Bakgrund Hypertoni är en folksjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar. Behandlingen är i första hand livsstilsförändringar i form av egenvård, något som patienter kan uppleva utmanande. Sjuksköterskor som besitter kunskap om hypertoni och de livsstilsförändringar som behöver göras, kan stödja patienter till egenvård och även påverka deras upplevelse av den. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod Denna litteraturöversikt grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, med sökord relevanta för syftet. Valda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och innehållet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Patienter har behov av stöd i form av kunskap, motivation och en bra relationen med hälso- och sjukvården. Vidare visade resultatet att självförmåga, sociala relationer och levnadsvanor var faktorer som var både främjande och hindrande för egenvården, beroende på hur patienten anammade dessa. Patienterna upplevde en kunskapsbrist om hypertoni vilket kunde påverka deras motivation. Fortsatt var relationen med hälso- och sjukvårdspersonal av betydelse. En stark självförmåga var främjande, medan en svag självförmåga upplevdes hindrande för egenvården. För den äldre patientgruppen upplevdes sociala relationer som viktiga och stärkande, samtidigt som den yngre generationen upplevde diagnosen hypertoni som en privat angelägenhet. Levnadsvanor kunde påverkas av om patienterna upplevde symtom, led av andra sjukdomar eller upplevde tidsbrist. Slutsats En god relation mellan patient och hälso-och sjukvården var av betydelse för egenvården. Även en god självförmåga och om patienten upplevde att den hade tillräckligt med kunskap samt motivation var av betydelse för egenvården. Upplevelsen kunde även skilja sig åt beroende på ålder, men även om patienten hade symtom eller inte. Vilket är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta i beaktande för att motivera till egenvård, men även för att ge anpassad information om hypertoni. / Background  Hypertension is a common disease that can lead to serious sequelae. The treatment is primarily lifestyle changes in the form of self-care, something that patients can find challenging. Nurses who possess knowledge about hypertension and the lifestyle changes that need to be made can support patients in self-care and influence their experience of it. Aim  The aim was to highlight patients' experiences of self-care in hypertension. Method  This literature review is based on 17 original scientific articles of both qualitative and quantitative methods. The literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL, with keywords relevant to the purpose. The quality of selected articles has been examined based on Sophiahemmet University's assessment data and the content analysed with the help of an integrated data analysis. Results Patients need support in form of knowledge, motivation, and a good relationship with healthcare. Furthermore, the results showed that self-efficacy, social relationships and living habits were factors that were both promoting and hindering self-care, depending on the patient’s adoption level. Patients experienced a lack of knowledge about hypertension which could affect their motivation. The relationship with health care personnel continued to be important. A greater self-efficacy was strengthening for self-care, while a poor selfefficacy was perceived as an obstacle to self-care. For the older patient group, social relationships were perceived as important and strengthening, while the younger generation experienced the diagnosis of hypertension as a private matter. Living habits could be affected by whether the patients’ experienced symptoms, suffered from other diseases or experienced a lack of time. Conclusions  A good relationship between patient and healthcare was important for self-care. Strong self-efficacy and whether the patient felt that she had sufficient knowledge and motivation was also important for self-care. The experience may also differ depending on age, but also if the patient had symptoms or not. This is important for health care professionals to keep in mind to motivate for self-care, but also to provide tailored information about hypertension.

