Bakgrund: Enligt Patientlagen skall patienten ses som en resurs i sin egen vård och förväntas vara delaktig i beslut och resonemang. Patienten har rätt till självbestämmande och får själv avgöra vilken grad av delaktighet som önskas. Ökad kunskap om vad som påverkar viljan till delaktighet krävs, för att kunna främja ett bemötande från vårdpersonalen som gynnar patienten och ger en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar patientens delaktighet.  Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utförs och analyseras med ett induktivt synsätt utifrån Fribergs femstegsmodell. Dessa 12 artiklar är hämtade från CINAHL, PsycINFO samt manuella sökningar. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i två kategorier och fem underkategorier. Den första kategorin är Patienten med underkategorierna Delaktighet på eget initiativ, Patientens ålder och Anhörigstöd. Den andra kategorin är Vårdpersonal med underkategorierna Bemötande från vårdpersonal och Tid för patienten. Slutsats: Delaktighet leder till bättre vårdupplevelse. Eget initiativ, stöd och bekräftande bemötande är faktorer som påverkar patientens delaktighet. / Background: According to the Swedish patient law, the patient is to be regarded as a resource in his or her own care and is expected to be participating in reasoning and decisions. The patient is entitled to self-determination and have the right to decide the level of participation that he or she wishes. Increased knowledge of what affects the willingness to participate is required to promote a response from healthcare professionals who will benefit the patient and provide a better healthcare experience. Purpose: The purpose was to describe which factors that affect the patient's participation. Method: A literature review based on 12 scientific articles with a qualitative approach was made and analyzed with an inductive approach based on Friberg's five-step model. These 12 articles are taken from CINAHL, PsycINFO and manual searches. Result: The result is presented in two categories and five subcategories. The first category is the Patient with the subcategories Self-Initiative, Confidence in Health Care, Patient Age and Family Support. The other category is Healthcare Personnel with the subcategories Treatment from healthcare professionals and Investing time for the patient. Conclusion: Participation leads to better care experience. Own initiatives, support and affirmative treatment are factors that affect the patient's participation.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett växande folkhälsoproblem. Sjukdomen är allvarlig och bidrar till ökat lidande då den medför omfattande symtom, begränsar livsvärlden och kräver livsstilsförändringar. Behandlingen är komplex. För att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och stärka välbefinnande hos patienter behöver hen ha förståelse för patienters erfarenheter av livet med kronisk njursvikt. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av dagligt liv med kronisk njursvikt. Metod: Litteraturbaserad metod som bygger på kvalitativa studier. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudteman: Identifiera sig med sjukdomen, support från omgivningen och förändrad självbild med sex underteman. Konklusion: Kronisk njursvikt leder till både fysiska och psykiska förändringar, vilket resulterar i ett sjukdom- och livslidande för patienter och en annan livsvärld att förhålla sig till än innan sjukdomen.

Bakgrund Antalet diagnostiserade cancerfall ökar i Sverige. Sjukdomen ställer höga krav på hälso- och sjukvården, inte minst gällande kommunikation eftersom patienter med en sådan diagnos är mycket sårbara och påverkas existentiellt. Syftet var att undersöka hur patienter med cancer ser på kommunikationen med läkare. Ett bisyfte var att undersöka hur patienter med cancer ser på sin egen kommunikation med läkare. Metod Med en allmän, beskrivande litteraturöversikt med kvalitativ ansats inkluderades tio originalartiklar efter utförd kvalitetsgranskning. Resultat Patienter uppskattar när läkare är tillgängliga och kommunicerar ärligt, engagerat och med empati, använder en lugn och reflekterande kommunikationsstil och visar hopp om att kunna behandla dem. De uppskattar även när läkare etablerar en god relation och ser patienten som person. De uppskattar inte när läkare använder sig av envägskommunikation med avsaknad empati eller förhindrar patientdeltagande. Inte heller när läkare är otydliga, ger för mycket information eller visar brist på tid. Patienter ser även hinder och möjligheter hos sig själva i kommunikationen med läkare. Patienter ser möjligheter till god kommunikation med läkare när de själva känner ansvar och behov att ta kontroll. Patienter hindras då de störs av sina egna känslor och tankar och har brist på specifik kunskap. Vissa patienter ser det som en möjlighet att få träffa en och samma läkare vid varje sjukhusbesök, medan andra ser det som ett hinder. Slutsats Läkare, men även övrig sjukvårdspersonal, kan dra nytta att veta vad patienter uppskattar och inte uppskattar i sin kommunikation med patienter och ger utrymme för utveckling inom området. / Background The number of diagnosed cancer cases is increasing in Sweden. The disease poses high demands on the healthcare, not least communication, because patients with such diagnoses are very vulnerable and affected existentially. The purpose was to investigate how patients with cancer look at communication with physicians. A second purpose was to investigate how patients with cancer look at their own communication with physicians. Method With a general, descriptive literature review with qualitative approach, ten original articles were included after quality review. Results Patients appreciate when physicians are available and communicate honestly, engaging and empathizing, using a calm and reflective communication style and showing hope to be able to treat them. They also appreciate when physicians establish a good relationship and sees the patient as a person. They do not appreciate when physicians use one-way communication with lack of empathy or prevent patient participation. Neither when physicians are unclear, give too much information or show lack of time. Furthermore, patients see opportunities for themselves to communicate well with physicians when they feel responsibility and the need to take control. Patients are obstructed when they are disturbed by their own feelings and thoughts and lack specific knowledge. Some patients see it as an opportunity to meet one and the same doctor at each hospital visit, while others see it as an obstacle. Conclusion Physicians, but also other healthcare professionals, can benefit from knowing what patientes appreciate and do not appreciate in their communication with patients and provide space for development in the area.

