Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1960-talet och är idag det sista behandlingsalternativet vid svår och icke behandlingsbar hjärtsvikt. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering för att minimera risken för avstötningar. Patienterna behöver gå på regelbundna återbesök för att styra läkemedeldosering och för att förebygga biverkningar. Sjuksköterskan har en central roll i vården av hjärttransplanterade patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur dessa patienter upplever livet efter hjärttransplantationen, för att kunna vara ett stöd och ge patienterna en adekvat personcentrerad vård. Sjuksköterskans ansvar är att även informera patienterna och dess anhöriga kring hjärttransplantationer. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Litteraturöversikten baseras på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats och tematiserats med färgkodning. Databaserna CINAHL Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna. Enbart kvalitativa artiklar refereras till i resultatet. Resultat: I resultatet redovisades i fyra teman. Dessa fyra teman: Livet efter en hjärttransplantation innebar förändrade fysiska förmågor, Livet med ett nytt hjärta innebar blandade känslor, Livet efter hjärttransplantation påverkas av donatorn och Ett liv med ett nytt hjärta innebar ett stödbehov. Resultatet visade att patienternas vardagliga liv hade påverkats både fysiskt och psykiskt i samband med hjärttransplantationen. Patienterna uttryckte detta med olika motstridiga känslor såväl positiva och negativa. Behov av stöd från familjen, vårdteam och tron hade stor betydelse i patienternas anpassning till deras nya liv. Desto bättre stöd desto mer ökade patienternas livskvalité. Diskussion: Diskussionen är uppdelad i två delar. Metoddiskussionen innehåller styrkorna och svagheterna i författarnas genomförande av litteraturöversikten. I resultatdiskussionen valde författarna att diskutera uppkomsten av psykisk ohälsa hos patienter efter en hjärttransplantation och vikten av god information och kommunikation inom vården. Den avslutas med sjuksköterskans betydelse av att veta skillnaden mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i andra länder. / Background: Heart transplantation has been performed since the 1960s and is today the last treatment option for severe and non-treatable heart failure. After a heart transplant, a lifelong medication is followed which reduces the risk of rejection. Patients need regular check-ups and visits to control drug dosing and to prevent side effects. The nurse has a central role in the care of heart transplant patients. It is important that the nurse has knowledge of how these patients experience their life after the heart transplant, in order to provide support and adequate person-centered care. The nurse's responsibility is to also inform the patients and their relatives about heart transplants. Aim: The aim was to describe patients experience of living with a transplanted heart. Method: The literature review was based on ten scientific articles. The articles have been analyzed and thematized with color coding. The databases CINAHL Complete and PubMed were used to search for the articles. Only qualitative articles were used in the results. Results: The result was presented in four themes. These four themes were Life after a heart transplant meant altered physical abilities, Life with a new heart meant mixed emotions, Life after heart transplant was affected by the donor and A life with a new heart meant a need for support. The result showed that patients' everyday lives had been affected both physically and mentally in conjunction with the heart transplant. The patients expressed this with different conflicting feelings, both positive and negative. The need of support from the family, care team and faith were of great importance in patients' adaptation to the new life situation. The better the support, the more the patients' quality of life increased. Discussion: The discussion is divided into two parts. The method discussion contains the strengths and weaknesses of the authors' implementation of the literature review. In the results discussion, the authors chose to discuss the onset of mental illness in patients following a heart transplant and the importance of good information and communication in health care. It concludes with the nurse's importance of knowing the difference between health care in Sweden and in other countries.

