Bakgrund: Icke-verbal kommunikation är ett samlingsnamn för all information där man inte använder ord, till exempel ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, empati, ögonkontakt, beröring, aktivt lyssnande och tonfall. Forskning visar att den icke-verbala kommunikationen är svag i allvarliga vårdsituationer samt att patienten kan behöva mer icke-verbal kommunikation från sjuksköterskan. Det är nödvändigt för sjuksköterskan att kunna se olika patienter som unika individer och förstå att varje människa har sina egna omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av icke-verbal kommunikation med patienter. Metod: Nuvarande examensarbete är grundat på litteraturstudier med åtta artiklar. Resultaten är uppställda i fem kategorier. Resultat: Resultatet beskrivs i fem kategorier: Sjuksköterskans personlighetsfaktorer, bristfälligt förhållningssätt hos sjuksköterskan, extra svåra kommunikationssituationer, icke-verbala uttryck hos patienten samt icke-verbala sociala aktiviteter. Studien visar att kommunikation med patienter ses som god omvårdnadspraxis och som en viktig del av vården. För att kunna bygga en god vårdrelation bör vårdpersonalen se patienten som en individ och ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Sjuksköterskans personlighet och förståelse har stor betydelse när den icke-verbala kommunikationen används i vården. Diskussion: De flesta sjuksköterskorna i studien saknar förmåga att uppfånga ickeverbala kommunikationstecken hos patienterna. Detta är något som behöver tränas mer och värdesättas bättre. / Background: Non-verbal communication is a collection name for all the information through wordless cues, such as facial expressions, gestures, body language, empathy, eye contact, touch, active listening and intonation. Research shows a weakness in non-verbal communication in serious health situations, and that the patient may need more nonverbal communication from the nurse. It is necessary for the nurse to be able to see the patient as a unique individual and understand that each person has their own care needs. Aim: The purpose of the study is to describe nurses’ experiences of non-verbal communication with patients. Method: This thesis is based on literature studies with eight articles. The results are tabulated in five categories. Results: The result is presented in five categories: the nurse's personality factors, inadequate attitude of the nurse, extra difficult communication situations, non-verbal expression of the patient as well as non-verbal social activities. The study shows that communication with patients is seen as good nursing practice and as an important part of the care. In order to build a good care relationship, the staff should see the patient as an individual and have knowledge of non-verbal communication. The nurse's personality and understanding are of great importance when non-verbal communication is used in health care. Discussion: Most nurses lack the ability to capture the non-verbal communication signs of the patient. This needs to be trained, put more value on and appreciated.

No description available.

Bakgrund Personer som injicerar droger uppsöker vården mindre frekvent än övriga befolkningen men löper ökad risk för ohälsa utifrån olika riskbeteenden såsom att dela injektionsmaterial och bruka olagliga substanser. Ohälsa som uppkommer kopplat till injicering av droger orsakar lidande hos individen samt stora kostnader för sjukvården. Förmåga att ta hand om egenvård påverkar möjligheten att bibehålla hälsa och inkluderas i samhället. Syfte Att utforska hur egenvård uppfattas av personer som injicerar droger samt vilket behov av vård dessa personer ger uttryck för. Metod Kvalitativ intervjustudie med explorativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 personer som besökte sprututbytesmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i tre kategorier: Önskan om att bibehålla hälsa trots substansbrukssyndrom, Behov av specifik kompetens och personcentrerad vård och Behov av specifik vård och säkra miljöer. I kategorin Önskan om att bibehålla hälsa trots substansbrukssyndrom beskrivs att egenvård uppfattas som att använda droger säkert och att i övrigt upprätthålla en god fysik och psykisk hälsa. I kategorin Behov av specifik kompetens och personcentrerad vård framkom att specifik omvårdnadskompetens och kunskap om substansbrukssyndrom inom hälso- och sjukvården efterfrågas. I kategorin behov av Specifik vård och säkra miljöer beskrivs att personer som injicerar droger efterfrågar tillgång till vård anpassad efter de specifika behov och hälsorisker som droganvändning medför.  Slutsats Egenvård uppfattas som att bibehålla hälsa genom att injicera droger på ett säkert sätt, minska riskbeteende samt att undvika att exkluderas från samhället genom att ta hand om utseende, hygien och sträva mot en meningsfull vardag. Respondenterna uttrycker behov av personcentrerad vård, värdigt bemötande samt kompetens avseende droganvändande hos vårdpersonal. En personlig och kontinuerlig kontakt ses som essentiellt för att förbättra upplevelsen av vård hos denna målgrupp. / Background People who inject drugs are less able to access healthcare than the general population, but are at increased risk of illness related to risk behaviors such as sharing injection equipment and use of illegal substances. Illness caused by injection drug use is related to individual suffering as well as increased health care costs. The ability to perform self-care affects the ability to maintain health and being included in society. Aim The aim was to explore how self-care is percieved by people who inject drugs, as well as the needs of healthcare expressed by these individuals.  