Karlsson, E & Liljesson, M. Kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2022.   Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor världen över. I Sverige diagnostiserades 7570 kvinnor med bröstcancer år 2020. Bröstcancern upptäcks vanligtvis av kvinnan själv eller genom mammografi. Diagnostiken består av trippeldiagnostik, som kan fastställa diagnosen. Den generella behandlingen av bröstcancer är cytostatika, kirurgiskt ingrepp och/eller strålning. Att genomgå en behandling är fysiskt, psykiskt och socialt utmanande. Att diagnostiseras med en sjukdom kan innefatta en kris eftersom det utgör ett hot mot individens existens. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa biologiska kvinnors upplevelse av att få en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts med inriktning mot omvårdnad. Litteratursökningar har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar påträffades. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes enligt SBU:s (2014) mall. En analys av artiklarna har utformats enligt Friberg (2017). Resultat: Att få en bröstcancerdiagnos upplevs av majoriteten av kvinnorna som en chock och livet förändrades. Kvinnorna uttryckte olika existentiella tankar och känslor som gav påverkan på det fysiska, psykiska och sociala. Resultatet identifierade följande kategorier känslomässiga reaktioner, tankar kring döden, socialt stöd, religionens betydelse kopplat till diagnosen och förlust av identitet. Konklusion; Att få en bröstcancerdiagnos upplevdes av majoriteten av kvinnorna som en chock medan tankar och känslor utspelade sig olika för varje individ. Genom kvinnornas upplevelse kan krisreaktionens två första faser identifieras, vilket gör att sjuksköterskan behöver vara medveten och kunnig om krisreaktionens olika faser för att kunna utföra en god omvårdnad. / Karlsson, E & Liljesson, M. Women's experience of being diagnosed with breast cancer. Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2022.  Background: Breast cancer is the most common form of cancer worldwide among women. In 2020, 7570 women were diagnosed with breast cancer. Breast cancer is usually detected by the woman herself or by mammography. By preforming a triple diagnosis, the diagnosis will establish. The general treatment of breast cancer is chemotherapy, surgery, and radiation. Undergoing treatment is physically, psychological, and socially challenging. Being diagnosed with a disease can create a crisis as the disease poses a threat to the individual's existence. Aim: The purpose of the literature review is to illustrate biological women's experience of being diagnosed with breast cancer. Method: A qualitative literature review has been conducted with a focus on nursing. Literature searches have been performed in the databases Cinahl and PubMed, where 15 qualitative articles were found. Qualitative review of the articles was performed following SBU:s (2014) template. An analysis of the articles has been designed according to Friberg (2017). Results: Getting a breast cancer diagnosis is perceived by most women as a shock and their lives changed. The women expressed various existential thoughts and feelings that gave physically, psychological, and socially impact. The result identified following categories emotional reactions, thoughts about death, social support, the religious meaning connected to the diagnosis and loss of identity. Conclusion: The women's experience of receiving the diagnosis for breast cancer was experienced by the majority as a shock, while thoughts and feelings unfolded differently for each individual. Through the women´s experience, the first two phases of crisis can be identified. Which means that the nurses need to be aware and knowledgeable about the different phases of the crisis to be able to perform good nursing.

Bakgrund: Venösa bensår är vanligt förekommande åkommor och är idag klassat som ett folkhälsoproblem. Det beräknas att upp till 2% av den vuxna befolkning i världen någon gång i livet kommer att drabbas av venösa bensår. Studier har visat att försämrad livskvalitet, dåligt självförtroende, förändrad kroppsuppfattning och psykisk ohälsa ärvanligt bland patienter med venösa bensår. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med svårläkta venösa bensår. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. En resultatanalys av 9 studier utfördes genom en femstegsmodell av Friberg. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande tio underkategorier skapades utifrån patienternas erfarenheter. Huvudkategorierna som formades var Livet begränsas, Uppleva psykosociala utmaningar och Söka copingstrategier Konklusion: Denna studie har visat att patienter kan uppleva många negativa erfarenheter av att leva med svårläkta venösa bensår. Genom en ökad förståelse för hur patienterna upplever smärta och psykosociala utmaningar kan sjuksköterskans individanpassning av omvårdnaden underlättas. / Background: Venous leg ulcers are common and are today classified as a public health problem. It is estimated that up to 2% of the adult population in the world at some point in their lives will suffer from venous leg ulcers. Studies show that impaired quality of life, low self-confidence, altered body image and mental illness are common among patients with venous leg ulcers. Aim: To describe patients experiences of living with severe venous leg ulcers.Methods: A qualitative literature study was conducted. Database searches were made in Cinahl and PubMed. Analysis of 9 articles results was performed through a five-step model by Friberg. Results: Three main categories with associated ten subcategories emerged from the patients’ experiences. The main categories were Life is limited, Experience psychosocial challenges and Searching coping strategeis. Conclusion: This study has shown that patients can experience many negative experiences of living with hard-to-heal venous leg ulcers. Through an increased understanding of how patients experience pain and psychosocial challenges, the nurse's individual adaptation of nursing can be facilitated.