Varje dag tar fyra personer sitt liv i Sverige, vilket innebär att var sjätte timma dör någon av sina egna handlingar. En tredjedel av de som tar sitt liv har kontakt med psykiatrisk hälso- och sjukvård, och ännu fler har varit i kontakt med andra instanser inom hälso- och sjukvården. Suicid kan ses som den enda utväg när lidandet blir för svårt att hantera. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor känner sig osäkra i mötet med suicidalapatienter och vågar inte närma sig dem. Samtidigt visar forskning att om inte patienter efter ett suicidförsök får prata om sina känslor och situation och istället möts av ovilja och stigma från personalen ökar det känslan av ensamhet och lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att vara suicidal samt hur de upplever vården efter ett suicidförsök. Detta för att kunna skapa ett helheltsperspektiv på patientens situation, känslor och tankar som i sin tur kan användas till att förbättra vården och förhindra suicid. 10 kvalitativa artiklar har analyserats med hjälp av Fribergs modell. Fyra teman har identifierats, att förlora sig själv, ett rop på hjälp, mötet med vårdpersonalen och skuld och skam. I Resultatdiskussionen diskuteras två huvudfynd, vårdande samtal och stigma. Dessa huvudfynd är centrala i mötet med suicidala patienter och genom vårdande samtal och minskat stigma kan suicid förhindras. En ökning kring psykisk ohälsa och suicid ses hos barn och unga därför behövs mer forskning bedrivas för att nå nollvision mot suicid.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken globalt och den vanligaste orsaken var åderförkalkning som skapar ett hinder i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i hjärtat. Det finns olika typer av hjärtinfarkt och symtomen skiljer mellan män och kvinnor och tidig behandling räddar liv. Hjärtinfarkt drabbar patientens hälsa och skapar ett lidande förpatienten. Metod: Studien är en litteraturöversikt på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenhet efter enhjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudtema; 1) Vardagslivet begränsas och 2) samspel med närmaste omgivningen med sex underteman. Under tema ett framkom undertema; bristande motivation att förändra, oförutsedd orkeslöshet och osäker tillvaro. Under tema två framkom följande undertema; sociala nätverket kan både främja och lindra, partners avgörande förståelse och brister i uppföljning efter vårdepisoden. Konklusion: Patienters erfarnheter varierade mellan de drabbade men en slutsats var att livet efter en hjärtinfarkt påverkades både fysiskt och psykiskt. Vikten av stöd från vården saknades och det fanns förhoppningar att hjärtskolan som nu var digital skulle täcka behovet av stöd. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death globaly. This Infarction is caused by atherosclerosis which creates an obstruction in the coronary arteries of the heart which leads to a lack of oxygen in the heart. There are different types of heart attacks and the symptoms differ between men and women and early treatment saves lives. Suffering from a heart attack affects the patient's health and creates suffering for the patient. Method: The study is a literature review of 16 scientific articles. Aim: The purpose of the study was to describe patients' experiences after a myocardial infarction. Findings: Two main themes emerged from the analysis; 1) Everyday life is limited and 2) interaction with the immediate surroundings with six subthemes. Under theme one, subthemes emerged; lack of motivation to change, unforeseen lack of energy and uncertain existence. Under theme two, the following subthemes emerged; The social network can both promote and alleviate, partners' crucial understanding and shortcomings in the follow-up after the care episode. Conclusion: Patients' experiences vary between those affected, but the conclusion was that life after amyocardial infarction had an impact both physically and mentally. The support from healthcare professionals was missing. There was hope that the heart school, now in it´s digital form, would satisfy the need for support.

