Bakgrund: Årligen insjuknar 30 000 människor i stroke i Sverige, där 6100 personer avlider i sjukdomen. Stroke är en sjukdom där cirkulationsstörningar uppstår i nervvävnaden i hjärnan, vilket ger neurologiska bortfall som symtom. Detta uppstår av artärembolier, trombos och hjärnblödningar. Rehabiliteringen utförs av ett tvärprofessionellt team, där målet med rehabilitering är minskning av funktionsnedsättning. Sjuksköterskans roll under rehabilitering innefattar bedömning, teknisk och fysisk vård, samordning, informativ, stöd och att involvera anhöriga i vården. Ett sätt att involvera patient och anhöriga och att ge rätt stöd för patienten är jobba personcentrerat. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av rehabilitering efter stroke. Metod: Litteraturstudien är baserad på artiklar med kvalitativ metod. Databaserna PubMed och Cinahl användes och där identifieras 10 artiklar som inkluderades i studien och blev kvalitetsgranskade. Resultat: Två teman och fem subteman identifierades. Första temat var Varierande upplevelser av rehabilitering med subteman Dagliga utmaningar och Förhoppningar om att återfå fysiska funktioner. Det andra temat var Omgivningens inverkan på upplevelsen med subteman Behovet av att få vårdpersonalens stöd, Betydelsen av anhörigas stöd och Vikten av att ha kontakt med medpatienter. Konklusion: Deltagarna upplevde att deras livskvalité hade försämrats till följd av stroke. Hoppet om att återfå tidigare fysiska funktioner gav motivation till rehabilitering. Personal, anhöriga och medpatienter påverkade upplevelsen av rehabiliteringen på olika sätt. Det kunde ha en positiv inverkan på upplevelsen men även en negativ beroende på deras agerande. Att förstå vad som ger patienten motivation och en positiv upplevelse kan ge patienter med stroke en bättre omvårdnad. / Background: 30 000 people yearly experience a stroke in Sweden with 6100 of the cases leading to death. Stroke is a circulatory disease that affects the nerve tissue in the brain. That causes neurological neglect for the patient. Stroke can be caused by arterial embolism, thrombosis and cerebral hemorrhage. The rehabilitation is performed by an interprofessional team, with the goal of decreasing disability. The role of the nurse during rehabilitation is examination, technical and physical care, coordination, informative, supportive and to involve relatives in the care. One method to involve both the patient and the relatives is using person-centered care. Purpose: To illustrate patients experience of rehabilitation after a stroke Method: The literature study is based on a literature oversight of qualitative articles. PubMed and Cinahl were the databases that was used to acquire the 10 articles in the study. They were all subjected to a quality review done with review template from SBU. Result: Two themes and five subthemes were identified. The first theme was Varing experiences of rehabilitation with the two subthemes Daily challanges and the hope of regaining previous physical functions. The second theme that was identified was The surrounding impact on the experience and the three subthemes The need for the staffs support, The relatives’ supports impact and the importance of interactiong with co-patients.  Conclusion: The participants experienced a deuterated quality of life caused by stroke. The hope of regaining previous physical functions gave the participants motivation towards rehabilitation. The staff, relatives and fellow patients all had an impact on the participants experience differently. Positive and negative impacts on their experience were determined by how the people around the participant acted. To understand what gives the patient motivation and a positive experience could improve the level of care.

Det enda vi vet med säkerhet här i livet är att vi någon gång kommer att dö och för en del handlar det dessförinnan om att bli vårdad i livets slutskede. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med de sex S:n, en modell som används inom den palliativa vården på en Hospiceavdelning i Malmö. Denna modell har sitt ursprung i Weismananalysen, en ’psykologisk obduktion’ som omarbetats till att kunna användas genom hela vårdprocessen kring den döende patienten. Data inhämtades genom intervjuer med sex sjuksköterskor. Resultatet visar att sjuksköterskorna ansåg modellen vara användbar och betydelsefull på framför allt två sätt: (1) Den gav vården och yrkesrollen ett annat fokus, där de såg patienten utifrån nya perspektiv och (2) ett användbart redskap som hjälp i de dagliga sjuksköterskeuppgifterna. Denna förändring av fokus verkade betyda att kunskap om patienterna och att vårda utifrån deras perspektiv blev mer värdefullt. Resultatet indikerar också på att användandet av de sex S:n leder till en kvalitativt bättre vård. / The only thing we know for sure in life is that, some day, we will die, and that for some of us it is also about being taken care of in time of death. The aim of this study was to illuminate nurse’s experiences of working with a model for caring patients at a Hospice unit in the city of Malmö. This model emanates from the concept ‘psychological autopsy’ presented by Weisman and has been integrated as a part of the care of the dying patient. Data was collected using interviews with six nurses. The results show that the nurses found the model useful and valuable in two ways: (1) A shift of focus of their professional role, where they could see the patient from new perspectives and (2) it could be used as a tool in the daily nursing activities. This shift of focus seemed to mean that knowledge about the patients and their perspective became more important. There is also indication that the use of the model leads to a qualitatively better care.