Bakgrund: Djur har sedan lång tid tillbaka integrerat med människor i både vårdande och praktiska syften. Var tredje besök i primärvården beror på psykisk ohälsa och sjuksköterskans roll är att främja patientens välbefinnande. Studier visar på att djur inte bara ger människor sällskap, utan även har en förmåga att göra en god inverkan på människor i svåra situationer. Det finns dock ännu okunskap om terapi med djur i den psykiatriska vården. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa review artiklar. Utifrån ett patientperspektiv. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters erfarenheter av djurterapi vid psykisk ohälsa. Resultat: De analyserade resultaten utgick från sex review artiklar. I analysen av erfarenheter som patienterna upplevt av djurterapi framkom tre olika teman: sociala och emotionella förbättringar, förbättringar i vardagen, samt symtomlindring och distraktion. Konklusion: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters erfarenheter av djurterapi vid psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis kan resultatet från denna studie dra slutsatsen att djurterapi generellt upplevs som en positiv erfarenhet och kan vara ett bra verktyg för sjuksköterskor vid arbeten med psykisk ohälsa hos patienter. / Background: For a long time, animals have been integrated with humans for both caring and practical purposes. Every third visit to primary care is due to mental illness and the nurse's role is to promote the patient's well-being. Studies show that animals not only keep people company but also have the ability to make a good impact on people in difficult situations. But still, there is ignorance about therapy with animals in mental health care. Method: A literature study with quantitative and qualitative review articles. From a patient perspective. Aim: The purpose of the study is to shine a light on patients' experiences of animal therapy in mental illness. Findings: The analyzed results were based on six review articles. In the analysis of experiences that patients experienced from animal therapy, three different themes emerged: social and emotional improvements, improvements in everyday life, as well as symptom relief and distraction. Conclusion: The purpose of the literature study was to shed light on patients' experiences of animal therapy in mental illness. In summary, the results from this study can conclude that animal therapy is generally perceived as a positive experience and can be a good tool for nurses when working with mental illness in patients.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en snabbt ökande sjukdom i dagens samhälle och har gått från att vara en ålderssjukdom till att alltmer bli en välfärdssjukdom. Sjukdomen präglas av hur vi människor idag lever våra liv med förändrade kostvanor och allt mer fysisk inaktivitet. I samband med att en person diagnostiseras med diabetes typ 2 kommer individen att ställas inför olika behov av livsstilsförändringar då detta är en viktig grund i behandlingen. SYFTE: Belysa patienters upplevelser av hälsa vid livsstilsförändring vid diabetes typ 2. METOD: Kvalitativ litteraturöversikt. RESULTAT: Patienterna upplever flertalet faktorer som påverkar upplevelsen av hälsa. Svårigheter med avsaknad av motivation, nya vanor och avsaknad av kontroll är några av dem. Känslor som oro och skuld upplever patienterna och detta påverkar deras upplevda hälsa. Även kultur, miljö och individuella faktorer påverkar. KONKLUSION: Det är många faktorer som påverkar hur patienter upplever sin hälsa. Genom att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse kring patienternas upplevelse av hälsa vid diabetes typ 2 kan bättre vård ges. / BACKGROUND: Diabetes type 2 is a rapidly increasing disease in today's society and has gone from being an age-old disease to becoming more and more a welfare disease characterized by how we humans today live our lives with changing diets and increasingly physical inactivity. When a person is diagnosed with diabetes type 2, the individual will be faced with different needs for lifestyle changes as this is an important basis of treatment. AIM: To shed light on patients' experiences of health in the event of a lifestyle change who is diagnosed with diabetes type 2. METHOD: Qualitative literature review. RESULTS: Patients experiences several factors that affect the experience of health. Difficulties with lack of motivation, new habits and lack of control are some of them. Emotions such as anxiety and guilt are experienced by patients and these affects their experienced health. Culture, environment and individual factors also matters. CONCLUSION: There are many factors that influences how patients experience their health. By giving nurses an increased knowledge and understanding of patients' experiences of health, better care can be provided.