Bakgrund: Ätstörningar är ett allvarligt folkhälsoproblem som ger psykiatriska och kroppsliga konsekvenser samt en försämrad livskvalitet. Det utlösande i förloppet att utveckla en ätstörning anses vara en sammankoppling av biologiska, sociala eller psykologiska faktorer. Samsjukligheten mellan ätstörningar och depression, samt relaterade syndrom som ångest, tvångssyndrom och självskadebeteenden är vanligt förekommande. Sjuksköterskan kan möta dessa patientgrupper i olika former av vårdkontexter, då ätstörningsproblemen ses öka i dagens samhälle. För att kunna ge den bästa vården till personer med anorexia nervosa så krävs kunskap hos sjuksköterskan kring sjukdomen och omvårdnaden.  Syfte Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka erfarenheter av omvårdnad hos personer med anorexia nervosa ur ett patientperspektiv. Metod En icke systematisk litteraturöversikt har använts som metod. En sammanställning av befintlig relevant forskning har gjorts för att undersöka personer med anorexia nervosa erfarenheter av omvårdnad. Datainsamlingen skedde genom databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo, där 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär valdes ut för en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra huvudkategorier med underkategorier identifierades, Upplevelsen av vårdmötet med vårdrelationen, holistiskt synsätt och vårdpersonalens förståelse och kunskap. Att vägleda och ha struktur i omvårdnaden och betydelsen av hälsosamma vanor med främja goda matvanor och vikten av socialt stöd samt upplevelsen av vårdmiljöns betydelse.  Slutsats Vårdrelationen mellan personerna med anorexia nervosa och sjuksköterskan ansågs vara av stor vikt för en positiv återhämtning. Det framkom att personerna önskade att sjuksköterskorna utförde sin yrkesroll omsorgsfullt, med ett vänligt beteende, visade respekt, värdighet och medkänsla. Sjuksköterskan ansvarar för regler och struktur i behandlingen, som visade sig både ha för- och nackdelar. Bristande kunskap hos vårdpersonal visade sig vara ett av flera identifierade problematiska områden. För att komma åt de identifierade problemområdena så krävs vidare forskning. / Background Eating disorders are a serious public health issue that give psychiatric and bodily consequences and a worsened quality of life. Developing an eating disorder is considered to be an interconnection of biological, social and psychological factors. The comorbidity of eating disorders and depression, along with related syndromes as anxiety, obsessivecompulsive disorder and self-harming behaviors, are common. Nurses can meet these patient groups in different care contexts today. In order to provide the best care to people with anorexia nervosa, nurses need knowledge of the disease and nursing care. Aim The aim of this literature review was to investigate experiences of nursing care in individuals suffering from anorexia nervosa from a patient perspective. Method Non-systematic literature review method was used. A compilation of existing relevant research has been done to explore the experiences people with anorexia nervosas have of nursing care. The data collection took place through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO, where 15 articles of qualitative and quantitative nature were selected for an integrated data analysis. Results Four main categories with subcategories were identified. The experience of the care encounter, care relations, holistic approach and care staff understanding and knowledge. To guide and have structure and the importance of healthy habits, promoting good eating habits and the weight of social support and experience of care environment Conclusions The relationship between persons with anorexia nervosa and nurses was seen to be of great assistance towards a recovery. It was shown that the people wanted nurses to perform their professional role carefully, with a friendly demeanor, respect, dignity and compassion. Nurses were responsible for rules and structure in the treatment, and were shown to have both advantages and disadvantages. Lack of knowledge among healthcare professionals proved to be one problem area, and in order to identify them further research is required.

Bakgrund: Årligen insjuknar upp till 2 000 personer i Sverige i någon form av psykos. Symtom som hallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetstolkning är vanligt förekommande. Psykossjukdomar är svåra att upptäcka i tid och att helt bota vilket innebär en utmaning för sjuksköterskan och vården i allmänhet. För många medför tillståndet svårigheter i arbetslivet och i relationer. De fördomar om psykoser som florerar i samhället leder ofta till känslan av ett utanförskap. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier genomfördes, med en induktiv ansats. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att ha en psykos. Resultat: I resultatet framkom två teman: Känslor och Verklighetsförankring. Vid en psykos upplevs ofta det egna känsloregistret som förändrat. Känslor som maktlöshet och övergivenhet var framträdande. En förändrad verklighetstolkning förde med sig en känsla av identitetsförlust och att inte kunna kommunicera med omvärlden. Relationer baserade på tillit och visad medmänsklighet från såväl vårdpersonal som närstående var av betydelse för välmåendet. Konklusion: Psykos innebär ett stort och komplext lidande för den drabbade. Det krävs att sjuksköterskan och annan vårdpersonal, oavsett vårdområde, har kunskap och erfarenhet kring psykossjukdomar för att kunna tillhandahålla en god och personcentrerad omvårdnad. / Background: Every year, up to 2 000 people in Sweden fall ill due to some form of psychosis. Hallucinations, delusions and altered interpretation of reality are common symptoms. Psychotic illnesses are difficult to detect in time and completely cure, which generally creates a challenge for nurses and caregivers. For many, the illness can lead to difficulties in working life as well as relationships. Psychosis and the prejudices that follow within society are shown to often lead to feelings of exclusion. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach of four autobiographies was conducted. Aim: The aim of this study is to illustrate the experience of being psychotic. Findings: The result revealed two themes: Emotions and Reality Anchoring. In a psychosis, one's own emotional register is often experienced as changed. Emotions such as powerlessness and abandonment were prominent. A changed interpretation of reality brought about feeling of a loss of identity as well as not being able to communicate with the outside world. Relationships based on trust and compassion from both caregivers and relatives were important for the well-being of the patient. Conclusion: To experience a psychosis means a great and complex suffering for the one who is affected. Nurses and other caregivers, regardless of care area, are required to have knowledge and experience of psychosis in order to be able to provide good and person-centered care.

