Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”, “Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.  Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg. Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction. Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to support health and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitation in order to achieve and in particular sustain the aftercare. By research into individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care.

Bakgrund Sepsis är ett livshotande tillstånd med dysfunktionell påverkan på minst ett organsystem orsakat av en systemisk onormal reaktion på en infektion och har länge förknippats med hög dödlighet. De senaste åren har riktlinjer för tidig upptäckt och insättning av behandling förbättrats. Behovet av uppföljning efter sepsis har också tagit större plats i forskning såväl som i olika riktlinjer. Kunskapen om komplikationerna och deras karaktär uppges dock vara bristfällig bland sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Denna litteraturöversikt har använt Dorothea Orems egenvårdsteorier som teoretisk utgångspunkt.  Syfte Syftet var att belysa komplikationer hos vuxna personer som haft sepsis. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalet av artiklar inhämtades från litteratursökningar i två databaser. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Artiklarna sammanställdes och analyserades genom en integrerad dataanalys.  Resultat Resultatet sammanställdes till fyra huvudkategorier vilka benämndes psykiska, kognitiva och fysiska komplikationer samt generell hälsa. Personerna upplever bristfällig adekvat information från vården om eventuella komplikationer. Resultatet visar att personer som haft sepsis i stor utsträckning lider av komplikationer i samtliga aspekter och upplever en försämrad livskvalitet i efterförloppet. I resultatet framkom även att personer som haft sepsis ofta har ett stort behov av stöttning för att klara sitt vardagliga liv, från såväl närstående som från vården. Slutsats Studien visade att personer som haft sepsis har erfarenheter av ett antal olika typer av komplikationer. Kunskap kring komplikationer efter sepsis verkar vara bristande hos sjuksköterskor såväl som hos annan hälso- och sjukvårdspersonal. Det finns ett stort behov av information om dessa komplikationer, uppföljning samt eftervård inom denna patientgrupp. Detta trots att en betydande andel av riktlinjerna kring sepsisvård belyser behovet av uppföljning och eftervård. / Background Sepsis is a life-threatening condition with dysfunctional impact on at least one organ system caused by a systemic abnormal reaction to an infection and is associated with high mortality. In the last years there has been an improvement in terms of guidelines for early detection and treatment. There has been a growing interest in follow-up after sepsis both in research as well as in new guidelines. However, the knowledge of complications after sepsis among nurses and other healthcare professionals is still reported to be insufficient. Dorothea Orems self-care theories was used as theoretical framework for this review. Aim The aim was to review complications following sepsis in adults.  Method We conducted a non-systematic literature review based on 14 published articles using both qualitative and quantitative approaches, which were retrieved from literature searches from two databases. The articles were reviewed using Sophiahemmet University’s assessment basis and were compiled and analyzed through an integrated data analysis.  Results The results were compiled into four main categories: psychological, cognitive and physical complications and general health. The findings indicate that individuals often suffer from complications across all these domains and experience a reduced quality of life following sepsis. Furthermore, the results show that these individuals experience large need of support in their daily life following sepsis, both from their families and healthcare providers. Conclusions The study showed that individuals who have had sepsis have a high frequency of different types of complications. There seems to exist a gap of knowledge about complications after sepsis among nurses and healthcare personnel. The need to strengthen the education about these complications and follow-up among this group of patients seems obvious, despite the fact that a significant proportion of the guidelines for sepsis care highlight the need for follow-up and aftercare.