Bakgrund: Minst 25 000 personer i Sverige lever med svårläkta sår och siffran kommer troligtvis öka. Personer med svårläkta sår är en lågprioriterad grupp i vården. Det finns brister i det interprofessionella samarbetet samt i kontinuiteten. Dessutom besitter sjuksköterskor otillräcklig kompetens inom sårvård. Ett svårläkt sår definieras som en fullhudsskada, som inte läker inom sex veckor. Till svårläkta sår räknas oftast bensår, trycksår samt fotsår.Det finns många faktorer som kan påverka läkningen negativt, både yttre och inre faktorer. Sårrelaterade kostnader är en väsentlig del av sjukvårdsbudgeten i alla länder i Europa. Då populationen blir äldre och riskfaktorer ökar, kommer sårvårdskompetens bli mer efterfrågad. Förutom de ekonomiska påfrestningarna, både personliga och samhälleliga, har svårläkta sår stor påverkan på patientens livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa omvårdnad av personer med svårläkta sår ur patientens perspektiv. Metod: Denna studie genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 forskningsartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Sökningen genomfördes i databaserna Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] och Public Medline [PubMed], efter att sökord och avgränsningar utformats noga. Studiernas kvalitet bedömdes utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall. Dataanalysen utfördes med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Utifrån urvalet av artiklar kunde fem teman fastställas: betydelsen av kommunikation och information i omvårdnaden, delaktighet och inkludering i beslutsfattande, vårdkontinuitet, behov av bildning och ökad kontroll samt konsekvenser av svårläkta sår och påverkan på livskvalitet. Slutsats: En gemensam nämnare i de utvalda artiklarnas resultat var betydelsen av relationen mellan patient och sjuksköterska. Patienter önskade genuin förståelse, tydlig kommunikation samt delaktighet i beslutsfattande. Ökad delaktighet och en relation baserad på respekt ökade motivationen. För många personer innebar svårläkta sår förluster då de förlorade sin frihet, mobilitet och autonomi. / Background: At least 25,000 people in Sweden live with chronic wounds and the number is likely to increase. People living with chronic wounds are a low-priority group in healthcare. The interprofessional teamwork is inadequate, as is the continuity of patient care. In addition, nurses lack sufficient competence in wound care. A chronic wound is defined as a full-thickness ulcer that has not healed in six weeks. Leg ulcers, pressure ulcers and foot ulcers are wounds that are most often counted as chronic ulcers. There are many factors that can adversely affect healing, both external and internal factors. Wound-related costs are a significant part of healthcare budgets across Europe. As the population ages and risk factors rise, wound care competence will increasingly be requested. In addition to the financial strain, both personal and social, chronic wounds have a major impact on the patient's quality of life. Aim: The aim of this review was to, from the patient's perspective, illustrate nursing care when caring for people with chronic wounds. Method: This study was conducted as a non-systematic literature review and was based on 15 research articles, with both qualitative and quantitative. The search was implemented in the databases Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL] and Public Medline [PubMed], using carefully chosen keywords and delimitations. The quality of the studies was assessed on the basis of Sophiahemmet University's review template. The data analysis was performed using integrated analysis. Results: Based on the selection of articles, five themes could be determined: the significance of communication and information in nursing care, patient participation and inclusion in decision-making, care continuity, the need for patient education and self-care as well as consequences of difficult-to-heal wounds and the impact on quality of life. Conclusions: A common denominator in the results of the selected articles was the importance of the relationship between patient and nurse. Patients wished for genuine understanding, clear communication and wanted to participate in decision making. Increased patient participation and a relationship based on respect increased compliance. For many patients, chronic wounds signified loss, as they perceived that they lost their freedom, mobility, and autonomy.

