No description available.

I Sverige och Uppsala råder det bostadsbrist. Främst är det hyresrätter för personer med låg inkomst som saknas. Samhällsidealet har genom tiderna sett olika ut och det har skett ombyggnader i många äldre bostäder. Ytor i form av gamla butikslokaler, samlingslokaler och vindsförråd står idag ofta tomma. Ett sätt att bidra med nya billiga boenden är att förtäta det befintliga bostadsbeståndet genom att konvertera dessa outnyttjade ytor till bostäder.  Examensarbetet inom högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik har utförts i uppdrag av Uppsalahem. Syftet med arbetet är att undersöka vilket utrymme som finns inom det befintliga regelverk att omvandla outnyttjade ytor i bostadshus till bostäder. Tre typlokaler i Uppsalahems bestånd med olika funktioner och med byggnadsår från ett brett tidsspann valdes ut för att konverteras till bostäder.  I studien användes kvalitativa metoder för att studera tidigare genomförda konverteringar. Genom att genomföra en litteraturstudie identifierades vanliga problem i konverteringsprocessen som sedan bekräftades vid omvandlingen av de tre typlokalerna.  Resultatet av studien har identifierat de hinder och möjligheter som finns för en fastighetsägare kring konvertering av outnyttjade ytor till bostäder. Vilken typ av ytor som lämpar sig bäst har utretts och presenteras i en lathund. För att kunna utföra en kostnadseffektiv konvertering bör dessa aspekter, som ger olika förutsättningar, beaktas: ·      Ytans placering på fastigheten ·      Tekniska egenskaper  ·      Rätt projektering Det finns många fördelar med att utnyttja det befintliga bostadsbeståndet. Konverteringar av outnyttjade ytor har utförts en längre tid men ett återkommande problem är de regler för avsteg som får göras. Byggregler för avsteg tolkas ofta olika från kommun till kommun. Därför avslutas arbetet med rekommendationer om fortsatta studier inom det ämnet. / There is a housing shortage in Sweden and Uppsala. Primarily, housing for low-income people are missing. The social ideal has looked different over time and there have been redevelopments in many older homes. Spaces in the form of old retail premises, assembly rooms and attics are often empty today. One way of contributing to new cheap housing is to densify the existing housing stock by converting these unused spaces into apartments. The purpose of the study is to investigate what room exists within the existing regulations for converting unused space in residential buildings into accommodations. Three types of unused spaces in Uppsalahem's residential area with different functions and with construction years from a wide span of time were selected to be converted to apartments. The study used qualitative methods to study previous conversions. By conducting a literature study, common problems were identified in the conversion process which were then confirmed in the conversion of the three types of unused space. The result of the study has identified the obstacles and opportunities that exist for a property owner regarding the conversion of unused space into housing. The type of surface that is most suitable has been investigated and presented in a folder. These aspects should be considered to perform a cost-effective conversion: · Surface location on the property · Technical characteristics · Proper planning There are many benefits to utilizing the existing housing stock. Conversions of unused surfaces have been carried out for a long time, but a recurring problem is the rules for deviations that may be made. Building rules for deviations are often interpreted differently from town to town. Therefore, the report ends with recommendations on further studies in this subject.

<p>Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang. Vår slutsats är, att det är viktigt att ta tillvara pedagogens kompetens samt uppmärksamma alla elevers behov och i verksamheten utgå från dessa individuella förutsättningar. Dessa faktorer genererar i ett individuellt lärande, vilket är pedagogens viktigaste uppgift.</p>

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang. Vår slutsats är, att det är viktigt att ta tillvara pedagogens kompetens samt uppmärksamma alla elevers behov och i verksamheten utgå från dessa individuella förutsättningar. Dessa faktorer genererar i ett individuellt lärande, vilket är pedagogens viktigaste uppgift.

