Bakgrund   Personer som har problem orsakade av användandet av opioider kan påträffas inom vården i direkt koppling till deras användande av substansen eller vid uppsökande av vård av andra anledningar. Som sjuksköterska finns möjligheten att identifiera ett beroende eller riskbruk och stötta personen till en förändring i livsstilen eller till egenvård (Skärsäter & Wiklund, 2019). Genom att ge omvårdnad på den egna individens villkor respekteras individens värdighet och integritet vilket är avgörande för individens uppfattning av bemötandet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).   Syfte   Syftet var att beskriva hur personer som använder opioider upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal.   Metod   En icke-systematiskt litteraturöversikt utfördes och baserades på 17 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna eftersöktes i databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av lämpliga sökord samt så genomfördes även en manuell sökning. Kvalitén på artiklarna granskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och vidare användes en integrerad analys vilket resulterade i tre huvudkategorier och sex subkategorier.   Resultat  Resultatet bestod av tre huvudkategorier och sex subkategorier. Huvudkategorierna var Patienters upplevelser av vårdpersonalens kompetens, Patienters upplevelser av vårdpersonalens attityder och Patienters upplevelser av samarbetet med vårdpersonal. Subkategorierna var kunskap, kommunikation, stigmatisering, tillit, delaktighet och relationen mellan vårdpersonal och patient. Resultatet visade att majoriteten av patienter upplevt stigmatisering relaterat till deras bruk av opioider. Patienter upplevde även att de inte var delaktiga i sin vård samt förbisedda i sin behandling.   Slutsats  Resultatet från litteraturöversikten påvisade upplevd stigmatisering kring patienter som använder opioider. En stor del av stigmatiseringen kring patientgruppen grundade sig i okunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal om “substance use disorder” (SUD). Ett starkt samband mellan vårdpersonalens kunskap om SUD och deras attityder till dessa personer uppmärksammades och det är därför viktigt att kunskapen hos vårdpersonalen ökar när det kommer till denna patientgrupp. Vidare har vårdpersonalens okunskap och stigmatiseringen kring SUD bidragit till att patienter inte tillåtits vara delaktiga i sin egen vård. / Background  People with problems caused by the use of opioids may be found in healthcare, either directly related to their use of the substance or when outreaching for other reasons. As a nurse, you have the opportunity to identify an addiction or risk use, and support the person to a change in lifestyle or to self-care (Skärsäter & Wiklund, 2019). By providing care on the individual's terms, the dignity and integrity of the individual are respected, which is crucial to the individual's perception of the treatment (Svensk Sjuksköterskeförening, 2016).   Aim  The aim was to describe how people who use opioids experience the encounter with health care professionals  Method  A non-systematic literature review was performed and based on 17 scientific articles of qualitative design. The articles were searched in the CINAHL and PubMed databases using the applicable keywords. A manual search was performed. Subsequently, the quality of the articles was examined according to Sophiahemmet University's assessment data and an integrated analysis was further used, resulting in three main categories and six subcategories.   Results  The result consisted of three main categories and six subcategories. The main categories were: Patients’ experiences of Healthcare Professionals competence, Patients’ experiences of Healthcare Professionals’ attitudes and Patients’ experiences of collaboration with Healthcare Professionals. The subcategories were knowledge, communication, stigma, trust, participation and the relationship between healthcare professionals and patients. The results showed that the majority of patients experienced stigma related to their use of opioids.   Conclusions  The results of the literature review show perceived stigma around patients using opioids. Much of the stigma surrounding the patient group has been based on ignorance among health professionals about substance use disorder (SUD). A strong link between healthcare professionals' knowledge of SUD and their attitudes towards these people was recognised and it is therefore important that the knowledge of healthcare professionals increases when it comes to this patient group. Furthermore, the ignorance of healthcare professionals and the stigma surrounding SUD have contributed to patients not being allowed to participate in their own care.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Inom den psykiatriska slutenvården i Sverige vårdas cirka en av fem patienter mot sin vilja, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Att lida av psykisk ohälsa och blivit utsatt för tvångsvård är en omvälvande livshändelse för patienter. Det är önskvärt att förbättra tvångsvården och minska förekomsten av tvångsåtgärder. För att kunna göra det, och för att som sjuksköterska kunna ge bästa möjliga omvårdnad, krävs en djupare förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård.   Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska slutenvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Huvudresultat: Resultatet, som presenteras i fem kategorier, visade att många patienter hade liknande erfarenheter av tvångsvård. Tvångsvården i sig beskrevs inte sällan som rätt åtgärd för att skydda patienten eller andra, men många patienter upplevde att den utfördes på fel sätt. Negativa erfarenheter som nämndes var brist på information, kommunikation och delaktighet eller att bli bemött som en diagnos av personalen. Däremot beskrevs empatisk och hjälpsam personal, adekvat information om sjukdom och behandling, känslan av delaktighet och autonomi samt en trevlig yttre miljö och flexibla regler som positiva erfarenheter som gynnade tillfriskningsprocessen.  Slutsats: Patienter beskrev ofta både bra och dåliga erfarenheter av tvångsvård. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och minimera risken för tvångsåtgärder är det viktigt att sjuksköterskan känner till och har förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård. Det kan minska patientens vårdlidande och främja återhämtningen. / Abstract Background:Within the psychiatric inpatient care in Sweden, about one in five patients are cared for against their will, according to the Act on Psychiatric Forcible Care (LPT). Suffering from mental illness and being subjected to obsessive-compulsive care is a life-changing event for patients. It is desirable to improve coercive care and reduce the incidence of coercive measures. To be able to do that, and to be able to provide the best possible care as a nurse, a deeper understanding of patients experience of coercion is required. Aim: To describe patients experiences of coercion in psychiatric inpatient care. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles with a qualitative approach. Main results: The results were presented in five categories and showed that many patients have similar experiences of compulsive care. Coercion was often described as the right measure to protect the patient or others, but many patients felt that it was performed incorrectly. Negative experiences mentioned were lack of information and communication, not being able to participate in their own care or being treated as a diagnosis by the staff. However, responsive, empathetic and helpful staff, adequate information on illness and treatment, the sense of participation and autonomy as well as a pleasant external environment and flexible rules were described as positive experiences and favorable to the recovery process. Conclusion: Patients often described both good and bad experiences of compulsive care. In order to provide the best possible care, and to minimize the risk of coercive measures, it is important for the nurse to know and understand patients' experiences of compulsive care. Then the patients suffering can be reduced and their recovery can be promoted.

Bakgrund: Antal patienter som drabbas av diabetes typ 2 ökar i hela världen. Den första behandling för diabetes typ 2 är att förändra levnadsvanor för att minska riskfaktorer. Patienter har svårigheter att förändra sina levnadsvanor och upplever att de inte får den vården som de behöver. Hälsosamtal har en central roll i prevention och behandling av diabetes typ 2. Hälsosamtal innebär främst en dialog som väcker intresse för livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar. Patienten kan uppnå en god hälsa och uppleva välbefinnande i sjukdomen om de får den information och stöd som de behöver för att delta aktivt i processen.  Syftet: Syftet var att beskriva patienter med diabetes typ 2:s upplevelser av hälsosamtal.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, 12 artiklar inkluderades, analyserad med Fribergs analysmetod.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenteras tre huvudkategorier som beskriver hur patienter upplever hälsosamtal genom att få individuell anpassad information, att bygga relationer med vårdpersonalen, och att ha en dialog som leder till följsamhet efter samtalet. Slutsats: Tydlig information, tvåvägs dialog och skapande av förtroende bygger på empowerment av patienten som är en förstärkning av individens förmåga att ta ansvar för sin egen vård. / Background: The number of patients suffering from type 2 diabetes is increasing worldwide. The first treatment for type 2 diabetes is to change lifestyle habits to reduce risk factors. Patients have difficulty changing their lifestyle and experience that they do not receive the care they need. Health communication have a central role in the prevention and treatment of type 2 diabetes. Health communication mainly involve a dialogue that arouses interest in lifestyle changes in the form of increased physical activity and dietary changes. The patient can achieve good health and experience well-being in illness if they receive the information and support, they need to actively participate in the process. Purpose: The purpose was to describe type 2 diabetes patients experience of health communication.  