Bakgrund: Årligen drabbas 12000 individer av afasi i Sverige. Det är ett stort samhällsproblem. Sannolikheten att som sjuksköterska stöta på dessa individer är därmed stor. Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap om de kommunikationsmöjligheter som finns för att kunna främja hälsa hos individer med afasi. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka möjligheter individer med afasi har till kommunikation. Metod: Vald metod var en litteraturöversikt med fokus på empirisk forskning i form av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sammanställdes för att få en överblick över kunskapsområdet. Sökorden som användes var Communication, Aphasia, Nursing, Strategies, Health och Well-being. Resultat: Examensarbetets resultat baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Följande huvudområden framkom i resultatet: Materiella hjälpmedel för kommunikation, Verbal och icke verbal kommunikation, Kommunikationsfrämjande miljö och Kommunikationsfrämjande icke-materiella faktorer. Slutsats: De möjligheter till kommunikation som framkom i resultatet passar olika bra på olika individer med afasi och kan därför inte vara applicerbara på samtliga av dessa. Det visade sig dock att det är av vikt att sjuksköterskor har en medvetenhet om de olika möjligheter till kommunikation som finns hos individer med afasi, samt lär känna individen i fråga. Detta för att underlätta kommunikation och främja hälsa och välbefinnande hos dessa individer. / Background: Each year 12 000 individuals get affected by aphasia in Sweden. It is a big problem in the society. The chance of facing these individuals as a nurse is therefore very big. Nurses are in need to gain more knowledge about the different communication possibilities to be able to promote health in these individuals. Aim: The aim of this literature review was to illustrate communication possibilities for individuals with aphasia Method: The chosen method was a literature review with focus on empirical research in the form of qualitative and quantitative scientific articles, which were compiled in order to attain an overview on the current field of knowledge. Search terms that were used in this study were Communication, Aphasia, Nursing, Strategies, Health and Well-being. Result: The result was based on 15 scientific articles. Following main areas were identified in the result: Physical facilities for communication, Verbal and nonverbal communication, Communication enabling environment and Communication enabling non- material factors. Conclusion: The communication possibilities identified in this study cannot be applied to all individuals with aphasia. It appeared though, that it is important that nurses have an awareness of different communication possibilities in individuals with aphasia, but also take time to get to know the individual in question. This is important when facilitating communication and hence promoting health and well-being in these individuals.

I Sverige drabbas varje år ca 200-250 barn och ungdomar av sjukdomen juvenil idiopatisk artrit (JIA). JIA är en av de vanligaste orsakerna till kortvarig och långvarig funktionsnedsättning och försämring av livskvalitet under barnaåren. Hela familjen påverkas när en familjemedlem blir sjuk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur en långvarig sjukdom som JIA upplevs av barn, ungdomar och deras familjer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 7 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Resultat: Vid analysen identifierades ett huvudtema upplevelser av att vara annorlunda. Resultatet visar att upplevelserna av att leva med JIA är mycket individuella men gemensamt för många av familjerna är en känsla av att vara annorlunda. Konklusion: När ett barn eller ungdom drabbas av en långvarig sjukdom påverkas hela familjen. Livssituationen förändras, även föräldrarnas och syskonens livsvärld blir förändrad. Varje barn och ungdom som drabbas av sjukdomen JIA är unik och har sin egen livsvärld. Som sjuksköterska är det betydelsefullt att se hela individen och involvera dess familj i omvårdnaden. / In Sweden 200-250 children and youths are affected with juvenile idiopathic arthritis (JIA) every year. JIA is one of the most common causes of short-term and long-term disability and impairment of quality of life during childhood. The entire family is affected when a family member becomes ill. Aim: The aim with this study was to illustrate how a prolonged disease as JIA is experienced by children, youths and their families. Method: The method used was a general literature overview. In total 7 quantitative and 5 qualitative articles. Result: During analysis one main themes were identified. This was experiences of being different. The result showed that the experiences of living with JIA is individual but common for many of the families is a sense of being different. Conclusion: When a child or youth is struck by protracted disease, this also affects family members. The life situation is affected, and also the life situation for parents, brothers and sisters is changed. Every child and youth who is affected by JIA is unique, and has its own reality. As a nurse it is meaningful to see the entire individual, and to involve its family in to the nursing.