I Sverige råder det för närvarande bostadsbrist. En alternativ lösning till nyproduktion är förtätning av befintliga områden genom att omvandla outnyttjade utrymmen till hyresrätter. På uppdrag från SABO har arbetet gått ut på att studera framgångsfaktorer och metoder för omvandling av outnyttjade utrymmen till bostäder för allmännyttiga bostadsföretag. Målet var att sammanställa tidigare erfarenheter för att se hur de kan tillämpas av andra fastighetsbolag inom allmännyttan. Valda undersökningsaspekter blev strategi, organisation, process och samarbeten. Undersökta bolag MKB Fastighets AB och AB Stångåstaden valdes på rekommendation från SABO medan stiftelse Bodenbo erhölls genom en nationell enkät. Näringsdepartementet har utvecklat ett ändringsförslag till plan- och byggförordningen som kallas återbostadisering. Detta förslag innebär att ytor som omvandlas i befintliga bostadshus inte ska behöva leva upp till nybyggnadsstandard utan endast en standard som motsvarar övriga bostäder i byggnaden. Förslaget har undersökts för att se om den kan underlätta omvandlingar av det slag som utredningen berör.   Framgångsfaktorer:                   Samarbeten:    Öppna dialoger     I     tidigt skede ta kontakt med samarbetspartnern     Skapa tydligt     samarbete med stadsbyggnadskontor     Skapa god kontakt med     hyresgästerna     Upprätta ett samarbete     med secondhandbutiker             Omvandlingsprocess:     Tydlig     målsättning     Inventera     utifrån miljösynpunkt     Släpp     omöjliga projekt     Välj     entreprenad efter förutsättningar och mål     Kommunikation     Användning     av ramavtalsupphandlade hantverkare     Planprocessen     kan undvikas                     Strategi: Etablerad och tydlig strategi Nyttjande av befintliga fastigheters tillbehör Kommun som ställer krav Inventera hela beståndet Rätt person till rätt uppgift Angelägenhetskänslan Ok att inte sträva efter nybyggnadsstandard Rätt åtgärder efter förutsättningar i beståndet   Organisation: Tydlig ansvarsfördelning Rätt kompetens         Resultaten pekar på att denna typ av omvandlingar är genomförbara över hela landet för allmännyttiga bostadsföretag. De omvandlade bostädernas kvaliteter upplevs som goda och med karaktär. Standarden kan variera beroende på målsättningen. Den allmänna uppfattningen som skapades av återbostadiseringsförslaget var positivt eller neutralt men med liten tilltro att det skulle skapa en stor effekt för framtida omvandlingar. / In Sweden there is currently housing shortages. An alternative solution to new production is densification of existing areas by converting unused spaces into rental housing. On behalf of SABO, our goal has been to study success factors and methods for converting unused spaces into housing for public housing companies. The aim was to compile previous experiences to see how they can be applied by other real estate companies in the public sector. Selected research aspects where strategy, organization, process and cooperation. The studied companies MKB Fastighets AB and AB Stångåstaden were chosen on the recommendation of SABO while the foundation Bodenbo was obtained through a national survey. The Ministry of Industry has developed an amendment to the Planning and Building Regulation called Återbostadisering. The proposal entails that surfaces converted into existing residential buildings should not live up to new building standards but only to the standard that corresponds to other apartments in the building. The proposal has been investigated to see if it can facilitate conversions of the kind affected by the report.                         Collaboration:     Open dialogs     Contact cooperation partners in an early stage     Create clear collaboration with city-building     offices     Create good contact with the tenants    Establish a collaboration with secondhand stores           Conversion Process:         Clear goals     Inventory based on environmental considerations     Choose a contract according to conditions and     goals     Communication     Use of framework contracted craftsmen     Avoid the planning process               Success factors:   Strategy: Correct actions according to conditions in the stock Ok not to strive after new-building standards Creating a sense of meaning Drop impossible projects Right person to the right task Inventory of the entire stock Demands by the Municipality Usage of existing property accessories Established and clear strategy   Organization: Clear division of responsibility Use staff with the right skills     The results point out that this kind of conversions are feasible across the whole country for public housing companies. The qualities of the converted housings are perceived as good and having characteristics. The standard may vary depending on the goals set up by the company. The general perception created of the proposal Återbostadisering was positive or neutral, but with little confidence that it would create a major effect for future housing conversions.

