Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom. Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro. Oron skapade känslor av stress, skuld och besvikelse. Deltagarna uttryckte önskemål att få prata om och synliggöra oron men hade också funnit egna sätt att hantera denna. Slutsats: Det finns ett kvarstående behov av att ventilera och få förståelse för sjukdomsrelaterad oro, även efter många års sjukdom. Personer med Crohns sjukdom måste få prata om sin oro, vara en aktiv partner i vården och tillsammans med vårdgivaren finna sätt att hantera oron så att denna kan lindras. / Background: A chronic, unpredictable disease as Crohn's disease provides physical, psychological and social stress. The disease affects everyday life, impairs quality of life and create worries. To conduct person-centered care requires insight into how this worry is experienced. Objective: To explore disease-related worries in persons with Crohn´s disease. Method: Eight women and four men between 30 and 64 who estimated their disease-related worries high or very high were identified. Interviews were conducted and analyzed with content analysis. Results: The analysis generated three categories: (1) Worries about the disease itself, (2) feelings around the worries, (3) management of the worries. The unpredictable course of the disease and the impaired function due to fatigue and lack of control of bowel function were the most prominent causes of worries. The worries created feelings of stress, guilt and disappointment. The participants expressed the wish to talk about and make the worries visible but had also found their own ways to handle it. Conclusion: There is a persistent need to vent and get an understanding of disease-related worries, even after many years of disease. Persons with Crohn's disease need to talk about their worries, be an active partner in healthcare and together with the health-care providers find ways to handle the worries so it can be relieved.

Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt och nationellt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för grövre våld än män. Våld i nära relationer kan bestå av psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt, digitalt och materiellt våld. Kvinnors fysiska och psykosociala hälsa påverkas negativt. Som sjuksköterska behöver man vara väl förberedd på hur man bemöter kvinnor som drabbats av våld och stödja till att främja hälsa i mötet med drabbade kvinnor. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Metod Litteraturöversikten grundar sig på tio utvalda vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed samt PsycInfo. Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. Det första temat var Brister i organisation och kompetens med tillhörande underteman Tidsbrist, Kunskapsbrist samt Behov av utbildning gällande våld i nära relationer. Tema två speglar Att våga ställa frågan om våld med underteman Relationsskapande, Att fråga om våld som en rutinåtgärd och Underlättande faktorer. Tema tre berör Emotionella aspekter av att möta kvinnor utsatta för våld med underteman Svårigheten att hålla den professionella rollen och Att ställa den svåra frågan. Sammanfattning Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kompetens i mötet med kvinnor som utsatts för våld var bristfällig. Det fanns en kunskapsbrist i omvårdnaden och otydliga rutiner på organisationsnivå. I vårdmötet var relationen och dialogen gällande frågan om våld central och därmed var tiden och platsen för samtalet viktig att ta hänsyn till. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad så behövs det tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildning. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med drabbade kvinnor och omvårdnaden har godare förutsättningar att bli bättre om de har en bredare kompetens gällande när/hur/var de ska ställa frågan om våld. / Background Violence against women in intimate relationships is a major global and national social problem, where women are more often exposed to more severe violence than men. Violence in close relationships can consist of pschological, sexual, physical, financial, digital and material violence. Women`s physical and psychosocial health is negatively affected. As a nurse, you need to be well prepared on how to deal with women affected by violence and support to promote health in the meeting with affected women. Aim The aim of the literature review was to describe how nurses' experiences of encounter women who have suffered violence in close relationships. Method The literature review is based on ten selected original scientific articles and the chosen articles are both qualitative and quantitative method. The data collection is carried out in Cinahl Complete, PubMed and PsycInfo. Results The literature review led to three themes. The first theme was Deficiencies in organization and competence with associated sub-themes Lack of time, Lack of knowledge and Need for training regarding violence in close relationships. The results indicate that further education about violence is needed, as well as guidelines to deal with ignorance and unclear routines. Theme two reflects Dare to ask the question about violence with the sub-themes Relationship building, Asking about violence asa routine measure and Facilitating factors. Theme three concerns Emotional aspects of meeting women exposed to violence with the sub-themes The difficulty of maintaining the professional role and Asking the difficult question. Summary The result in the literature review shows that nurse's competence in meeting with women who have been subjected to violence in close relationships was deficient. There was a lack of knowledge in nursing and unclear routines at organizational level. In the care meeting, the relationship and the dialogue regarding the issue of violence were central, and thus the time and place of the conversation were important to take into account. In order for the nurse in her profession to be able to perform adequate care, clear instructions and guidelines as well as ongoing training are needed. Nurses are emotionally affected in the meeting with affected women and nursing has better conditions to improve if they have a broader competence regarding when/how/where to ask questions about violence.