Bakgrund Anorexia nervosa är en typ av ätstörning som kännetecknas av viktnedgång, fobi för viktuppgång, ett lågt BMI samt en omfattande ångestproblematik. Sjukdomen är ett växande samhällsproblem både i Sverige och i världen. Samtidigt saknas det forskning om sjukdomsförloppet och evidens om en effektiv behandling. Patienter kan uppleva en enorm psykisk och fysisk påfrestning och kan behöva vård dygnet runt på en slutenvårdsavdelning. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden vid anorexia nervosa och det är därför väsentligt att sjuksköterskan har kunskap om patientgruppen och bemötandet av dessa patienter. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 21 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna har tagits fram från databaserna CINAHL, PsycInfo samt PubMed med hjälp av relevanta sökordskombinationer för föreliggande syfte. Kvaliteten på artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Insamlad data analyserades och resulterade i huvudfynd som kategoriserades i tre huvudteman: patienters upplevelse av att behandlas för anorexia nervosa, patienters upplevelse av vårdmiljön och patienters upplevelse av vårdrelationen. Resultat Litteraturstudiens resultat beskriver patienters upplevelse att vårdas för anorexia nervosa på en slutenvårdsavdelning. Från de tre huvudteman skapades sex subteman där patienters upplevelse av behandling, behandlingsinriktning, tankar om tillfrisknande, medpatienter, vårdmiljön och relationen till vårdpersonalen beskrivs. Slutsats Litteraturöversikten visade på att patienters upplevelser av slutenvårdsbehandling skiljer sig mot varandra. En patients upplevelser kunde även förändras under behandlingstiden. Resultatet belyste således att dessa patienter inte kan behandlas homogent utan att det krävs ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt av sjuksköterskan och vårdpersonal vid behandling av dessa patienter. I litteraturöversikten framkom även att ytterligare forskning behövs för att utöka och förbättra vården för patienter med anorexia nervosa. Genom ökad kunskap och förståelse kan patienters upplevelse av behandling på slutenvården förbättras. Nyckelord: Anorexia nervosa, Patientperspektiv, Patientupplevelse, Slutenvård / Background Anorexia nervosa is a type of eating disorder that is characterized by weight loss, phobia of weight gain, a low BMI and an extensive anxiety problem. The illness is a growing societal issue in Sweden and in the world. There is currently a lack of research on the pathophysiology of the disease and evidence of effective treatment. Patients may experience enormous mental and physical strain and may need constant care in an inpatient ward. The registered nurse has an important role in the treatment of anorexia nervosa and it is therefore essential that the registered nurse has knowledge of the patient group and the treatment of these patients.   Aim The aim was to describe patients' experiences of being treated for anorexia nervosa in an inpatient setting. Method This non-systematic literature review is based on 21 scientific articles with qualitative design. The scientific articles have been produced from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed using relevant keyword combinations for the chosen purpose. The quality of the articles was assessed with the help of Sophiahemmet's quality assessment data. The data was analyzed and subsequently grouped into three main categories: patients' experience of being treated for anorexia nervosa, patients' experience of the care environment and patients' experience of the care relationship. Results The results of the literature study describes the experiences of patients with anorexia nervosa whilst being cared for in an inpatient ward. From the three main themes; six subthemes were constructed where patients' experiences of treatment, treatment focus, thoughts about recovery, the care environment, fellow patients and the relationship to the care staff are described. Conclusions The literature review showed that patients' experiences of inpatient treatment differ from each other. A patient's experiences could change during the treatment period. The result thus highlighted that these patients can not be treated homogeneously and a holistic and person-centered approach is required by the registered nurse and care staff. The literature review also revealed that further research is needed to expand and improve care for patients with anorexia nervosa. Through increased knowledge and understanding, patients' overall experience of treatment in inpatient care can be improved.