Den här studien undersöker hur outnyttjade platser kan användas genom temporär användning ur ett socialt syfte. Vår uppfattning är att det finns en brist på platser i dagens urbana miljö som bidrar till delaktighet och gemenskap, som kan främja social inkludering och ett mer jämlikt samhälle. Samtidigt finns det outnyttjade platser i staden, vilket kan bero på olika anledningar, som exempelvis ekonomiska aspekter eller väntan på exploatering. Temporär användning är idag en erkänd metod för att aktivera dessa platser under en viss tidsperiod. Frågan går dock att ställa hur detta kan användas ur ett socialt, samt solidariskt perspektiv och således bidra till ett mer jämlikt samhälle. För att besvara denna fråga har vi utfört en empirisk undersökning av det franska temporära projektet Coco Velten, samt projektets grundare Yes We Camp. Genom denna empiriska undersökning, tillsammans med stöd av teorier, har vi kommit fram till att outnyttjade platser kan användas temporärt för att bidra till ett mer inkluderande och jämlikt samhälle. Samtidigt måste inte temporär användning i sig nödvändigtvis bidra till detta, utan det handlar snarare om hur dessa platser utformas, samt dess syfte. I det studerade Coco Velten går det utläsa att projektet svarade upp på olika samhällsproblem genom att hjälpa människor i utsatta situationer. För att åstadkomma detta implementerades flera olika användningsområden i projektet, en av dessa var de gemensamma platserna som utformades genom kollektiva metoder. Genom studien visas att de gemensamma platserna kan ses som särskilt vitala för att öka delaktigheten genom den temporära användningen och skapa förutsättningar för jämlikhet och social inkludering. Studien visar även att dessa projekt bygger på en viss föreningskultur och ett samarbete mellan olika samhällsaktörer. Avslutningsvis belyser studien vissa utmaningar med temporära projekt. Studien visar att den temporära användningen med ett socialt perspektiv kräver ideellt arbete och människors engagemang för att kunna genomföras. Andra utmaningar som studien belyser är tidsaspekten, finansieringen, samt risken för gentrifiering. / This thesis explores how unused spaces can be utilised through temporary use for social purposes. It is our view that there is a lack of spaces in today's urban environment that contribute to participation and community, which can promote social inclusion and a more equal society. At the same time, there are vacant spaces in the city, which may be due to various factors, including economic considerations or a lack of immediate development opportunities. Temporary use is now recognised as a means of activating these spaces for a specified period. However, it is necessary to consider whether this can be used from a social and solidarity perspective, and thus contribute to a more equal society. To answer this question, an empirical study of the French temporary project Coco Velten, and its founder Yes We Camp, was conducted. Through this empirical investigation, together with the support of theories, it was concluded that unused spaces can be used temporarily to contribute to a more inclusive and equal society. It is important to note that temporary use in itself does not necessarily contribute to the desired outcome. Rather, it is about how these places are designed and what they are used for. In the Coco Velten case study, it is evident that the project addressed various societal issues by assisting individuals in vulnerable situations. To achieve this, several different uses were implemented in the project, including common spaces designed through collective methods. The study indicates that the common spaces can be regarded as particularly significant in terms of increasing participation through the temporary use of the spaces and creating conditions for equality and social inclusion. The study also shows that these projects are based on a certain culture of association and collaboration between various social actors. Finally, the study identifies some challenges associated with temporary projects. The study indicates that temporary use with a social perspective requires volunteer labor and people's commitment to be implemented. Other challenges highlighted by the study are the time aspect, financing, and the risk of gentrification.

I städer finns det idag många bortglömda outnyttjade platser, så kallade ickeplatser,vars fulla potential inte tillvaratas. Stadens sociala hållbarhet missgynnas ofta av dessaplatser som i många fall ger upphov till otrygghet, obehag och utsatthet för förbipasserande,särskilt för kvinnor. Återkommande bortglömda platser i svenska städerär de så kallade brofästeplatserna, det vill säga platser under broar intill brofästen.Syftet med studien är att visa på potentialen hos outnyttjade brofästeplatser i urbanamiljöer och att belysa förutsättningar, problem och möjligheter samt sociala och ekologiskafördelar med en bebyggelse av dessa platser.Studien visar att bebyggelse av platserna kan skapa säkra och inkluderande områdenatt vistas i, samt öka den upplevda tryggheten på platsen framförallt för kvinnor.Bebyggelse som i någon form aktiverar platsen bidrar till att skapa sociala möten istaden. Bebyggelsen kan även fungera brottsförebyggande, bland annat till följd avett ökat flöde av människor på platsen. Ekologiska fördelar