Bakgrund: Palliativ vård syftar till att minska lidande och främja livskvaliteten för patienter. Den palliativa vården återfinns globalt och kan ses i olika vårdmiljöer. Lidandet, varierande och individuellt, är närvarande inom vårdandet. Katie Erikssons Caritativa teori betonar att sjuksköterskan i sin roll ska lindra lidande i olika dimensioner. Sjuksköterskor i palliativ vård stöter på utmaningar som kräver fördjupad kunskap och känslomässig hantering, med fokus på att möta patienternas önskemål och behov, och där finns en uttalad kunskapsbrist. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av lidande vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Vid litteratursökningen användes två databaser; Cinahl och PubMed. De artiklar som återfanns vid litteratursökningen genomgick en urvalsprocess, och de som identifierades vid urvalsprocessen kvalitetsgranskades i enlighet med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Efter kvalitetsgranskningen återstod 12 artiklar, vilka analyserades med utgångspunkt i Popenoes analysmetod. Analysen resulterade i kategorier och subkategorier. Resultat: De kategorier som identifierades var upplevelse av lidande, upplevelse av fysiskt lidande och lidandet och vården. Till kategorin upplevelse av lidande identifierades fem subkategorier: förlusten av jag:et och den nya självbilden, att mista autonomin, förändrade relationer, väntan på döden och ett ljus trots mörker. Till kategorin upplevelse av fysiskt lidande identifierades två subkategorier: fysiska symtom och förlust av kroppsliga funktioner och att bli beroende av andra. Lidande och vården genererade två subkategorier: Vikten av kommunikation och betydelsen av bemötande. Konklusion: Litteraturstudien belyser patienters upplevelse av lidande i palliativ vård och åskådliggör att lidande inte enbart kommer av fysiska symtom, utan också i relation till exempelvis förändrad självbild, förlorad autonomi, ökat beroende av andra, men även vårdens bemötande och kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt spelar en avgörande roll och vården måste anpassas efter patientens individuella behov för att kunna lindra lidandet. / Background: Palliative care aims to alleviate suffering and enhance the quality of life for patients. Palliative care is present globally in various healthcare settings. Suffering, diverse and individual, is inherent in caregiving. Katie Eriksson's Caritative Theory emphasizes that nurses, in their role, should alleviate suffering in different dimensions. Nurses in palliative care face challenges requiring deepened knowledge and emotional handling, focusing on meeting patients' wishes and needs, and there is a pronounced lack of knowledge. Aim: The purpose of the study was to illustrate patients' experience of suffering in palliative care. Method: Literature review based on scientific articles with a qualitative study design. Two databases, Cinahl and PubMed, were used for literature search. The articles identified during the literature search underwent a selection process, and those that passed this process were quality-reviewed in accordance with SBU (Swedish Council on Health Technology Assessment). After the quality review, 12 articles remained, which were further analyzed using the analysis method proposed by Popenoe. The analysis resulted in categories and subcategories. Results: The categories identified were the experience of suffering, experience of physical suffering, and suffering and care. Under the category of the experience of suffering, five subcategories were identified: loss of self and the new self-image, losing autonomy, changed relationships, awaiting death, and a light despite darkness. Under the category of the experience of physical suffering, two subcategories were identified: physical symptoms and loss of bodily functions and becoming dependent on others. Suffering and care generated two subcategories: the importance of communication and the significance of approach. Conclusion: The literature review illuminates the experience of suffering among palliative patients, emphasizing that suffering arises not only from physical symptoms but also from factors like altered self-image, loss of autonomy, increased dependence on others, and healthcare interactions. The nurse's approach is pivotal, necessitating personalized care to alleviate suffering.