Bakgrund Trauma är ett akut sjukdomstillstånd orsakat av något plötsligt inträffande, såsom en olycka eller annan typ av våld, och kan innebära ett hot mot liv, hälsa och integritet. En person drabbad av trauma är i behov av omedelbar sjukvård, och kommer sannolikt erhålla vård genom hela akutsjukvårds kedjan. Detta ställer höga krav på sjuksköterskor att vårda och bemöta personen bakom skadorna. Personcentrerad vård användes som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt för att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan personcentrerad vård och traumadrabbade personers upplevelser av akutsjukvård. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av akutsjukvård i samband med trauma. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt, och den genomfördes på ett systematiskt sätt. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, och resulterade i 15 inkluderade vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat Bland deltagarnas upplevelser fanns såväl likheter som skillnader. Det framkom att deltagarnas informationsbehov var olika, men gemensamt var att otillräcklig information hade negativ inverkan på det egna måendet och vården. Välfungerande kommunikation upplevdes viktigt. Vårdpersonalen upplevdes generellt som professionella och kompetenta, och flera deltagare ansåg att de ingav en känsla av trygghet. Deltagarna hade olika upplevelser av smärtlindring, psykosocialt stöd och involvering i vården. Slutsats Personer drabbade av trauma kan ha olika behov av information, olika definition av god kommunikation, se olika på vårdpersonalens roll och önskat bemötande, olika upplevelser av smärta och vilja vara involverade i vården på olika sätt. För att tillmötesgå dessa personers olika behov och önskningar kan ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas. / Background Trauma is an acute state of disease caused by a sudden event such as an accident or another type of violence and may be a threat against life, health, and integrity. A person affected by trauma needs immediate healthcare and will probably continue to do so throughout the entire emergency healthcare chain. This means that nurses are subject to high standard requirements as to the treatment of individuals affected by trauma. Person-centered care was used as the theoretical starting point of this literature review to identify possible similarities and differences between person-centered care and the perception of emergency healthcare by individuals affected by trauma. Aim The purpose was to illustrate individual perception of acute health care in connection with trauma. Method The method was a literature review, and it was carried out systematically. Searches for articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl, resulting in 15 included articles. These articles were quality reviewed and analyzed using an integrated analysis method. Result Similarities and differences among the participants' experiences were identified. Participants presented different needs for information, but there was a common perception that inadequate information had a negative impact on their own well-being or care. Effective communication was felt to be important. Health care staff were generally perceived as professional and competent, and several participants felt that they provided a sense of security. Participants had different experiences of pain relief, psychosocial support, and involvement in care. Conclusion People affected by trauma may have different needs for information, definitions of good communication, perceptions of the role of health care professionals and the desired treatment, different experiences of pain and wish to be involved in care in different ways. To accommodate the different needs and wishes of these people, a person-centred approach can be applied.