som erhålls är att urbangrönska, och därmed viktiga ekosystemtjänster, kan bevaras i större utsträckning dåde redan hårdgjorda eller grusbelagda ytorna används vid förtätning i urbana miljöeristället för grönområden. Grönska och ekosystemtjänster ger viktiga rekreativa ochsociala värden för stadens invånare och gynnar även förekomsten av biologisk mångfald.Brofästeplatser utnyttjas i andra länder både för bostäder och verksamheter, därföruppstår frågan om varför dess potential inte tillvaratas i Sverige. Platserna tycks haglömts bort eller tidigare inte behövt tas i beaktning vid förtätning av svenska städer,då det funnits annan mark att exploatera. Studien konstaterar att det inte finns någragenerella förbud eller reglemente som reglerar bebyggelse eller icke bebyggelse avbrofästeplatser. Samtliga lagar, krav och bestämmelser vilka gäller vid planering, projekteringoch uppförande av byggnader i Sverige, gäller för platserna. Varför platsernainte nyttjats kan även bero på förutfattade meningar hos aktörer i byggbranschen.Exempelvis förutsätts att krav inom andra områden än det egna inte uppnås. De förutfattademeningarna är ofta grundade i antaganden utanför respektive yrkesprofession,snarare än fakta, vetskap och erfarenhet. För att platserna ska kunna bebyggas krävsdärmed en förändring av inställning och attityd hos aktörer i branschen.Byggnadstypologierna verksamhetslokaler, bostäder och tillfälliga boenden, är allamöjliga att uppföra vid brofästeplatser, med undantag för bostäder vid de brofästeplatserdär ljudnivå och dagsljusinsläpp inte uppnår kraven. Bäst lämpade byggnadstypologiför många urbana brofästeplatser är verksamhetslokaler, där en blandningav funktioner som både kräver konsumtion och inte kräver konsumtion skulle gynnaden sociala hållbarheten i området bäst. Studien visar att bebyggelse av brofästeplatserär möjlig om parametrar som belysts i studien beaktas och tillgodoses. För attmöjliggöra ett sådant projekt krävs en ändrad inställning, attityd och ett gediget tvärprofessionelltsamarbetemellan olika professioner i branschen. Att myndigheter ochaktörer inom byggbranschenskapar ett bättre samarbete skulle inte enbart gynna eneventuell bebyggelse av dessa platser, utan samtliga byggprojekt i Sverige. / In today’s cities there are many forgotten places whose full potential is not being met.The social sustainability of the city is often disadvantaged by these places as theycause insecurity, discomfort and vulnerability to passers-by, especially women. Aforgotten place that is recurring in Swedish cities are so-called bridge abutment-sites,that is, places under bridges next to the abutment. The purpose of the study is todemonstrate the potential of these non-places at bridge abutments in urban environmentsand to highlight the conditions, problems and possibilities as well as the socialand ecological benefits of a development of these sites.The study shows that building these sites can create safe and inclusive areas to stayin, as well as increase the perceived security of the site, especially for women. Housingthat in some way activates the site helps to create social meetings in the city. Thebuilding can also act crime preventive, partly due to an increased flow of people onthe site. The ecological benefits obtained are that urban greenery, and thus importantecosystem services, can be preserved to a greater extent as already impermeable surfacesare used in densification in urban environments instead of green areas. Greeneryand ecosystem services provide important recreational and social values for the city’sinhabitants and also benefit the presence of biodiversity.All laws, requirements and regulations that apply to planning, design and constructionof buildings in Sweden, also applies to these locations. The study finds that there areno general prohibitions or regulations that regulate the construction or non-constructionof bridge abutments. Bridge abutment-sites seem to have been forgotten or previouslynot needed to be taken into account in the densification of Swedish cities, sincethere have been other land to exploit. Another reason why the sites have not been usedis due to preconceived opinions in the construction industry. The preconceptions areoften based on assumptions beyond professional knowledge, rather than facts andexperience. In order for the places to be built, a change of attitude in operators in theconstruction industry is required.The function-types of community center, housing and temporary accommodationare all possible to construct at these sites, with the exception of housing at the bridgeplaces where noise levels and daylight emissions do not meet the requirements. Thebest-suited function-type for many urban bridge abutment-sites is a communitycenter, where a mix of functions that require both consumption and non-consumptionwould best benefit social sustainability in the area.The study shows that construction of the bridge abutment-sites is possible if parameters,as mentioned in the study, are considered and met. In order to enable such aproject, a change in attitude and solid cooperation between several operators in theindustry are required. The cooperation between authorities and operators in the constructionindustry would not only benefit the possible development of these sites, butall construction projects in Sweden.

