Bakgrund: Kronisk smärta, är ett folkhälsoproblem som uppstår när smärtan kvarstår efter läkt vävnadsskada. Smärtan påverkar patienten i ett bio-psyko-socialt samspel där smärtupplevelsen förstärks vid ett sämre stöd. Hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande ligger till grund för patientens upplevelse av sjukvården, vid kontakt för lindring av smärtan. Syfte: Att undersöka hur vuxna patienter med kronisk smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande när de söker vård för sin smärta. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att få en övergripande bild över patientens upplevelse. Elva kvalitativa originalartiklar mellan 2009–2017 har använts från databaserna PubMed, CINAHL Complete samt MedLine. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmetod. Barn (0–18) och patienter med diagnostiserad cancer exkluderades. Resultat: Resultatet presenteras i sex huvudteman: Upplevelsen av oengagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av engagerad hälso- och sjukvårdspersonal, Upplevelsen av att inte få en individanpassad vård, Upplevelse av att få individanpassad vård, Upplevelsen av att inte få en diagnos samt Upplevelsen av att få en diagnos. Diskussion: I diskussionen belyser författarna Bekräftelse av smärta och Individanpassad vård. När smärtan bekräftades och individanpassad vård erbjöds upplevde patienterna att det främjade deras hälsoprocess. Däremot när patientens smärta inte bekräftas uppstod ett ökat lidande. Hälso- och sjukvårdspersonalen upplever moralisk stress när de inte kan lindra patienternas smärta. / Background: Chronic pain, are a public health problem that occurs when the pain persists after healed tissue damage. Chronic pain affects the patient in a bio-psycho-social interaction where the pain experience is enhanced by poor support. The approach of healthcare professionals are important for the patient's experience in contact with the care unit for the relief of pain. Aim: To explore how adult patients with chronic pain experience the approach of healthcare professionals when they seek care for their pain. Method: The authors have done a literature review to get an overall picture of the patient's experience. Eleven qualitative original articles between 2009–2017 have been used from PubMed, CINAHL Complete and MedLine database. The articles has been analyzed with Friberg's analysis method. Children (0–18) and patients with diagnosed cancer were excluded. Results: The result are presented in six main: The experience of unattended healthcare professionals, The experience of dedicated healthcare professionals, The experience of not receiving personalized care, The experience of receiving personalized care, The experience of not being diagnosed and The experience of getting a diagnosis. Discussion: The discussion, the authors highlights the Confirmation of Pain and Personalized Care. When the pain were confirmed and personalized care offered, the patients experienced a better health process. However, when the patients pain where not confirmed an increased discomfort occurs. Healthcare professionals experience moral stress when they can´t provide pain relief for the patients.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och drabbar årligen 9 % av sjukhusens patienter. Syftet med studien var att undersöka inkomna synpunkter och klagomål till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö samt vårdrelaterade infektioner. Datainsamling skedde genom att ärenden som inkommit till Patientnämnden under perioden 160701–170630 studerades. För att besvara syftet har en deskriptiv design och huvudsakligen kvalitativ textanalys med induktiv ansats använts. Resultatet av studien visade att tio ärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patient­nämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande. Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående. / Health care acquired infections are the most common injuries resulting from care that occur in Swedish hospitals and 9 % of hospitalized patients are affected annually. The aim of this study was to investigate the comments and complaints received by the Patients Advisory Committee regarding the hospitals shortcomings in hygiene and healthcare environment and health care acquired infections. To collect data cases received by Patients Advisory Committee during 160701-170630 were analysed. A descriptive design and qualitative data analysis was used. The results of this study showed that ten cases containing perceived shortcomings in hygiene and healthcare environment and 26 cases involving health care acquired infections were received by Patients Advisory Committee. Due to the experienced deficiencies in hygiene and the healthcare environment patients and close relatives considered the healthcare staff to be ignorant and sloppy. They also questioned their cleaning routines regarding the healthcare environment. As a patient, being affected by a health care acquired infection was described as frustrating, with extended care times and reduced confidence in the overall healthcare organization. Health care acquired infections caused physical and mental suffering. According to Virginia Henderson, the aim of nursing care would always be a better health for the persons being cared for and to help them regain their independence. The result of the study show that the health care system has failed in this regard. Increasing compliance to basic hygiene routines and the understanding of the patients’ situation lead to reduced suffering for patients and relatives.

