Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar. Tillvägagångssättet för att finna relevanta studier har varit sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Enbart kroniska sjukdomar som är livsstilsförankrade och vars prognos är påverkbar av patientens egenvård ansågs relevanta för litteraturstudien. Av samtliga 10 kvalitetsgranskade och analyserade studier var två kvantitativa. Studiernas resultat analyserades för att finna kongruenta faktorer mellan de olika patientgrupperna. Materialet kategoriserades enligt fyra teman: Strukturella faktorer, Kommunikation, Kunskap samt Inre resurser. Gemensamt för många studier var att patienterna ansåg sig missnöjda med information och möjligheten att delta i behandlingen. Vidare begränsades patienterna av strukturella barriärer som bristande kontinuitet och begränsade kommunikationsmöjligheter med vårdpersonalen. Många patienter hade bristande kunskaper kring sjukdomssymtom, läkemedel och biverkningar vilket bidrog till förväxlingar och missförstånd. Litteraturöversiktens resultat tyder på att kroniskt sjuka patienter, oberoende av sjukdomsdiagnos, i stor utsträckning upplever likartade faktorer som påverkar deras följsamhet till föreskriven behandling. / About half of the patients with chronic diseases fail to comply adequately with their prescribed regimens. Increasing prevalence of chronic disease and comorbidity, places high demands on patients’ adherence. Patients’ difficulties to follow ordinations and prescriptions have traditionally been described as a problem caused by the patients themselves. Today, proponents believe that the responsibility for achieving good adherence instead should be shared between patients and health professionals. The purpose of this literature review is to, from a patient perspective, examine factors that influence patients' adherence associated with chronic diseases. The procedure for finding relevant studies has been searches in the two databases PubMed and Cinahl. Only chronic diseases affected by lifestyle changes and whose prognosis is influenced by patient self-care were considered appropriate. Of all 10 reviewed studies, two were quantitative. The results were analyzed to find congruent factors affecting adherence between the different patient groups. The material was categorized into four themes: Structural factors, Communication, Knowledge and Inner resources. Common to many studies was that patients felt dissatisfied with the information given and the opportunity to participate in treatment. Furthermore, patients were limited by structural barriers such as lack of continuity and limited communication with caregivers. Many patients had a lack of knowledge about symptoms, medications and side effects, which contributed to confusion and misunderstanding. The results indicate that chronically ill patients, to a large extent and independent of disease diagnosis, are experiencing similar factors that affect their adherence to prescribed treatments.

Kommunikationen har stor betydelse inom sjukvården och det är många faktorer som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Syftet med denna litteratur-baserade studie var att ur ett patientperspektiv belysa faktorer som har betydelse för kommunikationen mellan sjuksköterskor och vuxna patienter med kontinuerlig kontakt med vården på sjukhus eller äldreboende. Metoden har varit en strukturerad litteraturba-serad studie baserad på Fribergs (2006) sju steg. Resultatet av de nio vetenskapliga artik-larna visar att patienternas upplevelser av kommunikationen påverkas av faktorer relate-rade till sjuksköterskornas personlighet, sjuksköterskornas profession, den individuella patienten samt miljö och organisation. Många patienter var över lag nöjda med kommu-nikationen till sjuksköterskorna. De patienter som inte var nöjda visade tydligt vad som var bra respektive dåligt med kommunikationen. / Communication is of great importance within health care and many factors may affect thecommunication between nurse and patient. The aim of this literature based study was toemphasize some factors that are important for the communication between nurses andadult patients that are in continuous contact with the care within hospitals or homes for the elderly. The method has been a structured literature based study based on the seven steps of Friberg (2006). The result of the nine scientific articles shows that the patients´ experiences of the communication are affected by factors related to nurses´ personality,nurses´ profession, the individual patient and the environment and organisation. Manypatients were overall satisfied with the communication with the nurses´. The patients that were not satisfied clearly showed what was good and what was not good with the communication.