Bakgrund Suicid är ett globalt folkhälsoproblem och trots att mycket arbete har lagts ner på att förebygga suicid tycks statistiken inte minska. Tidigare suicidförsök är en av de största riskfaktorerna för suicid och majoriteten av de som genomgått suicid har tidigare haft kontakt med vården bara månader innan. Därav väcktes frågan om varför vården inte lyckats förhindra fler suicider. Överallt inom vården finns suicidala patienter vilket gör att alla sjuksköterskor kommer möta denna patientgrupp. Därför är det viktigt att sjuksköterskor besitter kunskapen och kompetensen i att bemöta suicidala patienter.  Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelse av vården efter ett suicidförsök.  Metod För denna icke-systematiska litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i PubMed, CINAHL och PsycInfo. Sökningar gjordes med olika sökordskombinationer, 16 artiklar ansågs vara relevanta och inkluderades i resultatet. Av de vetenskapliga artiklarna var 14 kvalitativa och två kvantitativa. Genom att använda Sophiahemmets högskolas bedömningsinstrument kvalitetsgranskades de 16 artiklarna för att sedan ingå i en integrerad analys där artiklarna delades in i tre teman och tio subteman. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudteman och tio subteman som belyste hur patienter upplever vården efter ett suicidförsök. De huvudteman som skapades var: upplevelser av brister i vården, upplevelser av god vård samt upplevelser av värdefulla aspekter. Slutsats Upplevelser av vård efter suicidförsök var både positiva och negativa. Upplevelsen av en god vård grundades ofta i förtroende, att bli lyssnad på, respekterad och behandlad som en medmänniska med delaktighet. Det som däremot beskrevs som en bristande vård var när vårdpersonalen saknade kunskap om kompetens, när bemötandet var distanserat och oengagerat samt när en tydlig stigmatisering fanns. Den bristande vården ledde många gånger till att patienter upplevde en rädsla för att erkänna suicid. / Background Suicide is a global public health problem and although much work has been done to prevent suicide, the statistics do not seem to decrease. Previous suicide attempts are one of the biggest risk factors for suicide and the majority of those who have committed suicide have previously had contact with healthcare only months before. The question of why healthcare has not succeeded in preventing more suicides was raised among the authors. There are suicidal patients everywhere in all healthcare sections, which means that all nurses will meet this patient group. Therefore, it is important that nurses have the knowledge and competence to respond to suicidal patients. Aim The aim was to shed light on patients experience of health care after suicide attempt. Method For this non-systematic literature review, scientific articles were searched in PubMed, CINAHL and PsycInfo. Searches were done with different keyword combinations and 16 articles were considered relevant and included in the results. Of the scientific articles, 14 were qualitative and two was quantitative. Using Sophiahemmet University's assessment instrument, the 16 articles were quality reviewed and then included in an integrated analysis where the articles were divided into three themes and ten subthemes. Results The results were presented in three main themes and ten sub-themes that shed light on how patients experience care after a suicide attempt. The main themes that were created were: experiences of shortcomings in care, experiences of good care and experiences of valuable aspects. Conclusions Experiences of care after suicide attempts were both positive and negative. The experience of good care was often based on trust, being listened to, respected and treated as a fellow human being with participation. On the other hand, what was described as a lack of care was when the care staff lacked knowledge of competence, when the treatment was distanced and uninvolved and when there was a clear stigma. The lack of care often led to patients experiencing a fear of acknowledging suicide.

Bakgrund: Under 2020 tvångsvårdades 12 266 personer i Sverige. Tvångsvården ställer sjuksköterskan inför flera komplexa situationer gällande patienter och deras vård. Därtill finns det ett behov av att förbättra kunskapen gällande tvångsvård. Denna studie ska vara till hjälp för sjuksköterskan att bedriva omvårdnad av hög kvalité, med ett gott bemötande utifrån patientens behov och önskemål. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans och annan sjukvårdspersonals bemötande vid tvångsvård. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ metod och induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna Pubmed och Cinahl som resulterade i 7 artiklar och 2 artiklar hittades från en artikelreferens. Analysen gjordes enligt Fribergs metod (2012). Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: Att bli bemött med närhet och omsorg, Att få information och kommunikation och Att bli bemött med hot och tvång.Det framkom både positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande vilket i sin tur hade betydelse för helhetsupplevelsen av tvångsvården. Resultatet visade att närhet och omsorg kunde öka förtroendet för sjukvårdspersonalen. Kommunikation och information var viktigt för patienterna för att känna sig delaktiga och förstå syftet med tvångsvården. Hot och tvång i bemötandet ökade patienternas upplevelser av maktlöshet. Slutsats: Bemötandet från sjukvårdspersonalen har en stor betydelse för hur patienten upplever sin tvångsvård. Ett gott bemötande kan bidra till att patienten känner sig trygg samt blir mer delaktig i sin vård. Genom att sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt skapas förutsättningar till en bättre kommunikation med sin patient. Patienten bör vidare, utefter egna förutsättningar, bli inkluderad i sin vård så fort möjligheten ges.

