The final thesis deals with the specific of financing and accounting of the allowance organizations. In connection with the allowance organizations the theses is focused on the reform of state administration and self-government, which has been ongoing since 2009 and still continues. The practical part is devoted to the impact of the reform on specific allowance organization - the higher professional and high industrial school.

Durch die parallele Programmierung wird ermöglicht, dass Programme nebenläufig auf mehreren CPU-Kernen oder CPUs ausgeführt werden können. Um das parallele Programmieren zu erleichtern, wurden diverse Sprachen (z.B. Erlang) und Bibliotheken (z.B. OpenMP) aufbauend auf parallele Programmiermodelle (z.B. Parallel Random Access Machine) entwickelt. Möchte z.B. ein Softwarearchitekt sich in einem Projekt für ein Programmiermodell entscheiden, muss er dabei auf mehrere wichtige Kriterien (z.B. Abhängigkeiten zur Hardware) achten. erleichternd für diese Suche sind Übersichten, die die Programmiermodelle in diesen Kriterien unterscheiden und ordnen. Werden existierenden Übersichten jedoch betrachtet, finden sich Unterschiede in der Klassifizierung, den verwendeten Begriffen und den aufgeführten Programmiermodellen. Diese Arbeit begleicht dieses Defizit, indem zuerst durch ein Systematic Literature Review die existierenden Taxonomien gesammelt und analysiert werden. Darauf aufbauend wird eine einheitliche Taxonomie erstellt. Mit dieser Taxonomie kann eine Übersicht über die parallelen Programmiermodelle erstellt werden. Diese Übersicht wird zusätzlich durch Informationen zu den jeweiligen Abhängigkeiten der Programmiermodelle zu der Hardware-Architektur erweitert werden. Der Softwarearchitekt (oder Projektleiter, Softwareentwickler,...) kann damit eine informierte Entscheidung treffen und ist nicht gezwungen alle Programmiermodelle einzeln zu analysieren.

With the help of appropriate IT support, health care services can be executed in a more effective and secure way. In Sweden, the NPÖ (National Patients’ Översikt) stands for National Patients’ Overview. It is a platform where authorized health care providers can access comprehensive and continuous information about health care and patients’ situation, based on which care providers can offer safe and qualified services. The NPÖ project is focusing on the information sharing phase. In order to improve the efficiency and correctness of care services, the next step is that health care systems can offer clinical suggestions and warnings with the existing patients’ data and medication information. Clinical Decision Support Systems (CDSSs) are aimed to offer such assistance and are necessary to be integrated. But by now, there is no explicit architecture to guide Swedish government to implement the integration. Although some architectures have been proposed for integrating CDSSs in health information systems, those architectures are developed for certain use cases and cannot be adopted directly in NPÖ. An integration architecture which takes full consideration of NPÖ-adopting data types, message structures and interface types is needed. This thesis adopts constructive research method, which contains three main phases. First, related backgrounds about national electronic health care system, clinical decision supports system and integration techniques are introduced. Second, the integration architecture is constructed following service-oriented principles. Third, theoretical valuation work is finished by assessing system features and making interviews. This thesis takes advantage of service-oriented architecture to design an architecture with Clinical Decision Support (CDS) middleware for health care information system integration. With this structure, national electronic health care systems, such as NPÖ, can have interaction with various types of CDSSs to provide more efficient and secure health care. It offers united interfaces which enable different CDSSs with different developing platforms to communicate without obstacles. Unlike the existing CDSS integration architectures, the new one with CDS Middleware can provide maximized scalability. Evaluation work has been done from two aspects. Feature criteria and interviews with national health care system developers indicate that the architecture can contribute to the development of NPÖ, and future works such as involving security agents can be continued to optimize the results.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är kroniskt sjukdom som kan drabba ungdomar. Ungdomar upplever att det är svårt att leva med diabetes typ 1 samt har fullt ansvar om sin sjukdom/ behandling. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, som kan också orsakas av genetisk koppling. Sjukdomen drabbar barn och ungdomar. Komplikationer till diabetes typ 1 kan vara att drabbas av hyperglykemi eller hypoglykemi. Hyperglykemi innebär förhöjd mängd glukos i blodet. Hypoglykemi för låg blodglukos halt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever det att ta fullt ansvar för sin sjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 15 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed samt artiklarna är mellan år 2011- 2021. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Processen till självhantering (intialfas, utvecklingsfas och redo för självhantering). Påverkansfaktorer (omgivningens påverkan, oro och rädslors påverkan och att vara annorlunda). Slutsats: Genom dessa kategorier framkom olika processer. Utifrån självhantering ska ungdomar ha ökat kunskap samt erfarenhet om sin sjukdom och behandling. Ungdomarnas upplevelse av att genomgå processen försvåras av obalans då ungdomarna är mer oroliga för att anses annorlunda medan sjukvården är mer fokuserade på glukosvärden. En ökad förståelse för ungdomarnas upplevelse kan leda till bättre omvårdnad, sjuksköterskans kunskapsbas kan ge bättre vård till ungdomar med diabetes typ 1. / Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that can affect young people. Young people experience that it is difficult to live with type 1 diabetes and have full responsibility for their illness / treatment. Type 1 diabetes is an autoimmune disease, which can also be caused by genetic linkage. The disease affects children and adolescents. Complications of type 1 diabetes can include hyperglycemia orhypoglycemia. Hyperglycemia means an increased amount of glucose in the blood. Hypoglycaemia for low blood glucose. Aim: The purpose of this literature study is to shed light on how young people with type 1 diabetes experience taking full responsibility for their illness. Method: The study is a literature review where 15 articles report research results over the selected area. Searches were conducted in CINAHL and PubMed and the articles are between the years 2011-2021. Results: Two main categories and six subcategories are identified.The process for self-management (initial phase, development phase and ready for self-management). Influencing factors (the influence of the environment, the influence of anxiety and fear and being different). Conclusion: Through these categories, different processes emerged. Based onself-management (self-management), young people must have increased knowledge and experience of their illness and treatment. The young people's experience of undergoing the process is made more difficult by imbalance as the young people are more worried about being considered different while the healthcare is more focused on glucose values. An increased understanding of the young people's experience can lead to better nursing, the nurse's knowledge base can provide better care to young people with type 1 diabetes.