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor, både i Sverige och internationellt. Vanligtvis upptäcks bröstcancern av kvinnan själv eller genom mammografiscreening. Bröstcancer är ett relevant ämne för den grundutbildade sjuksköterska, därför att omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Sjuksköterskan ska därmed kunna stötta och vårda kvinnor som har fått en bröstcancerdiagnos. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att få besked om bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturstudien är baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som inhämtats från databaserna, CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall och analyserades med Popenoes analysmodell. Resultat: I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i tre kategorier, vilka är Emotionella reaktioner, Vikten av stöd och Strategier. Emotionella reaktioner består av i fyra underkategorier, chock, dödstankar, framtidstro och omvärdering av livet. Andra kategorien Vikten av stöd består av två underkategorier, familjens stöd och hälso- och sjukvårdens stöd. Tredje kategorien består av två underkategorier, söka information och andlighet. Konklusion: De flesta av kvinnor som får bröstcancerbesked genomgår en chockreaktion, vilket påverkade deras psykiska, sociala och fysiska välbefinnande. Kvinnor hade gemensamma upplevelser men också fanns det individuella skillnader. Bröstcancer väckte inte bara dödstankar, utan också nya meningar med livet. Det belyser vikten av att sjuksköterskan ska tillämpa en personcentrerade omvårdnad för att individuellt anpassa behovet till varje kvinna. / Background: Breast cancer is the most common cancer diagnosis among women, both in Sweden and internationally. Breast cancer is usually discovered by the woman herself or through mammography screening. Breast cancer is a relevant topic for the basic nurse because nursing is the nurse's area of responsibility. The nurse should be able to support and care for women who have received a breast cancer diagnosis. The aim: The purpose of the literature study is to describe women's experiences of receiving information about a breast cancer diagnosis. Method: The literature study is based on scientific articles with a qualitative design obtained from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were quality-checked with the State's preparation for medical and social evaluation template and analyzed with Popenoe's analysis model. Results: Twelve scientific articles were included in the study. The analysis resulted in three categories, which are Emotional reactions, The importance of support and Strategies. Emotional reactions consist of four subcategories, shock, thoughts of death, faith in the future and reevaluation of life. The second category is the importance of support consists of two subcategories, family support and health care support. The third category consists of two subcategories, seeking information and spirituality. Conclusion: most of the women receiving breast cancer news undergo a shock reaction, which affected their psychological, social and physical well-being. Women had common experiences but also there were individual differences. Breast cancer not only raised thoughts of death, but also new meanings for life. It highlights the importance of the nurse applying person-centred nursing to individually adapt the need to each woman.

Multisjukdom är vanligt förekommande i vården och äldre multisjuka patienter upplever att det ibland brister i bemötandet och omhändertagandet. En gemensam syn finns hos sjuksköterskor då multisjuka patienter är en komplex grupp att vårda. Litteraturstudien väljer att fokusera på att belysa äldre patienters upplevelse av att leva med multisjukdom, samt hur en patientcentrerad vård kan gynna sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienterna i hemsjukvården. Arbetets uppbyggnad är i form av en litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt för att beskriva patienters subjektiva erfarenheter av forskningsfrågan. Datainsamling sker i form av vårdvetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och MEDLINE. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever en brist i kunskapen som de besitter kring vården av multisjuka äldre patienter samt att rollen som sjuksköterska inte alltid är tydlig. Det som brister i kunskapen är svårigheter med att kunna erhålla en helhetssyn på patientens livsvärld, symtom och rätt behandling. Detta blir svårt på grund av att dessa patienter är en komplex grupp att vårda och att flera sjukdomar bör has i åtanke vid vård. Resultatet förklarar även att en patientcentrerad vård sätter grunden för en god vård gällande patienter med multisjukdom. Genom att individualisera och inrikta vården på den enskilda patienten lyfter sjuksköterskan livsvärlden vilket kan minimera risken för lidande och i stället främja hälsa.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en dödlig och progressiv neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av fortskridande svaghet och dödlig utgång. I Sverige diagnostiseras ca 250 personer med ALS varje år. Det finns otillräckligt med forskning kring personers egna upplevelser av att leva med ALS. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS Metod: Som utgångspunkt för litteraturstudien användes en kvalitativ metod. Analysmetoden utgick från kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats utifrån Graneheim och Lundman (2004). 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet valdes ut och analyserades, vilket resulterade i fem slutliga kategorier. Resultat: De fem slutliga kategorierna som framkom var: Att diagnostiseras med ALS gav blandade känslor. Att nära relationer har stor betydelse. Att leva i ovisshet med lidande, sorg och rädsla. Att leva i en förändrad kropp. Att hantera sjukdom och ta kontroll. Resultatet visade att chock upplevdes vid diagnosbesked och att tydligare information efterfrågades. Relationer av olika slag var av stor vikt för välbefinnandet men kunde påverkas av sjukdomen på olika sätt. Vanliga känslor av att leva med ALS var rädsla, sorg och lidande. Vid ALS bevarades det intellektuella men det fysiska försämrades ständigt, vilket ledde till känslan av att vara fången i sin egen kropp. Att hantera sin sjukdom var svårt, hanteringsstrategier som förnekelse och att leva i nuet förekom ofta. Slutsats: Personer med ALS upplever en väldigt känslomässig resa från diagnosbesked till livets slut. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är därför viktiga delar för att uppleva en känsla av sammanhang. Att förlika sig med tillståndet och den förändrade kroppen som ALS medför kan bidra till ökad meningsfullhet. ALS kan kontrollera personens kropp men inte personens liv. Mer forskning och fler studier med inifrånperspektiv bör utföras för att öka förståelsen och kunskapen om de subjektiva upplevelserna av att leva med och vara drabbad av ALS.

Bakgrund: Kommunikation beskrivs som ett ömsesidigt utbyte av information. Informationsutbytet vill föra någonting samman och skapa delaktighet. God kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor har framställts som en av de viktigaste variablerna för patienternas tillfredsställelse med vården. Genom kommunikation kan patienters lidande lindras. Vårdaren har då ett etiskt och moraliskt ansvar att vilja patienternas bästa och möjliggöra för dialog. Problem: Det gör sig tydligt att kommunikation med patient är en betydande komponent inom vårdverksamhet för att möta patientens behov. Vårdandets grundmotiv är att ständigt lindra patientens lidande och värna om dess värdighet. Kriterium för sjuksköterskor är att kunna vara informativ och vägledande. Utan den specifika kompetensen kan vårdkvalitén komma att brista. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av bristande kommunikation med sjuksköterskor. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienternas erfarenheter av bristande kommunikation med sjuksköterskor var mångsidig. Erfarenheterna delades in i två huvudteman med två vardera subteman. Dessa erfarenheter förklarades av patienterna till stor del vara oönskade. Slutsats: Således kan det konstateras att det finns rum för förbättring då kommunikation framstår som ett instrument av stor betydelse i relation till patienternas erfarenheter i kontakt med vården.

