Digitaliseringen har drivit utvecklingen av nya kraftfulla informationssystem med potential att effektivisera sjukvården. Internet har blivit en primär källa för människor att söka hälsorelaterad information och vårdsektorn står inför utmaningen att utveckla digitala system som fokuserar på patienten och dennes välmående. Den här undersökningen har genomförts för att besvara hur eHälsotjänster kan designas för att stödja en personcentrerad vård. Det gjordes med hjälp av en designorienterad ansats och resulterade i fyra designriktlinjer som beskriver hur patienters behov för översikt, kontroll och anpassning av behandlingen bör bemötas. De fyra designriktlinjerna har implementerats i en prototyp som har validerats och utvärderats. Undersökningen har bidragit med ökad kunskap kring hur eHälsotjänster kan designas för personcentrerad vård och har därmed besvarat undersökningens frågeställning. / Digitization has driven the development of new powerful information systems, with the potential to improve the efficiency in the healthcare system. The Internet has become a primary source for seeking healthcare related information and therefore the healthcare sector are facing a challenge with developing digital systems with person-centered focus. This study has aimed to answer the question “How can eHealth solutions be designed to maintain a person centeredness in the healthcare”. The study has used a design-oriented approach that resulted in four design guidelines that address patients needs for an overview, control and adaption of the content in their treatment. The design guidelines describe how eHealth can be designed for person-centered care and the guidelines represent the results that was identified in the study. The four guidelines have been applied in a prototype, and evaluated by different test persons. The study showed that the guidelines will contribute to increased knowledge about how eHealth can be designed for person-centered care and have given an answer for the research question.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor på en allmänpediatrisk avdelning disponerar sin tid gällande administrativa arbetsuppgifter jämfört mot direkt och indirekt patientkontakt. För att granska detta fenomen utfördes en aktivitetsstudie. Metod designen var icke experimentell deskriptiv observationsstudie. Där sju olika sjuksköterskor följdes under femton dagar där tidmätning skedde av på förhand kategoriserade aktiviteter. Kategoriseringsschema innehöll nio olika kategorier. Resultatet visade att 19,53 procent av arbetspasset vilket motsvarar 97 minuter spenderades med direkt patientkontakt respektive de 24,3 procent vilket motsvarar 120 minuter per dag till administrativa göromål. Dessutom uppmättes det att sjuksköterskorna blev avbrutna i snitt 26 gånger under ett åtta timmars arbetspass vilket resulterar till 3,25 avbrott per timme. Forskarnas slutsats är att det finns flera fördelar med ökad tid för patientkontakt och att detta är synnerhet gällande på en allmänpediatrisk avdelning. / The aim of the study was to examine how nurses at a general pediatric unit dispose of their time regarding administrative duties compared to direct interaction with the patient. To appropriately survey this phenomenon an activity study was conducted. The method for data collection was a nonexperimental descriptive observational study where seven nurses were followed for a total of fifteen days where the amount of time of their activities where noted according to an activity schedule that was formed beforehand. The schedule contained nine categories including the amount of interruptions nurses where subject to. The result of the study showed that roughly 19,53 percent of the nurses’ time, which is the equivalent to 97 minutes, were spent directly with the patients compared to the 24,3 percent, which amounts to 120 minutes a day, she spent with administrative tasks. Furthermore it was found that a nurse is in average interrupted 26 times during an eight hour shift which gives an average of 3,25 interruptions every hour. In conclusion the authors found ground that there are many benefits with increased nurse-patient time and believe this is especially true in a general pediatric unit.

No description available.