Egenvård har en central roll i behandlingen av diabetes typ 2. Egenvård innebär främst livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar och kan i vissa fall ersätta behandling med läkemedel. Att ändra sin livsstil är ofta svårt och innebär för många individer en livsomvälvande process. Sjuksköterskan har en viktig roll i att informera och motivera patienten i denna process så att patienten kan uppnå en god hälsa och känna välbefinnande trots sin sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt är att ur ett patientperspektiv undersöka vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter över 45 år med diabetes typ 2. Data analyserades med hjälp av Fribergs modell (Friberg 2017, ss. 148-150) för litteraturstudier. I studiens resultat presenteras aspekter som främjar och hindrar egenvård som två huvudkategorier och vid dataanalysen identifierades tre underkategorier till respektive huvudkategori. Dessa behandlade hur familj, vårdpersonal och andra sociala relationer både främjade och hindrade individens egenvård. Betydelsen av kunskap framgick också liksom värdet av motivation och egna strategier. I diskussionen belyses kunskapens betydelse för en fungerande egenvård samt hur anhöriga och sociala relationer kan påverka individens upplevelse av sjukdomen och förmåga till egenvård. Med stöd från anhöriga och ökad kunskap om sjukdomen och egenvårdens betydelse skapas förutsättningar för att patienten trots sjukdom kan uppleva hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Mellan år 1998 och 2008 ökade inläggningarna drastiskt inom den psykiatriska slutenvården. Ändå finns bristande kunskaper om patienternas upplevelser av densamma. För att kunna utveckla vården i rätt riktning, krävs att patienternas upplevelser beaktas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Artiklarnas resultat delades upp i meningsbärande enheter, som sedan sattes samman till den nya helhet som bildade denna studies resultat. Resultat: Ur analysen framträdde sex teman: Förväntningar, Värdet av att få vara en egen individ, Begränsningar på avdelningen, Samtal och stöd på avdelningen, Kontakt och stöd patienter emellan och Tiden på avdelningen. Slutsats: Patienternas upplevelser skilde sig många gånger åt, men genomgående var att de alla önskade behålla sin autonomi och att få bli sedda och respekterade som egna individer. Önskan om att få vara delaktig i sin vård och få samtalsstöd, uttrycktes starkt. Dessa faktorer var av största vikt för att patienterna skulle kunna uppleva att de fick en god vård. / Background: Between the year of 1998 and 2008 the hospitalisations of psychiatric inpatient care increased drastically. Despite that, the understanding of the patients’ experiences of the inpatient care is deficient. To develop the care in the right direction, the patients’ experiences need to be elucidated. Aim: To describe the patients’ experiences of psychiatric inpatient care. Method: A literature study of qualitative scientific papers. Seven articles were analyzed. The articles’ results have been divided into themes, which then have been put together to form the result of this study. Result: From the analyze six themes were formed: Expectations, The importance of being your own individual, Restraints on the ward, Dialogue and support on the ward, Contact and support between patients and The time on the ward. Conclusion: The patients’ experiences were in many cases diverged, but they were all in agreement that the valued to contain their autonomy and to be treated and respected as an own individual. The desire to participate in their own care and to have a dialogue with the nurses, were clearly expressed. For the patient to experience good care, these were the most important parts.

Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området. Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

Bakgrund: Home parenteral nutrition används som behandling av patienter med nedsatt näringsupptagsförmåga. I de flesta fall sker denna behandling i hemmet skött av patienten själv, efter undervisning från sjukvården. Problem: Efter hemgång saknas det i många fall uppföljning från sjukvården på patientens kunskap. Som resultat uppfyller inte sjukvården sitt ansvar att bidra till patientens upplevelse av trygghet och kontinuitet i vården. Metod: Allmän litteraturöversikt med 11 artiklar: 6 med kvantitativ ansats, 4 med kvalitativ ansats, samt 1 artikel med mixad metod. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av hur det kan vara att leva med HPN ur ett patientperspektiv. Resultat: Begränsningar till följd av infusionen var utmattning, en bristande frihet och sociala begränsningar. Vidare beskrev patienterna emotionella aspekter så som depressiva tendenser, påverkad livskvalitet och slutligen acceptans till följd av HPN. Ångest och oro var vanligt och relaterat till kateterrelaterade komplikationer. Vidare beskrev patienterna relationen till sjukvården som otillräcklig. Slutsats: Patienter är i behov av psykosocialt stöd för att hantera de nya aspekterna av ett liv med HPN. De är i behov av stöd i hemmet för att orka med infusionen. Sjukvården kan erbjuda mer stöd genom uppföljning av patienterna efter hemgång.

