This Master’s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area. / Uppsatsnivå: D

<p>Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.</p>

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras.

Föreliggande uppsats studerar rehabiliteringsträdgården i Alnarp via Erwin Panofskysikonologiska metod. Rehabiliteringsträdgården är skapad utifrån undersökningar av människorsföreställningar om natur- och kulturupplevelser som de anser positiva för hälsa och välbefinnande.Trädgården är uppdelad i åtta olika kategorier som är kopplade till graden av informell respektiveformell design, det finns också mellan dem gränsland som har en mer flytande stil. Uppsatsen harbegränsats till att avhandla två av de åtta kategorierna, skogsträdgården som är mer naturlik, ochentréträdgården som är formell. Syftet med uppsatsen är koppla samman de båda delträdgårdarnamed stilhistoriska förebilder inom trädgårdskonsten genom att valet av former och materialjämförs med varandra och med historiska trädgårdar, liksom att jämföra de båda delträdgårdarnamed andra konstnärliga manifestationer, t ex måleri och arkitektur. Slutligen är syftet att i denikonologiska intuitiva syntesen undersöka trädgårdarnas idémässiga ursprung. Resultatet visar attträdgårdarna har tydliga referenser till sina respektive genrer, den italienska formträdgården ochden engelska landskapsparken. Skillnaderna finns även representerade i andra konstnärligaverksamheter. Den syntetiska intuitionen som vilar på författarens kunskaper och erfarenheter,länkar de olika trädgårdsidealen till politiska ideologier och kognitiva strukturer.

Thèse (Ph. D.)--Université Laval, 2008. / Bibliogr.: f. 327-331. Publié aussi en version électronique dans la Collection Mémoires et thèses électroniques.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka clownens betydelser i konstnären och regissören Alejandro Jodorowskys psykomagiska autobiografi Poesía sin fin (2016). Uppsatsen önskar även vidga förståelsen av hur filmmediet kan användas som verktyg för att bearbeta emotionella skador och trauman. Filmmediet inrymmer möjligheter att skapa bilder som kan beröra oss på många olika plan. Jodorowsky använder mediet specifikt för att skapa psykomagiska akter, akter som skapar möjlighet för läkning. De två karaktärer som Jodorowskys egen person pendlar mellan i sin autobiografi Poesía sin fin är poeten och clownen. Clownen kommer här att undersökas då han står i tydlig kontrast mot den poet som är Jodorowskys vardagliga alter ego i resten av filmen. Genom ett analysera två scener i Poesía sin fin kommer jag besvara frågorna:Vad representerar clownen i scenerna ”Mötet med Zanahoria” och ”Cirkus”?På vilka sätt bidrar clownfiguren till Jodorowskys läkningsprocess?

La rationalisation de l'espace est une caractéristique fondamentale des Temps modernes. La conception d'un espace rationnel, isotrope et universel, descriptible par des règles mathématiques, s'accomplit d'abord lors de l'invention de la perspective linéaire à la Renaissance italienne. Ce n'est que près de deux siècles plus tard, que les philosophes accompliront une formulation théorique de cet espace. Il est vrai que les techniques mathématiques de l'optique grecque, nécessaires à l'invention de la perspective, avaient été inventées lors de l'Antiquité et utilisées dès lors, de manière parcellaire, notamment dans la création de décors scénographiques. Mais ces usages n'avaient pas mené à la conception d'un espace unifié et rationalisé, conçu en fonction de la position d'une subjectivité observatrice, véritable maîtresse de la représentation en perspective. L'acceptation universelle de cette technique d'atelier qu'est la perspective constitue un coup de force. Parce que cette technique n'est ni naturelle, ni conforme à la physiologie de la vision humaine. C'est Erwin Panofsky qui en fera la démonstration lors du XXe siècle, situant d'abord l'étude de la perspective dans le cadre de la philosophie des formes symboliques d'Ernst Cassirer. Ce travail retrace les prémisses de la révolution perspective depuis leurs origines dans l'Antiquité et le Moyen Age, jusqu'à l'étude panofskyenne du déploiement de la technique perspective à la Renaissance. L'invention de la perspective questionne la nature des rapports entre l'art et la technique ainsi que le rôle de l'imagination dans la représentation de l'espace. Il s'agit d'un moment méconnu de l'histoire; du sujet moderne, qui remet sur le métier les catégories par lesquelles notre époque se propose d'imaginer l'espace et le réel. / The rationalization of space is a fundamental characteristic of the Modem Age. The concept of space as a rational, universal and isotropic medium, which can be described by mathematical rules, was firs envisioned by the invention of linear perspective during the Italian Renaissance. Il, is only two centuries later that philosophers gave a theoretical foundation to this painterly technique. While it is true that the mathematical techniques of Greek optics necessary to perspective drawing had been formulated during Antiquity, and were indeed used in a fragmentary way, notably in stenographical constructions, Classical Antiquity had no concept, of a rationalized and unified space, defined by the position of an observing subject. Modem perspective is neither natural nor true to the physiology of sight. Erwin Panofsky demonstrated this during the twentieth century, studying perspective through the prism offered by Ernst Gassirer's philosophy of symbolic forms. It is here proposed to retrace the invention of perspective from its roots in Antiquity and the Middle Ages before addressing Panofsky's studies on the invention of perspective. This invention raises questions on the nature of the links between art and technique, as well as it questions the role of the imagination in spatial representation. This little known episode in the history of the modem subject questions the very categories by which our Age proposes to imagine space.

Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort. Likväl vilka som är avporträtterade, varför just dessa personer är det och vem som låtit göra porträtten undersöks. Det är en uppsats som till stora delar handlar om det adliga idealet på 1600-talet och hur det gav sitt uttryck i konsten. / This essay does, with the help of Erwin Panofsky’s iconological method, provide an analysis of a series of nineteen portraits of famous men of the 17th century. These portraits, which today are placed in the library of Skokloster castle, are analysed in their iconography, and placed in a larger iconographic context. The portraits all have unique appearances, since they are painted on pine panel and then sawed after the contour of the head of the portrayed. The aim with the essay is to understand purpose and origin of the portraits. The essay deals with questions such as why these portraits were chosen to be made, and if a connection exists between these works and library art in a bigger context. Who is being portrayed, why these people in particular, and who has taken the initiative of making the portraits are questions that are investigated as well. It is an essay that to a large extent treats the noble ideal of the 17th century, and how it gave its expression to art.

Uppsatsens syfte är att undersöka Miles Aldridges fotografi Immaculée#5 som gestaltar en Jungfru Maria som innehar ett uttryck av extas. Med hjälp av Panofskys ikonografiska metod och feministisk och psykoanalytisk teori analyseras verket för att utforska hur det religiösa verket kan tolkas i en samtida kontext. Slutsatsen innehåller en konklusion om att en förhistorisk kontext om Jungfru Maria och genomförda kritiska analyser visar att Immaculée#5 kan representera ett visuellt kvinnoförtryck baserat på bland annat sexuell voyeurism. / The purpose of the essay is to examine Miles Aldridge's photograph Immaculée#5, which depicts a Virgin Mary holding an expression of ecstasy. Using Panofsky's iconographic method and feminist and psychoanalytic theory, the work is analyzed to explore how the religious work can be interpreted in a contemporary context. The conclusion is that a prehistoric context about the Virgin Mary and critical analyses show that Immaculée#5 can represent a visual oppression of women based on sexual voyeurism, among other things.

The goal undertaken in this Bachelor´s thesis was to establish, and possibly audit, the assumed motif, provenance, dating and formal style regarding two Medieval wooden sculptures depicting Saint Martin of Tours and Saint George. Both are preserved in the art collection formerly owned by one of the great Swedish artists and art collectors of the nineteenth century: Anders Zorn (1860-1920). The purpose of the study was to account for the two sculptures using the Iconographic analysis developed by Erwin Panofsky (1892-1968), and the style critical method founded by Giovanni Morelli (1816-1891). The goal was furthermore to incorporate the sculptures into a broader art historical context and discuss in what way history has impacted the usage of and attitude towards the Medieval wooden sculptures i Sweden. The result of the study concluded that the majority of what had earlier been assumed about the sculptures in regards to their respective motif, geographical orgin, style and age had been correct. Some new contributions were however made concerning similar representations, local contextualizations and the mere act of researching an object to which no major research had yet been devoted. The study also concluded that the ever changing usage of and attitude towards the Middle Ages from the Reformation during the sixteenth and seventeenth century until the beginning of the twentieth century, has likewise affected the usage of and attitude towards the medieval wooden sculptures. The consequences for the sculptures were never unequivocally positive or negative.