Method Qualitative interview study with explorative design. Semi structured interviews were conducted with 12 people visiting a needle exchange clinic at the Karolinska University Hospital in Stockholm, Sweden. The interviews were analyzed using content analysis. Results The analysis resulted in three categories: A wish to maintain good health despite substance use disorder, Need for specific competence and patient-centered care and Need for specific care and safe environments. The category A wish to maintain good health despite substance use disorder showed that self-care was perceived as using drugs in a safe way and to maintain a good physical and mental health overall. The category Need for specific competence and patient-centered care describes a wish for specific nursing skills and increased knowledge of substances use disorders within the health care system. The category Need for specific care and safe environments demonstrate that people who inject drugs are requesting access to healthcare adjusted to their specific needs and health risks. Conclusions The respondents perceive self-care as maintaining health by injecting drugs safely, reduce risk behavior and avoid being excluded from society by caring for appearance, hygiene and striving for a meaningful life. The respondents in this study express the need for person-centered care, dignified treatment and drug use expertise within the health care system. An individual and continuous contact at the needle exchange clinic is essential to improve the experience of health care for these individuals.

Vården ska ges på den nivå som bäst är anpassad efter patientens individuella tillstånd. Patient väljer ibland att vända sig till akutsjukvården då vårdbehovet egentligen inte är akut utan bättre kan behandlas inom primärvården. Tidigare forskning påvisar att patienter föredrar att söka sig till akutsjukvården framför primärvården då den är mer lättillgänglig samt att den uppfattas som bättre. Att det är flera personer som är inblandade i beslutet att kontakta larmcentralen samt att det är ett svårt beslut framkommer också i tidigare studier. Syftet med föreliggande studie är att beskriva patientens beslut att ringa larmcentral i stället för att ta kontakt med primärvården. Deltagarna i studien hade alla tackat ja och var inkluderade i projektet Vård på Rätt Vårdnivå och vi kom på så sätt i kontakt med dem. Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och är baserad på åtta informanter. Resultatet påvisar att beslutet att ringa larmcentralen i stället för att kontakta primärvårdens vårdcentral kan förstås som att 112 samtalet ersätter vårdcentralen som har begränsningar eller saknar akutmottagningens resurser. Att ringa larmcentralen kan också vara ett uttryck för ohälsa eller att ha förlorat kontrollen. Ofta är det någon annan än patienten som tar beslutet att ringa 112. Vårdcentralen väljs bort bland annat på grund av sämre tillgänglighet och begränsat vårdutbud i förhållande till akutmottagningen. Flera jourmottagningar i primärvårdens regi, ett ökat samarbete mellan akutsjukvården och primärvården samt regelbundna hälsokontroller som skall ges tätare med stigande ålder är förslag till kliniska implikationer. [Summary in English:] Care should be given at the best level suitable to the individual patient condition. Sometimes the patients choose to contact Emergency care when the actual need is not that urgent and can be better treated within the Primary care. Earlier research shows that patients prefer to get in contact to Emergency care prior to Primary care as it is easier to access and that it is perceived as a better option. Earlier studies also show that it’s difficult decision and more persons are often involved to decide to contact Emergency care. The purpose of this study is to describe the patient's decision to call the Emergency care instead of the Primary care. Persons participating in the study have all accepted and were already included in the project "care at the right level", and that was how we got in touch with them. The study was performed as a qualitative interview and based on eight informants. The result shows that the decision to call the Emergency care instead of the Primary care can be recognized as the 112 call replace Primary Care that is limited or do not the same resources as Emergency care. To call the Emergency care can also be an expression of suffering or that the patient lost control. Often it is someone else than the patient who makes the decision to call 112. The Primary care that is chosen away means limited availability and limited care in relation to Emergency care. More emergency receptions handled by the Primary care, greater corporation between emergency care and primary care and regular health checks more frequent as age increase is some proposals to clinical implications. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen. Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen. Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen. Patienterna värdesätter fysisk närvaro vid omvårdnaden, ett medmänskligt och respektfullt bemötande, att sjuksköterskan är professionell och förtroendeingivande, har ett personcent- rerat engagemang samt kommunikationsförmåga. Av sjätte temat framgår att patienten, och inte bara sjuksköterskan, lägger ner stora ansträngningar på att en vårdrelation ska utvecklas. Diskussion: Patienter vill bli sedda och respekterade som unika individer, med sina behov och förutsättningar. De vill möta en sjuksköterska som är intresserad och engagerad, inte bara i patienten som person, utan även i sin profession och utvecklingen av den, för att uppnå patientens främsta mål – nämligen förbättrad hälsa. Patienterna vill uppleva symmetri i engagemanget för relationen och utifrån detta gemensamt arbeta mot ökat välbefinnande. Resultatet har många beröringspunkter med Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.