Kognitiv sjukdom kommer att öka i samband med en växande population, vilket i sin tur skapar ett större ansvar för samhället med ett ökat vårdbehov samt ansvar för att bidra med vård av god kvalitet. Eftersom tidigare forskning visat att patienter med kognitiv sjukdom som vårdats på sjukhus fått sämre utfall än andra patienter krävs det att sjuksköterskan har kunskap om patienter med kognitiv sjukdom och vilken vård varje enskild patient har rätt till. För att främja denna utveckling behövs ytterligare kunskaper kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska hur sjuksköterskor på somatisk vårdavdelning erfar att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Efter granskning av identifierade studier inkluderades slutligen åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet strukturerades i totalt två teman med tillhörande fem subteman. Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdandet av patienter med kognitiv sjukdom som utmanande på grund av deras svårigheter att förstå patientens behov. Resultatet visade därmed vikten av en anpassad vårdavdelning, goda arbetsförhållanden, vårdande relation till patienten där individuella behov tillgodoses samt sjuksköterskans kunskap och erfarenheter. I diskussionen diskuterades sjuksköterskornas vårdande relation till patienten, kunskapsbrist samt upplevda tidsbrist. Slutsatsen visar att det krävs förbättring av sjuksköterskans kunskap och kompentens samt arbetsförhållanden för att vården ska ske utifrån patientens perspektiv.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. I Sverige lever cirka 400 000 människor med sjukdomen, men det antas vara ännu fler människor som har diabetes typ 2. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienten, samt stora samhällskostnader och är en belastning för vården. Syftet med studien har varit att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2, ur ett patientperspektiv. Det har genomfört en allmän litteraturöversikt genom att analysera kvalitativa artiklar. Studien presenteras med tre huvudteman och sju underteman. Under temat “att söka kunskap” var ett återkommande ämne ur resultatet att patienten upplevde behov av att bli välinformerad och att patienten fick information från flera källor. Detta gav patienten kompetens och självförtroende i att förstå sin diagnos och hantera den. Under temat “användning av tekniska hjälpmedel” var ett annat återkommande ämne ur resultatet var att patienter med diabetes typ 2 hade behov av reflektion. Forskningen visade att reflektion, inte minst i grupp, förbättrade patientensmående, då reflektion kunde ge bekräftelse på patientens frågor och funderingar. Studien indikerade att en välinformerad patient stärktes och kunde ta ett större ansvar och uppleva ett ökat välbefinnande.

Bakgrund  Övervikt och obesitas är vanligt i hela världen och blir allt vanligare, vilket medför konsekvenser för individen, samhället och vården. Hög vikt är associerat med viktbias och viktstigma, som förekommer i samhällets samtliga arenor. Sjuksköterskan kan möta dessa patienter i alla delar av vården och bör därför besitta kunskap om patientgruppens upplevelser. Det teoretiska ramverket i detta arbete utgörs av Jean Watsons omvårdnadsteori Unitary Caring Science och begreppet Caritas-Veritas.  Syfte  Syftet var att undersöka hur patienter med övervikt och obesitas upplever mötet med hälso- och sjukvården.  Metod  Det här arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som baseras på 15 vetenskapliga originalartiklar. Strukturerade sökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Alla inkluderade studier har genomgått en kvalitetsgranskning och innehållet har sammanställts i en integrerad analys.  Resultat  Upplevelser av viktstigma framkom i majoriteten av studierna. Olika populationer tycks drabbas i varierande grad, vilket påverkas av ett antal faktorer. Många patienter upplevde viktstigma i vården i form av ett stort fokus på vikt och viktnedgång. Patienterna beskrev även flera sätt som viktstigma i vården påverkade deras psykiska och fysiska hälsa, deras välmående och förhållande till och nyttjande av vården. Systematiska brister i vården identifieras. Flera studier lyfte positiva aspekter av mötet med vården och önskemål från patienterna om hur de skulle vilja bli behandlade.  Slutsats  Viktstigma är genomgående i patienters upplevelser av mötet med vården och får många och omfattande konsekvenser. Resultatet belyser systematiska brister i vården och hur dessa drabbar patienter med övervikt och obesitas. Det framkommer även positiva upplevelser och önskemål från patienternas sida. Reflektion och internkritik inom hälso- och sjukvården är en förutsättning för att de önskemål och förslag som framkommit ska kunna implementeras. / Background  Overweight and obesity are prevalent worldwide and are becoming more common, leading to consequences for the individual, the society, and healthcare. Weight bias and weight stigma are associated with large weight and is present in all of society. Nurses encounter patients with overweight and obesity in all healthcare contexts and should therefore be knowledgeable about the experiences of these patients. The theoretical framework for this paper is Jean Watson’s Unitary Caring Science and the term Caritas-Veritas.  Aim  The aim was to examine how patients who are overweight or obese experience the encounter with healthcare.  Method  This non-systematic literary review is based upon 15 scientific original articles. Structured searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. All included articles have undergone a quality assessment and the results have been compiled in an integrated analysis.  Results  Experiences of weight stigma appeared in most of the studies. Various populations seem to experience weight stigma differently and several factors appear to contribute to this. Across several studies, patients experienced that weight stigma manifested as a large focus on weight management and weight loss within healthcare. Patients also described different ways that weight stigma affected their psychological and physical health, their well-being, their relationship with healthcare and their proneness to seek care. Systematic shortages within the healthcare system are identified. Several studies highlight positive aspects of the encounter with healthcare and how the patients wish to be treated.  Conclusions  Weight stigma is present in all areas of healthcare and has extensive consequences for the patient. Systematic shortcomings in the healthcare system and how they affect overweight and obese people are identified. There are mentions of positive patient experiences as well as wishes. Reflection and internal criticism are necessary for implementation of these wishes and suggestions.