Bakgrund: Den perioperativa vården syftar till en individuellt anpassad vård som tillgodoser patientens unika behov. Kvalitativ forskning om ungdomars upplevelser av detta är begränsad.  Syfte: Syftet var att undersöka ungdomars tankar inför operation och upplevelser av den perioperativa vården.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Datan analyserades med hjälp av systematisk textkondensering (STC). Tio ungdomar i åldrarna 12 till 17 år som hade genomgått operation under generell anestesi intervjuades på ett universitetssjukhus i Mellansverige under våren 2018.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier “tankar kring anestesi, kirurgi och livet”, “erfarenheter av den preoperativa informationen” och “faktorer som påverkar välbefinnandet”. Ungdomarna fokuserade på hur operationen skulle påverka det sociala livet. De hade frågor och tankar som berörde såväl anestesin och kirurgin vilket hanterades på olika sätt. De besked och den information ungdomarna fick under det preoperativa vårdförloppet upplevdes som bristfällig och oanpassad, vilket bidrog till stress och oro. Delaktighet och personcentrerad omvårdnad bidrog till trygghet och en bra relation mellan patient och vårdare.  Slutsats: Resultatet visade på att personalen som är involverad i den perioperativa vården behöver kunskap om ungdomars upplevelser och erfarenheter av den perioperativa vården och operation för att på så sätt kunna förstå vilka omvårdnadshandlingar som är viktiga att ta hänsyn till utifrån ett ungdomsperspektiv. Kunskapen kan användas för att utveckla riktlinjer och den perioperativa vården för att främja patientbemötandet utifrån ungdomars unika förutsättningar. / Introduction: The perioperative care aims at an individually adapted care that meets the patient's unique needs. Qualitative research on adolescents experiences in this subject is limited.  Aim: The purpose was to investigate the thoughts of adolescents on the operation and experiences of perioperative care.  Methodology: The study was conducted as a qualitative interview study with semistructured questions. The data was analyzed using systematic text condensation (STC). Adolescents aged 12 to 17 years who had undergone surgery under general anesthesia were interviewed at a university hospital in central Sweden in the spring of 2018.  Results: The analysis resulted in three categories "thoughts about anesthesia, surgery and life", "experiences of preoperative information" and "factors that affect well-being". The adolescents focused on how the operation would affect the social life. They had questions and thoughts that concerned both anesthesia and surgery, which was handled in different ways. The information the adolescents received during the preoperative stage were perceived to be inadequate and inappropriate, which contributed to stress and concern. Participation and person-centered care contributed to a feeling of safety and a good relationship between patients and caregivers.  Conclusion: The result showed that the personnel involved in the perioperative care need knowledge about the experiences of young people in perioperative care and surgery in order to understand which caring actions are important to take into account from an adolescent perspective. This knowledge can be used to develop guidelines and the perioperative care based on adolescents unique conditions.

Denna studie tar med hjälp av patientcentrerad vård upp hur man via en potentiell IT-tjänst ska kunna hjälpa och förbättra den fortsatta vården för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering. Studien grundas på ett förslag av en IT-tjänst. Den stöds även av teorin om medveten närvaro inom organisationer då man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anhörig som en organisation. Studien använder sig även av barriärteori där man kan se patienten som en sista säkerhetsbarriär. Utifrån dessa två teorier lägger denna studie fokus på patienten och hur man med hjälp av en IT-tjänst ska kunna ge patienten ett större fokus inom organisationen i form av större deltagande. I studien utfördes en intervju och kompletterande data samlades in för att skapa personor som baserades på patienter. Utifrån dessa personor identifierades senare fyra användarkrav för att få reda på vad som är viktigt för patienter som genomgår en samordnad vårdplanering: Ta del av information, feedback och statistik på framsteg, möjlighet att ställa frågor och få svar och slutligen möjligheten att kunna dela sina åsikter och ha en öppen diskussion. Efter varje användarkrav presenteras även en potentiell lösning på användarkravet. Användarkraven som identifierats tillfredsställer till stor del de principer organisationen IAPO har lagt fram för uppnå en patientcentrerad vård. Slutligen visade det sig även att medveten närvaro behöver ha större fokus på patienten i organisationen för att utifrån barriärteorin, kan reducering av risktagande optimeras inom vården.

