Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval. Metod – 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl. Huvudresultat – I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda. Patienterna beskrev positiva upplevelser när personalen tog sig tid till att lyssna och skapa en förståelse. Patienterna upplevde och önskade att det kunde möjliggöra ett ökat samarbete mellan personal och patient så att en ökad förståelse för patienternas smärta kunde skapas. Slutsats – Det förekom både positiva och negativa upplevelser hos patienter med långvarig smärta av bemötande inom vården. För att sträva mot positiva upplevelser krävs ett samarbete samt att alla parter blir accepterade som en del av vården. Personalen behöver mer utbildning och riktlinjer för att kunna hantera smärta hos patienter. Studien visar på viktiga aspekter gällande bemötande som kan öka förståelsen för patienter med långvarig smärta.

Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data.  Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg. Förluster inskränker patienternas frihet att kunna utföra önskade aktiviteter men också planer och drömmar de haft inför framtiden. Genom egna strategier och emotionellt stöd kunde patienter lindra sin sorg och därmed lindra lidandet. Slutsats: Kronisk sorg tar sig uttryck på varierande sätt.  Emotionella upp och nedgångarna upplevs av patienter i relation till deras sjukdom. Motgångar men också påminnelser om att vara olik från friska människor, utlöser sorgen på nytt. Sjuksköterskor behöver vara observanta på patienters mentala välbefinnande och visa empati. / Background: Chronic sorrow is a non-pathological, emotional grief response related to losses that meet de mourners’ life. Living with a chronically illness involves many losses which can make it difficult to manage the situation, especially if the disease progression leads to new losses for the patient. Lack of knowledge about chronic sorrow can lead to a wrong treatment; these patients can be treated for depression but gets no necessary help to deal with their sorrow.  Aim: The aim is to describe the experiences of chronic sorrow in patients with chronic illness. Method: A systematic literature-study based on qualitative science material has been done. Evans analyses-method of qualitative data was chosen.  Results: Four teams developed: emotional losses, the body fails, a lost future and alleviate sorrow. The patient’s freedom is limited because of the losses, therefore whished activities, plans and dreams for the future have been removed. Internal strategies and emotional support could alleviate patients sorrow and therefore alleviate their suffering.  Conclusion: Chronic sorrow was expressed in a verity of ways. The emotional ups and downs were related to the patients illnesses. Adversities but also reminders of being different from healthy humans awake their sorrow over and over again. Nurses needs to be aware of the patients’ mental condition and show empathy to these patients.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt metoden systematisk textkondensering. Resultat Den livsstilsfokuserade gruppbehandlingen upplevdes vara av betydelse på flera sätt. Bland annat framkom att patienterna upplevde sig vara i stort behov av stöd, både från personal och andra patienter, och att det var något som de även upplevde tillgodosågs. Vidare kunde ses att insikten kring det egna ansvaret för hälsan växte under behandlingens gång men att det dessvärre även kunde medföra vissa känslor av skam och ambivalens inför behandlingen. Att behandlas i grupp upplevdes positivt eftersom det gav patienterna möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan samt medförde en stark gemenskap. Slutsats Det är tydligt att livsstilsfokuserad gruppbehandling fyller flera viktiga funktioner utöver de parametrar som är fysiologiskt mätbara. Denna patientgrupp är i behov av stöd ifrån flera håll och både personal och övriga patienter är viktiga aktörer för att patienten ska uppleva behandlingen som tillfredsställande, vilket kan ses ge stöd för gruppbehandling som behandlingsform. Vidare kan denna typ av behandling stärka patienternas insikter kring det egna ansvar för hälsan vilket kan vara en viktig faktor att ha åtanke som behandlare. / Background Cardiovascular disease and type 2 diabetes is nowadays two of the most common welfare diseases although 80% of the morbidity of these diseases could be prevented through lifestyle changes. Changing lifestyle has proven to be difficult and support from professionals as well as from relatives have showed to be crucial in order to succeed. The physiological effects of lifestyle-focused treatment are relatively well studied but how patients actually experiencing such treatment is still rather unclear. Objective The aim of this study was to explore how patients experience lifestyle focused group-treatment as a primary and secondary prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. Methods 19 qualitative interviews were conducted with patients at a day center in northern Sweden. A semi-structured interview guide was used but the main focus was on the patients' own stories about their experiences. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed according to systematic text condensation. Results The lifestyle focused group-treatment was perceived as important in several ways. Among other things it appeared that patients felt that they were in great need of support, both from professionals and from other patients, and that it was a need that was met. It could also be observed that the understanding of the patients own responsibilities for their health grew over the course of treatment but that it unfortunately also could create a sense of shame and ambivalence towards treatment. The fact of being treated in groups was experienced as positive because it gave the patients the opportunity to exchange experiences and gave a sense of fellowship. Conclusions It's clear that lifestyle focused group-treatment serves several important functions for the patients in addition to the parameters that are physiologically measurable. These patients are in need of several different types of support, and both staff and patients are important to make the experience of the treatment satisfying, a conclusion which support the idea of group-treatment. Furthermore, this kind of treatment can strengthen the patients' insight about the own responsibility for the health which can be a important factor that have a mind as a therapist.

