Den palliativa vården kan beskrivas som ett förhållningssätt vilket syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter som har drabbats av en sjukdom som leder till döden. Att förbättra livskvaliteten för dessa människor innebär bland annat att integrera andliga och psykologiska aspekter i vården, bejaka livet samt lindra plågsamma smärtor och symtom. Förhållningssättet inom den palliativa vården innebär även att vårdpersonal varken skall skynda på eller skjuta upp döden och att det är viktigt att arbeta för att tillgodose patientens behov. Att vårda en patient i livets slutskede innebär att vårda en person vars värderingar, önskningar och behov i livet har förändrats. Att tydliggöra vad patienter upplever som välbefinnande vid vård i livets slutskede är en viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgifter och syftet med detta arbete är således att belysa vad som kan främja välbefinnande hos vuxna patienter vid vård i livets slutskede. Författarna har valt att sammanställa artiklar inom det valda området, publicerade i databaser inom vård och medicin, i en systematisk litteraturstudie. Dataanalysen genomfördes enligt det tillvägagångssätt som Axelsson (2008) beskriver. Resultatet presenterar vuxna patienters upplevelse av hälsa vid vård i livets slutskede och beskrivs i form av fyra huvudteman och nio subteman. De fyra huvudtemana är: patientens självbild, goda relationer, sammanhang och vikten av delaktighet. I diskussionen valde författarna att ta upp de teman som ansågs framträdande i ett försök att förmedla kunskap och förståelse om vuxna patienters behov och önskningar vid vård i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Depression beskrivs som en folksjukdom i Sverige och det uppskattas att den psykiska ohälsan kommer att öka. Det är viktigt att sjuksköterskan erhåller kunskap om patienters upplevelse av att leva med depression för att kunna utgå från ett patientperspektiv och ge bästa möjliga omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever att leva med depression. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med en innebördsanalys baserad på sju självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att förlora fotfästet, Att uppleva sammanhang och stöd respektive icke stöd, Att hitta egna sätt att hantera depressionen och ensamhet och Att ta emot vård kan upplevas både positivt och negativt. Konklusion: Depression kan vara så djup att patientens ansträngning att ta sig ur depressionen endast fördjupar den. Mer information och utbildning behövs till vårdpersonal, anhöriga och patient för att minska stigmatisering av sjukdomen och den bristande kunskap som finns om hur det är att leva med depression. / Background: Depression is described as a widespread disease in Sweden and it is estimated that mental illness will increase. It is important that the nurse obtains knowledge of the patient's experience of living with depression in order to work from a patient's perspective and provide the best possible care. Aim: The objective was to describe experiences of patients suffering from depression. Method: A qualitative study was conducted using a content analysis based on seven autobiographies. Results: The results are presented in four themes; Losing the grip, To experience the context and support and non-support, To find their own ways to deal with depression and loneliness and To receive care can be experienced both positive and negative. Conclusion: Depression can be so severe that the patient’s attempting to self-soothe only worsens it. Health professionals, patients and relatives need more information and education to decrease the stigma of depression and increase knowledge about what it is like to live with depression.

Bakgrund: Sverige hör till ett av de länderna i världen där befolkningen lever längst, samtidigt går den medicinska utvecklingen ständigt framåt och skapar etiska dilemman gällande vården av den döende människan. Att förstå hur dessa patienter ska bemötas och vilka aspekter som är viktiga för en god död är en viktig del av den moderna sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vad en god död innebär ur ett patientperspektiv. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design där resultatet baseras på 12 kvalitativa originalartiklar. Resultat: Resultatet visar på att vad en god död innebär är högst individuellt, några mönster framkom dock. Patienter värdesätter delaktighet i vården, de vill vara informerade om sin prognos och beslut som tas omkring den egna vården. Flertalet patienter vill fatta det slutgiltiga beslutet om sin behandling. Att behålla sin integritet och värdighet till slutet var andra delar i hur en god död upplevdes. Att styra över vart man dör är en annan viktig aspekt, att få dö en fridfull, smärtfri död i hemmet ansågs av många vara en god död. Assisterad dödshjälp ansågs i vissa fall bättre än en långsam process med mycket lidande under den sista tiden, men framförallt uttrycktes att döden skulle vara naturlig och inte utdragen. Slutsats: Döden och döendet är något som angår oss alla. Precis som övrig vård är det av stor vikt att även den palliativa vården individanpassas för att främja livskvalitet och bevara autonomi och värdighet / Background: Sweden has one of the highest life expectancies in the world, at the same time medical development is constantly ongoing. These two factors combined create ethical dilemmas regarding care for the dying patient. Understanding how patients in a palliative stage of their treatment view a good death and what aspects of care they value is a critical part of modern healthcare. Aim: The aim of this literature review is to get a better understanding of a good death from a patient perspective. Method: Literature review with a descriptive design where the result is based on 12 qualitative original articles. Result: The results show that a good death is a highly individual process. A few patterns emerged during this study. Patients value involvement in their own care; they want to be informed about their prognosis and their care. Many patients also want to make the final decision about their treatment. Retaining ones integrity and dignity to the end were also recognized as important factors of a good death. Having a say in where you die also important; to be able to have a peaceful and pain free death in ones home was considered part of a good death to many participants. Assisted euthanasia was, in some cases, considered better than a slow painful death. However, ensuring that the dying process was fast occurred via natural causes was more important. Conclusion: Death and the process of dying is something that affects us all. As in all care, it is important that palliative care is adapted to the individual to promote a better quality of life and to help the patient retain autonomy and dignity.