På akutmottagningar världen över möts hundratusentals människor varje dag. Under dygnets alla timmar tar vårdpersonal emot patienter som upplever stort lidande och nöd. För att detta ska fungera behövs en välfungerande kommunikation där både sjuksköterska och patient förstår varandra. Den enskilde individen uppfattar inte alltid kommunikationen på så sätt som den var avsedd vilket är en risk för patientsäkerheten. Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter på akutmottagningar ur ett patientperspektiv för att få en djupare förståelse för hur vårdpersonal kan bemöta patienter på ett holistiskt och personcentrerat sätt. En litteraturöversikt valdes som metod och 16 kvalitativa och kvantitativa studier valdes ut med fokus på patientperspektivet. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultatet visar sex faktorer som påverkar kommunikationen. Dessa faktorer är Stress och arbetsbelastning, Attityder, förhållningssätt och människosyn, Språklig förståelse, Icke-verbal kommunikation, Tid och tidsbrist samt Anhörignärvaro. Slutsatsen belyser vikten av för patienten adekvat och tillfredsställande information angående väntetider, triagering, rutiner och procedurer vilket bör prioriteras eftersom en väl fungerande kommunikation minskar lidande för patienten. Enkla åtgärder som att sjuksköterskan presenterar sig, inte använder fackspråk, låter patienten tala utan att bli avbruten, bemötas med respekt, omtanke och intresse. Den icke verbala kommunikationen i form av ögonkontakt, leende och uppmuntran genom fysisk kontakt ökar patientens välbefinnande. / In emergency departments worldwide, hundreds of thousands of people meet every day. Caregivers encounter patients who are experiencing great suffering and distress 24 hours a day. In order for this to work, a well-functioning communication is needed where both nurse and patient understand each other. The individual does not always perceive the communication as it was intended, which is a risk to patient safety. The aim of this study was to examine factors influencing communication between nurses and patients in the emergency department, from a patient perspective, to gain a deeper understanding of how healthcare professionals can respond to patients in a holistic and person-centered way. As method, a literature review of 16 qualitative and quantitative studies was conducted, focusing on the patient’s perspective. The articles were retrieved in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed using an integrative method of analysis. The result shows six factors that influences communication. These factors are: Stress and workload, Attitudes, approaches and humanity, Language comprehension, Non-verbal communication, Time and time constraints and Presence of relatives. The conclusion showed the importance of giving the patient adequate and satisfactory information on waiting times, triage call, routines and procedures. Which is something that should be prioritized since a well-functioning communication reduces the patient’s suffering. Simple actions like the nurse introduce themselves, do not use trade language, let the patient speak without being interrupted, treated with respect, care and interest. Non-verbal communication in the form of eye contact, smile ant encouragement through physical contact increases patient well being.

Background Many patients especially from minority backgrounds are typically faced with cultural barriers during health care encounters and this hinders the delivery of culturally competent healthcare. This study seeks to understand how cultural barriers faced by patients are crucial in attaining the delivery of culturally competent healthcare. Aims   The aim of this study is to examine cultural barriers in the delivery of healthcare services from the  patient’s perspective. Method The method is a literature review based on qualitative primary research. Ten articles were selected from the CINAHL, PUBMED and Google scholar databases. All articles selected were published between 2010 and 2020. The quality of the articles used were assessed using a review template for qualitative studies. Data was analysed using the literature review matrix method.  Results The results suggest that four main cultural barriers from the perspectives of patients impacted healthcare delivery. These cultural barriers included the following; communication problems arising during verbal and nonverbal interactions, mistrust and discrimination arising as a result of previous contact with the health care system, socio-economic status and finally low propensity to seek healthcare.  