Sammanfattning Bakgrund: Vårdgarantin innebär en lagstadgad rättighet till läkarkontakt inom sju dagar till primärvården. På ett nationellt plan har såväl tidigare forskning som rapporter identifierat brister i att upprätthålla vårdgarantin. Tre regionsdrivna hälsocentraler i Mellansverige har gemensamt startat ett akutflöde där man arbetar enligt Lean modellen. Detta förväntas bidra till ökad tillgänglighet och korta väntetider. Hur patienterna upplever att få vård via mottagning i primärvården där man arbetar enligt Lean modellen är fortfarande outforskat. Syfte: Var att beskriva hur patienter som sökte vård via akutflödet i en region i Mellansverige skattade sin upplevelse av besöket. Vidare var syftet att ta reda på om det fanns ett samband mellan information och upplevelse efter besöket och om det fanns ett samband mellan kommunikationen med vårdpersonal, bristande kommunikation och upplevelsen efter besöket. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. En validerad och reliabilitetstestad enkät, PEQ (Patient Experience Questionnaire) användes. Den insamlade informationen bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Enkäter delades under en tvåveckorsperiod ut till patienter över 18 år som förstod svenska språket och besökte akutflödet. Huvudresultat: Det som framkom i resultatet var att 73 procent av patienterna som besökte akutflödet och som deltog i studien skattade sina upplevelser som positiva.  Patienterna upplevde att de fick bra information, bemötande och kände sig omhändertagna. Signifikanta samband mellan kommunikation, bristande kommunikation, information och upplevelse har styrkts. Slutsats: Patienter som besökte akutflödet, där vård bedrivs enligt Lean modellen, skattade sina upplevelser som positiva. / Abstract Background: The health guarantee provides a statutory right to a doctor's contact within seven days for primary care. At a national level, both previous research and reports have identified deficiencies in maintaining the healthcare guarantee. Three region-driven health centers in central Sweden have jointly started an acute flow work in accordance with the Lean model. This is expected to contribute to increased availability and shorter waiting times. How patients experience healthcare through primary care receiving the Lean model is still unexplored. Purpose: To describe how patients seeking emergency care in a region in central Sweden estimate their experience of the visit. Furthermore, the purpose was to find out if there was a connection between information and experience immediately after the visit and if there was a connection between communication with healthcare staff, lack of communication and feeling after the visit. Method: Cross-sectional study with quantitative approach. A validated and reliability test questionnaire, PEQ (Patient Experience Questionnaire) was used. The collected information was processed and analyzed using the SPSS statistics program. Surveys were distributed during a two-week period to patients over 18 years who understood the Swedish language and visited the acute flow. Main result: The result showed that 73 per cent of patients visited the acute flow and who participated in the study appreciated their experiences as positive. The patients experienced that they received good information, treatment and felt cared for. Significant connection between communication lacking communication, information and experience has been strengthened. Conclusion: Patients who visited the acute flow, where care is conducted according to the Lean model, appreciated their experiences as positive.

Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov. / At least three people commit suicide in Sweden every day. The numbers of the people who survive a suicide attempt are way more. These people get in touch with professional healthcare in different ways. Sadly they are often met with stigmatization and silence. Research shows that nurses often feel insecure when caring for these patients. To contribute to a meaningful care professional caregivers have to understand what these patients might experience. The purpose of this study is therefore to highlight the experiences of patients being cared for after a suicide attempt. Eight qualitative studies was selected and analysed. The result suggests how care after a suicide attempt can be understood throughout five themes: To be met in the right way, to feel safe, to find balance, to talk about suicide and to not trust in yourself. To be met by a professional caregiver was seen as the most important part of being cared for. There is also a longing to talk about the suicide attempt and the patient is in need of a safe place where he or she gets the opportunity to find balance. Lack of self-trust is also seen as a result of the suicide attempt. To be able to provide what the patient is in need of the caregiver has to be professional and competent. Unfortunately caregivers don’t always succeed in providing the care that the patient is in need of.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk progredierande neurodegenerativ sjukdom och är den näst största i dess slag. Sjukdomen kan ge uttryck i både motoriska och icke-motoriska symtom. Genom sjukdomsförloppet genomgår personen olika faser som medför förlust av både mentala och kroppsliga funktioner. Förlusten av funktionerna ger en generellt sämre livskvalitet än hos andra personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa symtomens påverkan på livskvaliteten hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar på att personer som lever med Parkinsons sjukdom har en komplex livssituation. De fysiska symtom som sjukdomen kännetecknas av ger svårigheter i vardagen. Resultatet visar också att den psykiska hälsan blir väsentligt påverkad i samband med detta. En följd av de fysiska och psykiska symtomen kan leda till social isolering, och tillsammans kan dessa skapa en kedjereaktion som leder till en försämrad livskvalitet. Slutsats och förslag på forskning: De motoriska symtomen är det mest påfrestande med att leva med Parkinsons sjukdom och bidrar starkt till en minskad livskvalitet. Därför behövs vidare omvårdnadsforskning för personer med Parkinsons sjukdom samt vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet. / Background: Parkinson's disease is a chronic progressive neurodegenerative disease and is the second largest of its kind. The disease expresses both motor and non-motor symptoms. Through the course of the disease, the person undergoes different phases that cause loss of both mental and physical functions. The loss of functions gives a generally poorer quality of life than other people. Aim: The aim of the literature review was to highlight the effects of the symptoms on quality of life for people with Parkinson's disease. Method: A general literature study based on ten qualitative studies. Result: The result shows that people who are living with Parkinson's disease, lives in a complex life situation. The physical symptoms that the disease is characterized by creates difficulties in everyday life. The result also shows that mental health is significantly affected in this regard. A consequence of the physical and mental symptoms can lead to social isolation, and together they can create a chain reaction that leads to a deteriorating quality of life. Conclusion and Suggestions for Research: The motor symptoms are the most profound of living with Parkinson's disease and contribute significantly to a reduced quality of life. Therefore, nursing research is needed for people with Parkinson's disease as well as nursing measures that could lead to improved quality of life.

Bakgrund Systemet för vård och omsorg är en invecklad konstruktion med många olika aktörer och yrkesgrupper, som lyder under olika styrning och har olika förutsättningar. Inom denna organisation kan många situationer uppstå som kan orsaka missnöje hos vårdtagare. Syfte Att beskriva organisatoriska faktorer inom vården, som orsakar missnöje hos vårdtagare, samt att beskriva urvalsprocesserna till de valda artiklarnas undersökningsgrupper. Metod Litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvantitativa och kvalitativa, från åren 2007–2017. Huvudresultat Det största problemområdet för patienter var tillgänglighet. Väntetider av olika slag förekom ofta: väntan på att få en tidsbokning, lång tid i väntrum, väntan på behandling med mera. Specifikt för primärvården framkom svårigheter att få tid över huvud taget, och uppfattningar hos patienter om att primärvården inte kan hjälpa dem med deras problem. Missnöje med den fysiska vårdmiljön nämndes främst i form av personalbrist och brist på vårdplatser, men det förekom även andra klagomål relaterade till den fysiska miljön. Bristande samordning mellan olika aktörer och instanser vållar missnöje hos somliga patienter, bland annat i form av dålig kontinuitet i vården.   