Bakgrund: Hypertoni var en av de främsta folkhälsosjukdomarna i Sverige 2015 och 1,8 miljoner människor beräknades vara drabbade. Den främsta behandlingen ur såväl medicinskt som omvårdnadsperspektiv vid diagnostiserad hypertoni är livsstilsförändringar. Dock har följsamheten visats låg och endast 20-30% av personerna med hypertoni uppnår behandlingsmålet med ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka personers upplevelser av vad som främjar till följsamhet av livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En induktiv ansats av kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturöversikten. Sju artiklar inkluderades och analyserades i resultatet. Resultat: De upplevelser som främjade följsamhet till livsstilsförändringar var upplevelser av trygghet relaterat till kunskap, miljö och ekonomi, autonomi relaterat till vanor, rutiner och livsstil, delaktighet relaterat till omvårdnaden samt samhörighet relaterat till kultur, religion och familj. Slutsats: Sjuksköterskan skulle i mötet med personer med hypertoni kunna framhäva och uppmärksamma upplevelser av trygghet, autonomi, delaktighet och samhörighet för att på så vis stötta personen mot följsamhet till livsstilsförändringar. / Background: Hypertension was one of the main public health diseases in Sweden 2015 with approximately 1.8 million people expected to be affected. The primary treatment when diagnosed hypertension, from both a medical and nursing perspective, is lifestyle changes. However, compliance has been shown to be low, only 20-30% of people with hypertension achieve the treatment goal of a blood pressure less than 140/90 mmHg. Purpose: The purpose of the literature review was to examine people's experiences of what promotes the adherence to lifestyle changes in hypertension. Method: An inductive approach of qualitative articles formed the basis for the literature overview. Seven articles were included and analyzed in the results. Result: The experiences that promoted adherence to lifestyle changes were experiences of confidence related to knowledge, environment and economy, autonomy related to habits, routines and lifestyle, participation related to the care and affection related to culture, religion and family. Conclusion: The nurse could, in meeting with people with hypertension, highlight and draw attention to perceptions of safety and confidence, autonomy, participation and belonging, and thus support the person against adherence to lifestyle changes.

Bakgrund: Ett bra bemötande karaktäriseras av ett respektfullt, kompetent och empatiskt samspel som är individanpassat. Patienter med substansbrukssyndrom är en grupp som uppfattas som vårdkrävande och är föremål för stigmatisering, därmed kan bemötandet ses som en utmaning. Patientcentrerad vård innebär att sträva efter individens välmående. Med hjälp av ett motiverande förhållningssätt kan sjuksköterskan öka patienternas empowerment. Syfte: Att undersöka hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötandet från vårdpersonal, med fokus på sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick. Resultat: Tre kategorier angående bemötande identifierades: att se hela individen, vårdande möte och stigma. Under varje kategori urskildes både positiva och negativa upplevelser av bemötande. Diskussion: Ett patientcentrerat förhållningssätt kan förstås som ett empatiskt, omtänksamt, engagerat och hjälpsamt bemötande. Många patienter hade upplevelser av diskriminering och stigmatisering inom vården, detta kunde delvis förklaras som en maktobalans i relationen mellan vårdgivare och patient.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande kan både öka och minska vårdlidande. Ett gott bemötande är betydelsefullt för att främja hälsa och optimera resultatet av vården. Omvårdnaden av personer med substansbrukssyndrom kan förbättras. / Introduction: The responsibility of the nurse is to have competence and to treat every patient with respect and empathy. Patients with substance use disorders are a group that can be viewed as a group with a large demand of care. They are exposed to stigmatization and therefor they need specialized care. The meaning of patient centered care is to strive to optimize every individual’s well-being. Nurses may increase patient’s empowerment through a motivating approach. Aim: To explore patients’ perceptions of the nurse-patient relation of patients with substance use disorder. Method: A literature review, including both qualitative and quantitative studies. Result: Three categories were identified: To see the whole person, caring encounter and stigma. Both positive and negative aspects of every category were discovered. Discussion: A patient centered approach can be understood as an emphatic, caring, committed and helpful encounter. Many patients had experiences of discrimination and stigma during care. This could partly be understood as an unbalanced power-control relationship between caregiver and patient. Conclusion: The nurses actions can increase as well as decrease patients suffering. A caring encounter is important to promote health and to optimize the results of care. There is room for development of nursing skills in care of patients with substance use disorders.