Bakgrund: Året runt söker sig människor till akutmottagningen på grund av problem med sin hälsa. Vissa besöker akutmottagningen oftare än andra. Av det totala besöksantalet inom akutsjukvården utgör mångbesökare ca 10 %. Ur ett internationellt perspektiv har personal på akutmottagningen en tendens att ifrågasätta mångbesökarnas behov av akutsjukvård. Syfte: Syftet var att beskriva mångbesökarnas upplevelser av att upprepade gånger återkomma till akutmottagningen samt orsakerna till dessa oplanerade återbesök. Metod: vald metod var systematisk litteraturöversikt, där totalt 15 artiklar inkluderades till resultatpresentationen. Denna magisteruppsats har utgått ifrån de grundläggande begreppen i Katie Erikssons vårdteori; hälsa, människa, vård och lidande. Resultat: Nyckelorden och meningarna kategoriserades i följande huvudteman; relationer, tid och resurser. Orsaker till att människor ofta besökte akutmottagningen var relaterade till deras relationer till primärvården. Det fanns även en rädsla för att dö eftersom symtomen blev så pass allvarliga att patienterna inte kunde vänta på en tid på vårdcentralen. För dem som hade en kronisk sjukdom var exacerbationen alltför svår att hantera i hemmet, vilket ledde till att de besökte akutmottagningen. Slutsats: Mångbesökarnas upplevelser av att återkomma till akutmottagningen skiljde sig. Vissa kände sig nöjda med besöket medan andra hade en negativ erfarenhet, präglad av respektlöshet, diskriminering och maktlöshet. Mångbesökare visar sig ofta ha komplex problematik vilken är svår att få in i akutmottagningens patientflöde. Människor med ett komplext vård- och hälsobehov ska inte mötas enbart utifrån ett medicinskt perspektiv utan också som individer med kropp, själ och ande - även i en hektisk akutsjukvårdsmiljö. / Background: Throughout the year people visit the emergency room because of health issues. Some people visit the emergency room more frequent than others. Frequent attenders stand for 10 % of the total visits to the emergency room. Internationally, emergency department staff tend to question these patients’ need of emergency care. Aim: the aim was to describe frequent attenders’ experiences of repeatedly returning to the emergency room and the causes of these unplanned returns. Method: systematic literature review was chosen as method, where a total of 15 articles were included in the results. This study emanated from the elementary concepts of Katie Eriksson’s theory of caritative caring: health, human being, nursing and suffering. Results: the key components were categorised into the following main themes; relationships, time and resources. The reasons for frequently visiting the emergency room were related to the outpatient clinic. There was also a fear of dying because the symptoms became too severe and patients couldn’t wait for an appointment at the outpatient clinic. For those who were diagnosed with a chronic disease the exacerbation was too difficult to manage at home which lead them to the emergency room. Conclusion: the experiences of being a frequent attender differed. Some were satisfied with the visit, whereas some had a negative experience shaped by disrespect, discrimination and powerlessness. Frequent attenders often show a complex of problems which are difficult to fit into the patient flow in the emergency room. Humans with a complex health and wellbeing need should not be met only from a medical perspective but also as individuals with body, mind and spirit - even in a hectic emergency care environment.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär hyperglykemi orsakad av insulinresistens i kroppens vävnader. Långvarig hyperglykemi kan orsaka komplikationen angiopati vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkas av livsstil och arv. Behandlingen består till stor del av livsstilsförändringar hos patienten avseende kost och motion. Aktuell litteraturstudie syftar till att belysa patientens upplevelse av en förändrad tillvaro efter diagnostisering av diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturstudie och är baserad på nio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats och presenteras i tre huvudteman med respektive subteman. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad tillvaro efter att ha fått diagnosen. Vardagen upplevs begränsad av sjukdomen och för att hantera den nya tillvaron sjukdomen medför skapas ett behov av ny och ökad kunskap hos patienter. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar vilket ofta har en negativ påverkan på tillvaron för patienten. I resultatet uppfattas en genomgående brist på patientcentrerad vård av hälso- och sjukvården vilket leder till lidande för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa stödet och informationen till varje patient och få patienten att känna sig delaktig i sin vård för att nå fram till patienten i sitt arbete. Preventiva hälsofrämjande åtgärder skulle gynna hållbar utveckling och folkhälsa.