Background: Enteral nutrition is artificial nutrition, which is delivered via a tube to the gastrointestinal tract when the ability to eat is reduced. Previous research shows that both relatives and nurses think that enteral nutrition can enable continued life, but they also emphasize that it can limit everyday life. According to nurses, good knowledge about enteral nutrition and how it should be administered is needed to provide adequate care to patients. Relatives can get bad conscience if they go to social events by themselves when the family member refrain because the events often include meals. Enteral nutrition can take up the relatives everyday life and it can lead to that their previous lifestyle change and less time for themselves and their own hobbies. Aim: To describe women's experiences of being dependent on enteral nutrition. Method: A qualitative, manifest content analysis with an inductive approach. Result: It was found that well-being could be experienced and that support and good relationships were important in everyday life. The women´s relationship to food could change and they could experience limitations in everyday life and suffering. Conclusion: It was found that a joy of life could be experienced, simultaneously it was a challenge to live with enteral nutrition. / Bakgrund: Enteral nutrition är konstgjord näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen när förmågan att äta blivit nedsatt. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor anser att enteral nutrition kan möjliggöra fortsatt liv, dock framhäver de att den kan begränsa vardagen. Enligt sjuksköterskor kan det behövas goda kunskaper om enteral nutrition och hur den ska administreras för att kunna ge patienter adekvat vård. Anhöriga kan få dåligt samvete om de går själva till sociala evenemang när familjemedlemmen avstår på grund av att de ofta innefattar måltider. De anhörigas tidigare livsstil kan förändras och det kan leda till mindre tid till sig själva och sina fritidsintressen, då dagarna planeras utefter enterala nutritionen. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att vara beroende av enteral nutrition. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkom i resultatet att ett välbefinnande kunde upplevas och att stöd och goda relationer var viktiga i vardagen för kvinnorna. Kvinnorna fick en förändrad relation till mat och de kunde uppleva begränsningar i vardagen och ett lidande. Slutsats: Det konstaterades att livsglädje kunde upplevas, samtidigt som det var en prövning att leva med enteral nutrition.

Bakgrund: Kommunikation med vårdare ger förutsättning för patienter att vara delaktig i vården. Det är av stor vikt att relationen mellan patienter och vårdare byggs på tillit för att patienters behov och önskemål uppfylls. När patienter inte får möjlighet till delaktighet, kan det leda till ett onödigt lidande. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården.                                  Metod: Tolv artiklar har analyserats utifrån en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: När patienter var prioriterade av vårdare skapades en relation av förtroende. Lyhördhet är även en viktig egenskap, eftersom att patienter kan känna sig uppmärksammade i relationen med vårdarna. Med stöd av öppenhet och lyhördhet ökar förtroendet vilket medför till minskad oro för patienter. När vårdare skapar lämpliga miljöer för patienterna att vistas på medför det till att patienter känner motivation till delaktighet. Slutsats: Upplevelsen av delaktighet utgår utifrån patientperspektiv. Relationen till delaktighet byggs upp med stöd av förtroende och motivation från vårdare. Det är viktigt att vårdare är lyhörd vid varje vårdtillfälle för att patienters behov ska uppfyllas. Genom att vårdare uppmärksammar varje patients behov medför till ökad delaktighet. / Background: Having a communication with the caregiver gives the patient an option to participate. It is of importance that the relationship between the two is built on trust due to the needs and wishing of patients fulfils. Aim: The purpose of the thesis is to describe patient’s experiences of participation in care. Method: Twelve articles have been analysed in accordance with a systematic literature study by a descriptive synthesis. Result: A relationship built in confidence was created when the patients were prioritized by the caregivers. Another important attribute is being responsive, since the patients feels appreciated in relation with the caregivers. By being open and responsive the confidence increases which leads to a decrease in anxiety for the patients. When a suitable environment is created it entails that the patients feel the motivation for participation. Conclusion: The experience of participation is based on the patient's perspective. The relationship to participation is built on the basis of trust and motivation from the caregivers. It is important that the caregiver is responsive at every care opportunity to satisfy the needs.  The caregivers pay attention to each patient's needs leads to increased participation