Method: Qualitative literature review with inductive approach, 12 articles were included, analyzed with Friberg’s analysis method. Results: Literature review results present three main categories that describe how patients' experiences health communication by receiving individually tailored information, building relationships with health providers, and having a dialogue that leads to compliance after the conversation. Conclusion: Clear information, two-way dialogue and the creation of trust are based on empowerment of the patient, which is a strengthening of the individual's ability to take responsibility for their own care.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns stor okunskap och tveksamhet hos vårdpersonal inför mötet med våldsutsatta kvinnor. Hälso- och sjukvården är en ledande aktör för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det dolda våldet i hemmet identifieras sällan, vilket orsakar stort lidande hos våldsutsatta kvinnor. Kvinnor lever i otrygghet vilket gör att de har all rätt att få den vård som krävs. Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har tillämpats baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvårdens bristfälliga kompetens låg till grund för att kvinnor undvek att söka professionell hjälp med rädslan av att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal skapade sårbarhet och skuldkänslor hos våldsutsatta kvinnor. Kvinnors läkningsprocess påbörjades när de blev tillfrågade om våldet, bekräftades i sina upplevelser samt erhölls verktyg och ytterligare stöd i form av remittering. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet grundade sig i både positiva och negativa faktorer. Bemötandet av våldsutsatta kvinnor ska bygga på öppen dialog i en trygg miljö vilket möjliggör identifiering av våldet. Större kompetens krävs hos vårdpersonal där tydligare riktlinjer och handlingsplaner bör ligga till grund inför mötet med våldsutsatta kvinnor. / Background: Previous research shows severe ignorance in health care workers meeting abused women. Health care is a leading instance preventing violence against women. Hidden violence in the domestic is seldom identified, causing women great suffering. Women live in insecurity, giving them right to required health care. Purpose: Shed light on abused women’s experiences receiving health care. Method: A literature review has been applied based on eight scientific articles. Result: Health care’s inadequate competence was the main reason women avoided professional help, fearing not being treated sincerely. Medical order lies negative attitude established vulnerability and guild amongst victims. The healing process began when consulted about the violence, confirmed in their experiences, obtaining tools, and referring additional care. Conclusion: Abused women’s experiences receiving care founded in positive, and negative factors. Building treatment of abused women on dialog and a safe environment enables identification of domestic violence. Greater competence in medical order lies where guidelines and action plans is preparatory to consulting abused women.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en folkhälsoutmaning världen över och i Sverige beräknas 52 % av befolkningen i åldern 16–84 år leva med övervikt eller fetma. Övervikt och fetma blir allt vanligare och en ökad risk för följdsjukdomar tillkommer därigenom. Totalt beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 70 miljarder kronor/år i Sverige. Hälso- och sjukvårdspesonal möter dagligen individer som lider av övervikt och fetma. Sjuksköterskans ansvar är att stödja och motivera patientena till hälsosamma levnadsvanor, vilket gör bemötandet till en viktig faktor. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med övervikt och fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio vetenskapliga artiklar söktes fram iCinahl Complete, Discovery, PubMed och SweMed+. Åtta kvalitativa och två kvantitativa studier valdes ut till resultatet. Artiklarna granskades, analyserades samt färgkodades för att identifiera tre teman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman; vårdrelation, vårdmiljö och skam och skuld. Resultatet visade att förhållningssättet från hälso- och sjukvårdspersonal påverkar personer med övervikt och fetma och studiernapekade på flera brister. I tre artiklar framkom delvis avvikande och positiva resultat av bemötande. Slutsats: Personer med övervikt och fetma upplever fördomar, okunskap och ett bemötande som bidrar till känslor av skam och skuld. Genom ökad kunskap, respekt och lyhördhet kan hälso- och sjukvårdspersonal skapa en mer värdig och tillitsfull relation med patienten. / Background: Overweight and obesity is a public health challenge worldwide. In