Behovet av bostäder på marknaden är fortsatt högt, med ett stort antal nya bostäder som behöver byggas varje år för att möta det uppskattade behovet under perioden 2023-2030. Trots detta har marknaden de senaste åren blivit mer avvaktande, och prognoser visar att bostadsbyggandet kommer att ligga under det nödvändiga behovet åtminstone de närmaste tre åren. I den statliga utredningen ‘SOU 2018:67 Ett snabbare bostadsbyggande’ lyfts strategier för hur byggrätter kan utnyttjas mer effektivt, samtidigt som det konstateras att det finns brister i uppföljningen av dessa. Bristerna i uppföljningen försvårar uppskattning av det exakta antalet men det konstateras att de förekommer outnyttjade byggrätter. Denna problematik har inspirerat till denna rapport, som undersöker möjligheten att adressera outnyttjade byggrätter. Syftet med rapporten är att utreda om det finns byggrätter för flerbostadshus som inte har tagits i anspråk och att identifiera de underliggande orsakerna till detta. Dessutom presenteras effektiva strategier och åtgärder för att förbättra utnyttjandet av byggrätter, samt en mer detaljerad undersökning av hur uppföljningen går till på kommunal nivå. Rapporten fokuserar på Stockholms län, specifikt kommunerna Stockholm, Huddinge, Nacka, Upplands Väsby, Lidingö, Nynäshamn, Salem, Upplands-Bro och Vaxholm. De fastställda frågeställningarna undersöks i en teoretisk del genom litteraturöversikt, en empirisk del genom kartläggning av outnyttjade byggrätter samt en kvalitativ del genom semistrukturerade intervjuer med kommuner, fastighetsbolag och konsulter. Resultaten av studien belyser förekomsten av outnyttjade byggrätter och de bakomliggande orsakerna. Litteraturöversikten och intervjuerna visar att outnyttjade byggrätter inte anses vara ett stort problem, trots det rapporterar 24 av 26 kommuner i Stockholms län i årets bostadsmarknadsenkät ett underskott på bostäder. Det kartlagda dataurvalet visar att många byggrätter är felaktigt taxerade, vissa har fortfarande en genomförandetid kvar, och i andra fall pågår produktion på plats. De främsta orsakerna till outnyttjade byggrätter inkluderar marknadsmässiga och ekonomiska faktorer som påverkar projektens lönsamhet, vilket resulterar i att byggandet fördröjs då projektkalkylerna inte går ihop. Enligt den statliga utredningen 'SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad...' är byggbolag vinstdrivande och prioriterar byggrätter med bättre lönsamhetsmarginaler. Andra vanliga orsaker är infrastrukturutbyggnad och etappvis utbyggnad av detaljplaner. Slutligen presenteras strategier och åtgärder för att effektivisera användningen av byggrätter. En vanligt förekommande strategi är att införa viten i avtal för att försöka påskynda exploatören. Vidare konstateras det att uppföljningen är otillräcklig och att mer enhetliga definitioner och metoder behövs för att underlätta denna process. Bättre uppföljning hade i sin tur kunnat underlätta för kommunerna i deras långsiktiga planering, vilket är avgörande för beslut kring investeringar och för att möta framtida bostadsbehov. / The demand for housing in the market remains high, with a significant number of new homes needing to be built annually to meet the estimated needs for the period 2023-2030. Despite this, the market has become more hesitant in recent years, and forecasts indicate that housing construction will fall short of the necessary levels at least for the next three years. The governmental investigation 'SOU 2018:67 Ett snabbare bostadsbyggande' highlights strategies for more efficient utilization of building rights, while also noting deficiencies in the monitoring of these, making it difficult to accurately estimate the number of unused building rights. This issue has inspired this report, which examines the possibility of addressing unused building rights. The purpose of this report is to investigate whether there are building rights for apartment buildings that have not been utilized and to identify the reasons for this. Additionally, effective strategies and measures to improve the utilization of building rights are presented, along with a more detailed examination of how the follow-up process is conducted at the municipal level. The report focuses on Stockholm County, specifically the municipalities of Stockholm, Huddinge, Nacka, Upplands Väsby, Lidingö, Nynäshamn, Salem, Upplands-Bro, and Vaxholm. The established research questions are examined in a theoretical part through a literature review, an empirical part through the mapping of unused building rights, and a qualitative part through semi-structured interviews with municipalities, real estate companies, and consultants. The results of the study highlight the presence of unused building rights and the underlying causes. The literature review and interviews indicate that unused building rights are not considered a major problem, despite the fact that 24 out of 26 municipalities in Stockholm County report a housing shortage in this year's ‘housing market survey’. The mapped data selection shows that many building rights are incorrectly assessed, some still have an implementation period remaining, and in other cases, production is ongoing on site. The main reasons for unused building rights include market and economic factors that affect project profitability, resulting in construction delays as project calculations do not add up. According to the governmental investigation 'SOU 2020:75 Bygg och bo till lägre kostnad...', construction companies are profit-driven and prioritize building rights with better profit margins. Other common reasons are infrastructure development and the phased development of detailed plans. Finally, strategies and measures to optimize the use of building rights are presented. A common strategy is to introduce penalties in agreements to expedite the developer. Furthermore, it is noted that the follow-up is insufficient and that more uniform definitions and methods are needed to facilitate this process. Improved follow-up could, in turn, assist municipalities in their long-term planning, which is crucial for investment decisions and to meet future housing needs.