Bakgrund: Palliativ vård består av vård av hela personen när en sjukdom inte längre behandlas. Vården ges med patientens behov och önskemål i fokus. Behovet av palliativ vård kommer att fortsätta växa i förhållande till befolkningens ökade livslängd. Genom att få en djupare kunskap om patienternas erfarenheter skapas en större förståelse för denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Förlorad självbild, Det sociala samspelet samt Transitionen till livets slutskede. Resultatet visar att upplevelsen av palliativ vård är individuell. För många patienter tog det mycket tid och ansträngning att acceptera kroppsliga och sociala förändringar. Slutsats: Resultatet visar att palliativa patienter ofta känner att de förlorat kontroll över sina liv och känner rädsla över att vara en börda för andra. Att tillåta och ta emot hjälp från andra tog tid och ansträngning. Vårdpersonal sågs ofta som en del av familjen, att ha en relation baserad på förtroende och omsorg gav patienterna en positiv upplevelse av palliativ vård. / Background: Palliative care consists of the care of the whole person when a disease is no longer curable. The care is given with the patients’ needs and wishes in focus. The need of palliative care will continue to grow in relation to the increased life span of the population. Through deeper knowledge about patients’ experiences, a greater understanding for this patient group is created. Aim: To describe patient’s experiences with palliative care. Method: A literature-review based on 10 qualitative research articles. Results: The result is presented in three main categories: Lost self-image, Social interaction and The transition to the end-of-life. Results show that the experience of palliative care is individual. For many patients, it took a lot of time and effort to accept bodily and social changes. Conclusion: The result show that many patients experience lost control over their lives and fear that they are a burden to others. To allow and accept help from others took time and effort. Healthcare professionals were often seen as a part of the family, and to have a relationship based on trust and care gave patients' a positive experience of palliative care.

Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.

Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonalen inom psykiatrivården. Metod: Designen är en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett i databasen CINAHL, som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar.  Resultat: Analysen visade på tre teman: Vårdrelation med respekt för människan, att inte bli sedd och kommunikation.  Resultatet visade att relationen mellan vårdpersonal och patient är av stor vikt. Genom interaktion med vårdpersonalen så skapas ett gemensamt förtroende. Förtroende i relationen ger känslan av att vara förstådd och detta resulterade i en känsla av trygghet. Studierna beskriver att bekräftelse i en vårdrelation skapar en bra relation. Resultatet visade även på att inte bli sedd uppfattades av patienterna som ointresse och brist på engagemang av personalen. Slutsatser: Författarna drar slutsatsen att vårdrelationen mellan vårdpersonal och patient är viktig för maximal återhämtning, och att en negativ upplevelse av bemötande kan påverka resultatet av den fortsatta vården. Författarna ser en stark koppling mot bemötandets betydelse som understödjer syftet med studien. Förslag på fortsatt forskning: Författarna rekommenderar forskning med inriktning på vårdpersonalens förutsättningar, politiska- och ekonomiska förutsättningar. Vidare föreslås forskning på om hur synen på psykisk ohälsa ses ur ett folkligt perspektiv. Fortsatt forskning utifrån ett patientperspektiv bedöms dock som det enskilt viktigaste då patienten alltid står i centrum i vården. / Aim: To describe adult patients' experience of treatment from healthcare professionals in the psychiatric care industry. Method: The design is a general literature review. Data collection has taken place in the CINAHL database, which resulted in nine qualitative scientific articles. Result: The analysis showed three themes: Care relationship with respect for man, not being seen and communication. The results showed that the relationship between healthcare professionals and patients is of great importance. Through interaction with healthcare staff, a common trust is created. Confidence in the relationship gives the feeling of being understood and this resulted in a feeling of security. The studies describe that confirmation in a care relationship creates a good relationship. The result also showed that not being seen by the health care professionals was perceived by the patients as inconvenience and lack of commitment. Conclusion: The authors conclude that the care relationship between healthcare professionals and patients is important for maximum recovery, and that a negative experience of treatment may affect the outcome of continued care. The authors see a strong link, to the importance of a good care relationship with the patient, connected to the aim of the study.  Proposal for continued research: Research focusing on healthcare professionals' conditions, political reasons and economic reasons. Perhaps research on how the view of mental health is perceived from a general perspective. Further research from a patient perspective is considered to be the single most important area for further research, when the patient is always at the center of care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom breder ut sig allt mer i Sverige och orsakar stort lidande för den drabbade individen. Sjukdomen pendlar mellan återkommande maniska och depressiva skov, som sliter både fysiskt och psykiskt. Sjukdomen har hög dödlighet och kräver förståelse och kunskap från sjuksköterskor, som med rätt medel kan göra skillnad för människor som lever med bipolär sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur bipolär sjukdom påverkar det dagliga livet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Datan samlades ur självbiografier författade av personer med bipolär sjukdom. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde två teman: Leva mellan ytterligheter och Känna sig utanför med nio subteman. Konklusion: Att leva med bipolär sjukdom innebär ofta stort lidande, med kroppsliga och mentala besvär. Sjuksköterskor har stora möjligheter att lindra detta lidande, men behöver då kunskap och förståelse för livet med bipolär sjukdom. / Background: Bipolar disease keeps spreading across Sweden and causes great suffering. The disease alternates between recurrent manic and depressive relapses, taking its toll both physically and mentally. The disease has a high mortality and nurses need understanding and knowledge to find the right tools with which they are able to make a difference for people with bipolar disease. Aim: To describe patients experiences of the influence of bipolar disease in the daily life. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach. The data was gathered from autobiographies written by people diagnosed with bipolar disease. Result: From the analysis of data material two themes emerged: Living between extremes and Feelings of not fitting in and being singled out. The informants experienced great contrasts in the symptoms, from complete darkness to feelings of invincibility with nine subthemes. Conclusion: Life with bipolar disease causes great suffering, both mentally and physically. Nurses have the opportunity to ease this suffering, but this will need knowledge and understanding of bipolar disease.