Bakgrund: Demenssjukdom är en vanligt förekommande diagnos hos äldre. Demenssjukdom är ett samlingsnamn för olika försämrade kognitiva funktioner i hjärnan vilka har en negativ påverkan på människors dagliga liv. Sjuksköterskor i enakutsjukvårdskontext möter personer med demenssjukdom men oftast då på grund av samsjuklighet. Denna patientgrupp upplever olika symtom som förvirring, ångest och aggression som förvärras i samband med sjukhusvistelse. Forskning har dock visat att personcentrerad omvårdnad har stor betydelse för att möta behovet hos dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att utifrån en akutsjukvårdskontext belysa sjuksköterskors upplevelse  att utföra personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom. Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema och åtta subtema. huvudteman var: strukturella brister, kommunikation och anhöriga. Konklusion: Resultatet visar att personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom upplevdes avsjuksköterskorna i en akutsjukvårdskontext som en utmaning. Miljön förvärrar symtomen hos denna patientgrupp,  sjuksköterskor upplever brist på tid för att ge den omvårdnaden som behövs, brist på kunskap om demenssjukdom samt attityder hos den enskilda sjuksköterskor är några av de bidragande faktorer till svårigheter att ge personcentrerad omvårdnad till dessa personer. / Background: Dementia is one of the most common diagnoses among the elderly. Dementia is a collective name for various impaired cognitive functions in the brain that have a negative impact on a person's daily life. The nurses in hospitals often meet many people with dementia due to comorbidity. These patient groups experience various symptoms such as confusion, anxiety and aggression that worsen in connection with hospitalization. However, research has shown that person-centered nursing is of great importance in meeting the needs of these people. Aim: The aim of the study was to shed light on the nurses’ experience of providing person-centered care to people with dementiain an emergency care context. Method: The present study is a literature study based on 10 scientific articles with qualitative study design. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed using the content analysis method. Results: The results showed three main themes and eight sub-themes. Main themes were: structural deficiencies, communication and relatives. Conclusion: Providing person-centered nursing to people with dementia was perceived by the nursesin an emergency care context as a challenge. The environment worsens the symptoms of this patient group, the nurse does not have enough time to provide the care needed, lack of knowledge and attitudes of the nurse are some of the contributing factors to difficulties in providing person-centered care to these people.