Allt fler patienter med komplexa vårdbehov vårdas idag i hemmet. I takt med den allt mer avancerade vården ses brister i samordning av patientens vård då vanligtvis många vårdgivare är inkopplade men ingen tar ett helhetsansvar. Mobil närvård har då skapats med mobila specialistteam som utgår ifrån närliggande sjukhus. Målet är att tillgodose trygg vård till patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Syftet med studien är att beskriva hur patientperspektivet beaktas vid samverkan mellan hemsjukvård och mobila specialistteam. Data består av sju kvalitativa intervjuer med sjuksköterskor eller distriktssjuksköterskor som arbetar i hemsjukvården och har erfarenhet av att samverka med mobila specialistteam. Intervjuerna analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier och sju subkategorier. Studiens resultat visar att när hemsjukvården samarbetar med mobila specialistteam ökar patientens möjlighet att uppnå trygghet, välbefinnande och självständighet. God samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården verkar dessutom öka patientens delaktighet i vården samt lindrar sjukdomslidande. Tack vare god samverkan mellan de mobila specialistteamen och hemsjukvården kan patienten istället vårdas i hemmet och besparas vårdlidande med undvikbara sjukhusvistelser och oro som följd. Sjuksköterskorna och distriktssjuksköterskorna som intervjuades upplevde att vården blev bättre för patienten ur ett helhetsperspektiv. Hemmet visade sig ha stor betydelse för patienterna och många sjukhusvistelser kan förebyggas då de mobila specialistteamen är involverade och ökar möjligheten för patienten att stanna kvar i sitt hem, vilket i sin tur kan leda till en mer hållbar vård för patienten.

<p>Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka.</p> / <p>Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. <strong>Syfte</strong>: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat</strong>: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. <strong>Diskussion</strong>: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende.</p><p> </p> / <p> </p><p><strong>Background: </strong>Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. <strong>Purpose: </strong>The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. <strong>Method: </strong>The study is based on 10 scientific articles. <strong>Result</strong><strong>: </strong>The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. <strong>Discussion</strong>: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.</p><p> </p>

<p>Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala </p><p>upplever en brist i samband med information.  </p><p>Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de </p><p>fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De </p><p>intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som </p><p>avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ </p><p>ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de </p><p>skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att patienterna hade </p><p>positiva upplevelser av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med </p><p>sjuksköterskan och analysen resulterade i tre huvudkategorier med subkategorier. Dessa </p><p>var viktig information med subkategorin specifik information och trygghet inför </p><p>hemgång, motivation med subkategorierna erfarenhet nyfikenhet och mottaglighet och </p><p>kunskap och kunskapsförändring med subkategorierna varierande information, vikten av </p><p>fortsatt stöd, nöjda patienter och djupare insikt som leder till trygghet. Den information </p><p>som uppskattades av patienterna var informationen angående egenvård och de intervjuade </p><p>uttryckte att de var nöjda med de råd de fått angående egenvård. Samtliga patienterna </p><p>upplevde informationen som individuellt anpassad till det informationsbehov de hade och </p><p>slutsatsen är att de rutiner som avdelningen följer medför att patienterna är </p><p>välinformerade och trygga inför hemgång. </p> / <p>Previous studies at the thorax surgical ward in Uppsala indicates that the patients’ </p><p>experience a lack in context of information. </p><p>The aim of this study was to examine the patients’ experiences and thoughts concerning </p><p>the information given by a nurse at a discharge discourse one week after discharge. The </p><p>participants had all had heart surgery and been given information elaborated from the </p><p>Swedish health authorities directions and general advices.  </p><p>The study had a qualitative method and data was collected through telephone interviews </p><p>with 5 patients, one week after discharge. Data was analysed with content analysis. The </p><p>result indicates that patients’ consider the information as positive and the analysis </p><p>resulted in three main categories with subcategories. These were important information </p><p>with the subcategory specific information, motivation with the subcategory experience </p><p>curiosity susceptibility and knowledge and development of knowledge with the </p><p>subcategories variation in information, the importance of continuing support, satisfied </p><p>patients’ and deeper knowledge leads to security. </p><p>Information that the patients’ appreciated concerned self-care and all interviewed were </p><p>pleased with the given advises concerning self-care and considered the information as </p><p>adjusted to their information need. </p><p>The conclusion is that the routines that the thorax surgical ward in Uppsala uses, entail </p><p>the patients´ to feel well-informed and secure before discharge.  </p>

The number of men and women suffering from alcohol dependency is increasing.Today there are shortcomings in knowledge about the lived experiences of being a woman or a man with alcohol dependency; knowledge which might be of importance for meeting these individual’s specific care needs. The overall aim of the study was to obtain a deeper understanding of women and men's experience of living with alcohol dependency and being professionally cared for. The qualitative investigation design was exploratory and founded in a life world perspective. Data were collected from fourteen women and fifteen men with alcohol dependency by means of open in-depth interviews and subjected to a phenomenological-hermeneutic analysis. It was found that living with alcohol dependency encompasses a complex but limited life situation in which both women and men strive for social acceptance and adjustment. Women turned out to live a more introverted life than men and presented false facades. Men turned out to live a life in action, risk taking and control. Professional caring was shown to mean availability and confirmation of needs. For men with alcohol dependency professional caring meant support and gentle guidance in their active struggle against their alcohol dependency. For women, professional caring meant having an active caregiver who cherished them and enabled them to rest. Professional caring reduced senses of shame in both women and men. It may be concluded that in order to offer care for men and women with alcohol dependency professional carers have to consider gender specific needs of support and guidance. In addition, in order to alleviate suffering, professional caregivers have to be accessible, supportive and directed toward the alcohol dependent women's and men’s everyday world.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka. / Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.

För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring. Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget. / Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; Become ill, The caring relation, Needs and Coping. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.