Bakgrund: Personer med bensår kan man stöta på inom hela hälso- och sjukvårdssystemet och venösa bensår är en av de vanligaste. De kan vara kroniska och svårläkta, också orsaka smärta för personen. Risken att utveckla venösa bensår ökar även med åldern. Det fattas vetenskapligt underlag och riktlinjer för behandling av venösa bensår men kompressionsbehandling är en vanlig och avgörande faktor som kombineras med att man innan rengör såret genom debridering. Kirurgi och fysisk aktivitet är andra faktorer som kan förbättra läkning. Det krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan i valet och utförandet av behandling.Vården av venösa bensår kan vara besvärande för personen och skapa lidande. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av vård vid venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med 15 inkluderade kvalitativa- och kvantitativa artiklar har gjorts. Artiklar som är publicerade mellan 2011-2021 har inhämtats från CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar har genomgått en kvalitetsgranskning innan en integrerad dataanalys gjordes. Resultat: Av de insamlade artiklar framkom det att personers förväntningar av vården intemotsvarade verkligheten. De upplevde den mer tidskrävande och begränsande för sitt sociala och privata liv. Personer hade genomgått många misslyckade behandlingar och kände därför en desperation för att hitta en behandling som botade deras venösa bensår. Personer upplevde att de fått förståelse och kunskap om sitt tillstånd och som var en bramotivation för att följa sin behandlingsplan, dock upplevde personer brister i sjuksköterskans bemötande som försvårade följsamheten. Slutsats: I denna litteraturöversikt framkom det att sjuksköterskor generellt behöver mer kunskap och förståelse för hur de venösa bensåren påverkar personernas livssituation. Ökade kunskaper om själva tillståndet och de olika behandlingsalternativ som finns kunde minska lidandet hos de personer som behandlas och hade en tät vårdkontakt. Detta skulle även öka personcentreringen gällande vård hos personer med venösa bensår och därmed ge förutsättningarna för en bättre vård. / Background Persons with leg ulcers can be encountered throughout the health care system and venous leg ulcers are one of the most common, they can be chronic and difficult to heal and even cause pain. The risk of developing venous leg ulcers also increases with age. There is a lack of scientific basis and guidelines for the treatment of venous leg ulcers, but compression therapy is a common and decisive factor that is combined with a cleansing of the wound with debridement. Surgery and physical activity are other factors that can improve healing. Knowledge and experience of healthcare professionals is required in the selection and performance of treatment. The care of venous leg ulcers can be perceived as difficult and cause suffering. Aim To describe persons’ with venous leg ulcers experiences of care. Method A non-systematic literature review with 15 included qualitative and quantitative articles has been made. Articles published between 2011-2021 have been obtained from CINAHL and PubMed. All articles have undergone a quality review before an integrated data analysis was performed. Results From the collected articles, it showed that person’s expectations of care did not match the reality. They found it more time consuming and limiting for their social and private lives. People had undergone many failed treatments and therefore felt a desperation to find a treatment that cured their venous leg ulcer. People felt that they gained understanding and knowledge about their condition, which was a good motivation to follow their treatment plan. However, people experienced lack in the nurse's treatment that made compliance more difficult. Conclusions In this literature review it is evident that nurses need more knowledge and an understanding about how venous leg ulcers impacts a person’s life. An increased knowledge about the condition and the different treatment options that are available could decrease the suffering the persons are experiencing receiving treatment. This could also increase the person centred care aspects of care when it comes to venous leg ulcers, thus making it possible for a better care.