Bakgrund: Globaliseringen medfört ökad förekomst av språkbarriärer, inte minst i Sverige. För att undkomma problemet finns det professionella tolkar, som översätter samtal mellan parter med olika modersmål. Ett sammanhang där tolk spelar en avgörande roll är inom hälso- och sjukvården, där samtal kan innebära enorma konsekvenser för människors liv och hälsa. Individers behov av tolk har stora implikationer för sjuksköterskans yrkesutövande liksom patientens liv.   Syfte: Att undersöka hur patienter med annat modersmål beskriver sina upplevelser av tolksamtal i ett vårdmöte. Metod: En litteraturöversikt där 10 vetenskapliga originalartiklar med studier av kvalitativ ansats granskades. Artiklar som motsvarade studiens syfte söktes i databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Negativa upplevelser av tolkade samtal var misstanke om feltolkning, bekymmer om sekretess, skamkänslor kopplade till tolkens närvaro och upplevd utlämnande av emotionella budskap. Många nämnde även vikten av att tolk och patient delar samma dialekt av samma språk, vilket vårdpersonal ofta inte tog hänsyn till. Positiva upplevelser av tolkade samtal beskrevs som ökad delaktighet och autonomi, möjlighet till kulturkongruent vård och ökad förståelse för vården. Olika faktorer påverkade också deltagarnas uppfattningar av tolkens kompetens, som exempelvis tolkens ålder, kön, religion, etnisk tillhörighet, klädsel, och personkemi, vilket i sin tur påverkade patientens tillit till tolken och upplevelsen av vårdmötet.  Slutsats: Patienter med annat modersmål hade såväl positiva och som negativa upplevelser av tolkade samtal. Många faktorer påverkade tolkade möten, såsom patientens upplevelse av tolkens kompetens samt huruvida tolken och patienten talade samma dialekt. / Background: Globalization has led to increased prevalence of language barriers, not least in Sweden. Professional interpreters combat this, by translating conversations between parties with different native languages. An area where interpreters play a crucial role is healthcare, where discussions can have enormous consequences for peoples’ lives and health. Individuals’ need for interpreters carry great implications for the nurse’s professional practice as well as patients’ lives. Aim: To explore how patients with a different native language describe their experiences of interpreted communication in a healthcare setting.  Method: Literature review whereby 10 original research articles with studies of a qualitative approach were reviewed. Articles corresponding to the study’s aim were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. Results: Negative experiences of interpreted healthcare encounters were suspected misinterpretation, worries about confidentiality, feelings of shame related to the interpreter’s presence and perceived omission of emotional messages. Additionally, many mentioned the importance of dialect, which healthcare providers often didn’t consider. Positive experiences of interpreted meetings were increased participation and autonomy, culture-congruent care and increased understanding of healthcare. Different factors affected the participants’ impressions of the interpreter’s competence, for instance the interpreter’s age, sex, religion, ethnicity, clothes and personal chemistry, which in turn affected the patient’s trust for the interpreter.  Conclusion: Patients with a differing native language had both positive and negative experiences of interpreted health encounters. Many factors had influence, such as the patient’s perception of the interpreter’s competence and whether the interpreter and patient speak the same dialect.