No description available.

Bakgrund: Att skada sig själv är ingen ny företeelse utan tvärtom ett gammalt fenomen. I Sverige är det svårt att uppskatta antalet personer som skadar sig eftersom det finns få studier gjorda och för att det finns ett stort mörkertal som aldrig uppmärksammas. Att skära sig i huden är förmodligen det vanligaste sättet att skada sig på och orsakerna till självskadebeteendet varierar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad av patienter med självskadebeteende. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras ur två olika perspektiv, omvårdnad ur patientperspektiv och omvårdnad ur personalperspektiv. Patienterna ville bli behandlade med värdighet, och att någon fanns till hands upplevdes betydelsefullt. Personalen försökte se människan bakom skadan och menade att grunden till en god omvårdnad byggde på empati där förförståelsen skulle läggas åt sidan. Diskussion: Det mest betydelsefulla var att se patienten som en människa och inte bara som en person med problem. Om personalen var empatisk uppnåddes tillit och förtroende. / Background: Self-harm is not a new problem, it´s rather an old phenomenon. In Sweden, it is difficult to estimate the number of people who harm themselves. There are few studies done and there is a large dark figure that is difficult to estimate. To cut the skin is probably the most common way to inflict self-harm and the causes varies. Purpose: The purpose of the literature study was to describe nursing care of patients with self-injury behaviour. Method: The study is based on 10 scientific articles. Result: The result is presented from two perspectives; nursing care from the patient perspective and from the nursing staff perspective. Patients wishes to be treated with dignity, and that someone being available was important. The staff tried to see the person behind the injury, and the caring was based on empathy, where the understanding of the behaviour should be set aside. Discussion: The most important objective was to see the patient as a person and not just as a person with problems. If the staff were empathetic, trust and confidence was achieved.