Bakgrund: Män som utsatts för våld i nära relation har varierande erfarenheter av våldets olika dimensioner och former. Konsekvenserna av våld i nära relation påverkar de utsatta männens hälsa. Syfte: Att belysa hur män som utsatts för våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En strukturerad allmän litteraturstudie genomfördes, där datainsamlingen ledde fram till tio vetenskapliga artiklar som bearbetades i tre steg. Resultat: Tre huvudkategorier uppstod: negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, positiva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården och förbättringspotential i bemötande av våldsutsatta män. I resultatet framkom det att de män som sökt sig till hälso- och sjukvården efter våld i nära relation hade övervägande negativa upplevelser som präglades av bland annat skam och skuldbeläggning, som till stor del grundade sig i stigmatisering och samhällets syn på maskulinitet. Däremot upplevde några män hälso- och sjukvården som positiv med bland annat betydelsefullt stöd. Konklusion: Vikten av ett empatiskt och öppensinnat bemötande framkom för att männen ska våga berätta om sina upplevelser. I och med detta krävs en ökad medvetenhet om att även män kan vara offer för våld i nära relation och hur dessa bemöts på bästa sätt. / Background: Men who have been exposed to intimate partner violence have varying experiences of the different dimensions and forms of violence. The consequences of intimate partner violence affect the health of the victimized men. Aim: To shed light on how men who have been subjected to intimate partner violence experience the encounter with healthcare. Method: A structured general literature study was conducted where the data collection led to ten scientific articles that were processed in three steps. Results: Three main categories emerged: negative experiences of the encounter with healthcare, positive experiences of the encounter with healthcare and potential of improvement in the encounter with abused men. The results showed that the men who sought healthcare after intimate partner violence had predominantly negative experiences that were characterized by for example shame and guilt, which were largely based on stigma and society's view of masculinity. Although some men experienced healthcare as positive with significant support. Conclusion: In this study, the significance of an empathic and openminded treatment by healthcare professionals of men who disclose their experiences emerged. Hence, increased awareness is required to show that men can be victims of intimate partner violence and how they can be treated in the best way.

Bakgrund. HIV är förkortningen av Humman Immunbrist Virus medan AIDS förkortningen är Acquried Immune Deficieny Syndrome. HIV upptäcktes först i USA under 1980-talet. De senaste 20 åren har 750 000 dött av HIV/AIDS i USA. HIV ingår i familjen retrovirus och har förmåga att omvandla sina RNA arvanslag till DNA kopia med hjälp ett enzym. En obehandlad HIV utvecklas till AIDS som är slutstadiet. Det beräknas att ca 38,7 miljoner människor lever med HIV idag världen över. HIV/AIDS smittar främst via oskyddad sex, kontakt med infekterade kroppsvätskor och stick-och skärskador. Att få en HIV-diagnos är svårt och kan leda till svår psykisk ohälsa på grund av HIV-relaterade stigma. Syfte: Att belysa hur HIV- och/eller AIDS-smittade personer upplever mötet med sjuksköterskan i USA. Metod: Studien är baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är bearbetade och granskade enligt Fribergs granskningsmall, (2018). Databaserna som användes vid sökningen är Cinahl och PubMed. Resultat: HIV/AIDS-smittade patienter i USA upplevde båda positiva och negativa upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Resultatet presenteras i följande kategorier: Behovet av stöd vid diagnostiseringen, Respekt och Medmänsklighet, Brist på respekt och ignorans, Stigmatiserande och Förtroende för vårdgivare. Slutsats: I resultatet framkommer att HIV och/eller AIDS-smittade personer som upplever mötet med sjuksköterskan som negativt är överrepresenterade. Detta tyder på att sjuksköterskor behöver utbildning och kunskap för att bli bättre i mötet med dessa patienter och erbjuda en god och värdig vård. / Background: HIV (Human Immunodeficiency Virus) was detected in the United States during 1980s and over 750 000 have died for the last 20 years because of HIV. The Virus is included in the retroviruses family and it has the ability to convert it’s RNA inheritance to DNA by using an enzyme. An untreated HIV makes it harder for the body to fight back the virus and this developing can end the life. Today it’s estimated that more than 38,7 million people worldwide live with HIV. The virus is mainly transmitted through unprotected sex, contact with infected body fluids and cutting injuries. Purpose: The purpose of this study was to investigate how HIV/AIDS infected people experience during the meeting with the nurses in the United States. Method: The method used in the study was based on 9 qualitative scientific articles. Result: The result of this study shows that the infected persons of the virus, experience both negatively and positively feelings during the meeting with the nurses. Conclusion: The result shows that persons experience negatively feelings is higher than the others are. It’s obvious that the nurses in the United States need more knowledge and practice about how to take care and response for the HIV effected persons.