Bakgrund: Psykos är en allvarlig sjukdom som innebär en förändrad verklighetsuppfattning. I Sverige insjuknar varje år över tvåtusen personer i psykossjukdom varav de flesta kan återhämta sig i varierande grad men en del får kvarstående svårigheter. Psykossjukdom medför inte bara stora kostnader för individen i form av psykiskt och somatiskt lidande utan även för samhället i form av höga sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Återhämtning är därför viktig ur flera aspekter. En större förståelse för patientens upplevelse av personlig återhämtning ökar möjligheterna för specialistsjuksköterskan att stödja och främja återhämtningsinriktat omvårdnadsarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för patienters upplevelse av personlig återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt och litteratursökning har genomförts i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa studier har ingått. En integrativ analys av 16 artiklar genomfördes i flera steg enligt Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Utifrån analysen kunde två huvudkategorier, “inre” och “yttre” återhämtning och de sju undergrupperna: acceptans, egenmakt, hopp, identitet, sorg, sammanhang och sociala relationer identifieras. Trots att återhämtningsprocessen är individuell, beskrivs liknande upplevelser och behov. Flera faktorer som både underlättar och hindrar den personliga återhämtningen har identifierats. Att känna sig respekterad och delaktig i sin egen vård ger en känsla av egenmakt och meningsfulla aktiviteter ger en känsla av sammanhang oavsett om de är privata eller professionella. Stigmatisering och diskriminerande attityder leder till utanförskap och påverkar återhämtningen negativt. Slutsats: Begreppen inre och yttre återhämtning är viktiga för den personliga återhämtningsprocessen och tillsammans med insatser från den psykiatriska specialistvården utgör de en helhet som är grunden för patientens väg mot återhämtning. Att återhämta sig är inte detsamma som att bli frisk och det går att leva ett meningsfullt liv även om personen inte är helt symtomfri.

Bakgrund En ileo-, kolo-, eller urostomi innebär att en kirurgiskt konstgjord öppning på buken avlägsnar kroppsliga vätskor till en påse lokaliserad utanpå kroppen. De vanligaste orsakerna till stomi är cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Stomin innebär förändringar och begränsningar i de kroppsliga funktionerna samt andra aspekter avpersonens liv. Upplevelser och erfarenheter är subjektiva och föränderliga och således kan personcentrerad omvårdnad vara betydelsefull i bemötandet av patienter. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 19 vetenskapliga artiklar. Tretton av dessa 19 artiklar har genomförts med kvalitativa metoder, fyra var kvantitativa och två var av mixad metod. Artiklarna som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har inhämtats med hjälp av en strukturerad sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna har enskilt kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys som innebar en process i tre steg. De tre stegen ledde sedan fram till det presenterade resultatets kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver att vuxna stomibärares upplevelser och erfarenheter var av stor variation och den livsomställning som stomibärare genomgick var en föränderlig process. Fyra kategorier identifierades; Stomins påverkan på det vardagliga livet, upplevelser av stomi över tid, närståendes stöd och stomibärares upplevelser av vårdpersonal. Slutsats Upplevelser och erfarenheter är unika för varje person och kan vara föränderliga över tid. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har förståelse och beaktar personers unika upplevelser och erfarenheter i planerandet och genomförandet av omvårdnaden. Till omvårdnaden tillhör anpassad och personcentrerad information, förberedelser och förståelse för de transition som en stomibärare står inför. Detta hade en direkt inverkan på upplevelser och erfarenheter. / Background An ileo-, colo-, or urostomy means that a surgical artificial opening in the abdomen removes bodily fluids into a bag located on the outside of the body. The most common causes of stoma are cancer and inflammatory bowel disease. The stoma involves changes and limitations in the bodily functions as well as other aspects of the person's life. Experiences are subjective and changeable and thus person-centered care can be important in the treatment of patients. Aim The aim was to shed light on adults experiences of living with a stoma. Method This non-systematic literature review was based on 19 scientific articles. Thirteen of these 19 articles have been implemented with qualitative methods, four quantitative methods and two articles with mixed methods. The articles that form the basis for the literature review results have been obtained with the help of a structured search strategy in the PubMed and CINAHL databases. The scientific articles have been individually quality reviewed based on Sophiahemmet University's review template. Subsequently, an integrated data analysiswas performed and involved a process in three steps. The three steps then led to the categories of the presented result. Results The results of the literature review describe that the experiences of adult ostomy carriers were of great variation and the life adjustment that ostomy carriers underwent was a changing process. Four categories were identified: The stomas impact on everyday life, experiences of the ostomy over time, relatives support and ostomy carriers experiences of care staff. Conclusions Experiences are unique to each person and can change over time. It is important that the nurse and other care staff understand and consider people's unique experiences in the planning and implementation of nursing. Nursing includes adapted and person-centered information, preparation and understanding of the transition that an ostomy carrier faces. This had a direct impact on experiences.

