Bakgrund: Depression är den vanligaste formen av psykisk ohälsa och ett ökande folkhälsoproblem, i synnerhet bland äldre. Det är en allvarlig sjukdom som påverkar personens mående, tänkande och agerande och kan pågå till den grad att personen överväger suicid. Det finns många faktorer som ökar risken för depression och bidrar till försämrad livskvalitet. Därför är det viktigt att identifiera symtom och utreda för depression i god tid med patienten i fokus. Sjuksköterskans relation till patienten, kompetens och erfarenheter är alla betydande aspekter i arbetet mot att förebygga depression och lindra lidande. Syfte: Denna litteraturstudie hade i syfte att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter över 50 år med depressionssymtom eller diagnostiserad depression inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats för att sammanställa och skapa en bild av kunskapsläget kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda av patienter över 50 år med depression. 7 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Efter analysering av data identifierades två huvudteman: Kunskap och Relationen mellan sjuksköterska och patient, med tre tillhörande subteman: Kompetens respektive Patientcentrerad vård samt tidsbrist. Detta visade på sjuksköterskans upplevelser och hur olika svårigheter till följd av bland annat brister i kunskap och kompetens påverkade deras förmåga att ge adekvat bemötande och vård till sina patienter.Slutsats: Resultatet visar på flera faktorer som påverkar stora delar av sjuksköterskans omvårdnadsarbete samt vikten av att psykisk hälsa bör uppmärksammas mer, särskilt hos den äldre befolkningen. För att underlätta och tillåta utveckling behövs mer forskning och resurser till sjuksköterskeyrket och psykisk vård

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka tandhygienisters kunskaper och inställning till tandblekning samt vilka råd som ges till patienter som efterfrågar en sådan behandling. Vidare undersöktes huruvida tandhygienisterna använder ett patientcentrerat och/eller ett sjukdomscentrerat förhållningssätt. Fem tandhygienister intervjuades, merparten av dessa använde sig på något sätt av ett patientcentrerat förhållningssätt vid rådgivning om tandblekning. / The purpose of this qualitative study was to investigate dental hygienists skills and attitudes to tooth whitening as well as the advice given to patients who require such treatment and if the dental hygienist uses a patient-centered and / or a disease-centered approach. Five dental hygienists were interviewed, most of them used a patient-centered approach in providing advice on tooth whitening.

Inledning: Vid en förvärvad hjärnskada är delaktighet i rehabiliteringen en central del för patientens återanpassning till vardagen och eventuellt tillbakabildande av förlorade funktioner. Delaktighet i vårdförloppet leder till en ökad teoretisk förståelse och praktisk insikt hos patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur vuxna personer med förvärvad hjärnskada upplever/har upplevt delaktighet under sin vårdtid på en rehabiliteringsavdelning. Metod: Detta är en kvalitativ studie med beskrivande design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio patienter som vårdats minst fem arbetsdagar på en rehabiliteringsavdelning intervjuades gällande frågor om delaktighet under vårdtiden på rehabiliteringsavdelningen. En kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2012) användes för att analysera insamlad data på latentnivå. Resultat: Utifrån temat ”delaktighet” uppstod tre kategorier: kompetent personal, informerad patient, samt självständighet. Temat ”icke-delaktighet” resulterade i två kategorier: bristfällig information och kontrollförlust. Det var flera av informanternas berättelser som liknade varandra i fråga om delaktighet på vårdavdelningen. Samtliga informanter beskrev att de upplevt sig vara delaktiga någon gång under vårdtiden på rehabiliteringsavdelningen. Det handlade bland annat om att de upplevt att de fått tillräcklig information från personalen angående sjukdom och vårdförlopp, att det fanns kompetent personal som anpassade sig efter patienternas individuella behov och önskemål samt möjlighet till självständighet under exempelvis träning. Ett flertal informanter beskrev även upplevelser av att inte vara delaktiga under vårdtiden. Bristfällig information från personalens sida samt en känsla av kontrollförlust var de huvudsakliga anledningarna till detta. Slutsats: Denna studie kan bidra till en ökad förståelse hos vårdpersonal angående delaktighet under rehabiliteringstiden för patienter med förvärvad hjärnskada. Då vårdtiderna kan vara långa på rehabiliteringsavdelningen är det särskilt viktigt med en god kontakt och bra kommunikation med patienterna för delaktighet och en patientcentrerad vård.