Bakgrund: Hjärtsvikt klassificeras som en av Sveriges folksjukdomar där 10% av populationen vid en ålder av 80 år drabbas. Att leva med hjärtsvikt innefattar en kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvården, samt ett omfattande personligt ansvar att utföra egenvård. För en del patienter innebär egenvård ett överväldigande ansvar, där såväl yttre som inre omständigheter kan påverka en patients egenvårdsförmåga, och i sin tur även livskvalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som påverkar egenvård vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Metod: Designen är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL; 7 kvalitativa, 7 kvantitativa samt 1 mixed method-studie.  Resultat: Faktorer som påverkar egenvården för patienter med hjärtsvikt kunde delas in i fem huvudkategorier: Kultur, Kunskap och utbildning, Acceptans och förståelse, Emotionella upplevelser samt Motivation. Resultatet visade att såväl fysiska som psykiska och sociala faktorer ansågs påverka egenvården vid hjärtsvikt ur ett patientperspektiv.  Slutsats: Att leva med hjärtsvikt utgör olika individuella förutsättningar till egenvårdshandling, där olika faktorer påverkar patientens egenvårdsförmåga. Forskning visar att vardagliga situationer och vanor har stor betydelse för egenvårdsförmågan, där familjen och inte minst hälso- och sjukvården utgör en hörnsten till att kunskap, delaktighet och trygghet integreras. Genom en kontinuerlig vårdkontakt och att känna motivation till att leva efter de förutsättningar patienten har kan egenvårdsförmågan stärkas och därmed även livskvaliteten. / Background: Heart failure is classified as one of Sweden's public diseases and 10% of the population at the age of 80 are affected. Living with heart failure includes continuous contact with health care, as well as extensive personal responsibility to perform self-care. For some patients, self-care means an overwhelming responsibility, where both external and internal circumstances can affect a patient's self-care ability, and in turn also quality of life.  Aim: The aim is to describe factors that affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Method: The design is a literature review. The results are based on 15 scientific articles conducted from the CINAHL database: 7 qualitative, 7 quantitative and 1 mixed method study.  Results: Factors that affect self-care for patients with heart failure could be divided into five main categories: Culture, Knowledge and education, Acceptance and understanding, Emotional experiences and Motivation. The results showed that both physical, mental and social factors were considered to affect self-care in heart failure from a patient perspective.  Conclusion: Living with heart failure constitutes different individual prerequisites for self-care, where different factors affect the patient's self-care ability. Research shows that everyday situations and habits are of great importance for the self-care ability, where the family and not least health care constitute a cornerstone for the integration of knowledge, participation and security. Through continuous health care contact and feeling motivated to live according to the conditions the patient has, self-care ability can be strengthened and thus also the quality of life.

Sammanfattning. Syftet med uppsatsen, att utforska patienters upplevelser av en IPT för depression i en primärvårdskontex. Med frågeställningen patienters upplevelser och erfarenheter av att ha genomgått IPT för depression.