Sweden, 52% of the population aged 16-84 is estimated to live with overweight or obesity. Overweight and obesity are becoming more common and an increased risk of sequelae is thereby added. In total, the socio-economic costs are estimated at SEK 70 billion/year in Sweden.Healthcare professionals meet individuals suffering from overweight and obesity on a daily basis. The nurse has a responsibility to support and motivate the patients to a healthy lifestyle and this makes the approachimportant. Aim: The aim of the study was to describe how people with overweight and obesity experience the approach of health care professionals. Method: A literature review was done where ten scientific articles were found in: Cinahl Complete, Discovery, PubMed and SweMed +. Eight qualitative and two quantitative studies were selected for the results. The articles were reviewed, analyzed and color coded to identify three themes. Results: The results are presented in three main themes; relations, health facilityenvironment and shame and guilt. They showed that the approach byhealth care professionals can affect people with overweight and obesityand several studies pointed out dificiencys within the care. In three articles, partly deviating and positive results of the approach appeared. Conclusion: People with overweight and obesity experience prejudice and ignorate attitudes that contributes to feelings of shame and guilt. Through increased knowledge, respect and sensitivity, healthcare professionals can createmore dignified and trustfull relations to the patients.

Bakgrund: Oro och ångest är ett vanligt förekommande problem hos patienter som inväntar operation. Sjuksköterskan har till uppgift att uppmärksamma och identifiera patientens individuella behov preoperativt men ansvarar även för att stötta, lugna och trösta patienten utifrån hans eller hennes behov. Oro och ångest kan yttra sig fysiskt såväl som psykiskt och dessa oroskänslor orsakar ett lidande för patienten samtidigt som det ökar risken för ett sämre postoperativt förlopp. Syfte: Att belysa patienters värderingar av omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro och ångest som är relevanta för den grundutbildade sjuksköterskan att använda sig av. Metod: För att besvara valt syfte gjordes en litteraturstudie med kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes i PubMed och CINAHL. Resultatet baserades på tio kvantitativa vetenskapliga artiklar som belyste preoperativ oro och ångest inför ett elektivt kirurgiskt ingrepp. Resultat: Studierna i resultatet belyste ett antal olika patientperspektiv och värderingar på de omvårdnadsåtgärder som visat sig lindra preoperativ oro och ångest. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier där olika värderingar belystes; patienters tillgång till information, användandet av musik och relationsfördjupning mellan vårdgivare och patient för att stärka patientens egenmakt pre- och postoperativt. I resultatet beskrivs även vilka åtgärder som inte haft någon effekt alternativt orsakat patienten oroskänslor preoperativt. Slutsats: Utökad information utformad på patientens villkor, användandet av musik preoperativt och att arbeta enligt Peplau’s relationsfördjupande modell är kliniskt tillämpbara verktyg som kan gynna patienten och lindra preoperativ oro och ångest. / Background: Preoperative anxiety is a common issue among patients undergoing surgery. The nurse has a responsibility to be attentive and identify the patient's individual needs before surgery. It is important that the patient is supported, reassured and comforted by the nurse based on his or her needs. Anxiety and worry can manifest themselves physically as well as mentally and these feelings cause suffering for the patient as well as an increased risk of a negative postoperative outcome. Purpose: The aim was to investigate the impact of different nursing measures on a patient’s preoperative anxiety and explain how patient values these measures. The measures are intended to be relevant and applicable to nurses. Method: The study was designed as a quantitative literature review. The search was conducted through the databases PubMed and CINAHL. The result is based on ten quantitative articles that include discussion of preoperative anxiety for patients undergoing an elective surgical procedure. Result: The nursing measures that were shown to reduce preoperative anxiety can be split into three categories; a patient’s access to information, the use of music, and a relationship development between the caregiver and patient in order to empower the patient both pre- and postoperatively. The measures were also examined to show which interventions didn’t have an effect or worse – caused the patient distress. Conclusion: Increased access to information on the patient’s terms, the use of pre-operative music, and working with Peplau’s relationship model are nursing measures which can be applied within the working environment in order to benefit patients in reducing preoperative worry and anxiety.