Syfte. Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering på postoperativ avdelning. Bakgrund. Sjukvården blir ständigt mer specialiserad vilket resulterar i att fler yrkeskategorier blir involverade i patientens vård. Därmed ökar antalet rapporter vilket gör att de behöver bli effektivare och mindre tidskrävande. Bedsiderapportering syftar till att vara patientcentrerad men i vissa fall kan sjuksköterskorna anse att bedsiderapportering bryter mot lagen om sekretess. Metod. Kvalitativ intervjustudie med 9 deltagare. Resultat. Ett övergripande tema kunde identifieras: Bristande följsamhet till lagen om sekretess och patientens integritet. Ur temat framkom två kategorier: Att känna sig maktlös samt Att kränka patientens privata sfär. Slutsats. Studien visar på att sjuksköterskor upplever konflikt mellan att skydda patientens sekretess, integritet och att delta i bedsiderapportering. Ett flertal olika bidragande faktorer identifierades / Aim. To describe nurses experiences of bedsidehandovers at the postoperative unit. Background. Healthcare is becoming increasingly specialized, resulting in several professionals involved in patient care. This increases the number of handovers, which means that they need to be more efficient and less time consuming. Bedsidehandover aim to be patient-centered, but in some cases, the nurses believe that bedsidehandover violate the law of confidentiality. Method. A qualitative interview study with 9 participants. Results. An overarching theme could be identified: Lack of adherence to the law on confidentiality and patient privacy. From the theme emerged two categories: to feel powerless and to violate the patient's privacy. Conclusion. The study shows that nurses are experiencing conflict between protecting patient confidentiality, integrity, and to participate in bedside handover. A plurality of various contributing factors where identified. Keywords. Bedsidehandover, patient-centered, teamwork, work, specialist nurse

Allt fler patienter med komplexa vårdbehov vårdas idag i hemmet. I takt med den allt mer avancerade vården ses brister i samordning av patientens vård då vanligtvis många vårdgivare är inkopplade men ingen tar ett helhetsansvar. Mobil närvård har då skapats med mobila specialistteam som utgår ifrån närliggande sjukhus. Målet är att tillgodose trygg vård till patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam. Data består av sju kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och har erfarenhet av att samverka med mobila specialistteam. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och sju subkategorier. Studiens resultat visar att när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam ökar patientens möjlighet att uppnå trygghet, välbefinnande och självständighet. God samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården verkar dessutom öka patientens delaktighet i vården samt lindrar sjukdomslidande. Tack vare god samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården kan patienten istället vårdas i hemmet och besparas vårdlidande med undvikbara sjukhusvistelser och oro som följd. Sjuksköterskorna och distriktssjuksköterskorna som intervjuades upplevde att vården blev bättre för patienten ur ett helhetsperspektiv. Hemmet visade sig ha stor betydelse för patienterna och många sjukhusvistelser kan förebyggas då de mobila specialistteamen är involverade och ökar möjligheten för patienten att stanna kvar i sitt hem, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar vård för patienten.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet. Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov. I psykosociala behov ingår autonomi, behov av uppmärksamhet, kommunikation och socialt nätverk. I omvårdnadsbehov ingår förutom behovet av omvårdnad även behov av omvårdnadskompetent personal. Konklusion: Studien visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i det palliativa skedet har behov av symptomlindring, samtal, bevarad autonomi, att bli behandlad som en individ, att ha ett stödjande socialt nätverk och kompetent personal.

Bakgrund: Studier visar att patienten, framför allt kvinnor, upplevde sig utlämnade, nervös, ångestfyllda och oroliga inför och under det korta mötet med anestesisjuksköterskan innan operation. Syftet: är att undersöka patientens upplevelse av obehag och delaktighet i mötet med anestesisjuksköterskan inför en nedsövning och om patientens kön har någon betydelse för detta. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt där enkät valts som datainsamlingsmetod med totalt 44 respondenter. Resultat: Majoriteten av respondenterna upplevde ingen obehagskänsla inför en anestesi, av de få som upplevde påtaglig med obehag var samtliga kvinnor. Medan en majoritet av respondenter kände sig delaktiga i vårdarbetet inför en nedsövning, var en fjärdedel inte tillfredsställda. En fjärdedel av respondenterna önskade större delaktighet, medan övriga inte ville eller inte visste ifall de ville vara delaktiga. Männen kände sig mindre delaktiga i vårdarbetet än kvinnorna samtidigt som de inte hade en större önskan om att vara delaktiga. Kvinnor däremot kände sig mer delaktiga, än män, och hade dessutom en önskan om att vara delaktiga. Ingen signifikant skillnad fanns mellan kvinnor och mäns svar. Slutsats: Även om en majoritet av de patienter som genomgick en operation som krävde generell anestesi antingen kände sig delaktiga eller inte eftersökte mer delaktighet i sjuksköterskan vårdarbetet så var det fortfarande en fjärdedel som inte kände sig delaktiga. En tredjedel av respondenterna hade en positiv inställning till att med egna händer hålla i syrgasmasken under preoxygeneringen. När det kommer till patientens upplevelse av obehag inför en anestesi så visar denna studie att en tydlig majoritet inte upplever någon form av obehag, av dem få som upplevde påtagligt med obehag var samtliga kvinnor.   Nyckelord: Obehagskänsla, preoxygenering, delaktighet, patientcentrerad vård. / Background: Studies have shown that patients, especially women, feel themselves vulnerable, nervous, anxious and apprehensive before and during the brief meeting with the nurse anesthetist before surgery. Aim: The purpose of this study is to examine the patient's experience of uneasiness, participation in the meeting with the nurse anesthetist, before a general anesthetic, and if the patient's gender has bearing   Method: A quantitative cross-sectional study with a descriptive approach where survey was selected as data collection method, with a total of 44 participants. Results: The majority of respondents experienced no uneasiness before an anesthesia, the few who experienced significantly uneasiness were all women. The study showed that the majority of respondents already felt a sense of involvement involved in the care work before a general anesthetic, but still 25% did not ensure patients needs. 25 % of the respondents expressed a desire for greater involvement, while rest of the respondents did not want to, or did not know whether they wanted to be more involved. Male respondents felt less involved currently, but also expressed least interest for greater involvement. Female respondents, on the other hand, felt more involved than men, and at the same time also expressed a desire to be involved. No significant difference was found between women's and men's responses. Conclusion: A majority of the patients who underwent a surgery requiring general anesthesia did feel a level of involvement in the care work performed by nurses. While a majority did not want to be involved at all in the care work, 25% did not feel, but wished to be involved. One way to accommodate and increase involvement would be to offer the patients to hold the oxygen mask with their own hands during preoxygenation. Nearly a third of the respondents would have agreed to do so if they had been given the option. When it comes to patient’s uneasiness before an anesthesia does this study shows that a clear majority does not experience any kind of uneasiness, those who experienced significantly uneasiness with were all women.   Keywords: Uneasiness, preoxygenation, participation, patient-centered care.

