien visade att socialsekreterare har erfarenheter av otillåten påverkan från klienter och att den vanligaste formen är skuldbeläggande och verbala hotelser. Resultatet visade även att socialsekreterarna hanterar otillåten påverkan genom att vara professionell i sin yrkesroll och försöka förklara varför klientens situation ser ut som den gör och att ha ett lösningsorienterat tillvägagångssätt. Överlag ansåg majoriteten av socialsekreterarna att det kollegiala stödet är viktigt vid fall av otillåten påverkan. Det förekom skillnader i socialsekreterarnas resonemang som diskuterades och analyserades i studien. Analysen utfördes med hjälp av Foucaults maktteori, copingstrategier och KASAM för att lyfta fram olika aspekter av otillåten påverkan samt få en bredare förståelse för huruvida socialsekreterare hanterar otillåten påverkan.

Denna studie undersöker om vilka olika personlighetsdrag hos studenter som har ett samband med akademisk oärlighet. Studien delar upp akademisk oärlighet i följande fem kategorier: plagiering, fusk under tentamen, otillåten hjälp, oetiskt samarbete och manipulering av inlämningsarbeten. Datainsamlingen genomfördes via en enkät med 48 frågor genom ett bekvämlighetsurval, antalet studenter som deltog var 324, varav 240 kvinnor och 80 män och 4 valde att inte ange kön. En korrelationsanalys och regressionsanalys genomfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna personlighetsdrag i relation till akademisk oärlighet. Den multipla regressionsanalysen visade ett signifikant samband mellan akademisk oärlighet och personlighetsdragen oärlighet, öppenhet och ålder. Oärlighet visade sig vara starkast prediktor till akademisk oärlighet, vilket tyder på att högre nivåer i oärlighet tenderar att öka risken för akademiskt oärligt beteende. Studiens slutsats är att personlighetsdragen oärlighet och öppenhet, samt ålder visar ett signifikant samband i relation till akademisk oärlighet.

Den tekniska utvecklingen har gjort oss alltmer beroende av tillgången på el, inte minst när vi väljer att färdas med elbil eller elcykel. El kan med hänsyn till sina säregna egenskaper inte utan vidare kategoriseras som fast eller lös egendom. Mycket talar för att ett funktionalistiskt synsätt som ger vid handen att el, mer precist själva rätten att använda el, är lös egendom. Oavsett egendomsklassificeringen kostar elanvändning pengar. Den arbetstagare som använder sin arbetsgivares el för att ladda ett elfordon åsamkar således arbetsgivaren en kostnad. I relation till arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att vara lojal, vilket följer av den okodifierade men väl etablerade principen om lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten innebär att arbetstagaren ska värna om arbetsgivarens namn, egendom och intressen och avhålla sig från sådant beteende som kan skada arbetsgivaren. I uppsatsen konstateras att det finns fler skäl som talar förän motatt det skulle utgöra ett lojalitetsbrott att ladda sitt elfordon på arbetsgivarens bekostnad. Den arbetstagare som begår ett lojalitetsbrott riskerar att bli uppsagd, avskedad eller skadeståndsskyldig. Respektive sanktion kräver iakttagande av ett antal faktorer och sannolikheten att bli uppsagd eller avskedad på grund av att ha laddat sitt elfordon på jobbet är mycket låg, förutsatt att arbetsgivaren inte har reglerat frågan explicit. Sannolikheten att råka ut för sanktioner har visat sig vara låg även i Tyskland. Enligt tysk arbetsrättspraxis är den tyska motsvarigheten till avsked, “außerordentlicher Kündigung”, en oproportionerlig sanktion när arbetstagaren har laddat sitt elfordon på arbetsplatsen. I övrigt framkommer inga avsevärda skillnader mellan svensk och tysk rätt vad gäller arbetstagarens skyldigheter gentemot sin arbetsgivare och arbetsgivarens sanktionsmöjligheter. Möjligtvis anas ett strängare synsätt i tysk rätt med avseende på “min och din” egendom. I Tyskland är det nämligen ett brott att använda någon annans eluttag med uppsåt att tillägna sig el. Om det uppstår en sak-eller personskada till följd av att arbetstagaren laddar ett elfordon på arbetsplatsen kommer sannolikt arbetsgivaren att få betala för skadan. Detta följer av det s.k. kallade principalansvaret, vilket förutsätter att laddningen kanan ses ha skett i tjänsten. Mot bakgrund av förarbetsuttalanden samt vad arbetsgivaren erfarenhetsmässigt har att förutse anses så vara fallet. Som arbetsgivare är det möjligt att genom proaktiva åtgärder hantera många men inte alla risker som är förenade med att ha arbetstagare i sin tjänst. I uppsatsen framkommer att arbetsgivarens möjlighet att hantera de kostnader och skaderisker som arbetstagarens privata elanvänding är förenat med består i att utfärda ensidiga arbetsgivarregleringar i form av policies. Den arbetsgivare som vill specifikt reglera kostnaden har möjlighet att göra ett schablonmässigt avdrag på arbetstagarens lön.