ABSTRACT Functional hypothalamic amenorrhea, FHA, is the clinical diagnosis for a woman in whommenstrual periods have been absent for three months or longer and where no other organic ormedical explanation is found. The aim was to explore characteristics and life experiencesamong women showing signs of FHA and to investigate what diagnoses and treatment/advicethey received when seeking medical help. Self-reported data were collected via an onlinesurvey. Descriptive data were presented regarding global representation, education levels,characteristics, life experiences, diagnoses, treatment/advice, treatment satisfaction, recoverysuccess and congruence between undertaken lifestyle changes and treatment/advice.Respondents consisted of 1,035 women from 71 different countries. The results showedcommon characteristics among respondents: the majority reported body appearancedissatisfaction, drive for thinness, high expectations of oneself, anxiety, obsessive behavioursand perfectionism. Life experiences were childhood bullying, loneliness and having a closerelative with mental health issues. Less than half of the participants received the diagnosisFHA and roughly a third did not receive any diagnosis/were told nothing was wrong. One infive were not given any treatment/advice that would help them regain their menstrual period.Ninety-three percent of those who recovered stated that they had gained weight, engaged lessin physical activity and/or undertaken cognitive behavioural therapy. Seventy-two percentwere dissatisfied with the treatment/advice they were given. In conclusion, the results fromthis study point to FHA as an underdiagnosed/misdiagnosed, neglected and mistreatedmedical condition and public health issue affecting women globally. / SAMMANFATTNING Funktionell hypotalamisk amenorré, FHA, är den kliniska diagnosen för en kvinna som varitutan menstruation i tre månader eller längre, där ingen annan organisk eller medicinskförklaring hittats. Syftet var att utforska förekomsten av personlighetsdrag ochlivserfarenheter bland kvinnor med kliniska tecken på FHA och att undersöka vilka diagnoseroch behandling/råd de fått när de sökt vård. Självrapporterad data inhämtades viainternetbaserade frågeformulär. Deskriptiv data presenterades avseende global representation,utbildningsnivå, personlighetsdrag, livserfarenheter, erhållna diagnoser, erhållnaråd/behandling, tillfredsställelse med behandling, behandlingsframgång och samstämmighetmellan livsstilsförändringar och erhållna råd/behandling. Svarspersonerna bestod av 1 035kvinnor från 71 olika länder. Resultaten visade gemensamma personlighetsdrag blandsvarspersonerna: majoriteten rapporterade kroppsmissnöje (utseendemässigt), strävan eftersmal kropp, höga förväntningar på sig själv, ångest/oro, tvångsmässiga beteenden ochperfektionism. Livserfarenheter var mobbning under barndomen, ensamhet och att ha ensläkting med psykisk ohälsa. Mindre än hälften fick diagnosen FHA och ungefär en tredjedelfick ingen diagnos/fick höra att ingenting var fel. En av fem fick ingen behandling/råd somhade kunnat hjälpa dem att återfå sin menstruation. Sjuttiotre procent var missnöjda medbehandlingen/råden de fick av sin läkare. Nittiotre procent av de som återfick sinmenstruation uppgav att de hade gått upp i vikt, ägnat sig mindre åt fysisk aktivitet och/ellergenomgått kognitiv beteendeterapi. Sjuttiotvå procent var missnöjda med den behandling/rådde gavs. Sammanfattningsvis pekar resultaten från denna studie mot att FHA är ettunderdiagnostiserat/feldiagnostiserat, negligerat och felbehandlat medicinskt tillstånd ochfolkhälsoproblem som drabbar kvinnor över hela världen.