Bakgrund Det sker en ständig digitalisering av vården, där e-hälsa blir ett alltmer naturligt sätt att bedriva vård på. I samband med att psykisk ohälsa ökar i samhället läggs större vikt på hälso-och sjukvården att öka tillgången till stödtjänster. Via e-hälsa kan vård bedrivas på ett mer kostnadseffektivt och lättillgängligt sätt för att stödja personer med psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vården via e-hälsa. Metod Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 16 vetenskapliga artiklar inkluderades, varav 15 var kvalitativa och 1 kvantitativ. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Resultat Personer med psykisk ohälsa upplever e-hälsa som ett lättillgängligt, effektivt och hjälpsamt verktyg att söka vård genom. Egenvård bidrar till att personer med psykisk ohälsa upplever bättre välbefinnande i sitt sjukdomstillstånd. De upplever ökat engagemang kring sitt hälsotillstånd och ökad vilja att utföra egenvård. Trots flertalet fördelar med att bedriva vård via e-hälsa, upplevs frånvaron av mänsklig kontakt vara ett hinder. Slutsats Via e-hälsa kan stöd och tillgänglighet möjliggöras för alla oavsett demografi. E-hälsa underlättar att söka, få det stöd och information som behövs angående sitt hälsotillstånd. Genom e-hälsa kan personer med psykisk ohälsa få stärkt förtroende till sin egen förmåga samt uppmuntras till att utföra egenvård. / Background There is a constant digitalization of healthcare, where e-health is becoming an increasingly natural way of conducting care. In connection with increased mental illness in society, greater emphasis is being placed on health care to increase the availability of support services. Via e-health, care can be provided in a more cost-effective and easily accessible way to support people with mental illness. Aim This literature study is aimed to describe how people with mental illness experience care via e-health. Method This study is conducted as a literature review where 16 scientific articles were included, of which 15 were qualitative and 1 quantitative. These articles have been quality reviewed and analyzed. The databases used were CINAHL and PubMed. Results People with mental illness experience e-health as an easily accessible, effective and helpful tool to seek care through. Self-care contributes to people with mental illness experiencing better well-being in their illness. They experience increased commitment to their state of health and increased willingness to perform self-care. Despite most of the benefits of providing care via e-health, the absence of human contact is perceived as an obstacle. Conclusions E-health makes the support and accessibility of healthcare possible for everyone regardless of demography. It contributes to make it easier to apply, get the support and information you need about your health condition. Through e-health, people with mental illness can gain stronger confidence in their self-efficacy and be encouraged to in higher extent perform self-care.

Background and Objectives: HIV in a major public health problem in many countries of the world. Recent advances in care for people living with HIV such as the use of antiretroviral medication have reduced the mortality and morbidity associated with HIV infection. However, many people receiving antiretroviral therapy do not take it as prescribed and still experience sub-optimal health outcomes. Mobile phone text messaging is emerging as an important tool in health care, and HIV in particular. Our objectives were to explore the determining factors for adherence to antiretroviral therapy, test text messaging as an adherence enhancement tool, develop a framework for community ownership of a text messaging program and describe strategies for transfer of evidence in HIV to other conditions. Methods: This research is primarily based in Yaoundé, Cameroon, and employs a variety of methodologies, including a systematic review, two cross- sectional surveys, a randomized controlled trial, an individual patient data meta-analysis, a mixed methods study and a systematic review of systematic reviews. Results and Conclusions: Two-way weekly text messaging is an effective strategy in improving adherence to antiretroviral therapy and enhancing provider-client communication. People living with HIV in Yaoundé, Cameroon like receiving text messages, and are willing to own and run a text messaging program. Text messaging interventions may be transferred to other conditions by integrating services or by copying what works in HIV. Further research on potential harms, cost effectiveness and text messaging for other chronic conditions is warranted. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