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som myntades i vårdlitteraturen under 1960-talet. Detta är en betydande faktor i en av sjuksköterskans kärnkompetenser: personcentrerad vård. Ett arbetssätt som inom aktuell forskning har argumenteras eventuellt kunna främja detta är ronder vid sängkanten. En annan fördel som framkommit i tidigare forskning är den positiva effekten på det interprofessionella samarbetet. Det har dock framkommit en del hinder med denna typ av rond, och forskning inom ämnet är otillräcklig. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka patienters uppfattningar om ronder som utfördes vid sängkanten. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som studiedesign. Översikten innefattade tio originalartiklar, RCT (randomiserade kontrollerade studier) och artiklar av kvasiexperimentell design. Sökningen genomfördes i databaserna Pubmed, CINAHL, Web of Science Core Collection, SveMed+ och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. Valda artiklar kvalitétsgranskades med mallar som modifierades för detta arbete. Resultat: Patienterna rapporterade ett gott bemötande, en hög nivå av delaktighet i vården, ett gott samarbete mellan vårdpersonalen, kommunikationen som god, en god förståelse om sin hälsa och vården, god tilltro till vårdpersonalen och en hög generell tillfredsställelse. Slutsatser kunde inte dras gällande uppfattningen om avskildhet. Slutsats: Patienterna hade i regel positiva uppfattningar av ronder utförda vid sängkanten. Då vissa negativa uppfattningar dock rapporterats krävs ytterligare forskning för att implementering av bedside-ronder i vården skall vara etiskt och vetenskapligt motiverat. / Background: Patient participation is a relatively new concept established during the 1960s. This is an important component in nursing that plays a pivotal role in one of the nursing core competence descriptions: patient-centered care. It has been indicated by research that bedside rounds may have a positive effect in promoting patient centered care. Another benefit that has been introduced in previous research is a positive effect on interprofessional teamwork. Despite this there are some perceived barriers that have emerged regarding bedside-rounds, therefore research in this topic is insufficient. Aim: The purpose of this study was to explore patients perceptions of bedside rounds. Method: The study design used was a literature review, comprised of ten original articles. The articles included in this study were either randomized controlled trials or of a quasi experimental design. The search was conducted with the means of Pubmed, CINAHL, Web of Science Core Collection, SveMed+ and SBU (Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services). The articles included in the study were then reviewed for their quality using guides that were modified for this study. Result: The patients experienced a good reception from health personnel, a high level of involvement in care, good teamwork between the health personnel, good communication, a good understanding of their health, high levels of trust in the health personnel and a high general satisfaction. No conclusions could be drawn regarding experienced integrity. Conclusion: In general, the patients had a positive perception of bedside-rounds. Despite this some negative perceptions were also reported. This indicates that there is a need for further scientific and ethical research to provide sufficient proof that bedside-rounds should be implemented in healthcare.

Bakgrund. Hjärt- och kärlsjukdomar är den ledande dödsorsaken på en global nivå. Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande komplikation till hjärt- ochkärlsjukdom vilket kan leda till tidig mortalitet. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas det att patienter ändrar ohälsosamma livsstilsvanor då detta kan minska prevalensen och risken för återinsjuknande. Syfte. Att belysa patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod. En litteraturstudie där 14 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat. Fyra teman identifierades: En vändpunkt i livet, vilket innefattar det individuella synsättet samt målsättning. Genomförande av livsstilsförändring, som representeras av motivering till förändring, konkreta förändringar, utmaningar med förändring samt oförmåga till förändring. Faktorer som påverkar livsstilsförändringar, inkluderade psykiska, fysiska samt sociala faktorer. Förändring över tid, tyder på att förändring är en dynamisk process som konstant pågår. Slutsats. Studien tyder på en komplexitet kring individens upplevelse av livsstilsförändringar samt belyser behovet av personcentrerad vård. / Background. Cardivascular disease is the leading cause of death globally. Myocardial infarction is a common complication of cardiovascular disease which may lead to an early death. Patients are recommended to change unhealthy lifestyle choices after a myocardial infarction to prevent the risk of suffering another myocardial infarction. Objective. To explore patients experiences oflifestyle changes after a myocardial infarction. Method. A literature overviewthat analyzes and review 14 qualitative articles. Findings. Four main themeswere identified: A turning point in life, which include the individual approach,objective, and goal. Implementation of lifestyle changes, describes the motivationto change, specific changes, challenge to change and the inability to change. Factors that affect lifestyle changes, include psychological, physical, and social factors. Change over time, suggests that change is a dynamic process that is ongoing. Conclusion. This literature review suggests that there's a complexity surrounding the individual perception of lifestyle change and highlights the need for person-centered care.