Bakgrund: Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerdiagnosen i världen. En av behandlingsmetoderna är operation, där det kan ske via ett evidensbaserat vårdprogram, kallad ERAS. Programmet har som syfte att påskynda återhämtningsprocessen och därmed en kortare vistelse på sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet vid operation via ett evidensbaserat vårdprogram. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserades via Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visade på att vissa patienter inte upplever sig delaktiga vid sin operationsresa, medan vissa patienter upplevde att information delgivningen var tillräcklig. Detta visar på hur viktigt det är att individanpassa vården. Detta för att ge patienter bästa möjliga förutsättningar för att ge en sådan bra vård som möjligt. Konklusion: Att opereras utifrån ERAS ger bra operationsresultat. En del av patienterna som ingår i ERAS programmet upplever dock minskad delaktighet på grund av att informationen inte var personcentrerad. Studien bidrar till att uppmärksamma behovet av personcentrerad vård och patientundervisning. En brist på detta kan leda till minskad tillit till sjuksköterskan. Brist på individanpassad information kan bidra till ökad stress hos patienten, vilket kan leda till längre återhämtningstid som belastar vården. / Background: Colorectal cancer is the third most common cancer diagnosis in the world. One of the treatment methods is surgery, which can be done via ERAS. The aim of the program is to speed up the recovery process and thus a shorter stay in hospital. Aim: The aim of the study was to describe patients' experience of participation in surgery via ERAS. Method: A qualitative literature study based on ten qualitative articles that were analyzed via Friberg's five-step model. Findings: The results showed that some patients did not feel involved in their surgical journey, while some patients felt that the information provision was sufficient. This shows how important it is to tailor care to the individual. This is to give patients the best possible conditions to provide such good care as possible. Conclusion: Surgery based on ERAS gives good results. Some of the patients who are part of the ERAS program experience reduced participation because the information was not person-centered. As a lack of this can lead to reduced trust in the nurse. A lack of individually tailored information can contribute to increased stress in the patient, which can lead to longer recovery times than burden care.

Ett stort antal personer lever med sår som definieras som svårläkta, både nationellt och internationellt. Den äldre befolkningen förväntas öka och samtidigt som fler drabbas av sjukdomstillstånd som ökar risken för svårläkta sår, blir detta en utmaning för samhället. Individerna lever ofta med svåra smärtor och upplever ett stort lidande. Examensarbetets syfte var att belysa patienternas upplevelse av att leva med svårläkta sår. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Friberg där åtta kvalitativa, två kvantitativa samt en artikel med mixad metod ingick. Resultatet presenteras i två teman; En begränsad vardag samt Tiden läker inte alla sår, med sex subteman. Studiens resultat visar att patienterna lever med plågsam smärta och lidande, vilket blir begränsande i vardagen. De undviker sociala sammanhang och hamnar slutligen i en ofrivillig isolering på grund av påfrestande symtom från såret. Diskussionen innefattar bland annat hur isoleringen påverkar patienterna, vad det innebär att inte kunna utföra sina livsprojekt samt att äldre är en extra sårbar grupp i samhället.

Befolkningen i världen blir allt äldre och fler personer över 60 år drabbas av akuta sjukdomar och riskerar att utveckla skörhet. Den äldre har ofta mer komplexa och större omvårdnadsbehov vilket leder till fler vårdbesök med längre vänte- och vistelsetid. Därutöver har den äldre ofta minskade fysiologiska funktioner, reservkapaciteter samt högre risk att drabbas av komplikationer, varför omhändertagandet av denna patientgrupp kräver ökad kunskap. Då tidigare forskning främst har fokuserat på den äldre personens patientupplevelse inom slutenvården behövs mer kunskap inom akutvården. Syftet med detta arbete var att undersöka den äldre personens upplevelse av vården på akutmottagningen. Studien hade en induktiv ansats med en allmän litteraturöversikt som design. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl med hjälp av MeSH-termer och CINAHL Subject Headings samt fritextsökningar. Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar samt personer över 60 år som hade besökt akutmottagningen. Exklusionskriterierna var artiklar som saknade etiska överväganden, översiktsartiklar och artiklar som berörde andra perspektiv. Resultatet presenterades med tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var; Att vara på akutmottagningen, Att vårdas på akutmottagningen och Att bli utskriven från akutmottagningen. I de 15 artiklar som inkluderades i studien framkom bland annat att den äldre personen kände sig sårbar och bortglömd på akutmottagningen. Hälso- och sjukvårdspersonal som lät den äldre personen vara delaktig i det akuta omhändertagandet kunde generera en positiv upplevelse. Kommunikation och information ansågs vara nyckelkomponenter för att mötet skulle bli så bra som möjligt. En hektisk vårdmiljö med långa väntetider upplevdes negativt samtidigt som upplevelsen blev mer positiv ju mer den äldre blev delaktig i utskrivningsprocessen. Studien identifierade faktorer som kunde påverka den äldres upplevelse av akutmottagningen. Detta innefattade hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, kommunikation och information, delaktighet och en anpassad vårdmiljö. Dessa faktorer bör tas i beaktande vid omvårdnaden och omhändertagandet av den äldre personen på akutmottagningen. / The global population is getting older, with an increasing number of individuals over 60 years are facing acute illnesses and the risk of developing frailty. Elderly individuals often exhibit more complex care needs, leading to extended healthcare visits and longer waiting time. Due to diminished physiological functions and higher complication risks, providing care for this demographic demands enhanced knowledge. While prior research primarily focused on inpatient experiences, there's a crucial need for more insights into emergency care. The aim of this study was to investigate the older person's experience of care in the emergency department. This study has an inductive approach with a literature review design. The searches were performed in PubMed and Cinahl utilized MeSH terms and CINAHL Subject Headings, alongside free-text searches. Inclusion criteria involved individuals over 60 who visited emergency departments and qualitative articles. Exclusion criteria encompassed articles lacking ethical considerations, review articles and other perspectives than the older person. Results were categorized into three categories and six subcategories: The categories are; To be in the emergency department, To be treated in the emergency department and To be discharged from the emergency department. Among the 15 articles included, findings revealed that older people often felt vulnerable and overlooked in emergency departments. Positive experiences were generated when healthcare professionals involved them in acute care decisions. Effective communication and information sharing were deemed critical components for a positive encounter. A bustling care environment with prolonged waiting times was perceived negatively, whereas increased involvement in the discharge process improved the overall experience. The study identified key factors influencing the older people’s experience in emergency departments, emphasizing the significance of healthcare professionals' approach, communication, involvement, and an adapted care environment. These factors should be considered in providing optimal care for older individuals in emergency settings.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den främsta dödsorsaken globalt och majoriteten av dödsfallen sker innan patienten har kommit till sjukhus. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd där snabb och effektiv behandling kan rädda liv. Utöver fysiskt lidande kan upplevelsen av att drabbas av en hjärtinfarkt påverka patienten på ett existentiellt plan. I den komplexa miljö som prehospital akutsjukvård innebär, behöver ambulansteamet utöver effektiv medicinsk behandling också kunna erbjuda patienten en holistisk omvårdnad.  Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av en hjärtinfarkt utifrån ett prehospitalt akutsjukvårdsperspektiv.  Metod:  Arbetet antog designen litteraturöversikt med systematisk ansats, där 15 originalartiklar samlats in. 14 av dessa var av kvalitativ design medan en artikel antog designen mixed-methods. Metodologin samt dataanalysen har utförts i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna som användes vid datainsamling var PubMed, CINAHL och PsycInfo.  Resultat: Två teman med respektive två subteman togs fram. Från symtomens början var det många som upplevde fysiska såväl som emotionella reaktioner. Symtom kunde vara diffusa och debutera under lång tid och patienterna kämpade med att hitta en orsak till sina symtom. Komplexa symtom och patientens föreställningar gjorde att många väntade med att söka hjälp. Närstående och vårdens bemötande hade också en påverkan i patientens beslutsfattande.  