Slutsatser Det finns en rad orsaker till vårdtagares missnöje som har sin grund i vårdens organisation. Med ett fokus på vårdtagarens känslor kan sjuksköterskan hjälpa vårdtagaren att utveckla och förbättra hur hen hanterar den problematiska situationen och känslorna som uppstår. Detta underlättas av att sjuksköterskan har kunskap om hur organisationen är uppbyggd, och förståelse för dess komplexitet. Denna kunskap och förståelse är även en god förutsättning för organisatoriskt förbättringsarbete. / Background The health care system is an complex structure with many different actors and professions, who are subject to different management and different conditions. Within this organisation, many situations may arise that can cause dissatisfaction among care recipients.   Aim To describe organisational factors in healthcare that cause dissatisfaction with carers, as well as to describe the selection processes for the selected articles' sample groups.   Design Literature review based on twelve articles, both quantitative and qualitative, from 2007-2017.   Main results The main problem area for patients was accessibility. Waiting times of various kinds were common: waiting to get an appointment, long time in the waiting room, waiting for treatment, and more. Specific to primary care were difficulties in getting appointments at all, and perceptions in patients that primary care could not help them with their problems. Dissatisfaction with the physical care environment was mentioned mainly in the form of understaffing and unavailability of hospital beds, but there were also other complaints related to the physical environment. Lack of coordination between different actors cause discontent in some patients, for instance due to poor continuity of care.   Conclusions There are a number of reasons for care recipients’ dissatisfaction that have their foundation in the health care organization. Focusing on the patient's emotions, the nurse can help the patient in developing and improving the handling of the problematic situation and the feelings that arise. This is facilitated by the nurse having knowledge of how the organisation is structured, and understanding of its complexity. This knowledge and understanding is also a good prerequisite for organisational improvement.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en ovanlig sjukdom vars sjukdomsförlopp kan gå mycket fort. Det är vanligt att patienter med ALS får livsuppehållande behandlingar för att förlänga livet och för att förbättra livskvaliteten. Olika typer av behandling används för denna patientgrupp. De som beskrivs är ventilationsbehandling och nutritionsbehandling med gastrostomi. Självbestämmande, hälsa och livskvalitet är komponenter av värde för att förstå patienters perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med livsförlängande behandling vid sjukdomen ALS. Metod: En litteraturöversikt utfördes med vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet för att belysa det aktuella kunskapsläget. Fribergs metodbeskrivning och analysmetod användes. Tolv vetenskapliga artiklar användes från flertal länder i resultatet. Resultat: Resultatet presenteras i huvudteman med tillhörande subteman. Tema ett: Att ta beslut till behandling innefattar Patientens roll i beslutsfattande och Sjukvårdens betydelse vid beslutsfattande. Tema två: Att acceptera behandling är en process. Tema tre: Att vara i nuet och leva vidare med behandling innefattar Att vara i nuet och Att leva vidare. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten som användes var Virginia Hendersons behovsteori i grundläggande sjukvård. Uppsatsen visar vad patienter uttrycker som betydelsefullt när de står inför beslut kring livsförlängande behandling. Att ha självbestämmande, att ha kontroll och att sjukvården ska vara förtroendeingivande är betydelsefullt. Acceptansprocessen, stöd och möjligheter till att leva vidare har betydelse för meningsfullheten hos patienter. / Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an unusual disease where the disease progress can be very fast. It is common for patients with ALS to receive life-sustaining treatments to prolong their lives and improve their quality of life. Different types of treatment are used for this group of patients, those described are ventilation and nutritional treatment with gastrostomy. Self-determination, health and quality of life are components of value to understand the patient's perspective. Aim: The aim was to describe how it is to live with life-prolonging treatment with the disease ALS. Method: A literature review was conducted with scientific articles to highlight the current state of knowledge in the field. Friberg's methodology and method of analysis were used. Twelve scientific articles were used from several countries in the result. Results: The results are presented in main themes with associated subthemes. Theme one: Decision making for treatment includes the role of the patient in decision making and the meaning of health care in decision making. Theme two: Accepting treatment is a process. Theme Three: Being in the present and continuing on with treatment includes being in the present and living on. Discussion: The theoretical basis used was Virginia Henderson and her theory of needs in the basic healthcare. This essay shows what patients express as important when they are faced with decisions about life-prolonged treatment. Having self-determination, having control and that the care must be trustworthy are important. The acceptance process, support and the opportunity to live on are important for the meaningfulness of patients.