<p> </p><p>För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; <em>Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov </em>och<em> Bemästring.</em> Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget.</p><p> </p> / <p>Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; <em>Become ill, The caring relation, Needs </em>and<em> Coping</em>. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.</p>

Bakgrund: Antalet individer som lever med ett transplanterat organ ökar. Transplantation innebär att ersätta ett sviktande organ med ett friskt fungerande organ från en donator. En transplantation innebär en förändring av livet. Sjuksköterskan har ansvar för undervisning och stöd för patienten samt etablering av en fortsatt vårdkontakt. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med ett transplanterat organ. Metod: En litteraturöversikt har genomförts och grundats på tio kvalitativa artiklar från olika databaser som besvarar syftet. Analysen av artiklarna ledde till subteman och teman som presenteras i litteraturöversiktens resultatdel. Litteraturöversikten har begränsats till att enbart innefatta transplantation av organen hjärta, lungor, lever och njurar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman och fem subteman. De fyra teman är En förändrad kropp, Leva med konsekvenserna av medicinering, En emotionell berg- och dalbana och Att leva vidare. Patienterna upplevde en kroppslig förändring samt paradoxala känslor kring transplantationen. Hinder och möjligheter upplevde de transplanterade i återhämtningsprocessen samt konsekvenser som de var tvungna att leva med. I resultatet framkom vilken betydande roll sjuksköterskan, sjukvården och närstående har för patienten. Att genomgå en transplantation innebär en anpassning till en ny situation med livsstilsförändringar. Diskussion: I resultatdiskussionen används Husserls livsvärldsteori som teoretisk referensram. Patienterna upplevde en förändrad livsvärld och ett behov av att anpassa sig till det nya livet som ett transplanterat organ medförde. / Background: The number of individuals living with a transplanted organ is increasing. A transplant involves replacing a failing organ with a healthy functioning organ from a donor. A transplant involves a change of life. The nurse is responsible to educate and to support the patient and the establishment of a continuing care contact. Aim: The aim was to describe the patient´s experience of living with a transplanted organ. Method: A literature review has been conducted based on ten articles from different databases that will give answers the aim of the essay. The analysis of the articles led to subthemes and themes which are presented in this literature review result section. This literature review has been limited to only include the transplantation of organs heart, lungs, liver and kidneys. Results: The result are presented in four teams and five subthemes. The four themes are A changed body, Live with the consequences of medication, An emotional roller coaster and Live on. Patients experienced a bodily change and also paradoxical emotions related to the transplantation. The patients experienced obstacles and opportunities during the recovery process and also had to live with other consequences of the transplant. The results showed that the nurse, the health care received and close relatives played a significant role for the patient. A transplantation is an adaption to a new situation with lifestyle changes. Discussion: In the result discussion Husserl’s life-theory is used as a theoretical framework. Patient experienced a great change and needed to adapt to a new life, which the transplanted organ caused.

Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är en stor grupp i samhället. Långvarig smärta avser en smärta som har varat i minst tre månader. Den innebär ett fysiskt, psykiskt och socialt lidande för patienterna. Mötet mellan patient och vårdpersonal påverkar patienternas förmåga att hantera sin smärta och vardag. Det är således relevant att ta reda på patienternas upplevelser av mötet med vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Litteratursökningen utfördes i CINAHL och MEDLINE. Tio artiklar med kvalitativ design som besvarade syftet valdes ut. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att patienterna med långvarig smärta upplevde mötet med vårdpersonalen både vårdande och bristande.  I resultatet framkom två kategorier vilka var Ett vårdande möte och Maktlöshet som beskrevs av respektive underkategorier. Slutsats: Patienterna med långvarig smärta behöver bli bemötta med förståelse och bli trodda. Ökad kunskap hos vårdpersonalen om långvarig smärta och patienternas upplevelse av mötet behövs för att patienterna ska uppleva ett vårdande möte. Ett vårdande möte kan leda till att deras hälsa förbättras och lidandet minskar. / Background: Patients with chronic pain are a large group of society. Chronic pain involves suffering to the patient. A meeting between patient and healthcare professionals affects the patient's ability to handle his pain and everyday life. It is thus relevant to ascertain the patient's experiences of the encounter with healthcare professionals.  Aim: The aim was to describe how patients with chronic pain experience the encounter with healthcare professionals. Method: A literature review with an inductive approach. Ten scientific articles with qualitative design were included. Result: The result showed that patients with chronic pain experienced the relationship in the healthcare both as caring and inadequate. In the result, two categories emerged which were  Caring encounter and  Powerlessness described by the respective subcategories. Conclusion: Patients with chronic pain need to be treated with understanding and being believed. Increased knowledge of healthcare professionals about chronic pain and the patient's experience of the healthcare relationship is necessary for the patient to experience a caring relationship. A caring relationship can lead to their improved health and diminished suffering.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som är svår att sätta ord på. Det finns många personer i Sverige som lider av långvarig smärta och dessa är frekventa besökare hos sjukvården. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som kan vara svår att behandla. För att patienten ska få god vård bör dennes livsvärld beaktas. Syfte:Syftet var att belysa hur patienter med långvarig, icke-malign smärta upplever tillvaron. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2007-2018. Artiklarna har hittats genom sökningar i databaserna CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Några av de sökord som använts var “chronic pain”, “patient” och “experience”. Litteraturstudien utgår från Callista Roy´s Adaptionsmodell. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie består av fyra huvudteman. Under “Mötet med vårdpersonalen” har det visat sig att många patienter kände att de blir misstrodda och inte tagna på allvar av vårdpersonalen. Det andra temat är “Smärtan påverkar livsvärlden” där patienterna uttryckte att hela livet förändrats och att de inte alltid känner igen sig själva .“Ibland räcker orden inte till”, det tredje temat, visade att patienterna upplevde smärta som något svårt att både skatta och förmedla. I “Behandling” som är det sista temat framkom det att många var oroliga för biverkningarna samt den höga beroenderisken som smärtstillande läkemedel kan ha. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Callista Roys Adaptionsmodell och de fyra adaptiva lägena; fysiologiska funktioner, ömsesidigt beroendeläge självkoncept och rollfunktion. Sjuksköterskans roll och skyldigheter diskuteras även i samband med dessa lägen. / Background: Pain is a subjective feeling that is hard to put in to words. There are many people in Sweden that suffer from chronic pain and these are frequent users of the healthcare. Chronic pain is a complex condition that can be hard to treat. Aim: The aim was to illustrate how patients with chronic, nonmalignant pain experience their existence. Method: A literature review that is based on 13 peer reviewed articles that have been published between 2007-2018. The articles have been found in the following databases; CINAHL Complete, PubMed och SveMed+. Some of the keywords were “chronic pain”, “patient” and “expectations”. This literature review is based on Callista Roys Adaption Model. Results: The result in this literature review contains four main themes. In the first theme “The interaction with the healthcare professionals” showed that many patients felt disbelieved and not taken seriously. The second theme “The pain affected the patients’ quality of life“, the patients expressed that their whole life changed and that they cannot recognise themselves. “Sometimes the words are not enough”, the third theme, showed that patients experienced pain that is difficult to estimate and explain. Under “Treatment”, the last theme, many patients were worried about the side effects and the high risk of addiction that painkillers may have. Discussion: The result is discussed from Callista Roys Adaption Model and the four adaptive modes; physiological functions, interdependence, self-concept and role function. Nursing's roles and obligations are also discussed during these adaptive modes.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 200 000 människor med hjärtsvikt. Det är en kronisk sjukdom där drabbade kan bli i stort behov av sjukvård. Sjukdomen är oförutsägbar, symptom kan komma plötsligt och leda till snabb försämring och plötslig död. Behandling av hjärtsvikt kan innebära stora livsstilsförändringar varpå det blir intressant att undersöka personers erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Attbelysa personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar framtagna med hjälp av systematiska sökningar i databaser. Inklusionskriterier för valda artiklar var: personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt samt att studierna skulle vara utförda i en svensk kontext och baseras på en kvalitativ metod. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av hjärtsvikt kategoriserades i tio subkategorier som vidare delades in i tre huvudkategorier: kroppens nya förutsättningar, delaktighetens betydelse, uppleva en existentiell förändring. Metoddiskussion: Strukturerades och diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussion: Följande aspekter valdes att belysas och diskuteras: meningen med livet, den sociala kontextens förändring samt att skapa ett patientdeltagande. Erfarenheterna av hjärtsvikt skiljde sig åt varpå personcentrerad vård blir av stor betydelse för att som sjuksköterska kunna bemöta de individuella behoven som uppstår. Deltagarna visade på e lösningsorienterad förmåga att anpassa sig efter kroppens nya förutsättningar vilket betonar betydelsen av patientdeltagande för att stärka personens egna potential och resurser.

No description available.