Bakgrund: Personcentrerad vård är aktuellt i svensk sjukvård. Patientlag 2014:821 stärker kravet på information, delaktighet och samtycke från patienten. Personcentrerad vård leder till ökad patienttillfredsställelse och delaktighet. Sjukvården effektiviseras och vårdkvalitén ökar. Det kan finnas utmaningar i att arbeta personcentrerat på akutvårdsavdelning då dessa patienter kan uppleva hjälplöshet och sårbarhet vid akut sjukdom.   Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av personcentrerat vårdklimat hos sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning.   Design: Prospektiv tvärsnittsstudie   Metod: Kvantitativ ansats med enkätstudie. Sjuksköterskor och patienter på akutvårdsavdelning tilldelades mätinstrumenten Person-centred Climate Questionnaire staff och patient version.   Resultat: I studien inkluderades 59 sjuksköterskor samt 121 patienter. På den sexgradiga skalan värderar sjuksköterskor personcentrerat vårdklimat lägre (4,16) och patienter högre (4,99) (p<0,001). Manliga patienter värderar personcentrerat vårdklimat högre än kvinnliga patienter (p=0,001). Sjuksköterskor som arbetat länge på avdelningen värderar personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,26; p=0,05). Sjuksköterskor med högre utbildningsnivå värderar subkategorin säkerhet lägre (rs= -0,27; p=0,04). Vid en längre patientvårdtid värderas personcentrerat vårdklimat lägre (rs= -0,24; p=0,01).   Konklusion: Den viktigaste slutsatsen är generellt positiva resultat gällande personcentrerat vårdklimat på akutvårdsavdelning. Studiens resultat understryker att vården kan utvecklas för att förbättra det personcentrerade vårdklimatet för patienter på akutvårdsavdelning, med särskilt fokus på kvinnliga patienter. / Background: Person-centred care is of current interest in Swedish health care. The Patient Act (2014:821) strengthens the requirement for information, participation and consent of the patient. Person-centred care increases patient satisfaction and participation. It also leads to increased quality of care and is more efficient. Patients on acute care wards may experience helplessness and vulnerability during acute illness and it could be challenging to achieve person-centred care.   Aim: The aim of the study was to survey person-centred climate by nurses’ and patients’ on acute care ward.   Design: Prospective cross-sectional study   Method: Quantitative approach with survey. Nurses and patients was given the instruments Person-centred Climate Questionaire staff and patient version.   Results: The study included 59 nurses and 121 patients. On the six-graded scale nurses value person-centred climate lower (4,16) and patients higher (4,99) (p<0,001). Male patients value person-centred climate higher than female patients (p=0,001). Nurses that worked long time on the ward value person-centred climate lower (rs=-0,26; p=0,05). Nurses with higher education value the subscale Security lower (rs=-0,27; p=0,04). Patients with longer hospital stay value the person-centred climate lower (rs=-0,24; p=0,01).   Conclusion: The main conclusion is generally positive results in terms of person-centred climate on acute care ward. The study’s results underline that there is room for improving healthcare on acute care wards, with particular focus on female patients.

Bakgrund: 2019 drabbades 65 956 människor av cancer. Cancersjukdomar växer globalt och rädslan av att drabbas av cancer är stor. Den onkologiska vården i Sverige ska ges utan dröjsmål och med uppföljning. Standardiserade vårdförlopp (SVF) syftar till att personer som genomgår utredning för cancermisstanke i största möjliga utsträckning får erfara en helhetsorienterad, välorganiserad och professionell vård. Patienternas upplevelser och nöjdhet med vården kan visas i mått med Patient Reported Experience Measures (PREM). Stödet från sjuksköterskor betyder mycket för patienter som genomgått onkologisk vård.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vården hos patienter som genomgått onkologisk vård.Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och beskrivande design. Fritextsvar från en enkätundersökning analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Huvudresultat: Övergripande temat i studien var att patienterna beskrev att deras upplevelse av den onkologiska vården var beroende av deras helhetssyn på den erhållna vården. En tillfredsställande vårdupplevelse karaktäriseras av att den består av en sammantagen vårdupplevelse med gott bemötande och förhållningssätt från vårdpersonalen, adekvat och förståelig information, att vården erhållits inom, enligt patienten, rimlig tidsram samt med god följsamhet.Slutsats: Föreliggande studie har undersökt vad patienter som genomgått onkologisk vård har för upplevelser av den erhållna vården. Resultatet visade att helhetsupplevelsen är större, detta belyser föreliggande studie. När alla dessa aspekter fungerat väl så har patienterna i stor utsträckning erfara en tillfredsställande helhetsupplevelse. / Background: In 2019 65 956 people were affected by cancer. Cancer diseases are growing globally and the fear of getting cancer is great. Oncological care in Sweden must be provided without delay and with follow-up. Standardized care processes (SVF) aim to enable people who undergo an investigation for cancer suspicion to experience a holistic, well-organized and professional care to the greatest possible extent. Patients' experiences and satisfaction with care can be shown in dimensions with Patient Reported Experience Measures (PREM). The support from nurses means a lot to patients who have undergone oncological care.Aim: The aim was to describe experiences of care in patients who have undergone oncological care.Method: An empirical study with a qualitative approach and descriptive design. Free text responses from a survey were analyzed using qualitative content analysis.Main Result: The overall theme of the study was that the patients described that their experience of the oncological care was dependent on their holistic view of the care received. A satisfactory care experience is characterized by the fact that it consists of an overall care experience with good treatment and attitude from the care staff, adequate and understandable information, that the care was obtained within, according to the patient, a reasonable time frame and with good compliance.Conclusion: The present study has examined what patients who have undergone oncological care have for experiences of the care received. The results showed that the overall experience is greater, this highlights the present study. When all these aspects have worked well, the patients have to a large extent experienced a satisfactory overall experience.