Abstrakt Bakgrund: Typ 2 diabetes är en livsstilssjukdom som ökar både i Sverige och globalt. Egenvården är en viktig del i behandlingen av sjukdomen och är en livslång uppgift. Sjuksköterskan har en viktig roll i att, genom stöd, undervisning och vägledning, motivera och stärka personens egenvårdskapacitet. För att bättre förstå personens behov i egenvården är det betydelsefullt att sjuksköterskan får ta del av personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa personers erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades och kategorier och underkategorier identifierades.  Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra kategorier och elva underkategorier. Dagligt liv med underkategorier kost, fysisk aktivitet, läkemedelsbehandling och blodsockerkontroll. Stöd; socialt stöd, stöd i samband med sociala sammankomster, familjen som stöd och tron som stöd. Psykiska aspekter; motivationens betydelse för egenvård och känslor i samband med egenvård. Kunskap/information; kunskap och förståelse och behov av diabetesutbildning. Konklusion: Erfarenheter av egenvård varierar från person till person. Att kunna stödja och motivera personen till egenvård ställer stora krav på sjuksköterskans omvårdnadskapacitet. Mycket talar för att Orems egenvårdsteori är användbar i sjuksköterskans arbete med detta.  Nyckelord: Typ 2 diabetes, egenvård, Orem, patientperspektiv, omvårdnad.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I dagsläget finns det relativt gott om studier om amyotrofisk lateralskleros (ALS) med en medicinsk utgångspunkt, som inriktar sig på att försöka finna en medicinsk behandling till sjukdomen, samt studier som belyser hur personer med ALS skattar sin livskvalitet. Dock finns färre studier som beskriver hur sjukdomen upplevs ur ett patientperspektiv. För att kunna bidra med stöd och hjälp till personer som drabbats av ALS behöver kunskapen hos olika vårdprofessioner och däribland sjuksköterskor utökas, både genom nya studier och genom syntetisering av tidigare genomförda studier inom området. Syfte: Studien syftar till att beskriva upplevelsen av att leva med ALS ur ett patientperspektiv. Metod: För att sammanställa och fördjupa tidigare kunskap om hur det är att leva med ALS gjordes en systematisk litteraturstudie över vårdvetenskapliga artiklar som innehöll tidigare forskning inom området. Resultat: Resultatet av föreliggande studie utgörs av tre teman som arbetades fram under dataanalysen. Det som var vanligast förekommande i resultatet var sorgen över att få en dödlig sjukdom och att inse att livet inte skulle vara för evigt. Även sorgen över att inte veta vad som skulle hända med de efterlevande genomsyrade resultatet. Trots sorgen över sjukdomen visade resultatet att de personer med ALS som ingick i de olika studierna ändå kunde finna glädje i livet. Glädjen över att ha sina anhöriga omkring sig och leva i ”nuet” var det som fick personerna att orka kämpa vidare och uppskatta livet. Sjukdomen genererade för flera av studiedeltagarna tankar kring döden. Vissa personer sade att de betraktade döden som en befrielse från den smärta och det lidande som sjukdomen medförde. Rädslan och osäkerheten över vad som skulle hända efter döden genererade för många personer en förhoppning om ett bättre liv någon annanstans. I resultatet framkom det även att vissa av studiernas deltagare accepterat döden som en naturlig del av livet. Diskussion: Sjuksköterskans förhållningssätt till personer som lever med ALS diskuteras med patientens livsvärld som utgångspunkt. Det kan antas att det finns lika många sätt att uppleva sjukdomen på som det finns människor i världen, eftersom varje individ har en unik livsvärld. Sjuksköterskans sätt att bemöta patienters reaktioner kan anses vara svårt eftersom man vid första mötet aldrig vet hur en person upplever sin sjukdom. För att få kunskap om patientens livsvärld bör sjuksköterskan vara öppen och aktivt lyssna till patientens tankar, känslor och erfarenheter som uppstått till följd av sjukdomen. / Background: Previous literature about ALS (amyotrophic lateral sclerosis) has mainly been performed from a medical point of view – the focus being on finding suitable methods for treating the disease. Several studies have also been performed to assess the quality of life among people with ALS. However there are fewer studies that describe how everyday life with the disease is experienced from a patient perspective. To provide sufficient support and assistance to people with ALS, various health care professions, including nurses, need to broaden their knowledge about the experiences from those who are the real experts, namely those who live their everyday lives with ALS. Aim: The study aims to describe the experience of living with ALS from a patient perspective. Method: To compile and deepen previous knowledge of what it is like to live with ALS, a systematic literature review of scientific articles has been done, that includes previous research in this area. Results: The result of this study consists of three themes that were developed during the data analysis. The most prominent theme included the sadness of getting a deadly disease and to realize that life would not last forever. Also the sadness of not knowing what would happen to loved ones after one’s own death was clearly a great concern to the participants as well. Despite the sadness over the disease, results show that participants in the various studies could still find happiness in life. The joy of having their families close and by living in the present they managed to keep up the struggle and still enjoy life. The disease generated a lot of questions about death and about value of life for those who participated in the studies. Some of the participants said that they regarded death as a relief from the pain and suffering brought about by ALS. Fear and uncertainty of what would happen after death was for some persons handled by creating hope for a better life elsewhere. The results also revealed that some of the participants accepted death as being a natural part of life. Discussion: Nurses attitudes towards patients with ALS are discussed, taken from the patient’s point of view. In accordance with a caring science perspective that appreciates the view of the patient as unique, there are as many ways to experience illness as there are people in the world. In order to gain knowledge about the patient’s life atmosphere, in this case everyday life with ALS, nurses need to be open and attentively listen to the patients’ experiences and feelings brought about by illness.

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala  upplever en brist i samband med information.   Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de  fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De  intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som  avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ  ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de  skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att patienterna hade  positiva upplevelser av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med  sjuksköterskan och analysen resulterade i tre huvudkategorier med subkategorier. Dessa  var viktig information med subkategorin specifik information och trygghet inför  hemgång, motivation med subkategorierna erfarenhet nyfikenhet och mottaglighet och  kunskap och kunskapsförändring med subkategorierna varierande information, vikten av  fortsatt stöd, nöjda patienter och djupare insikt som leder till trygghet. Den information  som uppskattades av patienterna var informationen angående egenvård och de intervjuade  uttryckte att de var nöjda med de råd de fått angående egenvård. Samtliga patienterna  upplevde informationen som individuellt anpassad till det informationsbehov de hade och  slutsatsen är att de rutiner som avdelningen följer medför att patienterna är  välinformerade och trygga inför hemgång. / Previous studies at the thorax surgical ward in Uppsala indicates that the patients’  experience a lack in context of information.  The aim of this study was to examine the patients’ experiences and thoughts concerning  the information given by a nurse at a discharge discourse one week after discharge. The  participants had all had heart surgery and been given information elaborated from the  Swedish health authorities directions and general advices.   The study had a qualitative method and data was collected through telephone interviews  with 5 patients, one week after discharge. Data was analysed with content analysis. The  result indicates that patients’ consider the information as positive and the analysis  resulted in three main categories with subcategories. These were important information  with the subcategory specific information, motivation with the subcategory experience  curiosity susceptibility and knowledge and development of knowledge with the  subcategories variation in information, the importance of continuing support, satisfied  patients’ and deeper knowledge leads to security.  Information that the patients’ appreciated concerned self-care and all interviewed were  pleased with the given advises concerning self-care and considered the information as  adjusted to their information need.  The conclusion is that the routines that the thorax surgical ward in Uppsala uses, entail  the patients´ to feel well-informed and secure before discharge.