Bakgrund: Astma är ett globalt folkhälsoproblem som skapar begränsningar i livet. Astma bronkiale är en kronisk inflammation i luftvägarna som uppkommer periodvis. Vanliga symtom är tät pipande andning samt hosta och ökad slembildning. Upplevelser som oro, rädsla och ångest är vanligt vid astmaattacker. Därav är ett lugnt bemötande samt behandling av stor vikt. Syfte: Att belysa patienters upplevelse av att leva med astma bronkiale. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt användes för att sammanställa patienternas upplevelse av att leva med astma. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman – En förändrad vardag, Emotionell påverkan, Kontroll med strategier och Interaktion med sjukvården. Samtliga teman tar upp patienternas upplevelser och erfarenhet av livet med astma. Diskussion: Upplevelsen av att leva med astma bronkiale påverkar och begränsar vardagen med en tydlig inverkan på livskvalitén. Med utbildning och kunskap från sjuksköterskan kan patienten lära sig och hantera sjukdomen vilket kan bidra till att leva ett fullständigt liv. / Background: Asthma is a global public health problem that limits life. Bronchial asthma is a chronic inflammation of the airways that occurs periodically. Common symptoms are frequent wheezing, coughing and increased mucus formation. Experiences such as worry, fear and anxiety are common in asthma attacks. A calm meeting and treatment are of great importance. Aim: To illustrate patients' experience of living with bronchial asthma. Method: A qualitative literature review was used to compile the patients' experience of living with asthma. Results: The results present four themes - A changed everyday life, Emotional impact, Control with the strategies and Interaction with healthcare. All themes responded to patients' experiences of living with asthma. Discussion: The experience of living with bronchial asthma affects and limits everyday life with a clear impact on the quality of life. With education and knowledge from the nurse, the patient can learn and manage the disease, which can contribute to living a full life.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem som förbises av samhället. Suicid står för 25% av dödsorsakerna bland ungdomar. Män begår oftast suicid medan kvinnor främst begår suicidförsök. Ett suicidalt beteende påverkas av flera olika faktorer, såsom tidigare suicidförsök, psykiska sjukdomar, alkohol eller droger, negativa traumatiska livshändelser, ärftliga faktorer och/eller tillgång till suicidala medel. Det ultimata är att förebygga suicid, inte endast vårda och ingripa när det redan hänt. Syfte Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med vård efter ett suicidförsök. Metod Studien är en litteraturbaserad studie med tyngdpunkt i självupplevda berättelser. För dataanalys har en modifierad kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat Individernas skildringar resulterade i tre teman; Lidande, Bemötande och vård samt Vårdmiljö. Lidandet utgjorde en central del i de egenupplevda berättelserna, och var kopplade både till individerna själva och till vården. Bemötandet och vården var i många fall bristfällig, då den inte såg till deras behov, och vårdmiljön ansågs ofta som ogynnsam för tillfrisknandet. Slutsats Suicid är ett komplext problem, vilket gör att vården av suicidala patienter blir komplex. Lidandet är en central del hos suicidala patienter. Genom ett holistiskt perspektiv och ett sympatiskt bemötande kan vårdpersonalen minska lidande hos denna patientgrupp. Klinisk betydelse Hälso- och sjukvården har en betydande roll vid vård av suicidala patienter. Den här studien visar att sjukvården behöver ha ett mer holistiskt perspektiv vid vård av suicidala personer. Ett patientperspektiv kan öka förståelsen för dessa personers lidande och upplevelser av vården i samband med ett suicidförsök. / Background Suicide is a public health problem that is often ignored by society. Suicide stands for 25% of the cause of deaths among adolescents and young adults. Males tend to commit suicide whereas females mainly commit suicide attempts. A suicidal behavior is influenced by several factors, like previous attempts, mental illness, alcohol or drugs, negative traumatic occurrences in life, hereditary factors or access to suicidal implements. The most ultimate is to prevent suicide, and not only nurse and intervene when it has already happened. Aim The aim of this study was to illuminate patient experiences connected to health care after a suicide attempt. Method This study is a literature based study, with literature emphasized in self-experienced stories. A modified qualitative content analysis has been used to analyze data. Findings The stories resulted in three themes, Suffering, Treatment and nursing and Health care environment. Suffering was a central part in their stories and was connected to the individuals themselves and to the health care. The treatment and nursing was defective in many cases, because it did not see to their needs, the health care environment was often considered as having an unhealthy impact to recovering. Conclusion Nursing of suicidal patients is a complex problem. Suffering is a fundamental part among suicidal patients. Through a holistic perspective and a sympathetic treatment nursing staff may reduce these patients' suffering. Clinical value Health care has a significant part in nursing suicidal patients. This study shows that health care needs to have a more holistic perspective in the care of suicidal patients. A patient perspective may enhance the understanding for these patients' suffering and experiences connected to a suicide attempt.