Bakgrund: Den prehospitala vården bedrivs utanför sjukhusets trygga väggar när en patient är i akut behov av sjukvård. Av patienten kan den prehospitala vården upplevas skrämmande och kan leda till en känsla av maktlöshet. Ambulanssjuksköterskan ska i mötet med patienten kunna genomföra ett systematiskt, stödjande och reflekterat omhändertagande. För att kunna genomföra detta omhändertagande är det av stor vikt att kunna skapa tillit i den vårdande relationen. Tidigare forskning visar att patienten såg tillit som en betydelsefull faktor i samspelet med sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att belysa hur patienten upplever att tillit skapas i mötet med ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården. Metod: Tre systematiska artikelsökningar genomfördes. Tolv stycken kvalitativa artiklar granskades och inkluderades i litteraturstudien. Analysen genomfördes i nio steg enligt en stegmodell framtagen för kvalitativa litteraturstudier. Meningsbärande enheter skapades och öppen kodning av materialet gjordes. Därefter skapades teman och subteman som utgjorde resultatet. Resultat: Tillit skapades enligt patienten genom verbal och icke verbal kommunikation. Relevant information samt en ambulanssjuksköterska som var närvarande och hade ett lugnt bemötande skapade tillit. Resultatet presenteras enligt följande teman: Dialog med subteman; verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit samt informationsöverföring skapade tillit. Professionalism med subteman; kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit, lugn skapade tillit, en helhetssyn skapade tillit, förmåga att generera delaktighet skapade tillit samt närvaro skapade tillit. Slutsats: Tillit är en avgörande faktor för att patienten ska lita på ambulanssjuksköterskans kunskap och kompetens. Litteraturstudien bidrar med kunskap om hur tillit skapas och vilka förutsättningar som skapar en tillitsfull relation i det korta prehospitala mötet. / Background: Prehospital care is performed outside the safe environment of the hospital when a patient needs emergency care. The patient can feel powerless and experience the prehospital care as frightening. In the meeting with the patient the prehospital emergency nurse should be able to perform care that is systematic, supportive and deliberate. To be able to accomplish this care it is important to create trust. Previous research has shown that trust is an essential factor in the meeting with the nurse. Aim:The aim is to illustrate how the patient experiences trust in the prehospital setting with the prehospital emergency nurse. Method: Three systematic article researches have been conducted. Twelve qualitative articles were rated based on quality and included in the literature review. The articles were analysed based on a step-by-step guide. The guide is made for qualitative systematic reviews. Sentences that applied to the aim of the study were selected and open coding was conducted. Themes and subthemes constituted the result. Result: Trust was created by verbal and nonverbal communication. It was also important that the prehospital nurse provided relevant information, was calm and present in order for the patient to feel trust. The result was presented as follows: dialogue with subthemes: verbal and nonverbal communication created trust and information created trust. Professionalism with subthemes: competence and clinical skills created trust, calm created trust, a lifeworld perspective created trust, ability to create participation created trust and presence created trust. Conclusion: Trust was a vital factor for the patient to be able to trust the knowledge and competence the prehospital emergency nurse possesses. The literature review gave immersed knowledge regarding how to create trust and which parts that create a trustful relationship in the short prehospital care relationship.