Bakgrund: Alkoholberoende är en sjukdom med betydande konsekvenser både för den drabbade individen och samhället i stort. Att bryta alkoholberoende är ofta komplicerat, särskilt med tanke på de utmanande abstinenssymtom som kan uppstå. Dessutom möter personer med alkoholberoende ofta stigmatisering i samhället, vilket utgör ett hinder för att söka nödvändig vård och stöd. Sjuksköterskor spelar en central roll i att erbjuda adekvat omvårdnad och stöd till personer med alkoholberoende. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med ett alkoholberoende. Metod: Kvalitativ metod genom analys av fem narrativ. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med två underkategorier vardera. Livet som alkoholberoende präglas av ångest, förstörda relationer och maktlöshet inför att sluta dricka. Alkoholen fungerar som ångestlindring men orsakar samtidigt ångest. Känslor av skuld och skam är vanliga och viljan till förändring uppstår ofta först när botten är nådd, där ett starkt socialt stöd spelar en avgörande roll för en återhämtning. Konklusion: På grund av samhällets stigmatisering av alkoholberoende avstår många från att söka vård. Det är viktigt att skapa en trygg sjukvårdsmiljö där patienter respekteras, vilket kräver förståelse för sjukdomens komplexitet. / Background: Alcohol addiction is a disease with significant consequences for both the affected individual and society at large. Overcoming alcohol addiction is often complex, especially considering the challenging withdrawal symptoms that may arise. Additionally, individuals with alcohol addiction frequently encounter stigmatization in society, posing a barrier to seeking necessary care and support. Nurses play a central role in providing adequate care and support to individuals with alcohol addiction. Aim: To describe adults' experiences of living with alcohol addiction. Method: Qualitative method through analysis of five autobiographies. Findings: The result revealed two main categories, each with two subcategories. Life as an alcohol addiction is characterized by anxiety, shattered relationships, and a sense of powerlessness in the face of quitting drinking. Alcohol serves as a relief for anxiety but simultaneously causes it. Feelings of guilt and shame are common, and the desire for change often arises only when hitting rock bottom, where strong social support plays a crucial role in recovery. Conclusion: Due to society's stigmatization of alcohol addiction, many refrain from seeking treatment. It is important to create a secure healthcare environment where patients are respected, which requires an understanding of the complexity of the disease.

Lindgren, H. Patienters erfarenheter av hur deras sömn påverkas inom slutenvården – en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.  Bakgrund: Sömnrelaterade problem kan resultera i både kortsiktiga och långsiktiga hälsokonsekvenser som leder till ett ökat omvårdnadsbehov. Kunskapen om betydelsen av sömn är bred men trots det är inte sömnen högt prioriterad inom slutenvården.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av hur deras sömn påverkas inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier, sex stycken med kvalitativ studiedesign och fyra stycken med mixed metod. Databassökningen gjordes i PubMed, Cinahl och Psychinfo. Studierna kommer från olika länder, är från åren 2005–2021 och var skrivna på engelska. Granskningen gjordes med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. En av studierna var av hög kvalitet och nio av studierna var av medelhög kvalitet. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Patienters sömnupplevelser relaterade till vårdmiljön, Omvårdnadsarbetets påverkan på sömn, Fysiologiska och psykologiska faktorer och Upplevelsen av individualiserad vård och dess påverkan på sömn. Huvudtemana består upp av 12 subteman.  Slutsats: Sömn är en viktig faktor för hälsa, men patienters sömn på sjukhus påverkas negativt av olika faktorer som exempelvis vårdmiljö, smärta och ångest samt avsaknaden av individualiserad vård. Patienter behöver en mer personcentrerad vård som är individuellt anpassad efter patientens behov och preferenser. / Lindgren, H. Patients’ experience of how their sleep is affected in inpatient care – a literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2023.  Background: Sleep-related problems can result in both short-term and long-term health consequences which leads to an increased need for care. Knowledge about the importance of sleep is broad, but despite this, sleep is not a high priority in inpatient care. Aim: The aim of this literature study was to highlight patients’ experiences of how their sleep is affected in inpatient care. Method: The literature study is based on ten scientific articles, six with a qualitative study design and four with a mixed method. The database search was done in PubMed, Cinahl and Psychinfo. The studies come from different countries, are from the years 2005–2021 and were written in English. The review was based on SBU's quality review template. One of the studies was of high quality and nine of the studies were of medium quality.Results: Four main themes were identified: Patients' sleep experiences related to the care environment, Nursing Work's impact on sleep, Physiological and psychological factors and The experience of individualized care and its impact on sleep. The main themes consist of 12 subthemes.Conclusion: Sleep is an important factor for health, but patients' sleep in hospital is negatively affected by various factors such as the care environment, pain and anxiety and the lack of individualized care. Patients need more person-centred care that is individually adapted to the patient's needs and preferences.