This thesis analyzes the benefits and drawbacks of conducting journalism over web3 in the aspects of transparency, security and revenue model. Although there currently exist numerous studies on web3 and journalism, no one provides a concise overview on the topic linking these technologies to journalism. As a commissioned work, and to fill the academic gap found in the topic, qualitative research was carried out, mainly looking at published academic studies on the related topics, as well as to real-life projects that have implemented web3 technologies for different projects. The study found some relevant benefits of using web3 technologies, such as a higher degree of transparency, the ensured security against file corruption, as well as the savings implied when removing 3rd party institutions. However, some drawbacks include the unavoidable trade-off in transparency and privacy, some recent security threats against smart contracts as well as the volatility of maintenance fees. The study contributes to the development of web3 applications by highlighting the present challenges web3 faces currently, and for journalists considering taking advantage of this revolutionary technology by providing the reader with a brief overview of the current benefits and challenges that can affect the user. / Denna avhandling analyserar fördelarna och nackdelarna med att bedriva journalistik över web3 i hänsyn till transparens, säkerhet och intäkter. Även om det finns många studier om web3 och journalistik, ger ingen en kortfattad översikt över ämnet som dessutom kopplar dessa tekniker till journalistik. Som ett beställningsarbete, och för att fylla den akademiska luckan i ämnet, utfördes denna kvalitativa forskning, främst genom att titta på publicerade akademiska studier, samt på verkliga projekt som har implementerat web3-teknik för olika projekt. Studien fann några relevanta fördelar med att använda web3-teknik, såsom en högre grad av transparens, den garanterade säkerheten mot filkorruption, samt de besparingar som följer av att bortta tredjepartsinstitutioner. Några nackdelar är dock den oundvikliga avvägningen mellan transparens och integritet, några aktuella säkerhetshot mot blockkedjor och smarta kontrakt samt underhållsavgifternas volatilitet och betalning efter prestation paradigmet med som det medförs. Studien bidrar till utvecklingen av web3-applikationer genom att belysa de utmaningar som web3 står inför, och för journalister som överväger att dra nytta av denna revolutionerande teknik genom att ge läsaren en kort översikt över de nuvarande fördelarna och utmaningarna som kan påverka användaren.

No description available.

Introduktion: Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukdom och död i Europa. Kännedom om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom minskar avsevärt risken att drabbas. I samband med en hjärtinfarkt kan känslor som ångest, stress och rädsla för återinsjuknande uppkomma. Anhöriga upplever att patienter får otillräckligt med information och stöd efter en hjärtinfarkt. Omvårdnaden i samband med hjärtinfarkt syftar till en god relation mellan personen och sjuksköterskan, där sjuksköterskans omvårdnad syftar till att främja hälsa hos personen. Det är därför av vikt att beskriva hur personer upplever omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats i form av litteraturöversikt. Resultat: Fyra kategorier växte fram under analysen: Att få varierad information, Att få varierat bemötande, Att få stöd för livsstilsförändringar och Att få emotionellt stöd. Varierande erfarenheter gällande information upplevdes, såväl tillfredsställande som bristfällig information. Varierat bemötande i samband med hjärtinfarkt upplevdes, både som positivt och negativt. För lyckade livsstilsförändringar var en god relation till sjuksköterskan av vikt, samtidigt som det fanns ett behov av ytterligare stöd. Emotionellt stöd från sjuksköterskor och anhöriga hade positiva effekter under vårdtiden, samtidigt som otillräckligt stöd förvärrade upplevelsen i samband med hjärtinfarkten. Slutsats: Resultatet ger en värdefull inblick i erfarenheter av omvårdnad i samband med hjärtinfarkt. Sjuksköterskor behöver vara lyhörda för vad personer önskar och behöver gällande information, bemötande, livsstilsförändringar och emotionellt stöd. Sjuksköterskan behöver möta personernas behov med ett personcentrerat förhållningssätt för bästa möjliga omvårdnad. / Introduction: Cardiovascular disease is the most common cause of illness and death in Europe. Knowledge of risk factors reduces the risk of being affected. In connection with a myocardial infarction feelings like anxiety, stress and fear of relapse appear. Relatives experience insufficient information and support after a myocardial infarction. The relation between the person and the nurse is an important part of nursing, where the nursing aims to promote health. Therefore it's important to describe how people experience nursing in connection with a myocardial infarction. Aim: The aim of this literature overview was to describe adults' experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Method: Descriptive design with a qualitative approach as a literature overview. Results: Four categories emerged during the analysis: Getting varied information, Getting varied treatment, Getting support for lifestyle changes and Getting emotional support. Varying experiences regarding information was experienced, both sufficient and deficient information. Varied treatment was experienced, both positive and negative. For successful lifestyle changes, a good relationship with the nurse was important, there was a need for further support. Emotional support from nurses and relatives had positive effects during the care, while insufficient support worsened the experience. Conclusion: The result provides a valuable insight into the experiences of nursing in connection with a myocardial infarction. Nurses need to listen to what people want and need regarding information, treatment, lifestyle changes and emotional support. The nurse needs to meet the people's needs with a person-centred approach for the best possible care.