Conclusion   To conclude it is evident that patients face a plethora of cultural barriers during their interactions with health care services and their experiences can be shaped by a number of variables and factors. These cultural challenges hinder accessibility to proper health care services might lead to inequality in the provision of health care services. / Bakgrund Många patienter, särskilt de med minoritetsbakgrund, står vanligtvis inför kulturella barriärer när de blir bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal. Detta hindrar utformandet av kulturellt kompetent vård. Studien syftar till att förstå hur kulturella barriärer som patienter står inför är avgörande för att uppnå kulturellt kompetent omvårdnad. Mål Syftet med denna studie är att undersöka kulturella barriärer vid leverans av vårdtjänster ur patientens perspektiv. Metod Metoden är en litteraturstudie baserad på kvalitativ primär forskning.Tio artiklar valdes från databaserna CINAHL, PUBMED och Google. Alla utvalda artiklar är publicerade mellan 2010 och 2020. Kvaliteten på de artiklar som valdes är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Data analyserades med hjälp av litteraturgranskning enligt en matrismetod. Resultat Analysen och resultaten från studien tyder på att fyra huvudsakliga kulturella barrier ur patientens perspektiv hade avgörande inverkan på bemötandet inom vården. Dessa kulturella barriärer inkluderade följande; kommunikationsproblem som uppstår under verbala och icke-verbala interaktionen, misstro och diskriminering till följd av tidigare kontakt med hälso- och sjukvården, socioekonomisk status och slutligen låg benägenhet att söka vård som är vanligt för människor med samma kulturella bakgrund. Slutsats Avslutningsvis är det uppenbart att patienter möter kulturella barriärer under sin interaktion med vården och deras erfarenheter kan formas av ett antal variabler och faktorer. Dessa kulturella utmaningar hindrar adekvat tillgång till hälso sjukvård och kan leda till ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett globalt växande folkhälsoproblem när populationen blir äldre. Sjukdomen innebär försämring av kognitiva förmågor beroende på vilken del av hjärnan som påverkats. Demenssjukdom har inget botemedel men farmakologisk behandling kan bromsa symtom. Den kognitiva svikten påverkar vardagen och rätt insatser kan hjälpa personen att bibehålla vardagliga rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva demenssjuka personers upplevelser av det tidiga stadiet av sjukdomen. Metod: Tretton kvalitativa studier användes för en allmän litteraturöversikt i beskrivande syntes. Resultat: Deltagarnas upplevelser kunde sammanställas i två huvudgrupper: diagnosens känslomässiga påverkan på personer med tidigt stadie av demens och förutsättningar för att kunna hantera vardagen med demens i tidigt stadie. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse var beroende på medvetenhet om sjukdomen. Vidare forskning behövs för att vidareutveckla förståelsen för upplevelser beroende på medvetenhet om sjukdomen hos personer med demenssjukdom i tidigt stadie. Slutsats: Upplevelser kunde variera mellan olika personer och hos den enskilda personen över tid. Upplevelsen av och i synnerhet lidandet som sjukdomen tillfogade dem berodde på personers visshet om sjukdomen och dess betydelse för självbild och förmågor. Förutsättningar för att hantera vardagen handlade om konkreta önskemål om behandlingar och bemötande från vårdpersonal och allmänna önskemål om hur man önskade leva sitt liv. / Background: Dementia is a globally growing public health problem as the population ages. The disease involves deterioration of cognitive abilities depending on which part of the brain is affected. Dementia has no cure but pharmacological treatment can slow down the symtoms. The cognitive impairment affects everyday life and the right efforts can help the person maintain everyday routines. Aim: The purpose was to describe people with dementia ́s experiences of the early stage of the disease. Method: Thirteen qualitative studies were used for a general literature review in descriptive synthesis. Result: The participants' experiences could be compiled into two main groups: the impact of the diagnosis on people with an early stage of dementia and conditions for dealing with everyday life with early stage dementia. The results show that the participants' experience was dependent on awareness of their disease. Further research is needed to develop the understanding of persons’ experiences of living with dementia in the early stages in relation to their awareness of their disease. Conclusion: Experiences could vary between different people and with the individual over time. The experiences of, and in particular the suffering that the disease inflicted on them, depended on people ́s certainty about the disease and its significance for self-image and abilities. Condition for dealing with everyday life were about concrete wishes about treatments and treatment from care staff and general wishes about how one wanted to live one ́s life.