Bakgrund I Sverige lider uppskattningsvis 20 % av befolkningen av långvarig smärta som kan skattas måttlig till svår. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan definieras som sensoriskt och känslomässigt obehag. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att långvarig smärta påverkar deras liv samt att beskriva de ingående studiernas datainsamlingsmetod. Metod Tolv kvalitativa artiklar som berörde patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta inkluderades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl och sammanställdes i en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat Patienterna upplevde att långvarig smärta påverkade alla aspekter av deras liv. De beskrev smärtans oförutsägbarhet och hur kroppen kändes förändrad, icke tillförlitlig och icke funktionell. Många beskrev hur de påverkades både psykiskt och socialt samt att de drabbats av nedstämdhet, depressioner och minskad livskvalitet. Patienterna beskrev att det kunde vara svårt att acceptera smärtan som en del av livet, då acceptans först sågs som ett nederlag. Med tiden lärde sig många av patienterna att både hantera och acceptera smärtan, de omvärderade sin vardag och lärde sig att se livet ur andra perspektiv. Slutsats Att leva med långvarig smärta innebar att vardagen begränsades och hela livet påverkades, detta födde rädsla och oro som kunde leda till nedstämdhet och depression. Många patienter hade svårt att acceptera smärtan som en del av livet och behövde stöd i att lära sig hantera den. Därför behövs det mer forskning kring hur sjukvården ska kunna assistera patienterna i detta. / Background Twenty percent of the Swedish population is suffering from chronic pain that can be rated as medium to severe. Pain is a subjective experience that can be defined as a sensory or emotional discomfort.     Aim The aim of this literature review was to describe how patients experience that chronic pain are effecting their lives and to describe the data collection of the included studies.  Method Twelve articles with a qualitative design concerning patient experiences of living with chronic pain was included through searches of databases PubMed and Cinahl and compiled in a descriptive literature review. Main Results The patients experienced that chronic pain affected all aspects of their lives. They described the unpredictability of the pain and how the body felt changed, non-reliable and non-functional. Many patients described how they were affected both psychologically and socially. They were also suffering from low mood, depression and loss of quality of live. The patients described difficulties with accepting the pain as a part of life, acceptance was seen as a defeat at first. With time, many patients learned how to manage and accept the pain. They revalued their everyday life and learned to look at life in different perspectives.    Conclusion Living with chronic pain meant a restricted everyday life and there was a general impact on life. This lead to fear and anxiety that could lead to low mood and depression. A lot of patients found it difficult to accept the pain as a part of life and were in need of support with pain management. There is a need of more research concerning how the healthcare can aid patients in this matter.

Bakgrund: Konst har genom alla tider använts av människor för att på olika sätt skänka glädje och förströelse. Den definieras både som ett mottagande, genom att se och lyssna, och som ett utövande genom ett eget skapande. Det har visat sig att konst kan användas i vården för att exempelvis minska oro och ångest eller som ett hjälpmedel för att skapa kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor. För att främja ett gott vårdande som utgår från patienten, behöver patientens perspektiv tas i beaktning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av konst i vården. Metod: En litteraturöversikt har genomförts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån likheter och skillnader. Meningsbärande enheter identifierades och bildade underlag för teman och underteman som presenterades i resultatet. Resultat: Patienters upplevelser av konst presenterades i två huvudteman. Upplevelser relaterade till sinnesstämning följs av underteman Glädje och lugn, Hopp och att blicka framåt samt Byta fokus från lidande. Upplevelser relaterade till meningsskapande följs av underteman Förmåga att uttrycka sig, Känsla av att vara en person samt Samhörighet med andra. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons teori om vårdandet, som ett sätt att ansa, leka och lära för att lindra lidande. Diskussionen berörde således aspekter som visade på att konst kunde vara vårdande och borde därför vara en del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. / Background: Art has always been a way for human beings to experience joy and distraction. It can be defined as something one receives, through looking and listening, as well as something one practices, through creating. It has been shown that art can be used in health care to reduce anxiety and worry, or as a tool to create communication between patients and nurses. To foster caring that is beneficial and originated from the patient, it is necessary to take the patient’s perspective in consideration.     Aim: The aim was to describe patient’s experience of art in health care. Method: A literature overview has been carried out, where eleven scientific articles have been analyzed based on similarities and differences. Meaningful units were identified and created a foundation for themes and subthemes presented in the result. Results: Patients’ experiences of art were presented by two main themes. Experiences related to mood was followed by sub themes Joy and peace, Hope and look ahead, and Change of focus from suffering. Experiences related to create meaning was followed by sub themes Ability to express oneself, Feeling of being a person, and Affinity with others. Discussion: The result was discussed according to Katie Eriksson’s caring theory, through purging, playing and learning as a way to alleviate suffering. The discussion included therefore aspects of art as a way to care and ought to be a part of nurses’ caring function.