Bakgrund: Angina pectoris ingår i folksjukdomen hjärt- och kärlsjukdomarvilka i hög grad är relaterade till livsstilsfaktorer. Aterosklerosprocessen ären vanlig bakomliggande orsak. Angina pectoris orsakar patienten stortlidande samt stora kostnader för samhället. Vid personcentrerad vårdengagerar och aktiverar sjuksköterskan patienten i omvårdnaden. Syfte:Syftet var att belysa omvårdnad vid angina pectoris ur ett patientperspektiv.Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie där nio artiklar ingick.Databearbetning utfördes enligt Popenoes vägledning för litteraturstudiervilket resulterade i att tre kategorier skapades. Resultat: Databearbetningenresulterade i tre rubriker: upplevelse av omvårdnad som förmedlar trygghet,upplevelse av att ha en kommunikation med sjuksköterska samt upplevelseav att få information. I resultatet framgick att patienter upplevde stort behovav en omvårdnad som förmedlar trygghet och information. Kommunikationansågs vara en viktig komponent i relationen med sjuksköterskan.Konklusion: I omvårdnaden av angina pectoris värdesatte patientertrygghet, information samt en god kommunikation med sjuksköterskan.Därför är det viktigt för sjuksköterskan med aktuell kunskap om anginapectoris och dess omvårdnad samt personcentrerad vård. Nyckelord:Angina pectoris, omvårdnad, patientperspektiv, upplevelse. / Background: Angina pectoris is a cardiovascular disease. Cardiovasculardiseases are public health diseases, largely related to lifestyle factors. Theatherosclerosis process is a common underlying cause. Angina pectoriscauses great suffering for the patient and great costs for the society. Inperson-centered care, the nurse engages and activates the patient in the care.Aim: The aim was to enlighten nursing for angina pectoris from a patientperspective. Method: The method was a general literature study whichincluded nine article. The data processing was carried out according toPoponoe’s guidance, which created three categories. Results: The dataprocessing resulted in three different categories: experience of nursing thatconveys security, experience of communication with a nurse and experienceof receiving information. The results showed that patients experienced agreat need for care that conveys security and information. Communicationwas considered an important component in the relationship with the nurse.Conclusion: In the care of angina pectoris, patients valued security,information and good communication with the nurse. Therefore, it isimportant for the nurse to have current knowledge of angina pectoris and itscare, as well as person centered care. Keywords: Angina pectoris, nursing,patient perspective, experience

Bakgrund: Hjärtsvikt är en fatal sjukdom och innebär hjärtats oförmåga att möta kroppens metabola behov på grund av en inadekvat hjärtminutvolym. Då sjukdomen innebär en tilltagande symtombörda desto längre tiden går, rekommenderas en samtidig vård med palliativ inriktning. Målet med vårdformen är att förbättra livskvaliteten för att kunna leva så gott som möjligt. Syfte: Att ur ett patientperspektiv belysa aspekter som påverkar uppfattningen av den palliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt har genomförts med ändamålet att sammanställa och redovisa kunskapsläget inom det utvalda området. Resultat: Två kategorier identifierades, kunskapsaspekter och känslomässiga aspekter. Inom kunskapsaspekter identifierades det att patienter hade en bristande kunskap gällande hjärtsvikt men även gällande innebörden av palliativ vård. Inom kategorin känslomässiga aspekter betonade patienterna att känslan av att hopp fanns var av vikt för välmåendet. Patienter uttryckte att de såg på livets slutskede som något besvärligt och att inte veta när döden skulle komma orsakade stor ångest. Gällande döendet hade patienter genomfört praktiska planer såsom testamentering, men de hade inte uttryckt önskemål och preferenser inför vård i livets slutskede. Att få möjligheten att vårdas i hemmet bidrog till en känsla av trygghet för patienterna, men i motsats kunde det även upplevs otryggt. En anledning var att personalen inte visste hur hjärtsvikt skulle hanteras, vilket kunde föranleda sjukhusvistelser. Slutsats: Att drabbas av en hjärtsvikt var omvälvande för patienten. Utifrån var patienten befinner sig i bearbetningsprocessen var denne mer eller mindre mottaglig för information. Detta påverkade i sin tur hur patienten ställde sig till palliativ vård. / Background: Heart Failure is a fatal disease and describes the heart's disability to counter the body’s requirement because of an inadequate cardiac output. The disease amounts to a high level of symptoms, and because of it palliative care is recommended early in the process. The goal is to improve quality of life so that the patient can live as well as possible. Aim: Was to, from a patient perspective, highlight aspects that influence heart failure patients’ perceptions regarding palliative care. Method: A general literature review with a systematic approach has been carried out with the aim of compiling and reporting the state of knowledge within the selected area. Results: Two categories were identified, aspects of knowledge and emotional aspects. Within aspects of knowledge, it was identified that patients had a lack of knowledge regarding heart failure but also regarding the meaning of palliative care. Within the category of emotional aspects, patients emphasized that the feeling of hope was important for their