Bakgrund: Patienter tillbringar längre tid på akutmottagningen under 2018 jämfört med året innan. De lämnas ofta ensamma under många timmar i väntan på handläggning eller vårdplats. Kommunikationen och informationen mellan vårdpersonal och patienter är stundtals bristfällig vilket kan påverka patientens upplevelse av vistelsen på akutmottagningen. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av kommunikation och information vid ett besök på akutmottagningen. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sexton artiklar inkluderades. En innehållsanalys gjordes på artiklarnas resultat inklusive identifiering av meningsbärande enheter, kodning och syntetisering av innehållet till kategorier. Resultatet bildade tre huvudkategorier: Upplevelse av organisationen, upplevelse av vårdmiljön och upplevelse av vårdrelationen. Patienterna var i behov av en tydligare information gällande verksamhet och handläggning. Även brister i kommunikationen gällande exempelvis uppdatering av väntetider, undersökningar och provresultat framkom. Patienterna önskade en mer frekvent interaktion med sjukvårdspersonalen och kunde stå ut med väntetiderna bara de fick kontinuerlig information om förseningarna. Slutsats: Patienter kan känna sig övergivna och bortglömda på akutmottagningen. Att arbeta med personcentrerad vård på en akutmottagning är en utmaning även om behovet finns. En förbättrad kommunikation mellan vårdpersonal och patient kan påverka patientens upplevelse av akutsjukvård i en redan sårbar situation. / Background: Patients are spending more time at the emergency department in 2018 compared to the previous year. They are often left alone for many hours while waiting for treatment or care. A lack of communication and information between healthcare professionals and patients might affect the patient's experience of the stay at the emergency department. The aim of the study was to describe patients’ experience of communication and information during a visit at the emergency department. The method used was a general literature review of both quantitative and qualitative articles. Sixteen articles were included. A content analysis was performed, including identifying meaning units, coding and synthesizing the content into categories. Results: Three main categories emerged: Experience of the organization, experience of the care environment and experience of the care relationship. Patients were in need of clearer information about the expected course of events and management. Also lack of communication such as updating of waiting times, examinations and test results were identified. The patients wanted more frequently interactions with the healthcare staff and could endure the waiting times if only they were given information about the delays. Conclusion: Patients might feel abandoned and forgotten at the emergency department. To use a person-centered care at an emergency department is a challenge, even if the need exists. An improved communication between nursing staff and patients might affect the patient's experience of emergency care in an already vulnerable situation.

SAMMANFATTNING Bakgrund Det är ett globalt växande problem att sjuksköterskor utsätts för hot och våld inom hälso-och sjukvården. Konsekvenserna kan bli flerdimensionella. Både sjuksköterskor och patienter riskerar att drabbas av negativa effekter till följd av hot och våld inom hälso- och sjukvården. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur hot och våld inom hälso-och sjukvården kan påverka sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Metod Metoden som tillämpades var en icke systematisk litteraturöversikt. Databassökningen utfördes i CINAHL, PubMed samt PsycInfo. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Dataanalysen genomfördes med inspiration från Whittemore och Knafls (2005) analysmodell. Resultat Resultatet baserades på åtta kvantitativa och åtta kvalitativa studier. Resultatet presenterades utifrån ett huvudtema med tillhörande subteman. Sjuksköterskor med tidigare erfarenhet av hot och våld kunde i mötet bli mer uppmärksamma på patienters beteende. Relationen mellan patienter och sjuksköterskor kunde påverkas negativt då känslor som misstro beskrevs i samband med att patienter haft ett oförutsägbart beteende. Till följd av hotet och våldet kunde sjuksköterskor distansera sig från patienter och endast ge den omvårdnad som var absolut nödvändig. Slutsats Sjuksköterskor som blivit utsatta för hot och våld kunde uppleva negativ stress, hotad värdighet samt nedsatt välbefinnande vilket i sin tur kunde ha negativ inverkan på omvårdnaden. Minskad patientsäkerhet samt kvalité på vården kunde uppkomma utifrån minskad arbetsmotivation och produktivitet hos sjuksköterskan, till följd av hotet och våldet. Detta kunde drabba både den hotfulla/våldsamma patienten och även patienter runt om. / ABSTRACT Background It is a growing global problem that nurses are exposed to threats and violence in health care. The consequences can be multidimensional. Nurses and patients are both at risk of negative effects as a result of threats and violence in health care. Aim The aim of this literature review was to describe how threats and violence in health care may affect the care nurses provide. Method The applied method was a non-systematic literature review. The database search was conducted in CINAHL, PubMed and PsycInfo. The included articles were quality examined in accordance with Sophiahemmet University´s matrix. The data analysis was performed with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) analysis model. Results The result was based on eight quantitative and eight qualitative studies. The result was presented based on the main theme with associated subthemes. Nurses with previous experience of threats and violence could become more aware of patients' behavior during the meeting. The relationship between patients and nurses could be adversely affected, i.e. feelings of distrust were described because of unpredictable patient behavior. As a result of threat and violence, nurses could distance themselves from patients and merely provide care that they were obligated to give. Conclusions Nurses exposed to threats and violence could experience negative stress, impaired self-dignity as well as well-being, which could negatively impact nursing care. Reduced patient safety and quality of care could occur due to reduced work motivation and productivity of the nurse, as a result of patient threats and violence. Such threats and violence could negatively affect the threatening/violent patient, however also other surrounding patients.