Slutsats: De breda beskrivningarna av symtom, bekräftar tidigare forskning och belyser komplexiteten av detta sjukdomstillstånd inom den prehospitala akutsjukvården. Patientens egna tolkningar, föreställningar och upplevelser påverkade deras beslut att söka vård. I linje med tidigare forskning visades upplevelsen av en hjärtinfarkt kunna orsaka patienter psykologiskt och existentiellt lidande. För att ytterligare fördjupa kunskapen om patientens upplevelse samt kunna omsätta detta till klinisk praxis, föreslås vidare forskning som fokuserar på patientens upplevelse av omhändertagandet inom prehospital akutsjukvård. / Background: Myocardial infarction is the leading cause of death globally and the majority of deaths occur before the patient has arrived at the hospital. Myocardial infarction is a life-threatening condition where quick and effective treatment can save lives. In addition to physical suffering, the experience of suffering a myocardial infarction can affect the patient on an existential level. In the complex environment of pre-hospital emergency care, the ambulance team requires, in addition to effective medical treatment, to be able to offer the patient holistic care. Aim: The aim of the thesis is to describe patients’ experiences of suffering a myocardial infarction from a pre-hospital emergency care perspective. Method: This thesis adopts the literature review design with a systematic approach, where 15 original articles were collected. 14 of the articles adopted a qualitative design, meanwhile one article adopted a mixed-methods design. The methodology has been carried out in accordance with Polit and Beck's nine-steps-model. The articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo.  Results: Two themes with two subthemes respectively were produced. From the onset of symptoms, many experienced physical as well as emotional reactions. Symptoms could be diffuse and present over a long period of time, and patients struggled to find a cause for their symptoms. Complex symptoms and the patient's beliefs made many patients wait to seek help. People close to the patient and healthcare providers had an impact on the patient's decision-making. Conclusion: The broad descriptions of symptoms confirm previous research and highlight the complexity of this disease state in prehospital emergency care. The patient's own interpretations, beliefs and experiences influenced their decision to seek care. In line with previous research, it was shown that the experience of a myocardial infarction can cause patients psychological and existential suffering. In order to further deepen the knowledge of the patient's experience and be able to translate this into clinical practice, the authors suggest further research that focuses on the patient's experience of care in prehospital emergency care.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är en obotlig infektionssjukdom som smittas via kroppsvätskor. Patienter med HIV kan bromsa virusets degradering av immunförsvaret och minska överförbarheten av viruset genom en medicinsk behandling som sträcker sig utöver hela deras liv. Det finns även mycket stigmatisering om sjukdomen HIV. Denna stigmatisering påverkar hur människor tänker och behandlar personer med HIV. För att kunna tillhandahålla god personcentrerad vård, bör sjuksköterskan övervinna eventuella fördomar relaterade till stigma om HIV-sjukdomen. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikt utav kvalitativa studier. Resultat: Flera patienter upplevde att det förekom brister inom vården med hur de blev bemötta, hur vårdpersonalen kommunicerade med dem samt hur integritet hanterades. Patienterna ansåg att många av dessa brister var grundade i stigmatisering om sjukdomen HIV. Vidare upplevde flera patienter att goda mellanmänskliga relationer bidrog till positiva upplevelser av vården. Konklusion: Patienter med HIV upplever vårdrelationer, kommunikation, kunskap och integritet som viktiga aspekter i deras vård. De uppskattar när vårdpersonalens bemötande är respektfullt och förstående. Det framkommer även att vårdpersonalen behöver anpassa sitt bemötande och språk efter patienternas behov. / Background: Human immunodeficiency virus (HIV) is an incurable infectious disease that is transmitted through bodily fluids. Patients with HIV can slow down the virus' degradation of the immune system and reduce the transmissibility of the virus through a medical treatment that extends over their entire lives. There is also a lot of stigmatizations about the disease HIV. This stigma affects how people think and treat people with HIV. To provide good person-centered care, the nurse should overcome any prejudices related to stigma surrounding the HIV disease. Aim: To illustrate how patients with HIV experience care. Method: Literature review of qualitative studies. Results: Several patients felt that there were shortcomings with how they were treated, how the healthcare professionals communicated and how their integrity was handled. Patients felt that many of these shortcomings were based on stigma surrounding HIV. Patients felt that good interpersonal relationships contributed to positive experiences of care. Conclusion: Patients with HIV experience healthcare related relationships, communication, knowledge and integrity as important aspects in care. Patients appreciate it when healthcare professionals treat them with respect and understanding. It appears that healthcare professionals need to adapt how they treat and talk to their patients depending on the patient’s needs.