No description available.

Introduktion: I litteraturen finns få studier som beskriver patientcentrerad vård i perioperativ vårdmiljö. Den patientcentrerade vården (PCV) syftar till att tillvarata patientens perspektiv för att kunna anpassa vården. Begreppet beskrivs som vård anpassad utifrån patientens behov och värderingar. Behoven identifieras, förutses, samordnas och integreras i vården. PCV kännetecknas av respekt och värdighet för patienten som ges valmöjlighet i alla situationer. Syfte: Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskans uppfattning om patientcentrerad vård och hur det tar sig uttryck i den perioperativa vårdmiljön Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av 10 kvinnor med åldersspannet 29-59 år med arbetslivserfarenhet som operationssjuksköterska mellan 2-28 år. Resultat: Operationssjuksköterskorna beskrev PCV som att ha patienten i fokus vilket leder till patientcentrerade vårdhandlingar. Dessa vårdhandlingar innefattar att anpassa sig och omvårdnaden utifrån de behov som identifierats hos patienten. Möjligheterna att utöva patientcentrerad vård påverkas av olika yttre och inre faktorer som arbetsmiljön, stress och framför allt operationssjuksköterskans personliga uppfattning. Konklusion: För operationssjuksköterskorna i studien innebär PCV att ha fokus på patienten och att möjliggöra patientens delaktighet i sin vård. Detta kan göras genom olika omvårdnadshandlingar där värderingar och uppfattningar kring patientcentrerad vård speglas. Både yttre och inre faktorer påverkar vilken patientcentrerad omvårdnad operationssjuksköterskan ger patienten.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS/MND) är en nervsjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna vilket medför att muskler förtvinar. Symtom som förekommer är förlamning, tal-kommunikationssvårigheter, sväljsvårigheter, nedsatt tarmrörelse, andningsproblem och psykiska besvär. Sjukdomen medför stort omvårdnadsbehov. Öka kunskapen hos sjuksköterskor om ALS patienters behov är betydelsefullt för att förbättra den individanpassade och stödjande vården. Syftet Att beskriva ALS patienters upplevelser av sjuksköterskans roll i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie och granskning av tidigare publicerat material. Resultat: Teman och Subtema som framkommit är Sjuksköterskans förhållningssätt- informationsbrist, kommunikation och delaktighet. Symtom- lindring- fysiska symtom, psykiska besvär, livskvalité. Patient och anhöriga påtalar bristande information. Dålig kommunikation mellan sjuksköterska, den drabbades familj och övriga professioner. De fysiska symtomen som uppkommer är komplexa. De kräver ett stort omvårdnadsbehov samt symtomlindring för att minska lidande. Stöd och symtomlindring medför förbättrad livskvalité. Psykiska besvär uppkommer inte bara hos patienten utan även hos anhöriga. Diskussion: ALS/MND är en sjukdom som drabbar hela familjen och bidrar till en stor sorg samt minskad livskvalité. Sjuksköterskan ska fokusera på en patientcentrerad vård där patienten får vara delaktig i beslut som rör sjukdomen.