Bakgrund   Långvarig smärta är smärta som varat längre än tre månader, och utgör ett folkhälsoproblem som medför stora kostnader för samhället. Dessutom har tillståndet hög samsjuklighet vad gäller psykisk ohälsa och påverkar livskvaliteten negativt. Vårdpersonal upplever att de saknar kunskap om långvarig smärta och ser patientgruppen som komplex. De barriärer som finns i vårdandet av patienter med långvarig smärta kan leda till brister i såväl bemötandet som i det personcentrerade förhållningssättet. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Designen icke-systematisk litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Datainsamlingen skedde genom sökning efter artiklar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades innan det slugiltiga urvalet. Resultaten från 15 artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Litteraturöversikten utfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen.    Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier som beskriver upplevelser kring olika aspekter av bemötande ur patienternas perspektiv. Kategorin om upplevelser av kommunikation handlade om samtalet och informationen från personalen. I kategorin om partnerskapet beskrevs upplevelser av delaktighet, tillit, stöd och kontinuitet. I en kategori beskrevs känslan av att inte vara önskad inom vården som kom från att patienterna kände sig förminskade, missförstådda, ifrågasatta samt övergivna av hälso- och sjukvården. I samma kategori framkom att patienterna kände att de måste agera på ett visst sätt och att det fanns en kunskapsbrist hos personalen. Patienterna hade även en önskan att bli sedda som individer och att bli tagna på allvar, vilket beskrevs i den sista kategorin. Slutsats Patienterna hade blandade negativa och positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. De brister som fanns i bemötandet kan förklaras som en avsaknad av ett personcentrerat förhållningsätt. Möjligen påverkas bemötandet negativt av kunskapsbrist och omedvetna fördomar hos hälso- och sjukvårdpersonalen. Även organisatoriska brister skulle kunna bidra till ett försämrat bemötande av patienter med långvarig smärta. / Background Long-term pain is pain that has lasted for longer than three months. It is seen as a public health issue and comes at a large cost to Swedish society. The condition also has a high comorbidity especially with psychiatric disease, and a negative impact on quality of life. Health professionals experience that they have a lack of knowledge about long term pain and view the patient group as complex. The barriers that exist in caring for these patients can lead to a lack of person-centered care.  Aim The aim was to describe how patients with long-term pain experience their meetings with health professionals. Method A non-systematic literature review design was used for this study. The data was collected from two databases, CINAHL and PubMed. A review of the quality of the articles was carried out before the final selection. The results from 15 articles were analysed using an integrated analysis. The literature review was made in accordance with the Declaration of Helsinki.  Results The results are presented using four categories describing different aspects of meetings between patients and health professionals. The category relating experiences of communication included conversation with and information from the staff. Within the category about partnership between patients and health professionals, experiences of participation, trust, support, and continuity were described. In one category the patient’s perception of not being wanted in healthcare was described, it came from feelings of being diminished, misunderstood, questioned, and abandoned by the health-care system. It emerged that long-term pain patients felt they must act in a certain way and also that there was a lack of knowledge on the part of the staff. The patients also wanted to be seen as individuals and taken seriously, which was described in the last category. Conclusions The patients had both negative and positive experiences of their meetings with health professionals. The shortcomings that existed in the meeting can be explained by a lack of a person-centered approach. It is also possible that meetings are negatively affected by a lack of knowledge and by unconscious prejudices among health professionals. Organizational shortcomings could also be contributing to less successful meetings with patients suffering from long-term pain.