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och förutspås vara den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Första vårdkontakten för patienter med psykisk ohälsa är vanligtvis sjuksköterskor i telefonrådgivning inom primärvård. Sjuksköterskor i telefonrådgivning upplever att de bland annat saknar erfarenhet, kunskap samt rätt verktyg för att ge adekvat rådgivning när de möter patienter med psykisk ohälsa. Det är därmed relevant att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa vid telefonrådgivning inom primärvården. Sex sjuksköterskor med olika lång erfarenhet av arbete i telefonrådgivning intervjuades. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Två kategorier framträder i resultatet, ”att känna sig otillräcklig” samt ”att känna sig otrygg” följt av 7 subkategorier. Det finns behov av psykiatrisk specialistkompetens inom primärvården för att möta behoven relaterat till psykisk ohälsa i samhället. Sjuksköterskan känner sig otillräcklig vid bedömning av psykisk ohälsa i telefonrådgivning, vilket belyser vikten av tillgång till spetskompetens på arbetsplatsen. / Mental illness is a public health problem that is predicted to be the biggest burden of disease in the world by the year 2030. Telenurses in primary care are usually the first to encounter patients with mental illness. Telenurses feel that they lack experience and knowledge or the right tools to provide adequate care when they encounter mental illness. It is thus relevant to further research the nurses experience of assessing mental illness through telenursing in primary care. Six nurses with different lengths of experience in working in primary care telenursing were interviewed and the collected data were analyzed using Elo and Kyngäs qualitative content analysis with an inductive approach. Two categories appeared in the result, “to feel inadequate” and “to feel insecure” followed by seven subcategories. Feelings of inadequacy and insecurity emerged when facing mental illness and the conclusion of this study highlights the importance of access to expertise in the workplace, such as a psychiatric nurse.

Non-suicidal self-injury includes deliberately damaging the tissues of one's own body. Self-harming behaviour is a growing problem and the number of patients seeking care related to self-harm has increased the last years. Despite this, the number of people who don´t seek care is assumed to be high. Self-harming behaviour is a complex area with many underlying causes and functions. Patients with self-harming behaviour are a vulnerable group because of the stigma involved in injuring oneself. How patients with self-harming behaviour are treated in healthcare can have a major impact on future confidence in healthcare. The aim of this qualitative literature study was to explore how patients with self-harming behaviour experience the treatment in health care. Three main themes and six sub-themes emerged. Being acknowledged includes; patients' positive experiences, Being seen and Feeling confident. Not being taken seriously includes; the negative experiences, Feeling diminished and To feel shame and guilt. The third main theme, Being in the care chain, includes; A negative spiral and Social network. Altogether, the themes present the patient's experience of the treatment in the health care system and how structural factors contribute to the patient's experience. Negative experiences such as not being seen and heard and a feeling of shame caused an insecurity which made it difficult for the patient to seek care and to be honest with the health care staff. Patients felt that there was a lack of knowledge among health care professionals. More knowledge is needed to improve the treatment.

Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige. Datamaterialet som framkom ur intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkom tre övergripande teman: patientcentrerad vård, kompetens och samverkan. Under dessa teman framkom faktorer som var till hjälp för att få till stånd ett bra bemötande, och faktorer som försvårade det. Faktorer som påverkade bemötandet positivt var: bra samverkan med polisen, möjlighet att skapa en avskild och lugn miljö, följsamhet för patientens vilja och behov, kontinuerlig information till patienten samt att ge patienten möjlighet att tala om vad som hänt. Faktorer som påverkade bemötandet negativt var: den stressiga miljön på akutmottagningen, sjuksköterskornas behov av att distansera sig från patienten samt ett icke fungerande samarbete med andra yrkeskategorier. Det visade sig även att sjuksköterskorna var noga med att aldrig döma patienten eller den situationen hon befann sig i. Studiens slutsats var att utbildning och specialiserade kliniker behövs för att bemöta denna patientgrupp på bästa vis. / Every day, people are exposed to sexual assault. This is a traumatic event that can provoke a crisis reaction from the victim. It is therefore important that nurses know the best way to respond to these persons when encountering them. The purpose of this study was to examine what nurses who work with this patient group consider to be a good encounter. An empirical qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted in two gynecological emergency departments in southern Sweden. The data that emerged from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. The result of the study reveals three main themes: patient-centered care, competence and cooperation. These themes revealed factors that were helpful in bringing about a good encounter, and factors that made it difficult. Helpful factors where: good cooperation with the police, the possibility to create a secluded and peaceful environment for the patient, adherence to the patient's desire, continuously inform the patient and give the patient an opportunity to talk about what had happened. Factors that made the good encounter difficult was: a stressful environment in the emergency room, nurses feeling the need to distance themselves from the patient and poor cooperation with other professionals. Another find was that the nurses were careful never to judge the patient or the situation the patient was in. The conclusion of the study was that education and specialized clinics are needed to meet the needs of this patient group.