Bakgrund och problemformulering: Senaste åren har invandringen ökat i Sverige, vilket har ökat mängden av patienter med invandrarbakgrund med kommunikationssvårigheter inom vården. Kommunikationssvårigheter uppstår ofta när vårdaren och patienten inte talar samma språk. Språksvårigheter är ett hot för patienter när det gäller att uppnå optimal vård. Syfte: Att beskriva språkets betydelse i vården för utlandsfödda patienter. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från 2010–2020 hämtades från två olika databaser: Cinahl och PubMed och sedan analyserades enligt Fribergs (2012) femstegsmodell. Resultat: Visar vikten av språket och kommunikation inom vården. Det förekom att språksvårigheter försvårar och begränsar vårdpersonalens villkor för att kunna ge bra och individanpassad vård. Värdet av att ha en tolk redogörs i resultatet som en länk mellan patiententer och vårdpersonalen. Det förekom också att vårdpersonalen var oroliga över att både patiententer och vårdpersonal inte förstår varandra. Vårdpersonalen ansåg att patienter hade rätt att deltar sin vård genom att få information om behandling och diagnos samt att vara med och bestämma över sin egen vård. Diskussion: Språksvårigheter utgör ett kommunikationshinder och begränsar patienters självbestämmande och känslan av trygghet på ett negativt sätt. Kommunikationsutbyte blir svårare då språksvårigheter existerar. Detta kan medföra stora komplikationer och framförallt innebär det risker för att drabbas av vårdlidande och vårdskador. Kommunikation som bygger på respekt leder till en trygg vård och skapar en god vårdrelation.

Antalet besök inom akutsjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på akutvårdspersonalens kompetens och förmåga till bemötande. Bemötande tenderar att vara en unik subjektiv upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda individen. Bemötandet innefattar det skrivna språket, tonfall, ansikte mot ansikte, kroppsspråk och kroppsspråk med beröring. Alla har olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Sex procent av Stockholms läns landstings ca 550 000 akutbesök per år utgör en patientgrupp som har gjort fyra eller fler akutbesök på ett år. Patientgruppen kallas för mångbesökare och utgör en femtedel av den totala andelen akutbesök på akutmottagning. Statistik som tämmer väl överrens med internationell forskning. Liknande beteende påträffas inom primärvård och psykiatri. Det är en utsatt patientgrupp som väcker delade åsikter hos vårdpersonal. Alla är emellertid överrens om att mångbesökare kräver mer tid, resurser och ansträngning. Syftet var att beskriva mångbesökares upplevelser av bemötande inom akutsjukvård. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade på mångbesökares förutsättningar och förväntningar på akutsjukvård, bemötande i akutsjukvården och relationen mellan patient och vårdpersonal. Sammanfattningsvis tenderar mångbesökare att utgöras av sårbara individer med svårigheter att hantera oroliga tankar och överväldigas lätt av känslomässig stress. När de väljer att söka vård präglas deras uppfattning av rädsla och oro. Akutsjukvården upplevs som en trygg plats, där mångbesökare vill känna sig respekterade och värderade. Ett dåligt bemötande resulterade i en känsla av att vara ovärdig vård, en fortsatt misstro och en undermedveten strategi där patienterna undvek att aktivt ta del av sin egen hälso- och sjukvårdsprocess. Resultatet visar även på en diskrepans mellan patienten och vårdpersonalen när det kommer till uppfattningar och förväntningar på vården och bemötandet.