well-being. Patients expressed that they saw the end of life as something difficult. Regarding dying, patients had carried out practical plans such as writing a will, but they had not expressed wishes and preferences for end-of-life care. Having the opportunity to be cared for at home contributed to a feeling of security for the patients. Receiving care at home contributed to the patient not going to the hospital as often. However, being cared for at home could not completely relieve the anxiety. There was a lack of knowledge among the staff regarding how heart failure should be handled and treated. Conclusion: Suffering from heart failure was upsetting for the patient. Depending on where the patient was in the processing process, they were more or less receptive to information. This in turn influenced how the patient approached palliative care.

Bakgrund och problemformulering: Antalet dagkirurgiska operationer har ökat betydligt det senaste decenniet. Denna utveckling kan ses som en del av hållbar utveckling där det är centralt att hushålla med resurser. Dagkirurgiska ingrepp ämnar påverka patientens liv minimalt och minska belastningen på sjukvården. Det snabba förloppet kan orsaka psykologisk stress om vården inte anpassas efter patienten. En persons förmåga att hantera denna stress relateras till personens copingstrategi, vilken kan vara känslofokuserad eller problemfokuserad. Den perioperativa sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat genom att utforma vården utifrån varje unik patients behov och önskemål. Genom att skapa en god relation till patienten kan den perioperativa sjuksköterskan skapa trygghet och minska oro för patienten. För att lyckas med detta behövs en förståelse för patientens upplevelser under den perioperativa processen, för att kunna informera och stödja patienten på bästa sätt. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av perioperativa vården i samband med dagkirurgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ design. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre huvudkategorier: livsrytm, levd kropp och vårdrelationen samt nio subkategorier. Slutsats: Upplevelserna av den dagkirurgiska processen varierade mycket mellan olika patienter och kan relateras till patienternas copingstrategi. Hur patienterna upplevde vårdandet berodde till stor del på hur de blev bemötta av vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan med fördel använda ett personcentrerat arbetssätt, som går ut på att utforska patientens upplevelser och copingstrategi, och genom det förbättra patientens upplevelse av det dagkirurgiska förloppet främjas även hållbar utveckling.

Bakgrund: HIV och AIDS är en global sjukdom och finns spritt hos individer i stora delar av världen. I Sverige uppskattades 9400 personer vara bärare av HIV år 2010. HIV/AIDS är en relativt nyupptäckt sjukdom och tidigare studier visar att det finns en viss rädsla och osäkerhet hos sjukvårdspersonal att vårda HIV/AIDS patienter. HIV/AIDS är ett laddat begrepp som ofta förknippas med rädsla, oro och ångest men även avståndstagande, osäkerhet och avsky för många individer i allmänhet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva med hjälp av litteraturen hur HIV/AIDS patienter upplever bemötandet i form av attityder och beteenden i mötet med sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa studier. Sökning av artiklar skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Studiekvalitet kontrollerades med hjälp av granskningsprotokoll för kvalitativa studier. Resultat: Författarna fann resultat som presenteras i tre teman; empatiska förhållningssätt, professionella fel, samt positiva upplevelser. Upplevelser som ingår i dessa teman är bland andra; stigmatisering, nekad vård, rädsla hos sjukvårdspersonal, likgiltighet men även känslan av medkänsla och ett positivt bemötande. Slutsats: En ökad kunskap och medvetenhet hos sjukvårdspersonal skulle kunna kan bidra till att HIV/AIDS -patienter upplever ett bättre bemötande. / Background: HIV and AIDS is a global disease and it is spread among individuals in large parts of the world. In Sweden an estimated number of 9400 are thought to be infected by HIV virus in 2010. HIV/AIDS are a relatively newly discovered disease, and previous studies show that there is some fear and uncertainty among health care professionals to care for HIV/AIDS patients. HIV/AIDS is a loaded term and are often associated with fear, worry and anxiety but also rejection, uncertainty and dislike. Aim: The aim of this study is to describe with help from the literature how HIV/AIDS patients experience the nurse-patient relations in terms of attitudes and behaviours of medical personnel in health care contexts. Method: A literature review based on ten qualitative studies. The articles were searched for in the databases PubMed and CINAHL. Study quality was verified using a review protocol designed for qualitative studies. Results: The findings of this literature review are presented in three themes; empathic approaches, professional failure and positive experiences. Experiences included in these three themes are among others; stigmatization, denied care, fear among health care providers, indifference but also the feeling of compassion and positive attitudes and behaviours. Conclusion: Increased knowledge and awareness among healthcare professionals may be the key to improve HIV/AIDS patients’ experiences of health care professional’s attitudes and behaviours.