Bakgrund: Diabetes typ 2 innebär ökad risk för kognitiv sjukdom. Forskning visar att båda sjukdomarna kommer öka markant de kommande 20 åren, framför allt på grund av en allt äldre befolkning men också av den kraftig ökningen av livsstilssjukdomar som fetma och insulinresistens. Distriktssköterskor har en viktig roll när det kommer till att begränsa den utvecklingen. Genom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan distriktssköterskan synliggöra hälsoproblem, ta hänsyn till patientens unika livssituation med copingstrategier och därefter tillsammans med patienten utarbeta en plan för förändringsarbete mot en mer hälsosam livsstil. Samarbetet och det delade ansvaret stärker patientens position och självkänsla. Under förändringsarbetet kan sjuksköterskan finnas för att ge stöd och råd för att personen ska komma vidare i adaptionsprocessen. En framgångsrik modell som kan användas för ett personcentrerat sjukdomsförebyggande arbete är Riktade hälsosamtal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av diabetes typ 2 och/eller kognitiv dysfunktion hos personer över 60 år i SNAC-B-studien, om det finns ett samband mellan sjukdomarna samt vilka riskfaktorer som har stor betydelse för att förebygga sjukdomarna. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utgått från data ur SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) i Blekinge. Resultat: Studien visade inget statistiskt samband mellan diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion men det finns ett antal riskfaktorer som har stor betydelse för respektive sjukdom och flera av dessa är kopplade till levnadsvanor. Slutsats: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion. Högt långtidsblodsocker, visceralt fett och övervikt ökar risken mest för diabetes typ 2. Utöver ålder och utbildningsnivå var det alkoholvanor, fysisk aktivitet och högt långtidsblodsocker som mest ökar risken för kognitiv dysfunktion. / Background: Type-2 diabetes implies an increased risk of cognitive disease. Research shows that both diseases will increase significantly over the next 20 years, primarily due to an increasingly elderly population, but also due to the considerable increase in lifestyle diseases such as obesity and insulin resistance. District nurses play an important role when it comes to limiting that development. By health promotion and disease prevention efforts, the district nurse can make health problems visible, take into account the patient's unique life situation with coping strategies and then, in cooperation with the patient, frame a plan for change towards a healthier lifestyle. The cooperation and the shared responsibility strengthen the patient's position and self-esteem. During the work for change, the nurse is able to be there to provide support and advice for the person to progress in the adaptation process. A successful model that can be used for person-centred disease prevention work is ‘Individual health dialogue’. Aim: The aim of the study was to investigate the occurrence of type-2 diabetes and/or cognitive dysfunction in people over 60 years of age in the SNAC-B study, whether there is a connection between the diseases and which risk factors are of great importance in preventing the diseases. Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, based on data from SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) in Blekinge. Results: The study showed no statistical relationship between diabetes type-2 and cognitive dysfunction, but it showed a number of risk factors that are of great importance for the respective disease, and several of these are connected to lifestyle habits. Conclusion: Unhealthy lifestyles increase the risk of type-2 diabetes and cognitive dysfunction. High long-term blood sugar, visceral fat and obesity increase the risk of developing type-2 diabetes. In addition to age and education level, alcohol habits, physical activity and high long-term blood sugar increase the risk of cognitive dysfunction.