Bakgrund: Sedan år 1945 har obesitas tredubblats globalt och år 2016 hade mer än 650 miljoner människor obesitas. Tillståndet resulterar i minst 2,8 miljoner människors död årligen och överstiger antalet dödsfall relaterat till undernäring. Det förekommer stigmatisering kring obesitas vilket påverkar de utsattas fysiska och psykiska hälsa negativt. Individer med obesitas upplever generellt en sämre livskvalitet. Obesitaskirurgi har blivit ett frekvent verktyg för att stävja obesitasepidemin. En beteendeförändring krävs efter obesitaskirurgi för en bestående viktnedgången. KASAM är centralt vid hälsa och huruvida en individ är kapabel att röra sig mot hälsa vid närvaro av stressorer. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter obesitaskirurgi. Metod: En litteraturbaserad studie där datamaterialet bestod av tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier; från kaos till kontroll, ett förändrat tankesätt och ett förändrat liv och nio underkategorier. Konklusion: Livet efter obesitaskirurgi var komplext och det fanns skillnader i hur kapabla deltagare var att förändra sitt beteende. Sjuksköterskan behöver ha ett helhetsperspektiv och individanpassa stödet. / Background: Since 1945 obesity has tripled globally and exceeds more than 650 million people in 2016. It results in at least 2.8 million deaths annually and surpass the deaths followed by starvation. There is stigmatization around obesity which may adversely affect the physical and psychological health of the victims. Obese people generally experiences a poorer quality of life. Bariatric surgery has become an increasingly used tool to curb the ongoing obesity epidemic. A behavioural change is required after surgery in order for the weight loss to persist. A sense of coherence is central to health and whether an individual is capable of moving towards health in the presence of stressors. Aim: To describe patient’s experiences of life after bariatric surgery. Method: A literature based study where the data consisted of twelve qualitative articles. Results: From the analysis three categories emerged; from chaos to control, a changed mindset and a changed life and nine subcategories. Conclusion: Life after bariatric surgery was complex and there were differences in capability regarding changing ones behaviour. Nurses need to have a holistic perspective and individualise the support.

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att bevara värdigheten hos patienter inom palliativ vård, vilket blir aktuellt vid sjukdomen ALS. Dock anser de att de saknar kunskap om palliativ vård vilket bidrar till svårigheter att vårda patienterna. Tidigare forskning visar anhörigas perspektiv på hur det är att leva med en partner som drabbats av sjukdomen, som visar sig i oro, rädsla och panikartade upplevelser. I arbetet används värdighet som ett vårdvetenskapligt begrepp som teoretiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med ALS upplever värdighet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys baserad på självbiografier. Resultat: Två kategorier som beskriver upplevelser av värdighet, viljan att leva samt begränsningar i livet. Resultatet visade att kvinnor upplever värdighet i samband med sin sjukdom tack vare sina vänner och familj som stöttar dem och sjukvård som hjälper till med hjälpmedel för att upprätthålla ett värdigt liv. Resultatet visade även motsatsen när kvinnorna upplevde sig nedvärderade, bortglömda och oviktiga i samband med sin sjukdom, vilket ansågs ovärdigt. Slutsats: Rak kommunikation, tydlig information och att se personen bakom sjukdomen var viktigast för att upprätthålla känslan av att vara värdig. Kvinnorna visade på styrka trots sin sjukdomsprogression, men också orkeslöshet. De kände tacksamhet över hjälpmedel och att människor accepterade dem som de är. / Background: The nurse have a responsibility to preserve dignity in patients in palliative care, which is current for the disease ALS. However they consider that they need more knowledge which contributes to difficulties to care the patients. Relatives' perspective of living with a partner who has affected by the disease, which turns out in anxiety, fear and experiences of panic. The nurse's perspective on dignity and experiences of caring patients in palliative care. This essay uses dignity as a care scientific concept as a theoretical perspective. Aim: To describe how women with ALS experience dignity. Method: Qualitative content analysis based on autobiographies. Result: Two categories describing experiences of dignity, the will to live and limitations in life. The women experience dignity associated to the illness because of the friends and family who supporting them and the healthcare who support with facilities to keep up a worthy life. The result also shows the opposite when the women experience devalued, forgotten and unimportant associated with the illness, which is considered unworthy. Conclusion: Straight communication, clear information and to treat the human she is was the most important to keep up the feeling of dignity. The women showed a strenght in their disease progression, but even when they lost the energy. They felt thankful for facilities and for people who accepted them as humans.