Bakgrund: Varje år dör omkring 90 000 personer i Sverige och de flesta har behov av palliativ vård. Den enskilde individen skall i största möjliga mån få avgöra om denne vill dö hemma eller inom den slutna vården. Historiskt sett har den palliativa vården behandlat personer med cancersjukdom men har med tiden utvecklats till att behandla flera typer av sjukdomstillstånd. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur vuxna patienter upplever den palliativa vården i hemmet, samt att studera de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Föreliggande studie har en deskriptiv design. Studiens resultat baseras på elva vetenskapliga artiklar, tio med kvalitativ ansats och en med mixad ansats. Samtliga artiklar granskades av båda författarna och färgmarkerades beroende på innehåll. Artiklarna identifierades genom databaserna Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Den palliativa vården i hemmet upplevdes till stor del som positiv av patienterna. Det värderades högt att ha sina närstående nära och att få vistas i sin trygga hemmiljö den sista tiden i livet. Det framkom även att de palliativa patienterna var oroliga över att vara en börda för sina närstående. Genom att ha sjukvårdare i hemmet samt stöd från närstående gavs möjlighet att utföra vardagliga aktiviteter på egen hand, som visade sig generera livskvalitet. Värdighet hos de palliativa patienterna beskrevs genom begreppen integritet, välbefinnande och självbestämmande. God kommunikation och kontinuitet upplevdes som viktiga faktorer för de patienterna. Slutsats: Palliativa patienter som vårdats hemma såg i hög grad positivt på den vård de erhållit. De upplevde att samarbete mellan sjukvården och deras närstående är en förutsättning för trygg vård i hemmet. Hälso- och sjukvård bör prioritera dessa patienters önskan om att få vårdas och dö hemma eftersom detta genererar livskvalitet. Föreliggande studies resultat ger en tydlig indikation på utvecklingsområden inom palliativ vård. / Background: Every year, about 90 000 people in Sweden die and most of them are in need of palliative care. The individual should as far as possible be able to decide if he or she wants to die at home or in hospice care. Historically, palliative care was meant to treat people with cancer but has gradually evolved to treat several types of disorders. Purpose: The purpose of this study was to describe how adults perceive palliative care in their home, as well as to study the selected articles data collection method. Method: The present study has a descriptive design. The study results are based on eleven scientific articles, ten with qualitative approach, and one with a mixed approach. All articles were reviewed by both authors and color marked depending on the content. The articles were identified through databases CINAHL and Pubmed. Main Results: The palliative care at home was perceived largely as positive among patients. It was highly valued having their relatives close and to reside in their familiar home environment at the end of life. It also emerged that the palliative patients were concerned about being a burden to their families. By having paramedics in their home as well as support from relatives they were given the opportunity to be able to handle everyday activities on their own, which turned out to generate quality of life. Dignity of the palliative patients was described by the concepts of integrity, well-being and self-determination. Good communication and continuity was seen as important factors for the patients. Conclusion: Palliative patients who received care at home looked largely positive about the care they received. They felt that the cooperation between health care and their families was essential for safe care in their home. These patients' desire to be cared for and die at home should be a priority as it will lead to increased quality of life. Results of this study gives a clear indication of development areas in palliative care.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Bakgrund: Ungefär 2 % av Sveriges befolkning lider av hjärtsvikt, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Globalt är 26 miljoner människor drabbade av hjärtsvikt. Hjärtsvikt har en större inverkan på livskvaliteten än många andra kroniska sjukdomar. Patienterna påverkas både psykiskt, fysiskt och socialt. Prognosen för hjärtsviktspatienter är dålig, av nydiagnostiserade hjärtsviktspatienter avlider 23 % inom ett år. Hälso- och sjukvårdskostnaden för hjärtsviktspatienter uppgick till 7,7 miljarder kronor 2017, vilket motsvarade 2,7 % av Sveriges totala sjukvårdskostnader. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: Examensarbetet har utformats som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar, 14 kvalitativa och en mixed method artikel. Resultat: Patienternas erfarenheter av att leva med hjärtsvikt kunde delas in i sex huvudkategorier: Copingstrategier, fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan, möte med hälso- och sjukvården samt patienters kunskap. Trots att hjärtsvikt är ett somatiskt sjukdomstillstånd, upplevde flera patienter att hjärtsvikten hade en omfattande inverkan på den psykiska hälsan. Slutsats: Hjärtsvikt påverkar patienten på alla plan, och det är individuellt hur den drabbade upplever sin situation. Genom att hälso- och sjukvårdspersonalen tillämpar ett personcentrerat förhållningssätt, där vården utgår från den unika patientens berättelse och utformas i samråd med patienten, stärks egenvårdsförmågan och därmed även livskvaliteten. / Background: About 2 % of the Swedish population suffer from heart failure, which corresponds to about 200 000 people. Globally, 26 million people suffer from heart failure. Heart failure has a greater impact on the quality of life than many other chronic diseases. Patients are affected both mentally, physically and socially. The prognosis for heart failure patients is poor, 23 % by newly diagnosed heart failure patients will die within one year. Healthcare costs for heart failure patients amounted to SEK 7.7 billion in 2017, which corresponded to 2.7 % of Sweden's total healthcare costs. Aim: The aim of this literature review was to describe patients’ experiences of living with heart failure. Method: A literature review. Research articles has been collected from the Cinahl and PubMed databases. The results are based on 15 research articles, 14 qualitative and one mixed method article. Results: The patients’ experiences of living with heart failure could be divided into six main categories: Coping strategies, physical impact, psychiatric impact, social impact, meeting with health care and patient knowledge. Although heart failure is a somatic disease state, several patients experienced that the heart failure had an extensive impact on mental health. Conclusion: Heart failure has an impact on the patient in several ways, and it is individual how the affected person experiences his or her situation. By the healthcare staff applying a person-centered approach, where the care is based on the unique patient's story and is designed in collaboration with the patient, the self-care ability and thus also the quality of life is strengthened.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk folksjukdom. Sjukdomen kan leda till flera komplikationer både långsiktig och kortsiktigt. För att undvika komplikationer utförs därför egenvård. Vid egenvård tar sjuksköterskan tillvara på patientens resurser och låter patienten vara så självständig som möjligt. För att minska kostnaderna för vården men även ge patienterna större frihet att leva sina liv.   Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitus typ 2  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 12 artiklar, som analyserats med Fribergs femstegsmodell.    Resultat: Två teman presenterades i resultatet ” Social påverkan av egenvården” och ”kunskapens betydelse för egenvården”.    Slutsats: Patienters erfarenheter av egenvård visar att sociala grupper kan stötta men även skapa frustration. Kulturella och socioekonomiska tillhörigheter har en stor inverkan på egenvården. Kunskapen påverkar inställning till egenvård. Det är därför tydligt att det finns ett behov av individanpassad information. Egenvård är komplext men väldigt nödvändigt. Det finns många erfarenheter som påverkar egenvården. Dessa är baserade på patienternas och andras förståelse för egenvård och dess utmaningar.   Sökord: Diabetes mellitus typ 2, Self care, kvalitativ, patientperspektiv. / Background: Type 2 diabetes is a wide-spread chronic disease. Untreated diabetes leads to complications both long-term and short-term. Therefore, in order to avoid complications, self-care is performed, which means that the nurse takes advantage of the patients’ resources to let the patient be as independent as possible and therefore something that is desirable to maintain. This to reduce the cost of hospital care and give patients more freedom to live their lives.    Purpose: To describe patients' experiences of self-care with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative review of literature with inductive approach based on 12 articles, analyzed by means of using Friberg's five step model.   Result: Two repeated themes presented in the result "Social impact on selfcare" and "knowledge impact on self-care".   Conclusion: Patients experiences of selfcare are that social groups can both be supporting but also frustrating. Culture and socioeconomic status have a big impact on selfcare. Knowledge affects compliance to selfcare. There is a need for personalization of information. Self-care is a complex but highly necessary resource, there are many experience’s that affect self-care. These factors are based on others' and their own understanding of self-care and its challenges.   Keywords: Diabetes mellitus type 2, Self-care, qualitative, patients’ experience