Bakgrund: Diabetes Mellitus är en samling av kroniska sjukdomar, som påverkar kroppensförmåga att hantera blodsockernivån. I Sverige uppskattas att cirka 470 000 människor liderav sjukdomen. Det mest effektiva sättet att förebygga diabetes sena komplikationer är attpatienten själv bedriver en god egenvård. Sjuksköterskans roll i diabetesbehandling är av storbetydelse, då de stödjer och handleder patienter att bedriva god egenvård. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av patienters följsamhet tillegenvårdsråd vid diabetes typ 2. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativlitteraturstudie baserat på tio artiklar som har hämtats från databaserna CINAHL ochPubMed. SBU:s granskningsmall har använts för kvalitetsgranskning. Analysen gjordesutifrån metoden som är för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifråntre kategorier: Sociokulturella aspekters betydelse, Förutsättningar inom vården ochSjuksköterskans kunskap. Ur dessa skapades även tio underkategorier: Religiöst tankesätt,Kulturellt tankesätt, Stöd från anhöriga, Egenvård och delaktighet, Samverkan i team medandra vårdprofessioner, Resurser och stöd, Personcentrerad vård, Erfarenhet, Utbildning,Sjuksköterskornas metod att förmedla kunskap Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att etteffektivt samspel mellan sjuksköterskor och övriga professioner, ökade deras motivation ochsjälvförtroende i diabetesbehandlingen för både patienter och sjuksköterskor. Vidare framgårdet att hänsyn till patienters sociokulturella aspekter och bruk av ett personcentrerattillvägagångssätt är avgörande faktorer i patientens följsamhet till sjuksköterskors rådgivning / Background: Diabetes Mellitus is a collection of chronic diseases which affect the body’sability to regulate the blood sugar level. In Sweden alone, there are approximately 470 000diagnosed patients. The most effective method to counteract and treat the disease is for thepatient in question to establish proper self-care practices. The nurse plays a central role in thediabetes treatment since the nurse supports and guides the patient to conduct a good self-careroutine. Aim: This literature review aims to investigate nurses’ experience of patientcompliance to self-care advice regarding diabetes type 2. Method: The study has beenconducted as a literature review of ten articles, where a qualitative approach has been used tocompile a result. The articles have been collected from the databases CINAHL and PubMed.Further, the quality of the studies has been examined with the help of SBU’s review templatefor qualitative studies. The analysis was conducted by the method presented in qualitativecontent analysis. Result: The result was presented from three categories: The importance ofsociocultural aspects, Conditions in the care and the nurses’ knowledge. From thesecategories a total of ten subcategories were used: Religious mindset, Cultural mindset,Support from relatives, Self-care and participation, Cooperation in teams with othercare-professions, Resources and support, Personcentred care, Experience, Education and thenurses’ method to convey information. Conclusion: Nurses experienced that an effectiveteamwork with the other involved professions increased their motivation and self-confidenceand made the diabetes treatment easier for both patients and nurses. Further, it was clear thatconsideration to the patients’ sociocultural aspects and using a patient-centered approach arecrucial factors that affect patients’ adherence to the nurses’ advice.

Efter en kartläggning som Socialstyrelsen utfört över hälso- och sjukvårdens nyttjande avArtificiell Intelligens (AI), har det konstaterats att det finns utrymme och potential för ett mereffektivt användande av tekniken. Men trots att potential och fördelar med AI presenteras,möter branschen motgångar och utmaningar vid införandet av tekniken. I rapportenpresenteras några av de utmaningar som kan uppstå vid arbetet med att införa AI-teknik inomhälso- och sjukvården samt varför de förväntade effekterna inte uppnås. Studien har utgåttfrån en kvalitativ forskningsansats i syfte att genomföra empirisk datainsamling genomsemistrukturerade intervjuer och det insamlade materialet har bearbetats utifrån en tematiskanalys. Därefter presenteras och sammankopplas resultatet med tidigare forskning ochlitteratur för att avslutningsvis presentera bakomliggande anledningar till utmaningar vidimplementering av AI inom hälso- och sjukvården. / The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has mapped in which extent thehealthcare is using Artificial Intelligence (AI) and it’s been established that there is potentialfor a more efficient use of the technology. But despite the potential and benefits that AI couldentail, the Healthcare industry faces setbacks and challenges with implementing thetechnology. This paper presents some of the challenges that may arise in the process ofintroducing AI technology to healthcare and also why the expected effects are not achieved.The study is based on a qualitative research approach, with the aim of conducting empiricaldata collection through semi-structured interviews. The collected material was then processedbased on a thematic analysis. The results are then presented and linked to previous researchand literature, in order to finally present the underlying reasons for challenges withimplementing AI in healthcare.