Bakgrund: Hiv-infektionen kan spåras tillbaka till år 1959 och år 2007uppskattades 33 miljoner vara infekterade med hiv världen över. År 2008uppskattades ca 5000 personer leva med hiv i Sverige. Hiv smittar bland annatgenom sexuell kontakt och blod. Bemötandet av hiv-positiva patienter kan skiljasig från bemötandet av patienter med andra svåra sjukdomar. Tidigare studiervisar att flera faktorer påverkar hur sjuksköterskor bemöter hiv-positiva patienter,till exempel fördomsfrihet, acceptans och tidigare erfarenhet av dennapatientgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hurpersoner som är hiv-positiva eller har utvecklat aids upplever bemötandet frånsjuksköterskorna. Metod: Ansatsen är en litteraturstudie med ett systematiskttillvägagångssätt inspirerat av Goodmans sex steg. Litteratur sökes i databaser ochartiklars referenslistor och granskas efter ett modifierat granskningsprotokoll.Totalt används tio kvalitativa studier och en kvantitativ studie i resultatet.Resultat: Sex olika kategorier av sjuksköterskors bemötande finnes. Dessa ärempatiskt, omsorgsfullt, trygghetsingivande, nedvärderande, avvisande ochängsligt bemötande. Hiv-positiva personer känner sig stigmatiserade i mötet medsjuksköterskorna som bland annat sker genom etikettering och diskriminering.Resultatet diskuteras ur Katie Erikssons vårdteori i resultatdiskussionen. Slutsats:En överrepresentation av hiv-positiva patienters upplevelse av negativabemötanden från sjuksköterskorna finns. Ytterligare forskning angåendesjuksköterskors bemötande av hiv-positiva och aids patienter ur ettpatientperspektiv behövs. / Background: HIV-infection can be traced back to 1959 and in the year of 200733 million people were estimated to be infected by the HIV-virus worldwide. Inthe year of 2008 5000 people in Sweden were estimated living with HIV. HIV istransmitted through, for example, sexual contact and blood. Nurses care for HIVpositivepatients may differ from patients with other serious illnesses. Previousstudies show that several factors influence how nurses act when meeting HIVpositivepatients, such as open-mindedness, acceptance and previous experienceof this group of patients. Objective: The aim of this literature review was todescribe how people who are HIV-positive or have developed AIDS areexperiencing nurses’ attitudes. Method: The approach is a literature review with asystematic approach inspired by Goodman’s six steps. Literature is sought indatabases and reference lists of found articles and is reviewed by a modifiedreview protocol. A total number of ten qualitative and one quantitative study wereused in the result of this study. Result: Six different categories of nurses’ attitudestowards patients are discovered. These are empathic, attentive, contribute to afeeling of safety, condescending, rejective and an anxious attitude. HIV-positivepersons feel stigmatized when meeting nurses and this is reflected in, inter alia,labelling and discrimination. Katie Eriksson’s nursing theory is used to discuss theresult in the discussion. Conclusion: There is a higher rate of HIV-positivepatients that experience a negative attitude from nurses. Further researchconcerning nurses’ attitudes towards people living with HIV and AIDS from apatient’s perspective is needed.