Bakgrund: Trots omfattande forskning avlider 9 av 10 patienter till följd av ett prehospitalt hjärtstopp i Sverige. När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp krävs snabba åtgärder och tiden till hjärt- och lungräddning påbörjas är livsavgörande. Vårdmiljön är stressfull och komplext, vilket kan få konsekvenser för vårdandet. För den drabbade innebär ett hjärtstopp att personen blir sårbar och utlämnad till sin omgivning samtidigt som det är en traumatiskt och svår händelse för närstående att få bevittna. Det krävs därför att ambulanspersonalen, förutom att ta omedelbara beslut som kan vara livsavgörande, även måste ha ett etiskt förhållningssätt och goda kunskaper i omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdprocessen vid prehospitalt hjärtstopp hos vuxna patienter.  Metod: Studiens genomförande var en litteraturöversikt med en integrerad analys. Datainsamlingen resulterade till att 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningar genomfördes utifrån sökord i Cinahl Complete och PubMed.  Resultat: Bearbetningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 underkategorier. När larmet kommer och vårdmötet inleds, Att ta rätt beslut för patienten, Ett värdigt avslut, Ett krävande ansvar för att kunna ge bra vård. Det var viktigtmed mental förberedelse för att kunna ge god vård, förutfattade intryck kunde riskerade att få konsekvenser för patienten. Att skapa ett skyddat vårdutrymme samt skapa tillit och låta närstående vara delaktig belystes, dock kunde den kaotiska och krävande situationen vara ett hinder för detta. Ett patientperspektiv var avgörande för att ta rätt beslut för patienten, gråzoner, etiska dilemman och närståendes förhoppningar kunde dock skapa ett onödigt lidande för patienten. Det var viktigt att skapa ett värdigt avslut för patienten och hantera den avlidnes kropp med respekt. Närståendes behov av omsorg sågs som en del i vårdandet, men krävde att ambulanspersonalen kunde låta sig själv påverkas. Rädsla eller osäkerhet att möta närstående deras sorg kunde få konsekvenser för deras behov av stöd. Vårdmötet innebar påfrestningar för ambulanspersonalen, för att kunna ge en god och professionell vård krävdes organisatoriskt och kollegialt stöd samt regelbunden utbildning. Vikten av erfarenhet belystes. Slutsats: Vårdprocessen vid hjärtstopp hos vuxna patienter prehospitalt kan vara varierande beroende på situation och patientens vård påverkas av flera olika faktorer. Det fanns en stark vilja att värna om patientens värdighet och integritet samt närståendes behov av stöd och omsorg. Att ta livsavgörande beslut var en tung börda vilket kräver erfarenhet och självsäkerhet i sin yrkesroll. Faktorer som gråzoner, tvivel, osäkerhet och påfrestningar på ambulanspersonalen kunde dock medföra onödigt lidande för patienten och att närståendes behov av omsorg åsidosattes under hjärt- och lungräddning. Studien betonar vikten och belyser brister i patientens och närståendes omvårdnadsbehov vid hjärtstopp prehospitalt. / Background: Despite extensive research, 9 out of 10 patients die as a result of an out-of- hospital cardiac arrest in Sweden. When a person suffers a sudden cardiac arrest, rapid action is required and the time for cardiopulmonary resuscitation to begin is vital. The care environment is stressful and complex, which can have consequences for caring. For the victim, a cardiac arrest means that the person becomes vulnerable and extradited to their surroundings at the same time as it is a traumatic and difficult event for close relatives to witness. It is therefore required that the ambulance staff, in addition to making immediate decisions that can be life-changing, also must have an ethical approach and good knowledge of nursing. Aim: The aim of the study was to describe the caring process in out-of-hospital cardiac arrest in adult patients. Method: The study was conducted as a literature review with an integrated analysis. The data collection resulted in the inclusion of 15 qualitative and quantitative scientific articles. Article searches were performed based on keywords in Cinahl Complete and PubMed. Result: The processing of the articles resulted in four categories and 11 subcategories. The main categories were; When the alarm goes off and the care meeting begins, To make the right decision for the patient, A dignified end, A demanding responsibility to be able to provide good care. Mental preparation was important in order to provide good care, predetermined impressions could risk having consequences for the patient. Creating a protected care space as well as creating trust and letting relatives be involved