This study explored the needs and challenges faced by diabetics and healthcare personnel in the context of diabetes consultations in Sweden, with the aim of identifying improvements for Clinical Decision Support Systems (CDSS). Given the global prevalence of diabetes, understanding the use and implications of CDSS in patient consultations is crucial. This research aimed to fill that knowledge gap by exploring ways to improve CDSS, considering the needs of both diabetics and healthcare workers. A qualitative approach was used, including 12 interviews, 1 observation, and 6 document reviews. A thematic analysis revealed four key themes which highlighted various challenges and needs, experienced from both diabetics and healthcare personnel. The underlying causes of these challenges were linked to recent technological advancements and the increase in available data points. This results infrustration, suboptimal care outcomes, and an increased reliance on alternative solutions by both parties. The DeLone and McLean IS Success Model was used to identify potential technological solutions and provides a clear recommendation on what needs to be improved for future solutions. The findings contribute significantly to understanding the utilization of CDSS in diabetes care and associated challenges. The study is particularly relevant for healthcare personnel, diabetics, policymakers, entrepreneurs, and scholars interested in healthcare information systems. Future studies should focus on generalizing these findings by exploring other healthcare systems and to what extent this findings are applicable for type 2 diabetics, as well as practically exploring how new systems can address the identified needs in this study. Ultimately, this study contributes to the potential for improved care and quality of life for diabetics. / Denna studie utforskade behov och utmaningar som diabetiker och sjukvårdspersonal står inför i samband med diabeteskonsultationer i Sverige, med målet att identifiera förbättringar för kliniska beslutsstödssystem (CDSS). Med tanke på diabetes globala prevalens, är det avgörande att förstå användningen och implikationerna av CDSS i patientkonsultationer. Denna forskning syftade till att fylla detta kunskapsgap genom att utforska möjligheter att förbättra CDSS, med hänsyn till både diabetikers och vårdgivares behov. Kvalitativa metoder användes, inklusive intervjuer, observationer och dokumentgranskningar. En tematisk analys identifierade fyra nyckelteman som belyste flera utmaningar och behov från både diabetiker och sjukvårdspersonal. De underliggande orsakerna till dessa utmaningar var kopplade till tekniska utveckling och ökningen av tillgängliga datapunkter. Detta resulterade i frustration, suboptimala vårdresultat och en ökad användning av alternativa lösningar från båda parter. DeLone och McLean IS Success Model användes för att översätta behoven till tekniska krav för potentiella framtida lösningar. Studiens resultat bidrar till förståelsen av användningen av CDSS inom diabetesvård och relaterade utmaningar. Studien är särskilt relevant för sjukvårdspersonal, diabetiker, politiker, entreprenörer och forskare som är intresserade av hälso- och sjukvårdsinformationssystem. Framtida studier bör fokusera på att generalisera dessa resultat genom att undersöka andra sjukvårdssystem och i samband med typ 2 diabetes, samt utforska hur mer praktiskt utveckling av nya system kan gå till för möta de identifierade behoven i denna studie. Slutligen bidrar denna studie till potentialen för förbättrad vård och livskvalitet för diabetiker.

Stroke is a leading cause of disability worldwide, and access to rehabilitation is crucial for recovery. This study examines the potential of digital technologies to improve the rehabilitation experience of stroke survivors in Scania, Sweden. The use of digital tools and telerehabilitation in stroke rehabilitation in Scania remains largely unexplored. Through qualitative interviews with 12 stroke survivors, 1 stroke survivor relative, and 6 healthcare professionals, this study identifies four key themes that play a significant role in the rehabilitation process: Access to care and rehabilitation, Motivation, Psychological and emotional needs, and Social support net. Based on these findings, the study proposes several "digital suggestions" to improve the rehabilitation process, including utilizing digital physio- and occupational therapy and improving alignment between various digital systems within the region. The study emphasizes the importance of individual adaptation in stroke rehabilitation, which aligns with the overarching goal of Swedish healthcare to provide patientcentered care. The findings of this study can inform future work with digital opportunities in Scania's stroke care and rehabilitation, potentially leading to better outcomes for stroke survivors.