Bakgrund Svårläkta sår kan innebära lidande och sänkt livskvalitet för individen som drabbas samt ökade kostnader för samhället. Sår som inte läker förekommer särskilt bland äldre människor och kan bero på bakomliggande faktorer såsom venös och arteriell insufficiens samt diabetes. Vårdens primära mål är vanligtvis att uppnå sårläkning men för patienter med svårläkta sår kan välmående och symtomlindring vara minst lika viktigt. Det finns dock begränsad kunskap om hur vården ska tillgodose behoven hos denna patientgrupp på bästa sätt. Att sammanställa hur patienter med svårläkta sår upplever omvårdnaden kan ge insikt om och belysa faktorer som är betydelsefulla för dessa patienter och på så vis bidra till att öka kunskapen hos vårdpersonal när det gäller omvårdnad vid svårläkta sår. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad vid svårläkta sår. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Artiklarna inhämtades genom sökordskombinationer och manuella sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades och en integrerad analys genomfördes av inkluderade artiklar. Resultat Den integrerade analysen resulterade i sex kategorier: upplevelse av vårdkontinuitet, upplevelse av vårdpersonalens kunskap om sårvård, upplevelse av vårdrelation, mötet och delaktighet vid omvårdnad, upplevelse av kommunikation och information, upplevelse av förband, förbandsbyten och tekniska omvårdnadsåtgärder samt upplevelse av tidsåtgång kopplat till omvårdnad. Slutsats Studien belyser ett behov av personcentrerad och holistisk omvårdnad som beaktar individens behov och tillvaratar dennes resurser samt främjar delaktighet. Det upplevs viktigt att vårdpersonalen har kunskap om sårvård samt beaktar patienternas kunskap om sina egna tillstånd. Patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal beskrivs som såväl positiva som negativa. Studien tyder även på att lidande i form av smärta är en framträdande upplevelse som förbises av vårdpersonal och är otillräckligt lindrad. / Background Chronic ulcers may cause suffering and reduced quality of life as well as increased economic costs to society. Ulcers that do not heal are most common among older people and might be caused by underlying conditions such as venous and arterial insufficiency or diabetes. Wound healing might usually be the primary goal of health care but well-being and symptom relief might be just as important for the patient if the ulcer is chronic. The current knowledge of how to meet the health care needs of patients with chronic wounds is however limited. Compiling the experiences and perceptions of nursing care among patients with chronic ulcers might give insight into factors that are considered important for these patients, which could possibly contribute to raising the healthcare personnel’s knowledge of nursing care for chronic ulcers. Aim The aim of this study was to illuminate how patients with chronic ulcers experience nursing care. Method A non-systematic literature review which included 15 scientific original articles with qualitative and quantitative approaches. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL by using combinations of keywords and by manual searches. The quality of each article was reviewed, and the content of the included articles was analyzed with an integrated analysis. Results The integrated data analysis resulted in six themes: experience of continuity of care, experience of health care personnel’s knowledge of wound care, experience of care relationship, the meeting and participation in nursing care, experience of communication and information, experience of dressings, dressing changes and technical nursing care interventions and experience of time consumption related to nursing care. Conclusions This study revealed a need for person centered care and holistic nursing that encourage patient participation in care and considers the individual’s needs as well as resources. It is important that healthcare personnel have knowledge of wound care and to take the patients´ knowledge of their own condition in consideration. Patients describe having both positive and negative experiences of encountering with health care personnel. Findings of this study also indicate that patients are suffering due to physical pain. The study also shows that the patients´ pain is overlooked by healthcare personnel and the patients are receiving insufficient pain relief.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en livslång sjukdom utan botemedel där majoriteten som insjuknar är kvinnor. Sjukdomsförloppet är individuellt och kan leda till både funktionsnedsättning och lidande. Det medför att individanpassad omvårdnad är av stor vikt för att främja hälsa och minska lidande. Personer med multipel skleros kan påträffas i alla vårdkontexter. Kunskap om hur MS upplevs är därav relevant för allmänsjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att undersöka vuxna svenska kvinnors upplevelse av att leva med multipel skleros. Metod: Studiens syfte besvaras genom en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser hämtats från självbiografier.  Resultat: Studiens resultat delades in i fyra huvudkategorier: en vardag fylld av fysisk begränsning, återkommande kamp mot negativa känslor, känsla av ett inre välbefinnande samt behov av stöd och bemötande. Dessa fyra huvudkategorier är återkommande i samtliga självbiografier. Slutsats: Att leva med MS behöver inte vara ett konstant lidande utan hälsa och välbefinnande kan även upplevas.