was highlighted, however, the chaotic and demanding situation could be an obstacle to this. A patient- perspective was crucial for making the right decision for the patient, gray areas, ethical dilemmas and relatives' hopes could, however, create unnecessary suffering for the patient. It was important to create a dignified ending for the patient and treat the deceased's body with respect. Relatives' need for care was seen as part of the care process, but required that the ambulance staff could allow themselves to be influenced. Fear or insecurity in facing relatives' grief could have consequences for their need for support. The care meeting meant stress for the ambulance staff, in order to be able to provide good and professional care, organizational and collegial support was required, as well as regular training. The importance of experience was highlighted as very important. Conclusion: The caring process in out-of-hospital cardiac arrests in adult patients vary depending on the situation and the patient's care is affected by several different factors. There was a strong will to protect the patient's dignity and integrity as well as the relatives' needs for support and care. Making life-changing decisions was a heavy burden, which requires experience and self-confidence in one's professional role. However, factors such as gray areas, doubts, insecurity and stress among the ambulance staff could lead to unnecessary suffering for the patient and that relatives' need for care was ignored during cardiopulmonary resuscitation. The study emphasizes the importance and highlights shortcomings in the patient's and relatives' care needs in the event of an out-of-hospital cardiac arrest.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning (BPS) har en bred symtombild som främst karaktäriseras av en känslomässig instabilitet hos individen. Flertalet förklaringar till uppkomsten finns men de allra flesta grundar sig i en otrygg uppväxt. Inom patientgruppen är det vanligt med suicidala handlingar samt ett aktivt självskadebeteende utan avsikt att avlida. Syfte: Denna studie siktade till en ökad insyn och förståelse för hur patientgruppen upplevde det att leva med diagnosen BPS samt hur de upplevde att de blir bemötta inom vården.Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta stycken vetenskapliga artiklar svarade mot underliggande studies syfte. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Att få diagnosen BPS, ett liv i utanförskap, att sträva efter hälsa och värdighet, att ha städig kontakt med vården, att uppleva sig stämplad, att ha relationer till specifika andra samt att önska sig specialiserad vård, delaktighet, tid, tillgång och kontinuitet. Slutsats: För att kunna ge patientgruppen adekvat vård samt bygga goda vårdrelationer är det av yttersta vikt att vårdpersonalen har kunskap kring patientgruppens livsvärld. Genom en ökad kunskap och förståelse är förhoppningen att minska missförstånd, bristande kommunikation samt känslan av maktlöshet i relationen mellan vårdpersonalen samt patientgruppen, vilket i sin tur kan reducera patientgruppens upplevelse av att vara stämplad. / Background: Borderline personality disorder (BPD) has a broad symptomatology mainly characterized by emotional instability. There is several explanations for the rise but the vast majority are based in an insecure upbringing. Within the patient group it is common with suicidal acts and active self-injury without the intent to die.Objective: This study aimed to greater transparency and understanding of how the patient group experienced it to live with a diagnosis of BPD and how they felt that they were treated within the care system.Method: The literature review was conducted with a qualitative approach. Eight scientific papers responded to the underlying studies purpose.Results: The analysis resulted in the following categories: Getting diagnosed with BPD, a life of alienation, to strive for health and dignity, to have steady contact with health care, to experience themselves as stamped, to have relationships with specific others and also to wish for specialized care, participation, time, availability and continuity.Conclusion: In order to give the patient group adequate care and build good relationships it is of the utmost importance that health professionals have knowledge of the patient groups life world. Through increased knowledge and understanding, the hope is to reduce misunderstandings, lack of communication and the sense of powerlessness in the relationship between the nursing staff and the patient group, which in turn may reduce the patient group experience of being stamped.