Bakgrund Ett flertal studier beskriver de svårigheter som är förenade med behandling av neuropatisk smärta. Få studier beskriver långvarig neuropatisk smärta ur patientens självupplevda perspektiv och strategier för att klara av vardagen. Mer kunskap behövs ur ett patientperspektiv avseende upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Syftet med föreliggande studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod Studien är empirisk och deskriptiv med en kvalitativ ansats. Elva intervjuer genomfördes med män och kvinnor mellan 18- 67 år, som hade haft neuropatisk smärta i minst tre månader. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat Neuropatisk smärta medför en rad olika konsekvenser. Sömnsvårigheter, trötthet dagtid och svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter beskrevs. Även yrkesliv och det sociala livet påverkades av smärtan. Flera olika strategier för att hantera smärtan beskrevs. Vissa strategier användes medvetet men informanterna verkade också använda sig av strategier utan att själva vara medvetna om det. Vikten av att bli bemött med respekt och tillit framhölls och informanterna menade att de inte hade blivit bemötta på ett förtroendeingivande sätt förrän de kom i kontakt med en smärtklinik. Slutsats och klinisk betydelse Neuropatisk smärta påverkar både yrkesliv, vardagliga aktiviteter och det sociala livet. Olika strategier användes för att klara av smärtan och olika aktiviteter men medvetenheten om strategierna verkade variera. Vidare studier behövs för att klargöra dessa skillnader. / Background There are many studies about the difficulties associated with treating neuropathic pain, and some about pain as an ongoing process and strategies to manage the everyday life. However, more knowledge is needed about experiences of living with neuropathic pain from the patients´ point of view. Aim To describe experiences of living with neuropathic pain. Method Empiric and descriptive. Interviews were conducted with eleven participants, 18- 67 years old, who had had a period of more than three months of neuropathic pain. Participants were asked to describe their experiences of living with neuropathic pain. Transcribed interviews were analysed with content analysis. Findings Living with neuropathic pain brings a lot of consequences. Sleeping difficulties, daytime tiredness and difficulties in performing everyday life activities were described. Working life was also affected by the pain. Many different strategies were described to handle these consequences. Some strategies were consciously used but the participants also seemed to use strategies without being aware of it. The great importance of being treated with trust and respect was emphasized and some participants pointed out that they hadn´t been met with respect and in a way that creates trust until they got in contact with a pain clinic. Conclusion and relevance for clinical practice Living with neuropathic pain affects work, every day´s activities and social life. Strategies were used to manage the pain and activities, but the awareness of it varied. For further directions more studies are needed to clarify the differences of awareness.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar utgör idag den största belastningen för sjukvården och bristande följsamhet till adekvata läkemedelsordinationer begränsar möjligheten till effektiv behandling för att förbättra hälsa och livskvalitet hos drabbade patienter. Sjuksköterskan har en kompetens för att kunna bidra till förbättrad följsamhet hos personer med kronisk sjukdom, dock krävs kunskap om fenomenet. Syftet: Att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar följsamhet till läkemedelsordinationer hos vuxna personer med kronisk sjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie Resultat: Enligt analysen av forskning från 2014 till 2017 påverkas följsamheten till läkemedelsordinationer i olika utsträckningar av fyra faktorer: sjukvårdsrelaterade, personliga, sociala och praktiska. Slutsats: Följsamhet är ett komplext och dynamiskt fenomen. Relationen mellan sjukvården och patienten och patientens strävan efter autonomi anses vara viktiga komponenter beträffande följsamhet och som hittills inte uppmärksammats tillräckligt av forskningen. Att hjälpa patienten att acceptera och hantera sin diagnos, förstå syftet med läkemedelsbehandlingen och agera som ett stöd för en fortsatt behandling är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnad av personer med kronisk sjukdom. / Background: Chronic diseases are today the biggest burden for health care and non-adherence to adequate medical treatment regimens compromises the potential for effective treatment to improve health and quality of life of the individual concerned. The nurse has the necessary competence to help improve adherence, but requires knowledge about the phenomenon. Objective: The aim of this review was to describe factors determining adherence to prescribed medications from a patient perspective. Method: General literature review Results: According to the analysis of literature from 2014 to 2017, adherence to prescribed medications is influenced by four main determinants: health care related, personal, social and practical. Conclusions: Medication adherence is a complex and dynamic phenomenon. The relationship between health care professionals and the patient and the patient’s pursuit of autonomy in treatment are important components of adherence that have yet to be acknowledged adequately by adherence research. Helping patients come to terms with their diagnosis, understanding the aim of their pharmacological treatment and to provide support to continue their treatment is an important part of nursing care for persons with chronic diseases.