Sammanfattning Bakgrund: Hiv är ett globalt problem som sedan tidigt 1980-tal spridit sig världen över. Infektionssjukdomen kan inte botas, men med en välinställd läkemedelsbehandling kan människor leva ett fullgott liv utan att smitta. Sjukdomen var tidigare oerhört dödlig och smittsam, vilket skapade ett stort stigma hos allmänheten. Personer med Hiv har blivit utsatta för diskriminering där sjuksköterskor och allmänheten inte velat ha någon fysisk kontakt med dem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda patienter med Hiv. Det är betydande att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt och bedriver en personcentrerad vård för ett gott omvårdnadsmöte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med Hiv upplevde omvårdnadspersonalens bemötande inom hälso-och sjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databaser som användes vid artikelsökningen var Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet bestod av fem huvudkategorier; Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att inte vara prioriterad, Upplevelsen av att vara dömd, Upplevelsen av att bli exponerad och Upplevelsen av att inte bli bekräftad. Resultatet visade att stigmatisering var vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården och att patienterna kunde känna sig exponerade vid sekretessbrott. Diskussion: Metoddiskussionen utgick från kvalitetsbegreppen Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet. Resultatdiskussionen bestod av tre centrala fynd från resultatet, vilka var Upplevelsen av acceptans och stöd, Upplevelsen av att vara dömd och Upplevelsen av att bli exponerad. Upplevelsen av att vara dömd och upplevelsen av att vara exponerad diskuteras utifrån McCormack & McCance teori om personcentrerad vård och upplevelsen av acceptans och stöd diskuteras utifrån Halldórsdottirs teori Caring and Uncaring. Båda teorierna diskuteras utifrån hur de kan ligga till grund för ett gott bemötande. Etiska aspekter och samhällsperspektiv diskuteras också

Bakgrund  Opioidepidemin som pågår ses som ett globalt folkhälsoproblem där ökad förskrivning av receptbelagda opioider spelar en central roll. Opioider kan orsaka lidande och i många fall en för tidig död. Patienter har ofta negativa upplevelser av sjukvården. Vårdpersonal saknar vanligen utbildning och upplever rädsla för att vårda denna patientgrupp. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av opioidanvändning och opioidberoende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes. Med hjälp av relevanta sökord som bland annat “opioid related disorder”, “substance use disorder” och “patient perspective” för föreliggande syfte togs de inkluderade artiklarna fram från databaserna CINAHL och PubMed. För att säkerställa att artiklarna var av god kvalitet granskades de utifrån Sophiahemmets högskolas bedömningsinstrument. Därefter utfördes en integrerad analys som resulterade i fyra olika teman. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver patienternas upplevelser av opioidanvändning och opioidberoende. Resultatet ger kunskap om patienternas upplevelser av att påbörja och avsluta användning av opioider, sambandet mellan smärta och opioidanvändning samt upplevelsen av stigmatisering. Även en kunskapsbrist kring opioiders beroendeframkallande effekt beskrivs i studien. Slutsats Resultatet av litteraturöversikten kan öka kunskap och förståelse kring betydelsen av vägledande och fullständig information som bör ges till patienter gällande opioider. Genom att informera om, samt öka patienternas förståelse om opioider kan detta förhoppningsvis minska risken att utveckla beroende. För att kunna garantera en hållbar utveckling ur ett holistiskt perspektiv är vårdpersonal i behov av lämpliga verktyg och förutsättningar för att kunna bidra till en säker behandling och god omvårdnad. / Background The ongoing opioid epidemic is seen as a global public health problem, where increased prescribing of prescription opioids has a significant role. Opioids can cause suffering and, in many cases, premature death. Patients often have negative experiences of healthcare. Nursing staff do not usually have enough education and experience fear of caring for this patient group. Aim The aim of this study was to describe patients' experiences of opioid use and opioid dependence. Method A non-systematic literature review was performed. Using relevant keywords such as “opioid related disorder”, “substance use disorder” and “patient perspective” for the present purpose, the included articles were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. To ensure that the articles were of good quality, they were examined on the basis of Sophiahemmet University's assessment instrument. An integrated analysis was then performed, resulting in four different themes. Results The results of the literature review were based on 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design. The results provide knowledge about patients' experiences of living with opioids, the connection between pain and opioid use and the experience of stigma. A lack of knowledge about the addictive effect of opioids is also described in the study. Conclusions The results of the literature review can increase knowledge and consideration about the importance of guiding and complete information that should be given to patients regarding opioids. By informing them about and increasing patients' understanding of opioids, this can hopefully reduce the risk of developing addiction. In order to guarantee sustainable development from a holistic perspective, care staff need suitable tools and conditions to be able to contribute to safe treatment and good nursing.